2014-09-29 Justitiedepartementet S-103 33 Stockholm
Ju.L2@regeringskansliet.se
Yttrande över promemorian Framtidsfullmakter (Ds 2014:16)
Sammanfattning
Framtidsfullmakter
• Svenska Bankföreningen anser att utredningen har sådana brister kring den praktiska hanteringen av framtidsfullmakter att den måste kompletteras för att utgöra underlag för lagstiftning.
• Ett rättssäkert system måste upprättas som gör att tredje man kan lita på att framtidsfullmakten är giltig. Exempelvis ska inte bankpersonal behöva ställas inför att på egen hand bedöma en fullmäktiges behörighet.
• Originalfullmakten måste förses med bevis om att den registrerats så att ingen tvekan råder om att den är giltig. Praktiska frågor uppstår kring hanteringen av fullmakten. Eftersom den enligt förslaget upphör genom att den tas tillbaka eller förstörs måste banken ha originalfullmakten. Därmed kan fullmakten inte samtidigt användas vid kontakter med andra aktörer.
• Det krävs tydliggöranden hur fullmakten ska återtas eller förstöras, såväl i fallet att fullmaktsgivaren är vid sina sinnens fulla bruk men t.ex. tappat förtroendet för fullmäktigen som besitter fullmakten, som i fallet att fullmakten registrerats och fullmaktsgivaren inte själv kan ta tillbaka den.
• Bankföreningen efterlyser en utredning om det ska vara möjligt att ha en eller flera framtidsfullmakter. Det finns praktiska fördelar och nackdelar med båda alternativen.
• Istället för framtidsfullmakter förordar Bankföreningen att andra alternativ utreds. En lösning vore ett nytt institut, huvudsakligen frikopplat från
fullmaktsbestämmelserna och likt det för god man, som skulle möjliggöra för den enskilde att registrera namn på eventuell framtida ställföreträdare varefter en myndighet prövar den angivna personens lämplighet när tidpunkten infaller för ställföreträdarskapet att träda i kraft.
• Om lagstiftaren avser gå vidare med förslaget om framtidsfullmakter förordar Bankföreningen att framtidsfullmakten förregistreras av fullmaktsgivaren i samband med upprättandet. Detta skulle vara mer rättssäkert än den ordning som föreslås i promemorian.
• Bankföreningen tillstyrker förslaget att ordinära fullmakter förlorar sin verkan när framtidsfullmakten träder ikraft, dock under förutsättning att tredje man kan handla i god tro så länge kännedom saknas om framtidsfullmaktens ikraftträdande. Föreningen avstyrker däremot en ändring av nuvarande ordning för fullmakts verkan när fullmaktsgivaren förlorat sin rättshandlings- förmåga eftersom detta skulle få långtgående verkan på tredje mans godtrosskydd.
• Lydelsen av 1 kap 9 § i förslaget är otydlig och måste skrivas om med innebörden att framtidsfullmakten träder ikraft vid registreringen.
Fullmaktsgivarens tillstånd och registreringen får inte uppfattas som kumulativa omständigheter utan tredje man måste kunna lita på registreringsbeviset.
• Fullmäktiges möjlighet att ge gåvor bör följa de begränsningar som gäller för förmyndare, gode män och förvaltare. Vid upprättandet av framtidsfullmakten förordar Bankföreningen att en vittnesmening införs motsvarande testamente där vittnena ska intyga fullmaktsgivarens hälsotillstånd.
Behörighet för anhöriga
• Bankföreningen anser att bästa möjliga situation måste eftersträvas för dem som är i behov av hjälp med sina ekonomiska angelägenheter i samband med psykisk störning, sjukdom, skada eller liknande, men efter en närmare analys avstyrker föreningen förslaget i sin helhet. Det försvårar för
konsumenterna och bankerna, särskild pga. införandet av turordningsregler.
Det är en omöjlighet för banken att i varje enskilt fall utreda släktförhållandena för den person som är behov av hjälp.
Framtidsfullmakter Allmänt
En viktig utgångspunkt för den modell som väljs för regleringen av framtidsfullmakter måste vara att ett rättssäkert offentligt system upprättas som gör att tredje man, till exempel bankerna, kan lita på att en framtidsfullmakt är giltig. Bankpersonalen ska inte behöva ställas inför att på egen hand bedöma en fullmäktiges behörighet utan ska kunna lita till ett myndighetsbeslut om fullmaktens giltighet. I den mån en kontroll av fullmakten förväntas göras av bankpersonalen måste effektiva system finnas på plats för att undvika exempelvis tidskrävande väntan i telefon till nackdel både för
banken och fullmäktigen. Många överförmyndarnämnder och -kanslier har endast telefontid någon gång i veckan.
Det föreliggande förslaget innehåller ett flertal oklarheter och dessa måste
tydliggöras. Trots att Bankföreningen ser ett värde av att få ett system på plats som möjliggör för den enskilde att kunna påverka hur hans eller hennes angelägenheter ska tas om hand den dag det inte är möjligt att själv varaktigt sköta dem, konstaterar föreningen att föreliggande utredning har sådana brister kring den praktiska
hanteringen av framtidsfullmakter att den måste kompletteras för att utgöra underlag för lagstiftning. Föreningen deltar gärna i en dialog med departementet om de aspekter som måste beaktas för att en modell med framtidsfullmakter ska vara praktiskt genomförbar.
Under 10.1 kommenterar Bankföreningen grunderna i förslaget samt föreslår dels ett alternativ till framtidsfullmakter, dels förändringar kring framtidsfullmaktsinstitutet om regeringen avser gå vidare med förslaget. Därefter behandlas promemorians olika delar kapitelvis.
10.1 Inledande överväganden och utgångspunkter
Enligt förslaget är en framtidsfullmakt en fullmakt åt en eller flera personer att företräda fullmaktsgivaren efter den tidpunkt då fullmaktsgivaren pga. psykisk störning, sjukdom, skada eller liknande förhållande varaktigt och i huvudsak är ur stånd att ha hand om de angelägenheter fullmakten avser. Den återkallas genom att handlingen återtas eller förstörs. Fullmäktigen gör bedömningen när
fullmaktsgivarens tillstånd är sådant att fullmakten bör registreras och träda ikraft.
Bankföreningen ser behov av att förslaget förtydligas kring den praktiska hanteringen av framtidsfullmakter.
Originalfullmakten måste kopplas till registreringen
Det får antas att förslaget inte innebär att fullmaktens innehåll, efter att fullmakten trätt i kraft, kommer att vara tillgängligt online hos överförmyndaren. Skulle så ske skulle inte tredje man behöva tveka om fullmäktiges behörighet. En dylik ordning skulle emellertid vara högst olämplig av integritetsskäl och skulle väcka ett flertal frågor kring vem som skulle ha tillgång till registret, hur uppgifter skulle skyddas och vilka systemkrav som skulle krävas. När denna information inte finns att tillgå
återstår endast för tredje man att se fullmakten i original för att fastställa fullmäktiges behörighet.
Därmed blir det nödvändigt att fullmäktigen återfår fullmakten efter registrering för att kunna visa upp dess innehåll vid kontakter med tredje man. Det är viktigt att det går att knyta originalfullmakten till registreringen för att ingen tvekan ska råda om att den
är giltig. Själva framtidsfullmaktshandlingen, i syfte att underlätta hanteringen för fullmäktigen och tredje man, måste därför som huvudregel förses med ett bevis om att fullmakten registrerats. Detta är likt vad som är brukligt med äktenskapsförord och inregistrerade bouppteckningar. Skulle av något skäl lagstiftaren finna att ett sådant förfarande inte är lämpligt bör det åtminstone i lagen anges att registreringsbeviset ska innefatta en kopia av framtidsfullmakten.
Eftersom en fullmakt enligt förslaget upphör genom att den tas tillbaka så måste banken ha originalfullmakten. Därmed kan fullmakten inte samtidigt användas vid kontakter med andra aktörer, t.ex. andra banker. En kopia saknar enligt nuvarande regler om fullmakt värde. Förslaget för hur en framtidsfullmakt upphör att gälla måste ändras om inte banken kan behålla originalfullmakten.
Praktiska frågor kring hur fullmakten ska återtas eller förstöras
Även andra frågor uppkommer kring återtagandet av fullmakten. Dels kan man tänka sig situationen att fullmaktsgivaren önskar återta fullmakten när han eller hon är vid sina sinnens fulla bruk, t.ex. därför att fullmaktsgivaren förlorat förtroendet för fullmäktigen som besitter fullmakten. Det måste klargöras hur detta praktiskt ska gå till. Dels är det oklart vem som ska kunna ta tillbaka eller förstöra framtidsfullmakten då framtidsfullmakten trätt i kraft. I ett sådant läge är det omöjligt för fullmaktsgivaren själv att göra detta. Ett tydliggörande krävs av lagstiftaren eftersom i praktiken den övervägande delen av fullmaktsgivarna aldrig kommer att kunna återkalla eller förstöra fullmakten efter att den trätt i kraft.
Frågan om hur många framtidsfullmakter det är tänkt att få finnas
Ännu en oklarhet i förslaget rör frågan om det ska finnas möjlighet att utfärda flera framtidsfullmakter. Det kan tänkas att fullmaktsgivaren utfärdar en fullmakt som avser skötsel av vissa angelägenheter av en fullmäktige och en annan fullmakt för skötsel av andra angelägenheter av en annan fullmäktige. Denna fråga behandlas inte i promemorian. Bankföreningen menar att det måste utredas om det ska vara möjligt att ha en eller flera framtidsfullmakter och vad blir konsekvenserna. Det finns praktiska fördelar och nackdelar med båda alternativen.
De allmänna fullmaktsbestämmelserna anger ingen begränsning i antalet fullmakter vilket skulle tala för att det inte finns något skäl att ha en särskild begränsning för framtidsfullmakter. Det kan vara svårt för fullmaktsgivaren att hålla sig till en fullmaktshandling när fullmakten inbegriper olika behörigheter för olika
befullmäktigade. Såväl integritetsskäl som rent praktiska skäl – de olika fullmäktige skulle behöva hämta originalet hos varandra när fullmakten ska användas – kan tala för att flera framtidsfullmakter borde gälla parallellt. Det blir då också möjligt att
deponera originalfullmakten i en bank för att senare mer fortlöpande åberopas där, något som är vanligt förekommande för fullmakter i allmänhet.
Andra skäl gör det dock tveksamt om det är möjligt att ha flera framtidsfullmakter samtidigt. Situationen kan t.ex. uppstå att en individ inte bedöms ha rättskapacitet på vissa områden efter att den ena framtidsfullmakten registrerats hos överförmyndaren men däremot anses ha det på andra områden där den andra fullmäktigen valt att inte registrera fullmakten. Då överförmyndaren inte har kännedom om hur många
fullmakter som utställts torde slutsatsen på nytt bli att fullmakten i original måste uppvisas för tredje man tillsammans med registreringsbeviset och, som understrukits ovan, måste den knytas till registreringen med någon typ av märkning. Likalydande eller flera framtidsfullmakter med inkonsekvent innehåll kan skapa problem för såväl fullmäktige som tredje man. Blir fullmakterna därmed obrukbara finns ingen möjlighet för fullmaktsgivaren att lösa situationen pga. sitt hälsotillstånd.
Finns bara en framtidsfullmakt som hanterar alla de olika situationer som ska omfattas av fullmakten har man kontroll över vilka eventuellt olika befullmäktigade som är involverade och det finns bara en originalhandling att återkalla. Samtidigt blir det praktiskt komplicerat hur det enda originalet ska hanteras.
Mot bakgrund av de många praktiska frågor som uppstår efterlyser Bankföreningen ytterligare utredning kring hanteringen av framtidsfullmakter för att undanröja all osäkerhet för tredje man kring fullmaktens innehåll och verkan.
Bankföreningens förslag till en utredning om ett nytt institut, huvudsakligen frikopplat från fullmaktsbestämmelserna
Bankföreningen uppfattar att syftet med förslaget om framtidsfullmakter är
omtanke om den enskildes autonomi vid valet av framtida ställföreträdare. De många problem som förslaget skapar och som belysts ovan, t.ex. frågor kring registrering, originalfullmakt, återkallelse och dubbla fullmakter, kan härledas till försöket att samordna framtidsfullmakten med vad som gäller för vanliga fullmakter trots att förutsättningarna skiljer sig betydligt åt.
Mot den bakgrunden förordar Bankföreningen att andra alternativ utreds. En enkel lösning vore att införa ett offentligt register där den enskilde kan registrera namn på eventuell framtida ställföreträdare. När den enskilde pga. psykisk störning, sjukdom, skada eller liknande förhållande varaktigt och i huvudsak är ur stånd att ta hand om sina angelägenheter och en myndighetsprövning av förutsättningarna för att anordna ställföreträdarskap sker, prövas även lämpligheten av den anmälda framtida
ställföreträdaren (jfr. lämplighetsprövning av god man/förvaltare). Regelverket får likheter med det för god man men ger den enskilde möjlighet att i förväg påverka hur och av vem de enskilda angelägenheterna ska tas om hand.
Bankföreningens förslag om krav på förregistrering av framtidsfullmakten
Om lagstiftaren avser gå vidare med förslaget om framtidsfullmakter förordar Bankföreningen att viktiga ändringar i förslaget övervägs, särskilt gällande registreringsförfarandet.
Om en ordinär fullmakt inte lämnas in av fullmaktgivaren själv har banken att kontrollera fullmakten genom att kontakta fullmaktsgivaren (eller i undantagsfall vittnena). Denna kontroll ska säkerställa dels att det är fullmaktsgivaren som
undertecknat fullmakten, dels att han eller hon förstod innebörden av fullmakten när den skrevs under.
I förslaget nämns inget om att en motsvarande kontroll ska göras vid upprättandet av en framtidsfullmakt och i så fall hur eller av vem kontrollen ska ske. En kontroll av framtidsfullmakten bör av praktiska skäl göras i nära anslutning till att den upprättas.
Om kontrollen sker i anslutning till registreringen kan av naturliga skäl
fullmaktsgivaren inte längre själv tillfrågas. Fullmäktige ska enligt förslaget avgöra när fullmaktsgivaren blivit beslutsoförmögen. Frågan uppstår dock om det är tänkt att fullmäktige även ska tilldelas ansvaret att bedöma om fullmaktsgivaren var
beslutsförmögen vid upprättandet av fullmakten. Det senare skulle kunna innebära en risk för bedrägerier om fullmäktigen förfalskar en fullmakt och sedan låta
registrera den när den uppgivna fullmaktsgivaren blivit dement.
Bankföreningen menar att det skulle vara mer rättssäkert med ett system där framtidsfullmakten registreras redan i samband med att den upprättas och att den inlämnas av fullmaktsgivaren. När tidpunkten infaller då fullmaktsgivaren inte längre kan rättshandla kontaktar fullmäktigen registreringsmyndigheten och ber dem utfärda ett ikraftträdandeintyg. En sådan ordning skulle vara ett skydd för fullmaktsgivaren från att fullmakten senare bedöms som ogiltig och skulle också vara ett skydd för tredje man. Vikten av att skydda rättssäkerheten kopplad till framtidsfullmakter uppväger den extra administration ett system med förregistrering skulle innebära.
10.1.1 Ordinära fullmakter ska förlora sin verkan vid varaktig beslutsoförmåga hos fullmaktsgivaren
Enligt förslaget förlorar andra ordinära fullmakter sin verkan när framtidsfullmakten träder ikraft.
Bankföreningen stödjer förslaget (frågan om tidpunkt för ikraftträdande, se nedan).
Därmed undviks gränsdragningsproblem mellan olika fullmakter. Exempelvis kan en fullmakt för förvaltning av en fastighet även innebära bankaffärer i relation till
fastigheten. Det är dock viktigt att tredje man kan handla i god tro så länge
kännedom saknas om att en framtidsfullmakt trätt i kraft och att befintliga fullmakter förlorat sin verkan.
Däremot avstyrker föreningen förslaget att ändra nuvarande ordning för fullmakts verkan när fullmaktsgivaren förlorat sin rättshandlingsförmåga. Förslaget skulle få långtgående verkan på tredje mans godtrosskydd. Bankerna träffar sällan sina kunder och har inte regelbunden kontakt med dem då kunderna i allt större omfattning sköter sina bankaffärer i internetbanken och med kort. Detta är särskilt fallet då det redan finns en fullmakt. Det kan därför vara svårt för banken att känna till om det skett en varaktig förändring av rättshandlingsförmågan och att fullmakten därmed ska upphöra att gälla.
10.2 Framtidsfullmaktens ikraftträdande
En framtidsfullmakt ska enligt förslaget träda ikraft när fullmaktsgivaren pga. psykisk störning, sjukdom, skada eller liknande förhållande varaktigt och i huvudsak är ur stånd att ta hand om de angelägenheter som fullmakten avser samt fullmakten har registrerats hos överförmyndaren. Fullmäktigen ska avgöra när tidpunkten inträtt om inte annat sägs i fullmakten.
Bankföreningen välkomnar att framtidsfullmaktens ikraftträdande enligt förslaget knyts till en registrering. Det är utomordentligt viktigt att det inte råder någon tvekan om när fullmakten gäller, att beslutet därom fattas av en myndighet samt att det inte överlämnas till den enskilde bankanställde att bedöma fullmäktiges uppgift om fullmaktsgivarens tillstånd.
Om detta är syftet med förslaget måste den föreslagna lydelsen av 1 kap 9 § i lagförslaget ändras. Enligt paragrafen träder framtidsfullmakten i kraft när
fullmaktsgivarens tillstånd är sådant som sägs i 1 §, och fullmakten har registrerats i enlighet med 11 §. Ikraftträdandet måste enligt Bankföreningens mening enkom avgöras av att en registrering skett. Överförmyndarens bedömning huruvida en registrering bör ske bygger på fullmaktsgivarens tillstånd. Däremot får inte fullmaktsgivarens tillstånd och registreringen uppfattas som kumulativa
omständigheter för framtidsfullmaktens giltighet. Detta skulle i så fall kunna tolkas som att tredje man inte kan förlita sig enkom på registreringen.
Då registreringen blir avgörande för framtidsfullmaktens giltighet bör i linje med detta fullmaktsgivarens bundenhet kopplas till denna tidpunkt och inte, som anges i
förslagets 1 kap 17 §, till upprättandet av fullmakten.
Enligt förslaget blir överförmyndaren ansvarig för registrering och tillsyn avseende framtidsfullmakter. Överförmyndaren organiseras på kommunal nivå och det finns 290 kommuner. Bankföreningen motsätter sig inte att överförmyndaren bedriver tillsyn över framtidsfullmaktsinstitutet. Däremot bör själva registreringsförfarandet
handhas på ett sådant sätt att det upprättas ett centralt nationellt register. Med en central kontaktpunkt ökar rättssäkerheten och risken för variation i handläggningstid mellan kommunerna skulle undvikas. Förslagsvis bör ett sådant register skötas av en myndighet som redan har erfarenhet av registerhållning, exempelvis Skatteverket eller Bolagsverket kan komma ifråga.
10.3 Fullmäktiges uppdrag
I promemorian föreslås att sysslomannareglerna ska tillämpas, dock inte ifråga om fullmäktigens arvodesrätt. Enligt huvudregeln får inte fullmäktigen ge bort
fullmaktsgivarens egendom.
Bankföreningen välkomnar förslaget att fullmäktiges arvodesrätt begränsas.
Föreningen förordar att fullmäktigens rätt att ge gåvor bör ha samma begränsning som gäller för förmyndare, gode män och förvaltare. Den rätten ska rimligtvis inte vara större eller mindre än den som gällt för en god man om en sådan istället förordnats.
10.6 Några övriga överväganden ifråga om framtidsfullmakter
Utredaren föreslår samma formkrav för framtidsfullmakter som dem som lagts fram av Förmynderskapsutredningen. Enligt förslagets 1 kap 4 § bör framtidsfullmakter dateras. Vittnena bör på fullmakten anteckna iakttagelser om fullmaktsgivarens hälsotillstånd och andra omständigheter som är av betydelse för fullmaktens giltighet.
Bankföreningen förordar att en vittnesmening införs motsvarande testamente där vittnena ska intyga fullmaktsgivarens hälsotillstånd.
Det är i sammanhanget viktigt att peka på att framtidsfullmakten enligt förslaget ska registreras om alla formkrav är uppfyllda utan närmare kontroll av äktheten i
anslutning till att den upprättas. Medan ett testamente kan klandras skulle enligt förslaget inget hindra fullmäktigen att nyttja fullmakten utan ytterligare kontroll efter registreringen. Rättssäkerhetsskäl talar även i detta sammanhang för
Bankföreningens förslag ovan att framtidsfullmakten bör förregistreras i samband med upprättandet när dess äkthet kan kontrolleras.
Behörighet för anhöriga
10.7 Behörighet för anhöriga i vissa ekonomiska angelägenheter
Enligt förslaget ska en anhörig ha behörighet att företräda en enskild som på grund av psykisk störning, sjukdom, skada eller liknande förhållanden uppenbarligen saknar förmåga att ta hand om sina ekonomiska angelägenheter.
Det förekommer regelbundet att bankerna ställs inför att en kund, pga. skada, sjukdom eller liknande, inte klarar att ta hand om sina ekonomiska angelägenheter.
Situationen kan t.ex. uppstå att en släkting, granne eller annan bekant kommer till bankkontoret med en räkning som är ställd i kundens namn och måste betalas.
Förutsatt att banken känner sig trygg i situationen ombesörjs betalningen av en sådan räkning. Bankerna försöker finna praktiska och pragmatiska lösningar på de problem som uppstår för att hjälpa kunden inom ramen för kundförhållandet.
Bankföreningen menar att det är en god föresats av regeringen att genom lagstiftning försöka skapa rättslig reglering i dessa sammanhang och vill på ett allmänt plan understryka att det är föreningens uppfattning att bästa möjliga situation måste eftersträvas för dem som är i behov av hjälp med sina ekonomiska
angelägenheter. Efter en närmare analys av förslaget avstyrker dock föreningen detta i sin helhet. Föreslagen reglering försvårar för konsumenterna och bankerna.
Med turordningsreglerna i 2 kap 4-5 §§ skulle banken i varje enskilt fall tvingas utreda släktförhållandena för den person som är i behov av hjälp. Detta är en
omöjlighet. De som vill utföra betalningsuppdraget eller den tjänst det rör sig om i det enskilda fallet skulle (ofta i pressade situationer såsom när en anhörig blivit inlagd på sjukhus) tvingas redogöra för turordningen i familjen och införskaffa intyg när någon före dem i anhörigordningen inte kan eller vill utföra uppdraget. Allt detta skulle ta tid.
Grannar, vänner och bekanta skulle överhuvudtaget inte kunna bistå med hjälp.
Bankerna tar i dagsläget ansvar för sitt handlande visavi sin kund men skulle med förslaget riskera att av olika anhöriga anklagas för att ha brutit mot lagen ifall turordningsreglerna förbigåtts.
Bankföreningen förordar följaktligen att nuvarande ordning för denna typ av situationer behålls. Avser regeringen likväl föreslå lagstiftning på detta område förordas att 4-5 §§ utgår ur förslaget och att istället personer "med en nära relation till den enskilde" kan agera ställföreträdare. Att uppenbarhetsrekvisitet kvarstår och att avgränsningen av behörigheten görs till "sedvanliga rättshandlingar med
anknytning till den enskildes dagliga livsföring" förordas i så fall.
11.1 Ikraftträdande
Bankföreningen konstaterar att förslaget innebär omfattande förändringar av
bankernas rutiner kring fullmakter vilket kräver systemförändringar. Nya rutiner kring framtidsfullmakterna måste upparbetas. Ett ikraftträdande av det nya regelverket redan till den 1 januari 2016 får anses ligga för nära i tiden för att dessa
anpassningar ska vara möjliga att genomföra i tid.
SVENSKA BANKFÖRENINGEN
Thomas Östros Anders Dölling
