Vidbynäs naturreservat
Kulturhistorisk rapport från Turinge-Taxinge hembygdsförening
FÖRORD
Med Mikael Essmyren som projektledare driver Nykvarns kommun projektet ”Förstudie till bildande av naturreservatet Vidbynäs”. Det aktuella området redovisas på bild 1.
Turinge-Taxinge hembygdsförening medverkar och ansvarar för delprojektet ”Inventering och sammanställning av områdets kulturhistoriska värde och fornlämningar”. Arbetet utförs av Lennart Söderman och Anders Wallenberg.
Kartor, böcker, tidskrifter, olika typer av dokument och intervjuer har utgjort källorna till denna rapport, som i huvudsak beskriver områdets utveckling i kronologisk ordning och med fokus på naturlandskapet, det historiska odlingslandskapet och det delvis urbaniserade nutida landskapet.
Bild 1. Naturreservatet ligger strax norr om Vidbynäs gård. De röda linjerna i bildens nedre kant visar placeringen av befintlig och planerad bebyggelse. De gröna cirklarna markerar fornlämningar.
De inom området nummersatta fornlämningarna tas upp i rapporten.
Rapporten innehåller även andra kartutsnitt med markering av gränsen för naturreservatet.
Gränserna är ungefärliga.
ISTIDEN HAR FORMAT LANDSKAPET
Den senaste inlandsisen bildades för ca 120 000 år sedan i fjällkedjan och spred sig ner över vårt område och vidare söderut. Under sin förflyttning och avsmältning skapade isen huvudkonturerna i landskapet. Berghällar slipades, ändmoräner och rullstensåsar bildades. Sjöbottnar torrlades och betesmarker uppstod. På bild 2, som är ett utsnitt från jordartskartan, visas området ur geologisk synpunkt.
Bild 2.
STENÅLDER
På naturreservatets område finns inga fornlämningar från stenåldern. Förutsättningar för en boplats saknas inom området. Stenåldersmänniskorna bosatte sig gärna i skyddade områden, på torr mark nära sandrika strandkanter, där de kunde tillverka sina stenverktyg.
I områdets närhet, öster om naturreservatet och på nivåerna 50-30 m över havet finns fyra mindre boplatser. Tidsmässigt placeras de i mellersta och yngre stenåldern.
BRONSÅLDER
Bronsåldern är den tidsperiod som radikalt omvandlar landskapet i naturreservatet och dess
omgivning. Den närliggande sjön Turingen är då en vik av Littorinahavet. Havsnivån sjunker från 25 till 15 m över havet. Flacka områden med lerjord torrläggs. Betesmarker skapas och lantbruket utvecklas. Boskapshållning och jordbruk med spannmålsodling idkas.
Landutvidgningen under denna period visas på bild 3.
Teckenförklaring
Urberg
Morän, sandig Glacial lera
Postglacial finlera
Pilen på bilden visar
räfflornas riktning, vilket
betyder att isen har rört
sig i denna riktning.
Bild 3
I naturreservatet finns några skärvstenhögar och älvkvarnar, bild 1. Öster om naturreservatet finns ett stort antal skärvstenshögar, älvkvarnar och ett par hällristningar. Den rikliga förekomsten av
fornminnen visar att området uppskattades av bronsåldersmänniskorna. Marken var bördig och boplatserna låg nära en vik av Littorinahavet (Turingen) med god tillgång på fisk.
JÄRNÅLDER
Inom naturreservatet finns ett gravfält från yngre järnåldern och förmodligen en boplats från samma tidsperiod. Gravfältet omfattar 70 fornlämningar, bestående av högar, runda stensättningar, en treudd och resta stenar. I övrigt finns få lämningar, som kan knytas till järnåldern.
Forskare antar att under yngre järnålder/vikingatid flyttade människorna något söderut och koncentrerade bebyggelsen till det område, som senare blev Vidby.
1300-TAL
Moderbyn till det nutida Vidbynäs omnämns första gången 1291 som Wiby.
1500-TAL
Tre gårdar i Vidby tillhör såsom frälsehemman amiralen och riksrådet Erik Fleming, död 1548 1600-TAL
1604 omtalas två av gårdarna i Vidby som landbohemman tillhörande Ture Månsson Silfversparre.
Dennes son Axel Turesson bildade ett säteri av gårdarna.
Ett antal ägobyten tycks ha inverkat negativt på gårdens skick, så att sätesfriheten drogs in 1685. Den återvanns emellertid redan ett år, då byggnaderna hade satts i bättre stånd igen.
Bilden t.v. är ett utsnitt av turistkartan 1999, utgiven av Nykvarns kommun.
Området mellan nivåkurvorna 25 m och 15 m har snedmarkerats med rött.
Denna yta torrlades under bronsåldern
och delar blev efterhand betesmark
och senare uppodlad jordbruksmark,
som gav goda skördar.
1700-TAL
På en karta (Bild 4) från 1701 med beskrivning av de olika skiftena benämns gården som ”Sätesgården Videby”. Kartan med tillhörande beskrivning ligger till grund för en justering av arealen mellan huvudgården och ett ”Cronohemman”. Skiftena är beskrivna med jordart, beväxning, skog, åker eller äng. För några av skogsskiftena har angivits hur många kor som det kan föda under sommarhalvåret.
Exempelvis hage nr 38, ”mestadels avröjd med stenig mark, föder 3 kor halva sommaren”.
Bild 4
Bild 5 Förstoring av karthuvudet. Text enligt nedan
Text i karthuvudet, bild 5: ”Geometrisk karta över sätegården Videby med ett deruti byn Kronohemman, samt där underliggande hemman och torp uti Turinge socken, Öknebo härad, Södermanland och Nyköpings län, belägen till hela dess situation och utrymme både till vatten och land, avmätt efter order Anno 1701 av Johanne Hambreu”
Bild 6
Text i specifikationen till 1701 års karta, bild 6:
”Videby sätegård Lit. A. 3nne …frälsehemman Assessorens Välborne G. Klingspors arvingars ägor i Byamål 3 stugor
B. Cronohemman 1 och vid Kungl Majt och kronan hemfallit af 1 stuga Bolby uti skogsbygden och belägen vid Stora landsvägen som går mellan Gripsholm och Stockholm ifrån Södertälje och Stockholm 5 ½ mil. Åkrarna under tillbörlig hävd, hägn och stängd.
A. är bygd av säteriets kronbyggning till alla nödtorftige hand både i Man och ladugården
dessutan inrättat med träd och humlegården. Kronohemmanets Byggningar av ljungeld förbrända och nödiga att bliva upprättade. Ägarens storlek samt nytta och fruktbarhet med vad vara notabelt visar följande specifikation
1. Medelmåttig gran och fin lerjord med små klappersten och berggrund 2. Stark gran och fin lerjord
3. Byängen 7 ¼ tl Hårdvall med små björkskog 4. 5 tl Hårdvall
5.Kyrkohagen 3 ½ tl hårdvall
6…äng? 6 tl Hårdvall 30 17/28 lass kommer A. .. 22 104/112 och B 7 33/112 lass … 7. Påhldal äng 5 13/14 kornvall a 1 ½ lass
10. Årbystugan, 28tl Gårdvall 1 ½ lass 42 lass däruti äger A. 5 ¼ stång B. 1 ¾ stång , Prästgården 5
½ stång
Härav följer att A. får 17 6/25 lass och B. 5 22/25 lass … i halm…?
Uppå denna Bolbys oskattade ägor äro följande dagsverkstorp upptagna varav allenast ett, Kranglan
Kronogården är tillägnat som dagsynad att Kronogården kan ägna träd…i Byn och inte haft makt ? så mycket som frälsemannen att uttaga böra även däruti som i annat dess mätta uppåt om kulturen har kostat kan så dagverken den långa födan betalt.
25. Märtlund Medelmåttig stark gran och enejord.
26. Dito jordmån. 3 42/50tl årliga brukat beräknad 27. 4 5/7 tl kornvall .. 1 lass
20. Haga. Medelmåttlig stark granlerjord.
21. Samma jordmån. 13 32/56 årligt brukat halvparten 22. 4 tl kornvall 1 ½ lass
23. 1 9/14 tl hårdvall a 1 ½ lass
30. Steenbäcken.…mylla och lättjord a 5 korn 1 48/56 tl 31. Sammaledes a 5 korn, 1 10/56 tl, 3 2/56 tl årl
32. 5 5/11 tl Kornvall 1 ¼ lass…7 ¼ lass 33. 2 3/14 tl kornvall a 1 lass 2 3/14 lass …. 9 5/14 lass…
34.Svenninge. Stark gran och björklerjord a 5 korn 36/56 tl 35. Samma jordmån a 5 korn 22/56?
Allt 1 2/5
36. 1 3/14 tl. Kornvall, 1 ½ lass 1 23/28 lass 37. 2 3/7 tl. Kornvall a 1 lass, 2 3/7 lass allt 4 ¼ lass…
38. Hage mestadels avröjd med stenig mark, föder 3 kor halva sommaren
39. Påhldalen. Gran och björklerjord a 5 korn, 1 20/56 tl. 40. Samma slag jordmån a 5 korn, 1 50/56 tl. allt, 3 14/56 tl. …årl.
41. 3 5/14 tl. mager hårdvall a ½ lass, 1 19/28 lass. 42. 2 ½ tl. hårdvall a 1 lass, 2 ½ lass. 43. 3 ¼ tl.
hårdvall a 1 ¼ lass, 3 13/14 lass. 44. 2 tl. hårdvall a ¾ lass, 1 ½ lass. 14. 3 9/14 ? hårdvall a 1 lass, 3 4/14 lass allt 12 ¼
45. Betad hage i stenig mark med små tall, gran och björkskog, föder 3 kor halva sommaren
46. Mindalen Lätt… a 4 ½ korn 20/56 tl. 47. Ahl och Tall-lermylla a 4 ½ korn 32/56 tl.allt 52/56 tl. Årl.
48. 5/14 tl. kornvall a 1 ½ lass, 15/22 lass. 49. 1 ½ tl. kornvall a 1 lass, 1 ½ lass gör tillhopa 2 1/28 lass …
50. Kranglan Stark tall och björklerjord a 4 korn, 52/56 tl. 51.. 13200 – 700 samma jordmån a 4 tl.
50/56 allt 1 46/56
52. 4 3/7 tl. hårdvall a ¾ lass
53. Hage av berg och stenmark med små björk och ….tallskog föder 5 kor halva ….
11. Bolbyns hagar Stenig mark med små tall och björkskog, föder 5 kor. 12. 1 Dito … stenig mark med gott bete av ahl, tall och små björkskog för 6 kor, lyda till A.
13. 1 Dito av berg och stenig mark med små björkskog, föder 3 kor halva sommaren. till B. Skog och utmarkers villkor och beskattningar den Bolbyn emellan oskiftat är.
I Stenmark med små berg, gran och tallskog II. Berg och stenmark med gran, tall och ahlskog.
Innibland små mossar, kärr och god betesmark. III. Ahlkärr och god betesmark IV Stenig mark längst små kärr och god betesmark med gran, tall, ahl och björkskog
V Endalstorpet som nu ödelagt, består av kärr, dels hårdvallsmark och borde kunna instängas. Fiske uti Turingesjön både vinter och sommar med notvarp fångas ätliga slag fjällfisk.
Summa på Bolbyns åker och ängs innehaver alltså
A 21 12/56 tl. Äng, 16 247/3400 palm. B 7 4/56 tl. , 4 4629/8400
A. Innehavare ett torp vilken åker och äng är 12 50/56 tl. , äng 13/14 palm B. 52/56 , 1 3/28
Emedan alla torpen innehava 13 45/56 tl. Åker och 15 3/84 palm äng varav B bör efter stångtalet 25/356 tl. Åker och 3 85/112 palm äng
Alltså måste A giva ifrån sig tillfyllnad honom ännu tillkommer, 2 30/56 tl. Åker och 2 75/112 palm hö och det av torpen”
Omkring 1725 verkar namnet Vibynäs användas för första gången. Det anses komma från en sammanslagning av namnet på bondbyn Viby eller Vidby och en halv hemmansdel Näs.
År 1723 ägs gården av bergsrådet Jonas Cederstedt d.ä. på Sundsör. I en beskrivning samma år sägs att gårdens ängar bestod av bästa hårdvallshö, ”det bästa slag, som någon tid växer” från 100 till 160 lass per år. Dessutom ”Trädgård befinnes fuller av allehanda slagsWinbär och Krusbär, men Päron- och Äplenträ äro mestadels i den kalla Winteren uthgångna, så när som siu äplenträ, några gamla och en stor hop nya Kirsebärs trän, samt ett parti allehanda plommonträn, hvilka ännu äro behållne”. Vidare fanns naturligtvis en humlegård.
Själva mangårdsbyggnaden var nyuppbyggd, medan övriga byggnader genomgår renovering. I beskrivningen sägs vidare att gården ”är elliest belägen på en högd eller Berg och hafver en härlig Situation omgiven med engar, Siö och vacker Löfskog”.
Bild 7
1800-TAL
Åkerarealen uppgavs under denna tid inte i yta utan efter beräknad mängd utsäde. Efter avdrag av utsädet anges gården ha givit ungefär 412 tunnor vete, råg, korn och blandsäd. Till detta kom cirka 4 tunnor ärter och 20 tunnor vicker samt 250 tunnor potatis. ( 1 tunna motsvarar ungefär 146 liter).
Huvudgården hade 8 ängar, alla igensådda med klöver och timotejfrö med en normalskörd på 418 lass hö. Skogen med en areal på 1500 tunnland, var grov och tät.(1 tunnland motsvarar ungefär 4937m²).
Dessutom var den lättillgänglig och gav ett överskott på både byggnads- och sågtimmer. Virke för egen vedbrand och för försäljning fanns också. Mulbetet angavs vara tillräckligt. Det totala antalet djurplatser i ladugårdshusen gav plats för 126 fäkreatur, oxar och kor och dessutom 180 får. Endast 2 hästar fanns vid herrgården, vilket förklaras av att de flesta körslorna utfördes av gårdens arrendatorer med egna hästar.
1900-TAL
Under 1900-talet genomgick lantbruket i Sverige en stor förändring genom de tekniska hjälpmedel som började tas i bruk. Användningen av mera maskiner och färre arbetare förändrade det dagliga livet enormt. Så skedde naturligtvis också på Vidbynäs. Dock tycks utvecklingen där ha gått i vågor. Delvis kan detta kanske ha berott på att gården ofta bytte ägare. Mot slutet av 1900- och början av 2000-talet ägdes gården av Södertälje respektive Nykvarns kommuner och lantbruket drevs av arrendatorer.
2000-TAL
Vidbynäs roll som ett stort lantbruk förändras radikalt i och med att hela gården nu säljs till privata exploatörer. Åkrarna omvandlas till golfbana, en del uthus får ny användning och huvudbyggnaden med flygel blir konferensanläggning. Ett helt nytt villasamhälle börjar också växa upp i anslutning till golfbanan och konferensanläggningen.
Nykvarn i dec 2012
Lennart Söderman Anders Wallenberg
