Organisations- och gruppsykologi
samverkan – team - parallellprocesser
Sven-Eric Alborn leg.Psykolog, leg. Psykoterapeut Kliniksamordnare
Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se
Organisationspsykologi
- Studerar hur olika organisationsformer påverkar
organisationsmedlemmarnas beteende och attityder.
(EGIDIUS, 2008)
Organisationspsykologi
- Vårdens organisation är en del av stöd och behandling.
- Hur väl arbetsgruppen fungerar och hur vården organiseras kan ha direkt påverkan på
behandlingsresultaten. (Armelius, 2002).
- Olika problem och åtgärder kräver olika typer av organisation och ledningsstruktur.
- Habil
Tjänlig, skicklig - Habilitering
Utveckling av ny förmåga - Rehabilitering
Återvinnande av förlorad förmåga
HABILITERING / REHABILITERING
Organisationspsykologi
Hur man organiserar och koordinerar vården, påverkar brukarens upplevelse av:
- Respekt
- Medinflytande - Tillgänglighet
- Förutsägbarhet och överblick - Kontinuitet
- Härbärgerande
Gruppsykologi
- Studerar individers samspel inom och mellan grupper i relation till omvärlden.
(Egidius 2008)
- Gruppdynamik
En grupp är en dynamisk helhet
En förändring i denna helhet, leder till förändring i varje annan del.
(Kurt Lewin):
Gruppsykologi
- Kan ge kunskap om arbetsgruppers inbördes processer i relation till mognad, uppgift och ledarskap.
- Kan ge kunskap om gruppens betydelse för individens utveckling av och vägar ut ur missbruk, samt vidmakthållande av
nykterhet/drogfrihet.
- Kan ge kunskap om hur arbetsgruppens processer påverkar behandling och stöd av klient-/patient.
- Kan ge kunskap om hur arbetet med klienter påverkar arbetsgruppens processer.
Samverkan
Samarbete är inte samma arbete.
Samverkan bygger på att man har olika ansvar, uppdrag och roller i samspelet kring uppgiften som skall lösas.
Samverkan är nödvändig där olika vårdgivares ansvar och uppdrag möts eller överlappar varandra.
Samverkan
Ansvar för missbruks- och beroendevård i dag:
- Socialtjänsten – övergripande ansvar
- Primärvården - delat ansvar för tidig upptäckt högkonsumtion och riskbruk/missbruk
- Psykiatrin – delat ansvar missbruk/beroende och psykiatrisk samsjuklighet
- (Kriminalvården – ansvar för rehabilitering från kriminalitet. Tar därför ansvar för viss missbruksvård)
Samverkan
- Om ansvarsgränser flyttas uppstår nya gränser som behöver överbryggas.
Samverkan
- Ökad subspecialisering kräver ökad samverkan.
- Subspecialisera insatser – inte brukare!
Samverkan
- De nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård, betonar samverkan mellan vårdgivarna.
- Gemensamt kunskapsunderlag och gemensamma begrepp inom sjukvårdens och socialtjänstens missbruks- och
beroendevård, kan komma att underlätta samverkan.
Samverkan
- Samverkan skall också involvera brukare, socialt nätverk och frivilligorganisationer.
Samverkan –inget entydigt begrepp
Kan beteckna:
- Olika former av kontakt mellan olika verksamheter.
- Olika verksamheter/myndigheter för ihop specifika resurser och kunskaper till en gemensam uppgift.
(Socialstyrelsen 2007).
Samverkan /Samarbete
- ”Samverkan” - används oftare för mer formella sätt att organisera sig.
- ”Samarbete” - används oftare för mer informella kontakter i vardagsarbetet
Samverkan mellan vårdgivare kan utgå från:
- Gemensam uppgift, målsättning
- Gemensam målgrupp, med behov av insatser från flera myndigheter/organisationer.
Samverkan
- Samverkan inte alltid lättare att få till inom en
organisations olika delar än mellan olika huvudmän.
- Ex:
Samverkan allmänpsykiatri - psykiatrisk beroendevård.
Samverkan Vuxenhandläggning – Funktionshinder - Försörjningsenhet
Samverkan
Större behov av samverkan vid:
- komplexa problem - Flera vårdgivare
- Resurssvaga brukare
Effekter av samverkan
Negativt:
- Samverkan är ofta, otydligt strukturerad, tids- och resurskrävande. Kan vara ineffektiv.
Positivt:
- Bättre helhetssyn och överblick. Effektiviteten kan öka. Lättare för brukarna att få tillgång till rätt åtgärder och därmed bättre vård och minskat lidande.
- Ansvarsfördelningen mellan myndigheter kan bli tydligare och insatserna sättas in i ett större sammanhang.
(SOU 2006:65).
Samverkan underlättas av om den:
- Sker på alla nivåer – politiskt, administrativt och verksamhetsmässigt
- Baseras på tydliga beslut, uppdrag och avtal om samverkan på alla nivåer, inom och mellan respektive organisationer
- Sker inom tydliga ramar, baserad på formella beslut och upprätthållen inom formell struktur.
- Samverkan är kopplad till ekonomiskt ansvar
(KPM-projektet, Nationella psykiatrisamordningen 2007)
Samverkan underlättas av att:
- Samverkan har acceptans i verksamheterna som ska samverka
- Politiker, beställare och chefer har ett intresse för
målgruppen/uppgiften och ett engagemang i att driva samverkansfrågor
(KPM-projektet, Nationella psykiatrisamordningen 2007)
Samverkan underlättas om det finns:
- Tillgång till mötesplatser för praktiska frågor för basverksamheterna.
- Tillgång till gemensamma utbildningsinsatser och diskussionsfora för baspersonal.
- Respekt för och kunskap om varandras kompetens och verksamhetsområden
- Tillräckliga resurser inom de samverkande myndigheterna för att kunna erbjuda de insatser som finns reglerade i lagar och avtal om ansvarsfördelning.
(KPM-projektet, Nationella psykiatrisamordningen 2007)
Brukarsamverkan
1. Individuell nivå:
- Individens ges möjlighet att påverka sin egen eller den närståendes vård, stöd och service.
2. Kollektiv nivå:
- Verksamhetsnivå - Lokala verksamhetsfrågor
- Övergripande systemnivå - Lagstiftning, organisation av vården, tillgänglighet och samverkan mellan vårdgivare
(Nationella psykiatrisamordningen)
Brukarsamverkan
1. Individuell nivå:
Allians – Man kan tvinga människor till vård, men inte till förändring.
Involvering av det sociala nätverket kan stödja och vara en del av rehabilitering och habilitering.
Brukarsamverkan
2. Kollektiv nivå:
Brukares och närståendes erfarenheter – viktig kunskap vid organisationsutveckling.
Några psykologiska hinder för samverkan
Hinder för samverkan kan finnas på såväl individ- som grupp- och organisationsnivå
Psykologiska hinder för samverkan
- Kan leda till aktivt eller passivt motstånd
- Officiellt ställer man sig bakom idéerna men gör motstånd i praktiken.
Några psykologiska hinder - individnivå
Personlighetsdrag, som:
Kontrollbehov Misstänksamhet
Förändringsobenägenhet och rigiditet
Några psykologiska hinder individ- och gruppnivå.
Okunskap om:
- Målgruppen och dess behov.
- De man skall samverka med och fördomar om dem.
- Samverkansmodellens utformning, syfte och mål.
Några psykologiska hinder individ- och gruppnivå
- Upplevelse av att samverkan påförts uppifrån utan medarbetarnas medverkan.
- Upplevelse av ojämlik relation till de man samverkar med – samverkan kräver jämbördighet.
- Otillräcklighetskänslor - narcissistisk hållning – inte bli avslöjad.
- Upplevelser av risk för förlust av autonomi, personligen eller för arbetsgruppen
- Relationströtthet
- Förändringströtthet – många organisationsförändringar under kort tid.
Några psykologiska hinder organisationsnivå
- Otydlighet och/eller konflikter, vad gäller de ingående organisationernas mål och uppgifter.
- Otydliga gränser – vad skall samverkas kring och inte.
- Orimliga förväntningar på effektivitet/besparing.
- Bristande stöd och information från ledning.
- ”Omogen” arbetsgrupp/organisation – bristande identitet och struktur.
Team
- En mindre grupp som samarbetar i ett bestämt syfte
(Nationalencyklopedin)
- Team-medlemmarna har olika kompletterande
kompetenser, gemensamma syfte, mål, arbetssätt och synsätt och att man har ett delat ansvar för uppgiftens genomförande.
(Katzenbach & Smith 1993)
Team
- Eftersom missbruk och beroende är multifaktoriella
problem bör specialiserade behandlingsenheter i princip utgå från team med samlad social, medicinsk och
psykologisk kompetens.
Team
- Ett team kan vara en fast konstellation eller ett mer tillfälligt ”operativt team”.
- ”Operativt team” -består av de som är involverade i aktuella insatser, med någon utsedd till koordinator
Team
Case management
- Har länge använts inom psykosvården. Har vetenskapligt stöd inom det området (Malm, 2002).
- Ju komplexare problematik och ju mer socialt och psykiskt funktionshindrad brukaren är, desto större behov av tydlig samordning och styrning av de olika formerna av stöd och behandling runt klienten.
Team
Case management
- Casemanagern arbetar inom ramen för ett ACT-team (Assertive Community Treatment).
- Ett multidiciplinära team med uppsökande arbetssätt.
- Casemanager har i uppdrag att koordinera alla insatser runt ett begränsat antal brukare.
Parallellprocesser
Klientens/patientens beteende, känslor och reaktioner, smittar av sig på omgivningen och påverkar:
Personalgrupp och/eller vårdorganisation att överta och agera ut dennes mönster och konflikter.
Parallellprocesser
Arbetsgruppens/organisationens sätt att agera och reagera, påverkar klienter/patienter att överta och
agera ut personalgruppens och/eller vård-organisationens mönster och konflikter.
Utagerade instabila, impulsstyrda klienter/patienter
Svårt att härbärgera ångest och impulser.
Omedelbar behovstillfredsställelse, utagerande. Klyvning ont/gott, idealisering/nedvärdering.
Externalisering av ansvar och kontroll
Utagerade instabila, impulsstyrda klienter/patienter
Effekt på organisationen:
- Otålighet – akutingripanden - Brister i långsiktig planering - Kamp mellan olika vårdgivare
- Konflikter i arbetsgruppen - vem har rätt, vem har fel.
- Ideologistrider
- Idealiserande och nedvärderande av vårdgivare och behandlingsmetoder
- Ständigt sökande efter ”frälsningsläror”
- Lösningen kommer utifrån – ny metod, mera resurser
Instabil – ”omogen” arbetsgrupp
- Öppna och/eller dolda konflikter kring arbete och ledning.
- Otydlig eller rigid ansvars-, rollfördelning - Svag eller ”karismatisk” ledning
- Konkurrerande subgrupper –informella ledare - Syndabockstänkande
- Otydlig eller rigid struktur vad gäller regler och rutiner - Nedvärdering eller idealisering av egna verksamheten
Instabil – ”omogen” arbetsgrupp
Effekt på klient-/patientgruppen : Konflikter och utagerande
Ständiga testande av gränser Informella ledare
Utfrysning
Gränsöverskridande mellan klient - behandlare Att man ”straffar ut sig”
Att man blir ”omotiverad” och avvisas
Att man blir ”rättroende” /fanatisk anhängare
Socialt stöd Omvådnad Medicinsk Behandling ECT
Stödterapi Psykosocial behandling Psyko-
pedagogisk behandling MIAntabus
Kognitiv terapi DBTPsyk.dyn Korttids- terapi Interpers.
terapi
Psykodyn amisk Insikts- terapi
Inre utveckling och förändring
Förändring av yttre situation
KBTÅterfalls- prevention Campral Revia 12-stegs- behandling
