Kartering av vattenbiotopen i Turingeån
november 2014
Kartering av vattenbiotopen i Turingeån - november 2014
Författare: Ulf Lindqvist och Thomas Jansson fredag 28 november 2014
Rapport 2014:19 Naturvatten i Roslagen AB
Norra Malmavägen 33 761 73 Norrtälje 0176 – 22 90 65
Sammanfattning
Denna rapport redovisar resultaten från en kartering av vattenbiotopen i Turingeån mellan Turinge kyrka och Elsaborg. Närmiljön i denna del av Turingeån dominerades av lövskog med inslag av igenväxt öppenmark och tomtmark. Åns stränder var branta och bedömdes som erosionskänsli- ga. Åns lopp var mestadels rätat och lugnflytande, vattenvegetation sakna- des på grund av den täta krontäckningen. Bottensubstratet dominerades av lera med inslag av enstaka stenar och block. Längst en kortare sträcka do- minerades bottensubstratet av grus och sten, här var ån strömmande eller svagt strömmande och stränderna betydligt flackare och mindre erosions- känsliga. Åns lämplighet som lek- och uppväxtområde för strömvattenle- vande fisk (öring) bedömdes som låg, vid den mer strömsatta sträckan var dock lekmöjligheterna tämligen goda. Längs den karterade sträckan fanns enstaka ståndplatser för större fisk. Avloppsrör, vattenuttag, en nacke och ett sammanflöde samt bäveraktivitet påträffades längs den karterade åsträckan.
Den samlade bedömningen av den karterade sträcken i Turingeån visade på en rätad och rensad å med mycket låg naturlighet och få lekmöjligheter för strömvattenlekande fisk.
Inledning
Denna rapport redovisar resultaten från en kartering av vattenbiotopen i Turingeån mellan Turinge kyrka och Elsaborg. Syftet med undersökningen var att bedöma vattendragets lämplighet som lek- och uppväxtområde för strömvattenlekande fiskarter. Undersökningarna har genomförts av Natur- vatten AB på uppdrag av Ekologigruppen AB.
Metodik
Karteringen av den berörda sträckan i Turingeån utfördes genom fotvand- ring och vadning mot strömriktningen i ån. Sträckavgränsningen i vatten- biotopen utfördes vid förändringar i bottensubstrat/strömförändringar. Vid karteringen anges de flesta parametrarna (vattenvegetation, strömförhål- landen, bottensubstrat, skuggning, rensning, död ved m.fl.) enligt metodi- ken i en fyrgradig skala mellan 0-3 där; 0 = saknas eller obetydlig, 1 = < 5
Kartering av vattenbiotopen i Turingeån I ! 3
www.naturvatten.se
% täckning/förekomst, 2 = 5-50 % täckning/förekomst och 3 = > 50 % täckning/förekomst. Karteringen i Turingeån genomfördes enligt Natur- vårdsverkets undersökningstyp - Biotopkartering i vattendrag (Version 1:2003-06-17) med tonvikten lagd till vattenbiotopen (protokoll A). Även närmiljö (protokoll B) och biflöden (protoll C) noterades vid karteringen.
Resultat
Turingån rinner mellan Norra Yngern och Turingen, höjdskillanden mellan de båda sjöarna är 32 m. Det karterade området i vattendraget dominera- des dock av lugnflytande partier. I figur 1 redovisas de karterade sträckor- na i Turingeån mellan Turinge kyrka och Elsaborg. I figuren visas även anslutande dike och diverse strukturelement som avloppsrör och vattenu- tag mm.
Figur 1. De karterade sträckorna i Turingeån inkluderat strukturelement mm.
Kartering av vattenbiotopen i Turingeån I ! 5
www.naturvatten.se
Sträcka 1
Sträckan började vid vägbron mellan Elsa- borg och Vidbonäs. Sträckan var ca 75 m lång. Närmiljön dominerades av lövskog på höger sida medan vänster sida dominerades av tomtmark. En smal bård av lövskog växte dock även längs åkanten på vänster sida.
Stränderna var erosionskänsliga. Snittbred- den på sträckan var ca 7 m med ett medel- djup om ca 0,6 m. Bottnen på sträckan be- stod till största delen av sedimenterat mate- rial i form av fin- och grovdetritus, fin ved och vid de lite brantare och aningen mer strömpåverkade delarna, lera. Vattenvegeta- tion saknades nästan helt, påväxtalger och näckmossan Fontinalis påträffades på < 5%
av sträckytan. Sträckan var rätad och lugnflytande med god beskuggning.
Vattenflödet bedömdes som medelstort vid karteringstillfället. Lekmöjlig- heter för öring saknades och sträckan var inte lämplig som uppväxtområde för öring. Enstaka ståndplatser för större fisk påträffades dock. Längs sträckan fanns en hölja där två avloppsrör mynnade.
Sträcka 2
Denna sträcka var 50 m lång och närmiljön dominerades av lövskog på höger sida me- dan vänster sida dominerades av igenväxan- de öppen mark. Även här växte en bård med lövskog på vänster sida ån. Stränderna var jämfört med övriga karterade delar mindre branta och erosionskänsligheten bedömdes som lägre. Sträckan var i medeltal 4,5 m bred och medeldjupet uppskattades till 0,3 m. Bottnen på sträckan, som delvis var fri- lagd lera, bestod till största delen av grus men även av sten och några enstaka block.
Vattenvegetationen dominerades av påväx- talger med mindre inslag av näckmossan Fontinalis. Sträckan var rätad och strömmande eller bitvis svagt ström- mande. Beskuggningen var god och vattenflödet medelstort. Lekmöjlighe- ter för öring var tämligen goda och sträckan var möjlig men inte god som uppväxtområde. Ståndplatser för större fisk saknades helt. Sträckan börja- de vid en anlagd strömnacke sett i strömmens riktning.
Sträcka 3
Sträcka 3 var 175 m lång. Närmiljön domi- nerades på höger sida av lövskog medan vänster sida dominerades av igenväxande öppenmark och lövskog. Även här växte en bård med lövskog på vänster sida. Åns stränder sluttade nästan rätvinkligt mot bot- ten och bedömdes vara mycket erosions- känsliga. Sträckan var i medeltal 4,5 m bred och medeldjupet ca 0,7 m. Bottensubstratet dominerades av lera med ett fåtal stenar och block. Vattenvegetation saknades, påväxtal- ger påträffades dock på de enstaka stenar och block som fanns i ån. Sträckan var rätad och lugnflytande. Beskuggningen var god och vattenflödet medelstort. Lekmöjligheter för öring saknades och sträc- kan var inte lämplig som uppväxtområde för öring. Enstaka ståndplatser för större fisk påträffades dock. Ett grävt dike sammanflödade med ån, vid sammanflödet stod en betongring och i anslutning till ringen fanns ett vat- tenuttag. Bäveraktivitet påträffades.
Slutsatser
Delar av Turingeån invernterades av Länsstyrelsen i Uppsala län 2008 (Svensson mfl 2009). En bedömning av helhetsintrycket av varje sträckas möjlighet till aspreproduktion utfördes. Klassningen gjordes på en 4-gra- dig skala från 0= inga lekmöjligheter, 1= lekmöjligheter kan finnas, 2= ej optimala lekmöjligheter och 3= mycket goda-optimala lekmöjligheter.
Sträckan vid Turinge kyrka bedömdes som en klass 1 sträcka, lekmöjlig- heter kan finnas. Denna sträcka ligger ca 50-75 m uppströms det karterade området i denna rapport och var jämförbar med sträcka 2. Med denna klassning som underlag bör sträcka 2 klassas som klass 1, lekmöjligheter kan finnas.
Under perioden 1995-1996 utfördes saneringsarbeten av kvicksilver i Tu- ringeån genom att man anlade nya åfåror och ledde vattnet förbi de mest förorenade områdena. Sediment från ån flyttades till dammar som senare täcktes. Den inventerade sträckan var rätad och rensad. Strömnacken vid sträcka 2 var anlagd.
Inventeringen av vattenbiotopen i Turingeån, sträckan mellan Turinge kyrka och Elsaborg, visade på en rätad och rensad å med få lekmöjligheter för strömvattenlekande fisk. Åns naturlighet var låg vad gäller de beståen- de ingrepp som utförts. Påverkan på flödet finns men är enligt Länsstyrel- sens vatteninformationssystem (VISS 2014) okänt. Andelen starkt påver- kad mark (bebyggelse) i närområdet får anses som låg. Sammantaget visar
Kartering av vattenbiotopen i Turingeån I ! 7
www.naturvatten.se
den karterade sträckan på en mycket låg grad av naturlighet (Naturvårds- verket 2001).
Referenser
Naturvårdsverket. 2001. System Aqua. Rapport 5157.
Naturvårdsverket. 2003. Biotopkartering - vattendrag. Version 1: 2003-06- 17.
Svensson, L. och J. Berglund. 2009. Fria vandringsvägar i Mälar- och Hjälmarmynnade vattendrag. ISSN 1400 - 4712
