Sjuksköterskors erfarenheter avarbetsrelaterad stress: En litteraturstudie

AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV

Avdelningen för vårdvetenskap

Sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress

- En litteraturstudie

Isabelle Lindgren Stina Celander

2021

Examensarbete, Grundnivå (yrkesexamen), 15 hp Omvårdnad

Sjuksköterskeprogrammet Examensarbete inom omvårdnad 15 hp

Handledare: Ann-Christin Larsson

Examinator: Ann-Sofi Östlund

Sammanfattning

Bakgrund: Det intensiva och påfrestande arbetet inom hälso- och sjukvården visade sig kunna leda till arbetsrelaterad stress. En hög arbetsbelastning, personalbrist och

överbeläggningar var orsaker som kunde öka stressen hos sjuksköterskorna.

Definitionen av stress kunde förklaras på flera olika sätt, yttre och inre krav var gemensamma faktorer som påverkade stressreaktionen. Långvarig stress visade sig kunna leda till negativa effekter såsom hjärt- och kärlsjukdomar, utmattningssyndrom och störd sömnfunktion. Hanteringsstrategier eller så kallad coping innefattar tre huvudstrategier; problemfokuserad, emotionsfokuserad och meningsskapande. Dessa strategier kunde vara användbara för hantering av stress. För att kunna motverka stress i arbetet var Antonovskys teori: en känsla av sammanhang KASAM, användbar genom att öka motståndskraften för stress. Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress. Metod: En deskriptiv litteraturstudie. Databassökningarna utfördes i Medline via Pubmed där totalt 11 artiklar inkluderades. Huvudresultat: I litteraturstudiens resultat framkom olika hanteringsstrategier för att hantera

arbetsrelaterad stress. En god kommunikation, mentorskap på arbetsplatsen,

självkännedom och uppväxt, återhämtning samt prioriteringar i arbetet var komponenter som visade sig vara behjälpliga. Slutsats: Resultatet i föreliggande litteraturstudie visade att hanteringsstrategier som sjuksköterskor använde sig av kunde generera i minskad stress på arbetet. Hanteringsstrategierna kan vara förslag som sjuksköterskor kan ta del av och vara användbara i sitt arbete för att hantera arbetsrelaterad stress.

Nyckelord: Arbetsrelaterad stress, Hantering, Sjuksköterskor.

Abstract

Background: The intensive and stressful work in healthcare proved to be able to lead to work-related stress. A high workload, staff shortages and overcrowding were reasons that could increase the stress of the nurses. The definition of stress could be explained in several different ways, external and internal requirements were common factors that affected the stress response. Prolonged stress has been shown to lead to adverse effects such as cardiovascular disease, fatigue syndrome and impaired sleep function.

Management strategies or so-called coping include three main strategies; problem- focused, emotion-focused and meaningful coping. These strategies could be useful for managing stress. In order to counteract stress at work, Antonovsky's theory: was a sense of context KASAM, useful by increasing the resistance to stress. Aim: To describe nurses' experiences of work-related stress. Method: A descriptive literature. The database searches were performed in Medline via Pubmed where a total of 11 articles were included. Main results: The results of the literature study revealed different management strategies for dealing with work-related stress. Good communication, mentorship in the workplace, self-awareness and childhood, recovery and priorities at work were components that proved to be helpful. Conclusion: The results of the present literature study showed that management strategies used by nurses could generate in reduced stress at work. The management strategies can be suggestions that nurses can take part of and be useful in their work to manage work-related stress.

Keywords: Management, Nurses, Occupational stress.

Innehållsförteckning

Introduktion ... 1

Sjukvårdens utveckling ... 1

Sjuksköterskans profession ... 1

Stress definition ... 2

Kroppens reaktion av stress ... 2

Arbetsrelaterad stress inom hälso- och sjukvården ... 3

Hanteringsstrategier ... 4

Teoretisk referensram: KASAM ... 5

Problemformulering ... 5

Syfte ... 5

Metod ... 6

Design ... 6

Sökstrategi ... 6

Urvalskriterier ... 7

Urvalsprocess och utfallet av möjliga artiklar ... 8

Dataanalys ... 9

Etiska överväganden ... 10

Resultat ... 11

Sjuksköterskans omgivning ... 11

Kommunikation med kollegor och familj... 11

Mentorskap på arbetsplatsen ... 12

Sjuksköterskans förhållningssätt ... 12

Vikten av självkännedom ... 12

Möjlighet till återhämtning ... 13

Förmågan att prioritera ... 13

Diskussion ... 15

Huvudresultat ... 15

Resultatdiskussion ... 15

Metoddiskussion ... 18

Kliniska implikationer ... 20

Förslag för fortsatt forskning ... 20

Slutsats ... 20

Referenser ... 21

1

Introduktion

Sjukvårdens utveckling

Hälso- och sjukvården har utvecklats under åren. Från 1860- till 1950-talet var

sjukvården baserad på Florence Nightingales teori om miljöns betydelse i form av ren luft, rent vatten och ljus. Omvårdnaden skulle främst fokusera på tillfrisknande för patienten i en bra miljö. På senare 1950-tal ändrades fokuset till på vad omvårdnad innebar och sjuksköterskans roll i arbetet för att öka deras status och självständighet.

Vid denna tid började synen på patienten att ändras från att vara ett objekt med en sjukdom till en person som har en hälsa som bör ställas i fokus (Jakobsson Ung &

Lutzen 2014). Som personal inom hälsosjukvården skulle de nu ta hänsyn till patientens autonomi, vilket innebär att den egna viljan och att låta patienten vara delaktig i sin egen vård. Det är något som kan vara svårt (Eldh 2014). Under 1970-talet tog egenvård allt större plats inom sjukvården. De ansåg att patienter hade en egen förmåga till att utföra en viss vård själv. Flera teoretiker presenterade under 1980-talet ett nytt perspektiv där sjukvården skulle se omvårdnaden av patienter med en helhetssyn där många komponenter påverkar patientens tillstånd. Från sent 1980-tal baseras vården på kunskap och vetenskapliga metoder både från olika dåtida teorier samt från teorier som presenteras idag. Vården av patienter är idag mer komplext än tidigare och med en mer komplex vård tillkommer högre krav på sjukvården (Jakobsson Ung & Lutzen 2014).

Den nya tekniken inom hälso- och sjukvården har också bidragit till högre krav på personalen, med en ökad arbetstakt och en förväntan att alltid vara nåbar. På grund av detta är det besvärligt att få en balans mellan arbetsliv och privatliv, samtidigt som den nya tekniken har bidragit till positiva effekter och en ökad flexibilitet i arbetet

(Ringsberg 2014).

Sjuksköterskans profession

Med tiden har sjuksköterskans roll utvecklats. Tidigare tillägnades hela livet till sjuksköterskeyrket, det sågs då som ett kall där sjuksköterskans egna intressen åsidosattes och vården för patienterna var det centrala i livet. Sjuksköterskeyrket utvecklades till en profession först när sjuksköterskeföreningarna bildades i Norden.

När yrket blev en profession krävdes det en akademisk utbildning som gav en

legitimation för att utöva yrket (Jakobsson Ung & Lützén 2014). Enligt Sanford (2020)

är sjuksköterskeyrket fortfarandet något som följer sjuksköterskan överallt genom hela

2 livet. Den holistiska omtanken, intelligensen och erfarenheten i sitt arbete. Det präglar omvårdnadsprocessen, privatlivet och ambitionen att alltid förbättra andras

välbefinnande, eftersom de är sjuksköterskor (Sanford 2020). Vårdarbetet präglas av viljan att göra gott. Sjuksköterskor vill att patienterna ska må bra och gör allt vad de kan för att främja deras hälsa (Florin 2014). Sjuksköterskans profession innefattar ett

omvårdnadsansvar där huvuduppgifterna är att planera, genomföra och dokumentera omvårdnaden i samråd med patienten (Svensk Sjuksköterskeföreningen 2017).

Sjuksköterskan har som ansvar att samla in information om patientens tillstånd och bakgrund för att sedan kunna se och planera patientens individuella behov av omvårdnad för att främja hälsan (Florin 2014). För att bedriva en god omvårdnad behöver sjuksköterskan leda och delegera ut arbetsuppgifter i sin arbetsgrupp, vilket idag ingår i sjuksköterskans kompetensbeskrivning (Svensk sjuksköterskeförening 2017; Fransson Sellgren 2014). Detta leder till ett stort ansvar då sjuksköterskan ska se till så att patienterna får en omvårdnad av hög kvalitet, samtidigt som kollegor ska känna sig uppmärksammade och delaktiga i arbetet (Fransson Sellgren 2014). I

kompetensbeskrivning ingår det också att sjuksköterskan ska ha en förmåga till att prata med patienter och närstående med empati och respekt (Tingström 2014). Informationen som går ut till patienter och närstående ska vara baserad på forskning och erfarenheter (Florin 2014). Det är också viktigt att sjuksköterskan ser till att patienten och de

närstående få komma till tals och känna sig delaktiga i omvårdnaden (Tingström 2014).

Stress definition

Det finns många olika definitioner av stress, Ringsberg (2014) förklarar att det innebär att yttre och inre krav är oöverkomliga och påfrestande utifrån individens egna resurser.

Lawson (2018) beskriver att definitionen av stress är kroppens ospecifika reaktion på yttre och inre krav. Det kräver en omjustering och anpassning som är oberoende av karaktären av problemet, därför är det ospecifika behovet kärnan i stress.

Kroppens reaktion av stress

Kortisol är ett hormon som utsöndras från binjurebarken och påverkar kroppens

reaktion på stress. Vid långvarig stress utsöndras kortisol kontinuerligt och ansvarar för att reservera kroppens energi. Vid akut stress aktiverar det icke viljestyrda nervsystemet binjuremärgen som utsöndrar hormonerna adrenalin och noradrenalin. Dessa två

hormoner förbereder kroppen på flykt eller kamp (Larsson & Rundgren 2010).

3 Ringsberg (2014) poängterar att stress under en kort period kan orsakas av

psykosociala, fysiska och psykiska faktorer. Kortvarig stress brukar vanligtvis inte betraktas som något ohälsosamt och skadligt. Det har visat sig i många fall kunna leda till positiva effekter som förbättrad prestation, minne och immunförsvar. Däremot bidrar långvarig stress till negativa effekter genom att kroppen inte får den återhämtning som behövs för att bibehålla en god hälsa. Detta resulterar i en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, muskelspänningar, depression, utmattningssyndrom och störd

sömnfunktion (Ringsberg 2014). Barello, Palamenghi, och Graffigna (2020) beskrev att långvarig stress hos vårdpersonal kunde leda till emotionell utbrändhet och fysiska åkommor.

Ringsberg (2014) förklara att reaktion, hantering och påverkan av stress är individuellt betingad av livsstil, genetiska och kulturella faktorer.

Arbetsrelaterad stress inom hälso- och sjukvården

Den arbetsrelaterade stressen uppkommer framförallt av den krävande miljön som upplevs inom hälso- och sjukvården (Rodrigues, Santos, & Sousa 2017).

Arbetsrelaterad stress beskrivs som en konsekvens av ansträngda förhållanden på arbetet. Brister i socialt samspel och hög arbetsbelastning beskriver Arbetsmiljöverket (AFS, 2001:1) som bidragande faktorer till uppkomsten av arbetsrelaterad stress.

Arbetsmiljöverket (2018) beskriver att hälso- och sjukvårdens alla olika verksamheter har särskilda risker för dess arbetsmiljö. Sjukvården är alltid under ständig utveckling och anpassning till kunskap. Arbetet är intensivt och personalen måste hela tiden följa politiska riktlinjer och regler. Dessa faktorer och alla de humana kontakter som personalen har på sin arbetsplats kan innebära stora påfrestningar. På grund av det behöver personalen verktyg till att skapa en god arbetsmiljö på sin arbetsplats

(Arbetsmiljöverket 2018). Enligt forskning kunde höga krav, nivåer av meningsfullhet, oklarheter och osäkerhet på arbetsplatsen eller i arbetsrollen framställas som potentiella risker för sjukvårdspersonalens psykiska hälsa (Ilić, Arandjelović, Jovanović, & Nešić 2017). Peter, Hahn, Schols och Halfens (2020) förklarar i sin studie att

sjukvårdspersonal som utsätts för stora påfrestningar på arbetet vill många gånger inte

arbeta heltid 42 timmar per vecka. Enligt deltagarna beror det på att det kan vara svårt

att hålla en balans mellan arbete och privatliv. Andra deltagare upplevde arbetsrelaterad

stress speciellt när det utsattes för skiftarbete eller fysiska krav i arbetet (Peter, Hahn,

Schols, & Halfens 2020). Enligt Arbetsmiljöverkets undersökning inom hälso- och

4 sjukvården visade resultatet att 30% av vårdpersonal som varit hemma från jobbet berodde på för hög arbetsbelastning. Även Alenezi, Aboshaiqah och Baker (2018) bekräftar detta genom sin studie där orsaker till arbetsrelaterad stress hos vårdpersonal undersöktes. I studien framkom det att en hög arbetsbelastning, längre skift och ett ökat ansvar var en stor faktor för arbetsrelaterad stress inom sjukvården.

Edvardsson & Wijk (2014) beskriver att tung arbetsbelastning med personalbrist och överbeläggningar är en stor orsak till avvikelser inom vården. Vårdkvaliteten påverkas av att personalen inte har tillräckligt med tid till sina arbetsuppgifter (Edvardsson &

Wijk 2014). Rodrigues, Santos och Sousa (2017) förklarar att patientvårdens kvalitét påverkas av stress på arbetsplatsen. Riskerna med stress i arbetet är att det kan ha en inverkan på patientsäkerheten. En god vård är en säker vård enligt Öhrn (2014), patientsäkerhet innebär att hälso- och sjukvårdspersonalen skyddar patienten mot vårdskador. För att bibehålla en god patientsäkerhet krävs det att sjukvårdspersonalen exempelvis har ett strukturerat arbetssätt och tar hjälp av kollegor med större erfarenhet.

Hanteringsstrategier Coping

För att hantera olika situationer med höga krav eller utmaningar tillämpas så kallade copingstrategier. Det finns två huvudstrategier som betecknas för stressrelaterade händelser; problemfokuserad och emotionsfokuserad coping. Problemfokuserad coping syftar till att förändra, påverka eller lösa situationer som präglas av stress. Denna copingstrategi kan innebära högre initiativförmåga, efterfrågan av vägledning och stöd från kollegor på arbetsplatsen. Emotionsfokuserad coping inriktar sig på undvikande och flykt från stressande situationer, för att undgå att konfronteras med egna svåra känslor (Kalfoss 2009). Folkman (2010) beskriver ytterligare en copingstategi;

meningsskapande coping. Strategin innebär att individen kan se det positiva och skapa förutsättningar för att hantera situationen, oavsett hur påfrestande och stressfulla det är.

Segerstrom och Smith (2019) beskriver att det finns en koppling mellan personlighet

och coping. Personlighet är en faktor som avgör om individen konfronterar eller

undviker problemet. Detta styrker Kalfoss (2009) som förklarar att personligheten

formar individens val av copingstrategi.

5

Teoretisk referensram: KASAM

Antonovsky (2005) beskriver en känsla av sammanhang även kallat KASAM.

Begreppet myntades av Aaron Antonovsky och är kärnan i det salutogena synsättet, det är en holistisk modell som speglar vilken grundförmåga en individ har för att hantera påfrestande situationer. KASAM består av tre betydande komponenter: Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet. Begriplighet innebär hur personen begriper eller förstår händelser som påverkar en själv och andra. Hanterbarhet handlar om vilka resurser som personen har för att hantera och lösa situationen exempelvis stressorer och krav, samt hur personen upplever kunna hantera situationerna. Den tredje komponenten meningsfullhet, återspeglar personens engagemang och motivation till att hantera de olika händelserna. I en studie av Eriksson, Kerekes, Brink, Pennbrant, och Nunstedt (2019) undersöktes nivån av KASAM hos vårdpersonal, det visade sig att en person med stark KASAM har lättare att hantera stressande arbetssituationer. Antonovsky (2005) beskriver detta som att en person med stark KASAM har det lättare att förstå och identifiera situationer för att sedan välja ut rätt resurser för att klara situationen.

Problemformulering

Hög arbetsbelastning, stora påfrestningar och en ständig anpassning till ny kunskap leder till att sjuksköterskors vardag blir allt mer stressfylld. För att sjuksköterskor ska kunna hantera stress och påfrestande situationer i sitt arbete, behöver sjuksköterskorna använda sig av de resurser som de har att tillgå även kallat copingstrategier. Enligt tidigare forskning har kraven på sjuksköterskor ökat och det finns ett behov av att kontinuerligt belysa fenomenet. För att bibehålla sjuksköterskans hälsa och vilja att fortsätta arbeta inom vården är ny forskning inom området viktig. I dagsläget finns det begränsad aktuell forskning om hur sjuksköterskor hanterar arbetsrelaterad stress. Det skapar förutsättningar för sjuksköterskor att kunna hantera arbetsrelaterad stress bättre i framtiden.

Syfte

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad

stress.

6

Metod

Design

Studien är en litteraturstudie med en deskriptiv design. Enligt Polit och Beck (2017) är innebörden av en deskriptiv litteraturstudie att information har samlats in utan att ändra på den och sammanfattats i en studie.

Sökstrategi

I denna litteraturstudie användes databasen MedLine via Medical Litterature On-Line (PubMed) för datainsamling. Polit och Beck (2017) nämner att elektroniska databaser som PubMed är användbara för att hitta studier inom omvårdnadsforskning.

Sökorden som användes är: Nurse (MeSH), management (fritext), occupational stress (MeSH), stress (fritext), psychological stress (MeSH), qualitative (fritext), work related stress (fritext), coping (MeSH), coping strategies (fritext) och experience (fritext) dessa har en koppling till syftet. För att få ett resultat med högre relevans användes Medical subject headings (MeSH) termer på de ord som gick att använda det på, enligt Polit och Beck (2017) använder MedLine MeSH som ett kontrollerat lexikon som delar in

artiklarna i index. Övriga sökord söktes i fritext för att ge ett större sökresultat. De enskilda sökorden gav ett stort antal träffar därför användes söktermerna AND eller OR mellan varje sökord för att kombinera orden och begränsa antalet sökträffar. Polit och Beck (2017) anser att booleanska söktermer OR eller AND kan begränsa eller

expandera databassökningen. Begränsningarna som användes vid databassökningen var artiklar mellan år 2015–2020 (5år), engelska, fulltextartiklar som är tillgängliga via Högskolan i Gävles databaser. I sökningen eftersöktes vetenskapliga artiklar som var av kvalitativ ansats, därför användes sökordet qualitative och experience. Enligt Polit och Beck (2017) är det endast artiklar med kvalitativ ansats som kan besvara egna

upplevelser utifrån syftet. Litteratursökningen presenteras i tabell 1.

7 Tabell 1. Sököversikt av artiklar i databasen PubMed, 2021-01-28

Urvalskriterier

Inklusionskriterier för studien var att endast vetenskapliga artiklar i kvalitativ ansats inkluderades, på grund av att ansatsen tog fram en beskrivning på sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress. Studierna skulle vara strukturerade enligt

introduktion, metod, resultat och diskussion (IMRAD) något som de flesta universiteten prefererar till för vetenskapliga studier enligt Polit och Beck (2017). I studien

inkluderades endast artiklar som använde sig av primära källor. Enligt Polit och Beck (2017) är det av stor vikt att litteraturstudier utgår ifrån primärkällor. Kriterierna användes för att få ett resultat som besvarade syftet, att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress.

Artiklar som inte kunde uppfylla inklusionskriterierna exkluderades, litteraturstudier samt artiklar som endast handlade om specialistutbildade sjuksköterskor, exempelvis barnmorskor eller där det inte framgick om erfarenheterna kom från sjuksköterskor.

Databas Begränsningar, sökdatum

Sökord Antal

träffar

Antal valda artiklar Medline

via PubMed

5år, Engelska Fulltext 2021-01-28

((nurses[MeSH Terms]) AND (management (fritext))) AND ((occupational

stress[MeSH Terms]) OR (stress (fritext)) OR (psychological stress (fritext))) AND (qualitative (fritext))

130 8

Medline via PubMed

5år, Engelska Fulltext 2021-01-28

(nurses[MeSH Terms]) AND ((care coping[MeSH Terms]) OR (coping strategies(fritext)) OR (management (fritext)) OR (coping[MeSH Terms])) AND ((occupational stress[MeSH Terms]) OR (work related stress (fritext))) AND

((qualitative(fritext)) OR

(experience(fritext))) 155 3

285 Totalt: 11

8

Urvalsprocess och utfallet av möjliga artiklar

Med tidigare beskrivna sökkombinationer genom MedLine via PubMed gav

sökkombinationen sammanlagt 285 träffar, varav 55 artiklar var dubbletter. Titel och abstract granskades av de kvarstående 230 artiklarna, de som inte överensstämde med litteraturstudiens syfte samt var litteraturstudie/review, kvantitativa eller handlade om expertisutbildade sjuksköterskor valdes bort vilket var 192 artiklar. Efter granskningen av titel och abstrakt återstod 38 artiklar, av dessa valdes 24 artiklar bort efter

genomläsning av hela artikeln på grund av att de inte svarade på studiens syfte, var kvantitativa eller använde sig av fel undersökningsgrupp för denna studie. Därefter genomfördes en relevansbedöming på de återstående 14 artiklarna utefter en

relevansmall som Högskolan i Gävle har utformat, se bilaga 1. Fyra artiklar valdes bort på grund av att de inte uppfyllde relevansbedömningen, dessa studier visade sig

använda sig av endast specialistutbildade sjuksköterskor eller använde sig av kvantitativ ansats och design. Av de återstående 10 artiklarna gjordes en kvalitetsbedömning utefter en kvalitétsmall för kvalitativa artiklar utformad av Högskolan i Gävle, se bilaga 2.

Samtliga artiklar bedömdes ha en tillräckligt god kvalitet då artiklarna stämde överens

med studiens syfte och urvalskriterier. De 10 artiklarna som valdes ut användes för att

basera studiens resultat på. I figur 1 presenteras urvalsprocessen och utfallet av studiens

artiklar.

9 Figur 1 Flödesschema urvalsprocessen

Dataanalys

Artiklarna skrevs ut och lästes enskilt av författarna för att skapa en djupare förståelse.

Sammanfattningar och översättningar från engelska till svenska av artiklarnas innehåll gjordes enskilt. Tillsammans identifierade författarna samstämmigheter och olikheter i artiklarna för att sedan med hjälp av färgkodning identifiera teman, enligt Aveyards dataanalysmetod. Färgkodning är ett bra redskap för att analysera och sammanställa data (Polit & Beck, 2017). Författarna till föreliggande litteraturstudie markerade de avsnitt i artiklarnas resultat som svarade på studiens syfte med överstryckningspenna.

För respektive avsnitt antecknades sedan nyckelord för att tydligt identifiera det centrala i artiklarnas resultat. Resultatet av färgkodningen och sammanfattningarna

dokumenterades i en tabell för att lättare kunna urskilja olika mönster av

sammanställningarna från litteraturstudien, se tabell 2 och 3. Aveyard (2019) menar att

denna dataanalysmetod är ett passande tillvägagångsätt för en litteraturstudie.

10

Etiska överväganden

Under arbetet har författarna haft ett forskningsetiskt förhållningssätt och varit objektiva i sin granskning. Inga artiklar har uteslutit på grund av egna åsikter och värderingar.

Författarna till föreliggande litteraturstudie har tagit avstånd från all form av

oredligheter som plagiering, fabricering och förfalskning, vilket ska förhindras inom forskning enligt Polit och Beck (2017). Detta är något som inte får förekomma i litteraturstudien, därför har författarna arbetat aktivt med att motverka all förekomst av oredligheter. Författarna motverkade detta genom att skriva med egna ord och utgå ifrån fakta från artiklarnas resultat, utan att vinkla materialet på ett fördelaktigt sätt för

litteraturstudien.

11

Resultat

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress. I resultatet presenteras en summering utifrån totalt 10 artiklar av kvalitativ ansats från nio olika länder (se tabell 2). Genom dataanalysen identifierades två övergripande teman: Sjuksköterskans omgivning och Sjuksköterskans förhållningssätt. För att tydliggöra resultatet identifierades flera subteman, se tabell 4.

Tabell 4. Översikt av resultatets två övergripande teman och deras underkategorier.

Teman Subteman

Sjuksköterskans omgivning - Kommunikation med kollegor och familj

- Mentorskap på arbetsplatsen Sjuksköterskans förhållningssätt - Vikten av självkännedom

- Möjlighet till återhämtning - Förmågan att prioritera

Sjuksköterskans omgivning

Kommunikation med kollegor och familj

Kommunikation i form av att ha möjlighet att ventilera med kollegor eller familj har lett till positiva effekter för stresshantering hos sjuksköterskor och var en hanteringsstrategi som användes inom sjukvården (Clark, Polivka, Zwart & Sanders.2019; Saifan, Al Zoubi, Alrimawi & Melhem 2019; Scozzafave, Leal, Soares, & Henriques 2019). För att skapa en trygg arbetsmiljö och minska den arbetsrelaterade stressen var god

kommunikation på arbetsplatsen en viktig hanteringsstrategi. Kollegor och chefer som

hade en bra dialog medförde till att de kunde ta hjälp av varandra och tillsammans hitta

lösningar på problemen. En viktig faktor för att minska den arbetsrelaterade stressen var

att sjuksköterskor kände samhörighet och acceptans i konversationer med sina kollegor

(Dames 2019b). Det fanns en problematik med att ventilera med familj och vänner som

hanteringsstrategi, det var svårt för sjuksköterskorna att bevara patientens sekretess och

integritet vilket skapade en obalans mellan ett professionellt förhållningssätt och

personliga känslor för sjuksköterskorna (Clark et al. 2019; Saifan et al. 2019).

12 Mentorskap på arbetsplatsen

Mentorskap på arbetsplatsen bidrog till ett ökat stöd för sjuksköterskor genom att de fick möjlighet till att ventilera sina tankar med kollegor och få feedback på sitt arbete.

Möjligheten att få kommunicera med kollegor som har mer erfarenhet av yrket resulterade i positiva effekter, speciellt för nyutbildade sjuksköterskors hantering av stress. Sjuksköterskor upplevde att de fick ökad energi och hanterade utmanande situationer bättre på arbetet när chefer eller mentorer visade uppskattning och uppmuntran (Alilu, Valizadeh, Zamanzadeh, Habibzadeh, & Gillespie 2016; Dames 2019b; Wright, Zakarin, & Blake 2016). Hantering av arbetsrelaterad stress uppnåddes av mentorskap på arbetsplatsen genom att sjuksköterskorna fick stöd och utbildning.

Det bidrog till en god balans mellan arbete och privatliv (Linzer, Poplau, Babbott, Collins, Guzman-Corrales, Menk, Murphy, & Ovington 2016). Det har visat sig att utvecklingsmöjligheter på arbetsplatsen resulterade till ett ökat självförtroende och en bättre ledarskapsförmåga hos sjuksköterskor (Alilu et al. 2016; Dames 2019a).

Sjuksköterskans förhållningssätt

Vikten av självkännedom

Uppväxt och självkännedom har en betydelse för hur sjuksköterskor hanterade arbetsrelaterad stress. Självinsikt och en god självkänsla hos sjuksköterskor var användbart för en optimistisk och objektiv syn på arbetet, det bidrog till en positiv stresshantering och medverkade till att sjuksköterskor kunde skingra negativa tankar.

För att behålla ett professionellt förhållningssätt krävdes det att sjuksköterskor kunde distansera sig och sätta tydliga gränser till patienter för att minska stressen på arbetet (Dames 2019a; Dames 2019b; Scozzafave et al. 2019). Alilu et al (2016) beskrev att patienter kunde skapa en meningsfull tillvaro för sjuksköterskorna. Detta kunde uppnås genom att patienterna visade uppskattning i form av fina ord och tacksamhet till

sjuksköterskorna (Alilu et al. 2016). I en arbetsmiljö som hade en hög psykosocial

stress på grund av tidspress och dåligt samarbete, beskrev sjuksköterskorna att det var

svårt att vara tillräckligt engagerad till sin profession (Lin et al. 2019). Sjuksköterskor

använde sig av erfarenheter från sin egen uppväxt som bidrog till kunskap och var ett

hjälpmedel i arbetslivet. Genom att se tillbaka på sin uppväxt skapades en större

förståelse över sin självbild och egen kapacitet (Dames 2019a).

13 Möjlighet till återhämtning

Arbetsscheman kan variera beroende på sjuksköterskornas anställningsform, det visade sig att skiftarbete resulterade till sämre återhämtning och var en faktor som bidrog till stress (Dames 2019b). Sjuksköterskor ansåg att de saknade hanteringsstrategier för stress och återhämtning vid skiftarbete. De beskrev att arbeta kvällspass som följs av dagpass var stressande och deltagarna förväntade sig stress i samband med täta

arbetspass. Sjuksköterskorna förklarade att de kände oro inför kommande arbetsdag och hade svårt att släppa arbetet när de kom hem. Detta påverkade deltagarnas sömn

eftersom tankarna fortfarande var på arbetet (Epstein, Söderström, Jirwe, Tucker &

Dahlgren 2020). För att öka återhämtningen och minska den arbetsrelaterade stressen var en strategi att arbeta färre skift och ha ett regelbundet schema. Inre resurser var faktorer som kunde hjälpa sjuksköterskor att hantera stress, skingra tankarna från arbetet och öka återhämtningen. Dessa inre resurser kunde innebära egentid med bokläsning, lyssna på musik eller andra fritidsaktiviteter (Alilu et al. 2016; Dames 2019b; Scozzfave et al. 2019). En annan inre resurs som sjuksköterskor använde sig av som

hanteringsstrategi var deras egen självkännedom. Sjuksköterskor som saknade den egenskapen undvek obekväma situationer som var stressfulla (Dames

2019b). Deltagarna såg positivt på att en del arbetsplatser erbjöd yttre resurser som gym eller massage för att främja sjuksköterskornas hälsa, återhämtning och stressreducering (Wright, Zakarin, & Blake 2016).

Förmågan att prioritera

Sjuksköterskeyrket kunde innebära stressiga förhållanden på grund av tidspress och det fanns en problematik i att kunna organisera och hantera alla arbetsuppgifter som skulle utföras (Scozzafave et al. 2019). Detta styrkte Lin, Liang, Han, Chen och Hsieh (2019) som beskrev att sjuksköterskor utmanades av överbeläggningar på avdelningarna som medförde till högre arbetsbelastning och skapade en ohållbar arbetssituation.

Nyutbildade sjuksköterskor beskrev att de kände en press över att hålla samma

tempo som erfarna kollegor. Det resulterade i att de nyutbildade sjuksköterskorna inte

prioriterade raster och fortsatte arbeta efter avslutat arbetspass, vilket resulterade i

ångest och stress (Dames 2019b). Sjuksköterskor redogjorde att de inte hann med sina

arbetsuppgifter och att faktorer som personalbrist, dåligt samarbete samt för mycket

administrativt arbete resulterade i ökad stress. De saknade strategier för att kunna

hantera stressen och få en balans mellan arbete och privatliv. Deltagarna önskade även

14 att de skulle få tid att sköta den administrativa arbetsuppgiften ostört för att kunna effektivisera tiden (Linzer et al. 2016). Förmågan till att vara positiv, flexibel, att kunna samarbeta och prioritera i arbetet var hanteringsstrategier som påverkade

stressreduceringen positivt för sjuksköterskorna (Alilu et al. 2016; Dames 2019b; Lin et

al. 2019). Andra hanteringsstrategier för att hantera stressande påfrestningar i arbetet

var att öka sjuksköterskors medvetenhet, motivation och känsla av meningsskapande

(Alilu et al. 2016).

15

Diskussion

Huvudresultat

Litteraturstudiens resultat byggde på beskrivning och sammanställning av vetenskapliga underlag, som visade att en god kommunikation, samhörighet och acceptans var viktiga faktorer för att hantera arbetsrelaterad stress. I resultatet framkom det att mentorskap på arbetsplatsen bidrog till positiva effekter för sjuksköterskors stresshantering.

Självkännedom och uppväxt bidrog till en ökad förståelse för sin egen självbild och kapacitet. Inre- och yttre resurser samt regelbundna scheman var strategier som kunde hjälpa sjuksköterskor att hantera stress och öka återhämtningen. Slutligen var en positiv inställning, flexibilitet, samarbete och prioriteringar faktorer som hjälpte sjuksköterskor att hantera arbetsrelaterad stress.

Resultatdiskussion

Resultatet av denna litteraturstudie visade olika hanteringsstrategier som sjuksköterskor använde sig av vid arbetsrelaterad stress (Alilu et al. 2016; Clark et al. 2019; Dames 2019a; Dames 2019b; Epstein et al. 2020; Lin et al. 2019; Linzer et al. 2016; Saifan et al. 2019; Scozzafave et al. 2019; Wright, Zakarin, & Blake 2016).

Huvudresultatet visade att en känsla av samhörighet med kollegor var en bidragande faktor till att minska arbetsrelaterad stress (Dames 2019b). I tidigare litteratur av Fransson Sellgren (2014) har det visat sig att det är viktig i sjuksköterskeyrket att kollegor känner sig delaktiga och uppmärksammade. En trygg arbetsmiljö med minskad arbetsrelaterad stress visade sig i resultatet kunna uppnås genom en bra kommunikation och leda till en god samverkan och problemlösning mellan kollegor (Dames 2019b;

Shilgen et al. 2019). Antonovsky (2005) beskriver att hanterbarheten i KASAM är beroende av vilka resurser som finns att tillgå för att hantera och lösa situationer. Vidare förklarar Antonovsky att en stark KASAM bidrar till en ökad förståelse för att kunna identifiera situationer. Det resulterar i att personerna kan välja rätt resurser för

situationen de ställdes inför (Antonovsky 2005). Problemfokuserad coping innebar att sjuksköterskor kunde få stöd och råd av kollegor på arbetsplatsen för att hantera

stressande situationer (Kalfoss 2009). Detta intygade (Clark, Polivka, Zwart & Sanders (2019); Saifan, Al Zoubi, Alrimawi & Melhem (2019); Scozzafave, Leal, Soares, &

Henriques 2019) som beskrev att sjuksköterskors möjlighet till att ventilera med

kollegor var en viktig faktor för att minska stress och hantera utmanande situationer.

16 Antonovsky (2005) förklarade att en av komponenterna i begreppet KASAM,

begriplighet innebar att individer hade en förståelse hur händelser påverkade en själv eller andra.

I litteraturstudiens resultat framkom det att mentorskap medförde positiva effekter för stressreducering på arbetsplatsen, främst för nyutbildade sjuksköterskor (Alilu, Valizadeh, Zamanzadeh, Habibzadeh, & Gillespie 2016; Dames 2019b; Wright, Zakarin, & Blake 2016). Enligt tidigare studier har det framkommit att sjuksköterskan ställs inför ett ökat ansvar med en ökad arbetstakt. Det bidrar till större krav på den komplexa vården som utförs idag (Jakobsson Ung & Lutzen 2014; Ringsberg 2014).

Sjuksköterskorna hanterade stressfulla situationer och problem bättre med hjälp av stöd, uppskattning och uppmuntran (Alilu, Valizadeh, Zamanzadeh, Habibzadeh, & Gillespie 2016; Dames 2019b; Wright, Zakarin, & Blake 2016). Framgångsrik problemfokuserad coping påverkar stressrelaterade faktorer positivt genom att minska stressen hos

sjuksköterskor (Kalfoss 2009). Enligt (Dames 2019a; Dames 2019b; Scozzafave et al.

2019) hade sjuksköterskor med en god självinsikt och självkänsla lättare att se arbetet med optimistiska och objektiva ögon. Det var av betydelse att deltagarna kunde ta lärdom av sina erfarenheter från uppväxten och använda sig av vid stresshantering.

Ringsberg (2014) styrker detta genom att förklara att stressreaktionen är individuell och kan påverkas av livsstil, ärftlighet och kultur. Vidare säger Antonovsky (2005) att den holistiska modellen reflekterar individens grundförmåga att hantera påfrestande

situationer. I tidigare forskning beskriver Kalfoss (2019) att emotionsfokuserad coping är en hanteringsstrategi som hjälper sjuksköterskor att bibehålla sin självbild. (Dames 2019a; Dames 2019b; Scozzafave et al. 2019) beskrev att självbilden kunde

upprätthållas genom att sjuksköterskorna kunde distansera sig från de stressfulla situationerna. Det var viktigt med distans från patienter för att minska stressen på arbetsplatsen och behålla ett professionellt förhållningssätt. Tingström (2014)

poängterar att det ingår i sjuksköterskans roll att ha en förmåga till att bibehålla empati och respekt gentemot patienterna.

Alenzi, Aboshaiqah och Baker (2018) och Peter et al. (2020) beskrev att stora påfrestningar i arbetet gjorde så att personal inom sjukvården inte ville arbeta heltid.

Deltagarna i studierna upplevde att det fanns svårigheter att bibehålla en god balans

mellan arbetsliv och privatliv. Det visade sig att sjuksköterskorna uppfattade en högre

nivå av arbetsrelaterad stress i samband med skiftarbete. I litteraturstudiens resultat

17 framkom det att ett regelbundet schema och färre skift bidrog till ökad återhämtning och minskad arbetsrelaterad stress för sjuksköterskorna (Alilu et al. 2016; Dames 2019b;

Scozzfave et al. 2019). För att bibehålla en god hälsa behöver kroppen återhämtning.

Långvarig stress kan leda till negativa effekter om kroppen inte får den återhämtningen som den behöver (Ringsberg 2014). För att öka återhämtningen använde

sjuksköterskorna sig av inre resurser som de besatt. Kunskap om sig själv och sina begränsningar bidrog till en bättre hantering, de sjuksköterskor som saknade den kunskapen valde att undvika situationer som var stressande (Dames 2019b).

Undvikande av stressfyllda situationer kan enligt tidigare studier (Kalfoss 2009) bero på att individens personlighet påverkar valet av hanteringsstrategi. Vidare beskriver

Kalfoss att emotionsfokuserad coping kan leda till att individen undviker stressande situationer, för att undvika konfrontering med sina egna svåra känslor.

Arbetet inom hälso- och sjukvården är intensivt och under ständig utveckling. Det medför att personalen behöver anpassa sig till kunskap, politiska riktlinjer och regler (Arbetsmiljöverket 2018). Ansvaret på sjuksköterskor är stort och kräver en

kvalitetssäker omvårdnad till patienter och samtidigt inkludera och uppmärksamma sina kollegor i arbetet (Fransson Sellgren 2014). Sjuksköterskor beskrev att det fanns

svårigheter i att organisera och hantera alla arbetsuppgifter under stressiga förhållanden (Scozzafave et al. 2019). Nyutbildade sjuksköterskor prioriterade bort raster och

jobbade övertid för att hinna med sitt arbete, vilket medförde att de upplevde ångest och stress (Dames 2019b). I resultatet förklarade (Alilu et al. 2016; Dames 2019b; Lin et al.

2019) att positivitet, flexibilitet, samarbete och prioritering var viktiga faktorer på arbetsplatsen för att kunna hantera stressen. Medvetenhet, motivation och

meningsskapande var andra hanteringsstrategier som visade sig resultera till minskad stress (Alilu et al. 2016). Meningsfullhet är enligt Antonovsky (2005) en viktig

komponent i begreppet KASAM. Individens engagemang och motivation till att hantera

de olika situationerna återspeglar personens känsla av meningsfullhet. Folkman (2010)

styrker detta genom att beskriva meningsskapande coping, strategin fokuserar på att

hitta lösningar för att hantera situationer som är stressande.

18

Metoddiskussion

Avsikten med denna litteraturstudie var att söka svar på sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress. En deskriptiv design användes för litteraturstudien, detta ger möjlighet för författarna att sätta sig in i redan gjord forskning inom området (Polit &

Beck 2017).

Litteraturstudiens breda syfte att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av

arbetsrelaterad stress kan enligt författarna till studien vara en styrka för att få en övergripande syn av sjuksköterskors erfarenheter. Däremot kan det breda syftet också anses vara en svaghet, eftersom det resulterar i att artiklar från olika länder som har olika sorters sjukvård sammanställts i resultatet av studien. En annan svaghet kan vara att studien representerar endast sjuksköterskor på vissa avdelningar, därmed kan inte resultatet generaliseras.

Sökstrategin som används för studien utfördes genom PUBMED, vilket är enligt Polit och Beck (2017) en lämplig databas för en litteraturstudie eftersom det finns ett brett urval av vetenskapliga artiklar. Författarna använde sig endast av PUBMED som sökmotor vilket kan uppfattas som en styrka i och med det breda utbudet av artiklar.

Valet av sökmotor kan också anses vara en svaghet då det kan påverka resultatets utgång. Författarna har utfört många olika sökningar med MeSH termer, fritext och boleanska söktermer OR och AND i olika kombinationer. Provsökningarna resulterade i en styrka för sökstrategin då artiklarnas relevans ökade, däremot tog provsökningarna tid att utföra vilket kan ses som en svaghet. Av de olika sökkombinationerna med hjälp av de boleanska söktermerna kan relevanta artiklar också gått förlorade. Författarna sökte artiklar av kvalitativ ansats därför användes sökorden qualitative och experience, sökorden kan ses som en styrka i och med att artiklarna i sökresultatet fick en högre relevans i förhållande till syftet.

Urvalskriterierna som användes för litteraturstudien var enligt författarna kriterier som

resulterade till att artiklarna som valdes ut var av större relevans och inkluderade rätt

målgrupp, grundutbildade sjuksköterskor. Artiklarna skulle vara strukturerade enligt

IMRAD och ej vara litteraturstudier, detta gav urvalet av artiklar en högre kvalitet och

relevans till studiens syfte enligt författarna. Polit och Beck (2017) styrker att en

litteraturstudie ska använda sig av primära källor. Att använda sig av IMRAD som

inklusionskriterie kan också bidragit till att artiklar av relevans gick förlorade enligt

19 författarna. Sökningen gav ett stort antal artiklar som handlade om endast

sjuksköterskor med specialistutbildning, därav exkluderades dessa då det var grundutbildade sjuksköterskor som skulle undersökas. För att få ett bredare resultat användes ändå artiklar med deltagare som var både grundutbildade och

specialistutbildade, om författarna inte hade valt att inkludera dessa artiklar så skulle resultatet blivit tunt.

Sökkombinationen i urvalsprocessen gav 285 sökträffar som författarna ansåg vara ett rimligt antal för bedömning. Kvalitets- och relevansbedömningsmall (se bilaga 1 och bilaga 2) som användes förenklade urvalsprocessen och bidrog till att relevanta artiklar för studiens syfte valdes ut. Bilagorna för kvalitets- och relevansbedömning finns med i litteraturstudien för att förtydliga hur bedömningen utvecklats. Författarna bedömde endast titel och abstract i artiklarna i början av urvalsprocessen. Det kan anses vara en styrka genom att irrelevanta artiklar sorterades bort. Nackdelen med detta

tillvägagångssätt är att artiklar som kunde ha haft ett relevant innehåll förbisågs.

Bortfallet av artiklar i urvalsprocessen resulterade i att författarna fick fram 12 relevanta artiklar för studiens syfte. En av artiklarna som författarna valde att använda sig av till resultatet hade en mixad design med kvalitativ och kvantitativ ansats. Artikeln av Linzer et. al (2016) inkluderades i litteraturstudien trots urvalskriterierna. Det var lätt att

urskilja vilka delar i resultatet som var av respektive ansats och innehållet var av relevans för studiens syfte, därför valde författarna att inkludera artikeln i studien. För att skapa en tydlighet för studiens urvalsprocess har ett flödesschema använts, denna anses vara en styrka enligt författarna eftersom den ger en struktur som är viktig för studiens trovärdighet (Polit & Beck 2017)

I dataanalysen användes ett strukturerat och systematiskt arbetssätt där författarna redan från att artiklarna skrevs ut satt enskilt och läste igenom dem i sin helhet. Eftersom ingen av författarna har engelska som modersmål kan misstolkningar av texten förekommit, därmed var en styrka med dataanalysen att författarna gick igenom

artiklarna flera gånger både enskilt och tillsammans, för att undvika feltolkningar. Efter

att artiklarna hade sammanfattats och översatts från engelska till svenska, identifierade

författarna samstämmigheter och olikheter i artiklarna tillsammans med hjälp av

tabeller, se tabell 2 och 3. Att författarna har arbetat både enskilt och tillsammans kan

ses som en styrka. Med hjälp av färgkodning enligt Aveyard (2019) dataanalysmetod, så

20 har författarna gemensamt identifierat teman. En svaghet med detta arbetssätt var att teman som identifierades till en början ändrades via bearbetning av resultatet senare, trots att författarna använde sig av ett strukturerat och noggrant arbetssätt.

Författarna har eftersträvat ett forskningsetiskt förhållningssätt och varit objektiva i sin granskning, en styrka i och med att egna känslor och värderingar åsidosattes.

Kliniska implikationer

Föreliggande studie har belyst erfarenheter och olika hanteringsstrategier som sjuksköterskor använder sig av vid arbetsrelaterad stress. Författarna till denna

litteraturstudie vill uppmärksamma vilka hanteringsstrategier som kan vara verktyg till sjuksköterskors hantering av den arbetsrelaterade stressen. Genom denna litteraturstudie hoppas författarna på att sjuksköterskor kan få förslag på olika strategier att tillämpa i sitt arbete för att hantera arbetsrelaterad stress.

Förslag för fortsatt forskning

Arbetsrelaterad stress är ett område som är viktigt att forska vidare om. Det är betydelsefullt att synliggöra stressproblematiken som sjuksköterskor upplever på sin arbetsplats, för att vidare forskning ska kunna bidra till preventiva åtgärder. Ny forskning bör utföras för att belysa förslag på vilka hanteringsstrategier som kan vara framgångsrika, för att förhindra arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor. I dagsläget saknas forskning kring de hanteringsstrategier som bidrar till högst effektivitet för arbetsrelaterad stress. Hälso- och sjukvården står under ständig förändring och utveckling, hanteringsstrategier kommer fortsatt vara ett behjälpligt verktyg för sjuksköterskeprofessionen.

Slutsats

Litteraturstudiens resultat visade att det finns olika hanteringsstrategier som sjuksköterskor använder sig av för att hantera arbetsrelaterad stress. De hanteringsstrategier som tillämpas i studien är kommunikation, mentorskap, självkännedom, återhämtning och prioritering i arbetet. Dessa strategier hoppas författarna kunna generera i minskad stress på arbetsplatsen. Författarna tror att denna litteraturstudie kan medföra att sjuksköterskor kan ta del av förslag till

hanteringsstrategier, som de kan använda som verktyg i det dagliga arbetet.

21

Referenser

*Artiklar som ingår i litteraturstudiens resultat

AFS 2001:1. Systematiskt Arbetsmiljöarbete. Stockholm: Arbetsmiljöverket. Länk:

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/systematiskt- arbetsmiljoarbete-foreskrifter-afs2001-1.pdf . Hämtad: 2021-04-14.

Alenezi, A. M., Aboshaiqah, A., & Baker, O. (2018). Work-related Stress Among Nursing Staff Working in Government Hospitals and Primary Health Care

Centres. International journal of nursing practice, 24(5), e12676. DOI:

https://doi.org/10.1111/ijn.12676

*Alilu, L., Valizadeh, L., Zamanzadeh, V., Habibzadeh, H., & Gillespie, M. (2016). A Qualitative Exploration of Facilitators and Inhibitors Influencing Nurses' Intention to Leave Clinical Nursing. Revista da Escola de Enfermagem da U S P, 50(6), 982–989.

DOI: https://doi.org/10.1590/S0080-623420160000700015

Antonovsky, A. (2005) Hälsans mysterium. 2 uppl. Stockholm: Natur och Kultur.

Arbetsmiljöverket (2018) Hälso- och Sjukvård. Arbetsmiljöverket Länk:

https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/halso--och-sjukvard. Hämtad: 2020-12-08

Aveyard, H. (2019) Doing a Literature Review in Health and Social Care: a Practical Guide. Maidenhead: McGraw-Hill Education/ Open University Press.

Barello, S., Palamenghi, L., & Graffigna, G. (2020). Burnout and Somatic Symptoms Among Frontline Healthcare Professionals at the Peak of the Italian COVID-19 Pandemic. Psychiatry Research, 290, 113129. DOI:

https://doi.org/10.1016/j.psychres.2020.113129

*Clark, P. R., Polivka, B., Zwart, M., & Sanders, R. (2019). Pediatric Emergency

Department Staff Preferences for a Critical Incident Stress Debriefing. Journal of

Emergency Nursing, 45(4), 403–410. DOI: https://doi.org/10.1016/j.jen.2018.11.009

22

*Dames, S. (2019a). The Interplay of Developmental Factors that Impact Congruence and the Ability to Thrive Among New Graduate Nurses: A Qualitative Study of the Interplay as Students Transition to Professional Practice. Nurse Education in Practice, 36, 47–53. DOI: https://doi.org/10.1016/j.nepr.2019.02.013

*Dames, S. (2019b). THRIVEable Work Environments: A Study of Interplaying Factors that Enable Novice Nurses to Thrive. Journal of Nursing Management, 27(3), 567–574. DOI: https://doi.org/10.1111/jonm.12712

Edvardsson, D. & Wijk, H. (2014) Omgivningens Betydelse för Hälsa och Vård. (red) Edberg A-K. & Wijk H. Omvårdnadens Grunder- Hälsa och Ohälsa. Studentlitteratur AB. Lund. ss.75-103

Eldh, A. C. (2014) Delaktighet i Rollen som Patient (red) Friberg F. & Öhlen J.

Omvårdnadens Grunder-Perspektiv och Förhållningssätt, 2:2 uppl. Studentlitteratur AB, Lund. ss.485–501

*Epstein, M., Söderström, M., Jirwe, M., Tucker, P., & Dahlgren, A. (2020). Sleep and Fatigue in Newly Graduated Nurses-Experiences and Strategies for Handling Shiftwork.

Journal of Clinical Nursing, 29(1-2), 184–194. DOI: https://doi.org/10.1111/jocn.15076

Eriksson, M., Kerekes, N., Brink, P., Pennbrant, S., & Nunstedt, H. (2019). The Level of Sense of Coherence Among Swedish Nursing Staff. Journal of Advanced

Nursing, 75(11), ss. 2766–2772. DOI: https://doi.org/10.1111/jan.14137

Folkman, S. (2010) Stress, Coping and Hope. Journal of the Psychological, Social and Behavioral Dimensions of Cancer 19 (9), ss. 901-908.

Florin, J. (2014) Omvårdnadsprocessen. (red) Ehrenberg A. & Wallin L. Omvårdnadens

Grunder- Ansvar och Utveckling. 2:2 upp. Studentlitteratur AB, Lund, ss. 47–77

23 Fransson, S. S. (2014) Ledarskap och Organisering av Omvårdnadsarbete. (red)

Ehrenberg A. & Wallin L. Omvårdnadens Grunder- Ansvar och Utveckling. 2:2 upp.

Studentlitteratur AB, Lund. ss. 253-277

Ilić, I. M., Arandjelović, M. Ž., Jovanović, J. M., & Nešić, M. M. (2017). Relationships of Work-Related Psychosocial Risks, Stress, Individual Factors and Burnout -

Questionnaire Survey Among Emergency Physicians and Nurses. Relationships of Work-related Psychosocial Risks, Stress, Individual Factors and Burnout –

Questionnaire Survey Among Emergency Physicians and Nurses. Medycyna pracy, 68(2), 167–178. DOI: https://doi.org/10.13075/mp.5893.00516

Jakobsson Ung, E. & Lützén, K. (2014) Sjuksköterskeyrket som Profession och Omvårdnad som Akademiskt Ämne. (red.) Ehrenberg A. & Wallin L. Omvårdnadens Grunder- Ansvar och Utveckling, 2 uppl. Studentlitteratur AB, Lund. ss.28–45.

Kalfoss, M. H. (2009) Mötet med Lidande och Döende Patienter-Sjuksköterskans Möte med sig Själv. (red) Allmås H. Klinisk omvårdnad del 1. Liber AB, Stockholm. ss.49–

64.

Larsson, M., & Rundgren, Å. (2010) Fysiologiskt Åldrande. Geriatriska Sjukdomar, 3:1 uppl. Studentlitteratur AB, Lund. ss.25–42

Lawson, T. G. (2018) System Model. (red.) Alligood, M. R. Nursing Theorists and Their Work. 9 uppl. Elsevier - Health Sciences Division. ss.231-248

*Lin, C. C., Liang, H. F., Han, C. Y., Chen, L. C., & Hsieh, C. L. (2019). Professional Resilience Among Nurses Working in an Overcrowded Emergency Department in Taiwan. International Emergency Nursing, 42, 44–50. DOI:

https://doi.org/10.1016/j.ienj.2018.05.005

*Linzer, M., Poplau, S., Babbott, S., Collins, T., Guzman-Corrales, L., Menk, J.,

Murphy, M. L., & Ovington, K. (2016). Worklife and Wellness in Academic General

Internal Medicine: Results from a National Survey. Journal of General Internal

Medicine, 31(9), 1004–1010. DOI: https://doi.org/10.1007/s11606-016-3720-4

24 Peter, K. A., Hahn, S., Schols, J., & Halfens, R. (2020). Work-related Stress Among Health Professionals in Swiss Acute Care and Rehabilitation Hospitals-A Cross- Sectional Study. Journal of Clinical Nursing, 29(15-16), 3064–3081. DOI:

https://doi.org/10.1111/jocn.15340

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2017) Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Wolter Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins,

Philadelphia

Ringsberg, K. C. (2014) Livsstil och Hälsa. (red) Friberg F. & Öhlén J. Omvårdnadens Grunder- Perspektiv och Förhållningssätt, 2:2 upp. Studentlitteratur AB, Lund. ss.387- 416.

Rodrigues, C., Santos, V., & Sousa, P. (2017). Patient Safety and Nursing: Interface with Stress and Burnout Syndrome. Revista Brasileira de Enfermagem, 70(5), 1083–

1088. DOI: https://doi.org/10.1590/0034-7167-2016-0194

Rom, O., & Reznick, A. Z. (2016). The Stress Reaction: A Historical

Perspective. Advances in Experimental Medicine and Biology, 905, ss. 1–4. DOI:

https://doi.org/10.1007/5584_2015_195

*Saifan, A. R., Al Zoubi, A. M., Alrimawi, I., & Melhem, O. (2019). Exploring the Psychological Status of Jordanian Nurses Working with Cancer Patients. Journal of Nursing Management, 27(1), 215–222. DOI: https://doi.org/10.1111/jonm.12667

Sanford, K. D. (2020). Always a Nurse: A Profession for a Lifetime. Nursing Administration Quarterly, 44(1), ss. 4–11. DOI:

https://doi.org/10.1097/NAQ.0000000000000399

*Scozzafave, M., Leal, L. A., Soares, M. I., & Henriques, S. H. (2019). Psychosocial

Risks Related to the Nurse in the Psychiatric Hospital and Management Strategies.

25 Revista Brasileira de Enfermagem, 72(4), 834–840. DOI: https://doi.org/10.1590/0034- 7167-2017-0311

Segerstrom, S. C., & Smith, G. T. (2019). Personality and Coping: Individual

Differences in Responses to Emotion. Annual review of psychology, 70, ss. 651–671.

DOI: https://doi.org/10.1146/annurev-psych-010418-102917

Svensk sjuksköterskeförening (2017) Kompetensbeskrivning för Legitimerad Sjuksköterska. Svensk Sjuksköterskeförening. Länk:

https://swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390/kompeten sbeskrivning%20legitimerad%20sjuksk%C3%B6terska%202017.pdf Hämtad: 2020-12- 15

Tingström, P. (2014) Information och Utbildning. (red) Friberg F. & Öhlén J.

Omvårdnadens Grunder- Perspektiv och Förhållningssätt, 2:2 upp. Studentlitteratur AB, Lund. ss. 595-621

*Wright, N., Zakarin, M., & Blake, H. (2016). Nurses' Views on Workplace Wellbeing Programmes. British Journal of Nursing (Mark Allen Publishing), 25(21), 1208–1212.

DOI: https://doi.org/10.12968/bjon.2016.25.21.1208

Öhrn, A (2014) Patientsäkerhet (red.) Ehrenberg A. & Wallin L. Omvårdnadens

Grunder- Ansvar och Utveckling, 2 uppl. Studentlitteratur AB, Lund. ss.381-406

26 Bilaga 1 Mall för granskning av artikelns relevans

Artikelförfattare och publiceringsår

Ja Delvis Nej

1.

Är det fenomen (d.v.s. det som studeras) som studeras i granskad studie relevant i förhållande till det aktuella syftet*?

2

Är de deltagare som ingår i granskad studie relevanta i förhållande till det aktuella syftet*?

3.

Är det sammanhang (kontext) som studeras i granskad studie relevant i förhållande till det aktuella syftet*?

4.

Är granskad studies ansats och design studie relevant i förhållande till det aktuella syftet*?

5.

Sammanvägd bedömning: bör granskad studie inkluderas för kvalitetsgranskning i den aktuella studien**?

* Med detta menas syftet med er litteraturstudie.

** Med detta menas er litteraturstudie.

27 Bilaga 2. Mall för granskning av artikel med kvalitativ ansats.

Ja, med motiveringen att…

Delvis, med motiveringen att…

Nej, med motiveringen att…

Går ej att bedöma, med motiveringen

att…

Syfte

1. Är den granskade studiens syfte tydligt formulerat?

Metod

2. Är designen lämplig utifrån studiens syfte?

3. Är metodavsnittet tydligt beskrivet?

4. Är deltagarna relevanta i förhållande till studiens syfte?

5. Är inklusionskriterier och eventuella

exklusionskriterier beskrivna?

28 6. Är det sammanhang (kontext) i vilket

forskningen genomförs beskrivet?

7. Är metoden för datainsamling relevant?

8. Är analysmetoden redovisad och tydligt beskriven?

9. Görs relevanta etiska reflektioner?

Resultat

10. Är det resultat som redovisas tydligt och relevant i förhållande till studiens syfte?

Diskussion

11. Diskuteras den kliniska betydelse som

studiens resultat kan ha?

29 12.

Finns en kritisk diskussion om den använda metoden och genomförandet av studien?

13. Är trovärdighetsaspekter för studien

diskuterade?

30 Tabell 2. Artiklar utvalda till litteraturstudien.

Författare + publikationsår/

studieland

Titel Design och

eventuellt ansats

Undersöknings-grupp Datainsamlings- metod

Dataanalysmetod

Alilu, L., Valizadeh, L., Zamanzadeh, V., Habibzadeh, H.,&

Gillespie, M.

(2016) Iran

A qualitative exploration of facilitators and inhibitors influencing nurses' intention to leave clinical nursing

Kvalitativ ansats 21 sjuksköterskor (19 kvinnor och 3 män) I åldrarna 24-45 år.

Arbetande i Iran.

Semistrukturerade intervjuer

Mellan maj 2014-juli 2015.

Innehållsanalys av Hsieh and Shannon15, (tematisk analys med kodning).

Clark, P. R., Polivka, B., Zwart, M., &

Sanders, R.

(2019) USA

Pediatric Emergency Department Staff

Preferences for a Critical Incident Stress Debriefing

Kvalitativ ansats med en beskrivande design.

18st (17 sjuksköterskor och en undersköterska. 3st hade kandidatexamen, 15st masterexamen). I åldrarna 18-50+, arbetande på en akutmottagning i USA.

Demografisk undersökning.

Teoretisk

orienteringsinnehållsanalys med hjälp av online- kvalitativa programmet Dedoose (Dedoose version 8.0.44, Sociocultural Research Consultants, Los Angeles, CA).

Dames S. (2019a) Kanada

The interplay of developmental factor s that impact congruence and the ability to thrive among new graduate nurses: A qualitative study of the interplay as students transition to professional practice

Merriams (2014) grundläggande kvalitativa

forskningsmetodik

8 nyexaminerade kvinnliga sjuksköterskor uppväxta i Kanada, ålder:

under 40 år.

Semistrukturerade och iterativa intervjuer.

Under sommaren 2017

Tematisk kodning, med

hjälp av induktiv och

jämförande teknik.

31 Dames S. (2019b)

Kanada

THRIVEable work environments: A study of interplaying factors that enable novice nurses to thrive.

Merriams (2014) grundläggande kvalitativa

forskningsmetodik

8 nyexaminerade

kvinnliga sjuksköterskor i åldrarna 25-37 år, med Brittiskt eller

Colombianskt ursprung.

Semistrukturerade och upprepande intervjuer, pågick under sommaren 2017.

Tematisk kodning, med hjälp av induktiv och jämförande teknik.

Epstein, M., Söderström, M., Jirwe, M., Tucker, P., &

Dahlgren, A.

(2020) Sverige

Sleep and fatigue in newly graduated nurses-

Experiences and strategies for handling shiftwork.

Kvalitativ ansats 11 nyexaminerade sjuksköterskor I Sverige (10 kvinnor, en man) I åldrarna 22–51 år.

Semistrukturerade intervjuer

Mellan oktober 2016-april 2017.

Induktiv innehållsanalys med öppen kodning.

Lin, C. C., Liang, H. F., Han, C. Y., Chen, L. C., &

Hsieh, C. L.

(2019) Taiwan

Professional resilience among nurses working in an overcrowded

emergency department in Taiwan.

En konstruktivistisk konstruktion-grundad teori (CGT)

Kvalitativ ansats

13 Heltidsarbetande sjuksköterskor, I Taiwan.

Fördjupande intervjuer Mellan juni-augusti 2016.

Teoretisk kodning, snöbollsteknik.

Linzer, M., Poplau, S., Babbott, S., Collins, T., Guzman-Corrales, L., Menk, J., Murphy, M. L., &

Ovington, K.

(2016).

USA

Worklife and Wellness in Academic General Internal Medicine:

Results from a National Survey.

Kvantitativ ansats och Kvalitativ ansats med konceptuell modell från MEMO- studien (Minimizing Error Maximizing Outcome)

12 sjuksköterskor och 554 läkare, 13 från andra kategorier inom vården från 15 GIM-avdelningar deltog (352 kvinnor,210 män, 17 kön ej angett)

Mini z-undersökning med öppna frågor.

Under våren 2015.

Konfidensintervall

beräknades med Wilson’s score statistic.8

och

Formell innehållsanalys.

Saifan, A. R., Al Zoubi, A. M., Alrimawi, I., &

Exploring the

psychological status of

Kvalitativ ansats med en beskrivande design

24 Sjuksköterskor (12män, 12 kvinnor) i åldrarna 23-42, på en

Målmedveten samplingsmetod med

Braun och Clarkes (2006)

teknik för tematisk analys

32 Melhem, O.

(2019) Jordanien

Jordanian nurses working with cancer patients

onkologaavdelning i Jordanien

semistrukturerade personliga intervjuer

Scozzafave, M., Leal, L. A., Soares, M. I., &

Henriques, S. H.

(2019) Brasilien

Psychosocial risks related to the nurse in the

psychiatric hospital and management strategies.

Kvalitativv ansats med en beskrivande design

35 Sjuksköterskor på psykiatriskt sjukhjus I Brasilien. Ålder 27-57 år.

10 sjuksköterskor hade en examen inom området psykiatri/mental hälsa.

Semistrukturerade intevjuer

Temakategorisering:

föranalys,

materialutforskning och bearbetning av de insamlade nresultatet

Wright, N., Zakarin, M., &

Blake, H. (2016) England

Nurses' views on workplace wellbeing programmes

Undersökande kvalitativ forskningsdesign

12 Sjuksköterskor (alla kvinnor) I åldrarna 24-53 år. På en akutmottagning i

Djupgående semistrukturerade intervjuer

Konvetionella kvalitativa

tematiska metoder