Biblioteksplan 2018
Inledning
Bibliotekslagen § 17 säger att kommuner och landsting ska anta en plan för biblioteksverk- samheten och att olika bibliotekshuvudmän ska samverka. Burlövs kommunfullmäktige antog 2015-04-20 biblioteksplan 2015-2017. Föreliggande biblioteksplan är kommunens fjärde och ska gälla för 2018. Eftersom nya övergripande mål för Burlövs kommun är under arbete, ny politisk sammansättning är att vänta efter valet 2018, nationella biblioteksstra- tegin kommer med sitt slutbetänkande 2019 och biblioteket får en ny bibliotekschef janu- ari 2018, är det i nuläget bättre att ha en kortare tidsperiod än normalt.
En politiskt antagen biblioteksplan är tänkt att vara ett redskap för politiker och tjänste- män, att på ett strukturerat sätt ta tillvara befintliga biblioteksresurser och stimulera till utveckling.
Från och med 1 januari 2015 har folkbiblioteken och skolbiblioteken i Burlöv samma hu- vudman, utbildnings- och kulturnämnden.
Biblioteken är en viktig del i utbildningssamhället, ett samhälle präglat av ett allt större informationsflöde och av det livslånga lärandet.
Biblioteken ska vara neutrala i sin informationsförmedling. Utbudet ska spegla olika intres- sen och åsikter i syfte att människor själva ska kunna bilda sig sina egna uppfattningar. I urvalet görs en kvalitetsbedömning utifrån saklig grund.
Biblioteken ska också främja läsning och lyfta fram skönlitteraturens betydelse för männi- skors upplevelser och personliga utveckling.
Folkbiblioteken är en plats för möten mellan människor och för kulturupplevelser av olika slag. De är en av de få öppna platser i samhället där människor kan mötas utan krav på ärende, utbildning, medlemskap eller pengar.
Folkbiblioteken är till för alla och tillgänglighet är grundläggande i verksamheten. Lokalerna är utformade så att de är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Tillgänglighet innebär också inköp och förmedling av anpassade medier. Det kan gälla inköp av lättläst litteratur och litteratur på olika språk, läsfrämjande insatser, utveckling av virtuella tjänster eller verksamhet förlagd utanför biblioteket.
Skolbibliotekens huvuduppgift är att vara en pedagogisk resurs så att skolan ska kunna uppnå sina mål. Skolbibliotekarierna arbetar i första hand med litteraturförmedling och språkutveckling och verkar både i klassrummen och i skolbibliotekslokalen.
Verksamhetsbeskrivning biblioteken i Burlöv
Folkbibliotek
Folkbiblioteksverksamheten omfattar ett huvudbibliotek centralt placerat i Arlöv och ett filialbibliotek i Åkarp, som är ett meröppet integrerat folk- och skolbibliotek.
Biblioteken håller öppet för allmänhet, förskola och skola. Under öppethållandet besöks biblioteken av människor i alla åldrar och med skiftande behov. Studerande på alla nivåer söker litteratur och information för sina studier, människor använder bibliotekens datorer för att söka information eller kommunicera via internet, man läser tidningar och tidskrifter, studerar enskilt eller i grupp, lånar material för studier och upplevelseläsning. Elever och förskolebarn besöker ofta biblioteket i grupp. Antalet högskolestuderande, som behöver material för sina studier, har ökat kraftigt på senare år. Biblioteket driver läsecirklar där möjlighet ges till boksamtal. Åkarps bibliotek är tillgängligt genom ”Meröppet” alla dagar mellan 8-21.
Förutom den öppna verksamheten bedriver biblioteken riktad verksamhet till prioriterade grupper. Genom ”Boken kommer” får personer med funktionsnedsättning, som har svårt att själva ta sig till biblioteket, litteratur till sitt hem. Biblioteket informerar bland annat hemtjänstpersonal om denna möjlighet, så att de kan förmedla behovet tillbaka till biblio- teket. Bibliotekarie går ut och visar och pratar om böcker på äldreboende, och håller även i en grupp ideellt arbetande högläsare, som varje vecka läser på olika äldreboenden.
Elever i grundskolan inbjuds varje år till ett stort antal bokprat. Bokprat innebär att biblio- tekarien stimulerar elever till läsning genom att på ett inspirerande sätt berätta om speci- ellt utvalda böcker. Bibliotekarierna har även bokpresentationer direkt till personal på för- skola och skola om barn- och ungdomslitteratur. Alla barn i kommunen får minst tre bok- gåvor från biblioteket; när de föds, i årskurs 1 och när de slutar årskurs 9. Bibliotekarierna medverkar även på föräldramöten i både förskola och grundskola. Föräldrar nås även via BVC.
Vuxna och unga som på grund av synskada eller dyslexi har svårt att läsa en tryckt bok kan numera via registrering på sitt bibliotek själva ladda ner inlästa böcker till sin dator, platta eller smartphone. Biblioteken ansvarar för att informera om denna möjlighet och för att utbilda dessa personer. Detta är ett viktigt sätt att göra litteratur tillgänglig för personer med funktionsvariation.
Samarbete sker även med Komvux och SFI som kommer gruppvis till biblioteket för in- formation om bibliotekets utbud.
All forskning visar att biblioteket spelar en viktig roll när det gäller att ge nyanlända och nya svenskar en meningsfull vardag. På biblioteket ges även möjlighet att träna svenska på återkommande språkcafé.
Biblioteken är också en aktör i det lokala kulturlivet och arrangerar varje termin ett antal kulturprogram, så som författarbesök, filmvisningar, läsecirklar, teater- och musikföreställ-
ningar för barn, ofta i samarbete med någon extern samarbetspart som Burlövs Kulturs- kola, Bibliotekets vänner, Burlövs församling, studieförbund med flera.
Biblioteken verkar för att öka människors digitala delaktighet genom att hålla regelbundna handledningar för ovana internetanvändare. Det är ofta äldre som anmäler sig till dessa handledningar. I det dagliga informationsarbetet ingår även att vägleda vid de datorer som finns i biblioteken. Datorerna är även viktiga för dem som kan behärska en dator men inte har någon tillgång. Till denna grupp hör många nyanlända.
Vid sidan av det fysiska biblioteket finns det virtuella biblioteket. Det virtuella biblioteket är tillgängligt 24 timmar om dygnet. Via internet kan man utföra biblioteksärenden, som att söka, reservera, göra omlån, använda databaser, läsa e-böcker, ställa frågor på olika språk via den nationella servicen ”Bibblan svarar” med mera.
Biblioteken i Burlöv har en viktig roll att spela i spridandet av lokal information till kommu- nens invånare, som en del av kommunens informationsverksamhet. Det kan gälla detalj- plansutställningar eller andra kommunala beslutsunderlag. Biblioteket i Arlöv fungerar också som turistinformation, dock utan bokningsmöjligheter
Skolbibliotek
I Burlöv finns idag fem bemannade skolbibliotek.
Skolbibliotekens övergripande mål är att eleverna ska uppnå läroplanens språkliga kun- skapsmål. Skolbiblioteket ska tillhandahålla den litteratur som behövs i undervisningen.
Skolbiblioteket ska ingå som ett redskap i det pedagogiska arbetet. Det ska utveckla ele- vernas språkförmåga och stimulera läsförmågan. Det ska också väcka läslust.
En kartläggning 2011 drog slutsatsen att kommunens skolbibliotek inte levde upp till den nya skollagens krav på alla elevers tillgång till skolbibliotek. Därför har olika åtgärder vidta- gits.
Tre skolbibliotekarier har anställts på heltid vilket gör att bemanningen ökat. Skolbiblio- teken är i kontinuerlig utveckling och utökningen av bibliotekarier har lett till en högre medvetenhet om hur skolbiblioteken kan och ska användas i skolverksamheten. Ansvaret för skolbiblioteksutvecklingen har skolledningen.
Måluppfyllelse av utvecklingsområdena i Biblioteksplan 2015-2017
1. Samverkan och delaktighet
Lokalsamhället spelar en viktig roll i bibliotekets arbete och strävan efter att samverka med sin omgivning är ständigt närvarande. Samarbeten sker bl. a. med förskola, skola, äldre- omsorgen, LSS.
Bibliotekets referensgrupp som bestod av invånare med olika bakgrund har avslutats, då det var svårt att rekrytera nya till gruppen och representationen blev för smal. Referens- gruppen har ersatts med ett utökat uppsökande arbete, bl. a till föreningar där idéer och
synpunkter om biblioteksverksamheten hämtas upp. Det här uppsökande arbetet kommer att utvecklas under nästa period.
Biblioteket har spelat en fortsatt viktig roll när det gäller att minska de digitala klyftorna, genom handledningar, kurser och att tillhandahålla publika datorer. Ännu mer fokus på detta område kommer att ske under nästa period.
2. Läsfrämjande
Biblioteket läsfrämjande roll har lyfts fram under perioden, och givande samarbeten har skett, framförallt med förskolan i Språktrappan. En gemensam handlingsplan för kulturs- kola, förskola, förskoleklass och bibliotek har sammanställts.
Genom en forskningscirkel i Malmö högskolas regi har bibliotekets läsfrämjande arbete diskuterats som lett till nya arbetsmetoder, bl. a har vi utvecklat våra skyltningar.
Förutom att göra medier tillgängliga sker bokprat, läsecirklar, vinter- och sommarboken, utställningar, författarbesök, boktips via sociala medier och bokblogg.
3. Mångspråk
Flyktingströmmen hösten 2015 påverkade även biblioteket som blev en viktig plats för den här gruppen. Biblioteken sökte samarbeten med de boenden som upprättades och för- sökte anpassa verksamheten. Det bildades en grupp i personalen som hade nyanlända som särskilt ansvarsområde. Framförallt har biblioteket märkt ett ökat behov av språkkurser, lättläst, böcker på mångspråk, användning av datorer, hjälp med blanketter, språkcafé och inte minst en avkopplande plats som ger variation i en torftig vardag full av väntan. Biblio- teket har inte tilldelats några extra resurser för det här arbetet. Den forskning som har gjorts inom detta område, har tydligt visat att biblioteken blev en mycket viktig aktör i ar- betet med nyanlända.
4. Biblioteket som kulturhus
Programverksamheteten har fortsatt att vara ett viktigt komplement till den mer tradition- ella biblioteksverksamheten med ett brett programutbud. Konceptet ”Lördag på bibliotek”
har blivit ett stående inslag, där det bjuds på ett varierat utbud som vänder sig till alla åld- rar och kan upplevas av alla oavsett språktillhörighet. Ny filmutrustning har anskaffats för att kunna erbjuda filmvisningar med bättre kvalitet avseende bild och ljud. Biblioteket som kulturhus ses nu som en naturlig del av verksamheten och är inte längre ett utvecklingsom- råde.
5. Barnperspektivet
För att bättre kunna ha ett barn- och unga perspektiv i all verksamhet, har en tjänst efter pensionsavgång gjorts om till en ungdomsbibliotekarietjänst för bättre balans. Eftersom ungdomsbibliotekarien har efter tillträdet vikarierat för föräldraledig barnbibliotekarie, startar den nya tjänsten 1 november 2017.
6. Öppethållande och tillgänglighet
En strävan har varit att göra biblioteken så tillgängliga som är möjligt med nuvarande per- sonalstyrka. Åkarps bibliotek är sedan hösten 2016 Meröppet och tillgängligt 8-21 alla da- gar, d.v.s. även på tid då det saknas personal. Arlöv har under hösten 2017 bemannad sön- dagsöppet 12-15 på försök. Det är för tidigt att utvärdera detta än, men har uppskattats av besökare. Söndagsöppet är tänkt under perioden september-april.
Skolbiblioteken
1. Digital delaktighet
Biblioteket bedriver en verksamhet som bidrar till ökad digital delaktighet. Elevernas digi- tala delaktighet utvecklas i enskilda projekt där bibliotekarien ingår som till exempel läs- /skrivprojekt med skoltidning, textanalys, ungas liv på nätet. Skolbibliotekarien handleder även elever i digitala hjälpmedel som Legimus och Inläsningstjänst. Skolbibliotekarierna utvecklar sin digitala kompetens genom nätverkande, konferenser och i arbetet med ele- verna.
2. Läsandets och litteraturens roll
Skolbiblioteket har en livaktig verksamhet som främjar läsning där fokus ligger på läslust och läsupplevelse. Skolbiblioteket och skolbibliotekarien arbetar aktivt för att utöka elevers och personals insikt kring hur läsning och läsförmåga bidrar till ett ökat lärande och utökad språkutveckling. Förutom att göra medier tillgängliga sker bokprat, läsecirklar, vinter- och sommarboken, utställningar, författarbesök, boktips via sociala medier och bokblogg.
3. Skolbibliotekens utveckling och samverkan folkbibliotek/skolbibliotek
Det finns idag ett nära samarbete mellan folk- och skolbibliotek. På skolbiblioteken finns tre heltidstjänster. Det finns en gemensam läsfrämjandeplan som kontinuerligt uppdate- ras. Det har upprättats ett system för boktransporter mellan folkbiblioteket och skolbiblio- teken vilket resulterat i att skolorna och eleverna fått tillgång till ett rikare bokbestånd. Det har inneburit att folkbibliotekens ordinarie utbud - såväl som bokpoolen, med dess grupp- /klassuppsättningar - har nått fler läsare.
Utvecklingsområden 2018
Bibliotekens verksamhet stöder Burlövs kommuns vision, övergripande mål och värde- grund och bidrar till ökad måluppfyllelse.
Biblioteket en allemansrätt
Bibliotekets övergripande mål och strävan kan sammanfattas med ”Biblioteket en alle- mansrätt”. En slogan vi kommer att använda oss av och även skylta med för att marknads- föra vår ambition. Stora skyltar kommer att sättas upp i bibliotekens fönster. Med detta menas att bibliotekets verksamhet ska inkludera alla medborgare i samhället.
Våra utvecklingsområden knyter an till nationella och regionala utvecklingsområden.
Den nationella biblioteksstrategi som nu håller på att arbetas fram av Kungliga biblioteket på uppdrag av Regeringen, kommer med sitt slutbetänkande i mars 2019. Det arbetet kommer att göra avtryck även på det lokala planet. Klart är redan nu att det kommer att satsas extra på bibliotekens arbete för att minska det digitala utanförskap som finns idag.
Den regionala biblioteksplanen 2017-2020 har fyra utvecklingsområden där fortbildning kommer att ske och där det kommer att finnas projektpengar att söka.
1. Demokrati och fri åsiktsbildning 2. Folkbibliotek för alla
3. Digitalisering
4. Litteratur- och läsfrämjande
Bibliotekets demokratiska uppdrag
Bibliotekets demokratiska uppdrag, att verka för fri åsiktsbildning och vara neutralt är ett mångfacetterat och svårt uppdrag, inte minst under ett valår. Vad menar vi med kvalitet?
Här behövs mer tydlighet och personalen kommer att delta i de utbildningar som ges för att få stöd.
Mångspråksarbete och nyanlända
I Burlövs kommun bor ca 40 % som är födda utrikes eller har en förälder som är det. I bibli- otekslagens § 5 betonas särskilt att biblioteket ska prioritera denna grupp. Det görs genom att en del av en bibliotekarietjänst har det här som sitt ansvarsområde. Som stöd finns även en personalgrupp på biblioteket som hjälper till med arbetet mot denna grupp och för att se till att alla bibliotekets delar berörs.
Bibliotekets medieanslag ska fördelas så att den här gruppens behov tillgodoses, det kan gälla språkkurser, mångspråkslitteratur och lättläst.
Bibliotekspersonal deltar i de kommunövergripande projekten LIS och Boss. En ökad sam- verkan mellan förvaltningar är här eftersträvansvärd. Biblioteket kommer att ha svårt att leva upp till sitt uppdrag utan att få del av de extra pengar som tilldelas kommunen för denna grupp.
Biblioteket kommer att fortsätta med sitt språkcafé som är välbesökt och även utöka med ett språkcafé för unga som mer kommer att ha karaktär av läsecirkel och på en tid som ligger utanför skoltid.
Digital delaktighet
Att stärka medborgares digitala kompetens kommer att fortsätta att vara ett viktigt upp- drag för biblioteket. De digitala klyftor som finns i samhället är tydliga i bibliotekets var- dagsarbete. Att hjälpa besökare vid datorer har blivit en vanlig syssla i informationsarbetet.
Här behövs kompetensutveckling för bibliotekspersonal och bättre klarhet om var besö-
kare kan få den hjälp de behöver om inte bibliotekspersonal kan hjälpa till. Här finns en tydlig lucka.
Biblioteket kommer att fortsätta med handledningar för ovana datoranvändare, i den mån tiden räcker till.
Virtuella biblioteket
Det virtuella biblioteket behöver utvecklas och på hemsidan ska det finnas mer länktips som kan vara till hjälp för besökare men även andra förvaltningar.
Kostnaden för e-böcker kommer inte att utökas så länge kostnadsläget och utbudet är som idag. Det blir viktigt att lyfta fram det som idag är gratis och av god kvalitet och finns till- gängligt på nätet.
Bibliotekets databaser ska ses över. Finns det andra och hur mycket används de? Även här behövs fortbildning bland personalen om vad som finns tillgängligt för att stärka informat- ionsarbetet.
Arbetet med källkritik kan utvecklas och bra websidor om källkritik ska finnas synliga på biblioteket hemsida.
Bättre samarbete med skolbibliotekarierna och IKT- pedagog för att stärka arbetet med MIK, medie- och informationskompetens.
Ungdomssatsning
Bibloteket kommer att från 1 november 2017 ha sin första ungdomsbibliotekarie, vars uppgift är att försöka nå denna grupp. Samarbeten kommer att inledas med ungdoms- gruppen och andra grupper som träffar ungdomar.
Den undersökning som gjordes i åk 8 om ungdomars läsvanor och önskemål kommer att finnas med i planeringen av arbetet.
Redan idag finns en läscirkel som barnbibliotekarien håller i för ungdomar på Vårboskolan efter skoltid. Det arbetet kommer att fortsätta.
Öppethållande och tillgänglighet
Åkarps bibliotek kommer att fortsätta med meröppet som fungerat bra. Biblioteket är till- gängligt 8-21 alla dagar. Det bemannade biblioteket kommer att fortsätta med samma öppettider som tidigare.
Arlöv biblioteks satsning på söndagsöppet har fallit väl ut men är en kostnadsfråga, 60 000 kronor behövs för personalförstärkning, annars kommer öppettiderna att förbli som tidi- gare.
Skolbibliotek
Skollagen 36 § och bibliotekslagen § 10 fastställer att alla skolor ska ha ett skolbibliotek.
Idag är det fortfarande några skolor i kommunen som saknar fysiska bibliotek, men ut- vecklingen går framåt. Idag arbetar 3 skolbibliotekarier heltid gentemot alla kommunens skolor.
Folk- och skolbibliotek har delvis olika uppgifter men ska samarbeta. Skolbibliotekets främsta uppgift är att vara en resurs och ett redskap för skolans pedagogiska arbete och ingå som en naturlig del av skolans verksamhet, medan folkbiblioteket har ett bredare uppdrag och inte samma pedagogiska fokus.
Enligt Läroplanen för grundskolan ska eleverna ha tillgång till skolbibliotek och skolbiblio- tekets verksamhet ska användas som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens. Ansvar för detta ligger hos rektor. På varje en- het behöver rektor skapa en handlingsplan som beskriver hur skolbiblioteket ska användas i undervisningen och hur skolbiblioteket och bibliotekarien kan vara en självklar pedagogisk resurs där möjligheter till samarbete mellan bibliotekarie, lärare och övrig pedagogisk per- sonal finns. I handlingsplanen ska det även beskrivas hur skolbiblioteken är en aktiv del av det språkutvecklande arbetet i kommunen.
Folkbibliotekens och skolbibliotekens läsfrämjande arbete ska komplettera varandra och arbeta efter en gemensam läsfrämjandeplan.
Kommunens barnbibliotekarier och skolbibliotekarier arbetar i ett gemensamt biblioteks- system, med gemensam katalog. De ska utveckla verksamsamheten genom regelbundna möten. Genom folkbibliotekspersonalen i Åkarp kan skolbiblioteket i Åkarp ha bemannade öppettider för skolan, samtidigt som allmänheten har tillgång till biblioteket.
Nationella och internationella styrdokument
Bibliotekslagen SFS nr 2013:801 (1996, reviderad 2014 ) Folkbibliotek
2 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska sam- hällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.
Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intres- set för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt.
Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla.
3 § Bibliotekshuvudmän är kommunerna, landstingen, staten och, i fråga om vissa skolor, enskilda.
1. För folkbibliotek ansvarar kommunerna.
2. För skolbibliotek ansvarar kommuner, landsting, staten eller enskilda huvudmän i enlig- het med bestämmelserna i 2 kap. skollagen (2010:800).
4 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att utifrån deras olika behov och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av informat- ion.
5 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på
1. de nationella minoritetsspråken,
2. andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska, och 3. lättläst svenska
6 § Varje kommun ska ha folkbibliotek. Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov.
Folkbibliotekens utbud av medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet.
7 § Folkbiblioteken ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur.
Folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet.
8 § Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar.
9 § På folkbiblioteken ska allmänheten avgiftsfritt få låna eller på annat sätt få tillgång till litteratur under en viss tid oavsett publiceringsform.
Första stycket hindrar inte att folkbiblioteken tar ut
1. ersättning för kostnader för porto, fotokopiering och andra liknande tjänster, och 2. avgift för de fall låntagare inte inom avtalad tid lämnar tillbaka det som de har lånat.
Skolbibliotek
10 § Enligt 2 kap. 36 § skollagen (2010:800) ska eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ha tillgång till skol- bibliotek.
Regional biblioteksverksamhet
11 § Varje landsting och de kommuner som inte ingår i ett landsting ska bedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet.
Samverkan
14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska bibliotek och bib- liotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet samverka.
Biblioteksplaner
17 § Kommuner och landsting ska anta bibliotekplaner för sin verksamhet på biblioteks- området.
Regional biblioteksplan för Skåne 2017–2020 Utvecklingsområden
1. Demokrati och fri åsiktsbildning 2. Folkbibliotek för alla
3. Digitalisering
4. Litteratur- och läsfrämjande Skollagen
Den nya skollagen, som gäller från 1 juli 2011, betonar att alla elever ska tillgång till skol- bibliotek.
Grundskolans läroplan
Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra kän- ner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.
Läroplan för förskolan
Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. För- skolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen.
Unescos folkbiblioteksmanifest (1994)
slår fast att folkbiblioteket ska vara till för alla, oberoende av ålder, kön, ras, religion, nat- ionalitet, språk eller samhällsklass.
Frihet, välfärd, samhällelig och personlig utveckling är grundläggande mänskliga värden som förverkligas genom välinformerade medborgare med möjlighet att utöva demokra- tiska rättigheter och därigenom spela en aktiv roll i samhällslivet. Medborgarnas eget del- tagande i utvecklingen av demokratin är beroende av en fullgod utbildning samt en fri och obegränsad tillgång till kunskap, tankar, kultur och information.
Folkbiblioteket som lokalt kunskapscentrum utgör en grundförutsättning för ett livslångt lärande, ett självständigt ställningstagande och en kulturell utveckling för den enskilde och för olika grupper i samhället.
Folkbibliotekets huvuduppgifter är att verka för läskunnighet, information, utbildning och kultur.
Svenska Unescorådets skolbiblioteksmanifest (1999)
Slår fast att skolbiblioteket är en del av utbildningsväsendet. Skolbiblioteket spelar en viktig roll för utbildning och kultur, för att främja läs- och skrivkunnigheten och förmågan att söka information. Skolbibliotekets grundläggande uppgifter omfattar följande:
Att stödja och främja de utbildningsmål som anges i skolans målsättning och läroplaner.
Att främja elevernas läslust och lust att lära samt lära dem att bli biblioteksanvändare.
Att erbjuda möjligheter att skapa och använda information som en väg till kunskap, för- ståelse, fantasi och glädje.
Att ge eleverna träning att värdera och använda information, oavsett form, samt ge dem insikt och förståelse för olika kommunikationsformer.
Att ge tillgång till såväl lokala och nationella som globala resurser för att öka förståelsen och ge insikt om olika idéer, erfarenheter och åsikter.
Att anordna aktiviteter som främjar kulturell och social medvetenhet och lyhördhet.
Att tillsammans med elever, skola och föräldrar verka för att uppnå skolans målsättning och främja insikten om att åsiktsfrihet och tillgång till information är förutsättningar för medborgaransvar och för delaktighet i ett demokratiskt samhälle.
Att främja läsning.
Att verka för att skolbibliotekets resurser görs tillgängliga inom och utanför skolan.
__________________________
Dokumenttyp Plan
Dokumentnamn Biblioteksplan 2018 Beslutsorgan Kommunfullmäktige Antagen 20xx-xx-xx, § xx Diarienummer
Beslutad med stöd av Bibliotekslag (2013:801) 17 § Ikraftträdande 20xx-xx-xx
Historik Ersätter biblioteksplan 2015-2017, KF 2015-04-20 § 42
Dokumentansvarig Kultur- och fritidschef
Förvaltning Utbildnings- och kulturförvaltningen
