Sid 1
Beredskapsplan Vist scoutkår
Fastställd av styrelsen 2022-01-30 Uppdaterad av styrelsen 2022-01-30
Detta är ett levande dokument som bör uppdateras regelbundet.
Sid 2
Innehåll
1 ... Inledning ... 5
1.1... Definitioner ... 5 1.2... Syfte ... 5 1.3... Mål ... 5 2 ... Krisledning inom scoutkårens verksamhet ... 5
2.1...Andra roller i kåren med viktiga speciella funktioner ... 5 2.2...Krisledningens mandat ... 5 2.3... Aktivering av krisledningen ... 6 2.4... Av aktivering av krisledningen ... 6 2.5...Informationsinhämtning och spridning ... 6 2.6... Rapportering ... 6 2.7... Organisation i förhållande till Scouterna ... 6 3 ... Scenarion ... 7
3.1...Generellt ... 7 3.2... Alkohol påträffas/används ... 7
3.2.1 ... Förebyggande ... 7 3.2.2 ... Om det händer ... 7 3.3... Allvarlig sjukdom ... 7
3.3.1 ... Förebyggande ... 7 3.3.2 ... Om det händer ... 7
Sid 3
3.4... Brand ... 8
3.4.1 ... Förebyggande ... 8 3.4.2 ... Om det händer ... 8 3.5... Brottsliga handlingar ... 8 3.6... Dödsfall av släkting under pågående scoutaktivitet ... 8 3.7... Eldning ... 8
3.7.1 ... Förebyggande ... 8 3.7.2 ... Om det händer ... 8 3.8... Fri lek ... 9 3.9... Försvinnanden ... 9 3.10 ... Kanoter ... 9
3.10.1... Förebyggande ... 9 3.10.2... Om det händer ... 9 3.11 ... Kniv, yxa, såg ...10
3.11.1... Förebyggande ...10 3.12 ... Olycksfall ...10 3.13 ...Skadegörelse ...10 3.14 ... Vandringar och cykelfärder ...10 3.15 ...Vatten ...11
3.15.1... Förebyggande ...11
Sid 4
3.15.2... Om det händer ...12 3.16 ...Övergrepp ...12
3.16.1...Av någon utomstående ...12 3.16.2... Av något i verksamheten eller andra scouter ...12 3.16.3... Av ledare ...13 4 ... Viktiga telefonnummer ...13
Sid 5
1 Inledning
1.1 Definitioner
Scouterna definierar en kris på följande sätt: ”En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada våra medlemmar, vår verksamhet eller vårt varumärke”.
Centrala krisorganisationen avser Scouternas centrala krisorganisation.
Krisledningen avser scoutkårens krisledningsorganisation som har ansvar vid kris.
1.2 Syfte
Syftet med beredskapsplanen är att
• Förhindra situationer och kriser som kan uppstå inom scoutkårens verksamhet.
• Förbereda för att hantera situationer och kriser som kan uppstå inom scoutkårens verksamhet.
1.3 Mål
Målet med denna beredskapsplan är att
• Förebygga så att verksamheten genomförs på ett säkert sätt.
• ha en beredskap för oväntade händelser.
2 Krisledning inom scoutkårens verksamhet
Krisledningen ska i möjligaste mån inte delta aktivt i arbetet med krisen på platsen. Krisledningens funktion är att försöka ha överblick över situationen, vilket kan vara svårt om hen arbetar i direkt med det som skett.
Krisledningen består av:
Kårordföranden. Ansvarar för kommunikation och övergripande ledning och resurstillfördelning.
Sekreteraren. Sekreteraren ska assistera ordföranden med det hen behöver hjälp med. Sekreteraren ansvarar också för att dokumentera allt. Dessa dokument kan i det omedelbara skedet underlätta för ordföranden att ge korrekt, saklig information och fatta bättre beslut. Dokumentationen kan även eventuellt i ett senare skede ge korrekt information om det inträffade om det ska utredas eller för att dra lärdomar inför framtiden.
Krisledningen kan tilldela andra personer arbetsuppgifter och befogenheter i krisledningen om de anser att det behövs.
Om kårordföranden eller sekreteraren av någon anledning inte är optimala för sin roll i den
uppkomna situationen ersätts ordföranden av den vice ordföranden och sekreteraren av kassören.
Det kan bero på att de för tillfället inte är nåbara eller är för delaktiga eller påverkade av det inträffade.
2.1 Andra roller i kåren med viktiga speciella funktioner
Stugfogdarna verkar för att kårens utrustning är säker och påfylld. Exempel på utrustning är att plåster och bandage finns, att det finns flytvästar, att yxhuvudena sitter fast mm.
2.2 Krisledningens mandat
Krisledningen har mandat att fatta de beslut som krävs för att hantera den akuta situation som har uppkommit. Det gäller även beslut som påverkar organisationens ekonomi och/eller fortsatta
Sid 6
genomförande av aktivitet som krisen sker inom. Krisledningen har även mandat att göra förändringar i hur verksamheten bedrivs genom att exempelvis avlägsna en ledare från verksamheten under en längre tid.
Om den ordinarie krisledningen av någon anledning inte går att nå eller inte har möjlighet att utföra sitt arbete på ett lämpligt sätt utses en interims krisledning av de närvarande ledarna. Interims krisledningen har krisledningens befogenheter tills den ordinarie krisledningen kan börja verka. Om den ordinarie krisledningen inte kan verka inom rimlig tid utser styrelsen en tillförordnad krisledning.
Beslut om att avbryta arrangemang och aktiviteter fattas i samråd med krisledningen där krisledningen avgör.
2.3 Aktivering av krisledningen
Krisledningen aktiveras av ledare på plats då en händelse som kan definieras som en kris inträffat och en majoritet av de närvarande ledarna som hanterar situationen vill aktivera krisledningen.
2.4 Av aktivering av krisledningen
När krisledningen finner det lämpligt överlämnar den ansvaret till den ordinarie styrelsen.
2.5 Informationsinhämtning och spridning
Sekreteraren ansvarar för att sammanställa information om det inträffade och dokumentera vad som händer och vad som sägs. Informationen ska vara korrekt och inte innehålla några spekulationer. All kontakt med Centrala krisorganisationen sker i första hand genom ordföranden.
2.6 Rapportering
Samtliga händelser och beslut som leder till att krisledningen aktiveras ska dokumenteras.
Dokumentationen syftar till att ge en korrekt bild av händelseförloppet vid en senare uppföljning, och ge förutsättningar för korrekta beslut även i stressade situationer. Sekreteraren ansvarar för dokumentationen och genomför den praktiskt. Dessa frågor skall besvara i en incidentrapport. Skriv om möjligt löpande under incidenten.
• Vad har hänt?
• Var hände det?
• När hände det?
• Vilka beslut har ni fattat?
• När fattades besluten?
• Hur genomfördes besluten?
• Har krisledningen aktiverats?
• När kontaktades stödpersonen?
• Vilka externa kontakter har ni haft?
2.7 Organisation i förhållande till Scouterna
Krisledningen samverkar med den centrala krisorganisationen, om så krävs, genom ordföranden, all kommunikation med omvärlden sker via Scouternas kommunikationsavdelning. All kontakt med media bör hänvisas till Scouternas kommunikationsavdelning, därmed bör ordf öranden så snart det är möjligt informera kommunikationsavdelningen om det inträffade.
Kontakt tas med samordnare för Trygga Möten hos Scouterna centralt (+46 8 555 06 588) alternativt med Scouternas journummer (+46 8 568 43 222).
Sid 7
3 Scenarion
3.1 Generellt
• Samtliga ledare ska ha gått trygga möten och lämnat in utdrag från polisregistret. Detta ska uppdateras vart 3:e år.
• Samtliga ledares och barns kontaktuppgifter ska finnas på scoutnet.
• Inför hajk skall samtliga deltagare ha kontaktuppgifter till anhöriga och eventuella allergier.
• Alla händelser ska rapporteras via en incidentrapport. Den ska skrivas snarast och sändas till ordföranden. Ordföranden fattar beslut om den ska spridas omedelbart eller om det ska diskuteras på nästa ledarmöte.
3.2 Alkohol påträffas/används 3.2.1 Förebyggande
Informera scouter om vad vi inte nyttjar (alkohol).
3.2.2 Om det händer
• Vi beslagtar alkoholen.
• Scouten får själv ringa hem och berätta. En vuxen ledare finns med under samtalet och bekräftar sedan berättelsen mot föräldrarna. (önskvärt att ytterligare en ledare kan finnas med och lyssna på det som sägs men behöver inte ha en aktiv roll i samtalet). I samråd med föräldrarna fattas beslutet om alkoholen ska hällas ut eller tas om hand på annat sätt.
• Gör en orosanmälan till socialtjänsten
• Vi diskuterar det inträffade med de övriga scouterna.
3.3 Allvarlig sjukdom
Beroende på allvarlighetsgrad genomförs alla eller delar av nedan punkter.
3.3.1 Förebyggande
Vi har som mål att alla ledare ska ha utbildats eller tränats i 1:a hjälpen.
3.3.2 Om det händer
• Ledare på plats inleder första hjälpen och tar kontakt med 112.
• Ansvarig ledare kontaktar krisledningen
• En av krisledningen utsedd person utanför aktiviteten/arrangemanget kontaktar den sjukes anhöriga.
• En ledare följer med den sjuke till sjukhuset.
• Krisledningen håller fortlöpande kontakt med ledaren på sjukhuset samt anhöriga tills anhöriga tagit över för ledaren.
• Arrangemanget/aktiviteten fortsätter med resterande ledare kvar på platsen.
• Ge tid och möjlighet för de scouter som är kvar att bearbeta det inträffade.
• Krisledningen genom ansvarig ledare eller annan utsedd person följer upp situationen med anhöriga.
• Krisledningen utvärderar hur väl krisen hanterades och förändrar beredskap och rutiner utifrån detta.
Sid 8
3.4 Brand
3.4.1 Förebyggande
• Ha en uppsamlingsplats.
• Om det är inomhus, inventera och informera om nödutgångar.
• Vi ska ha lämplig utrustning.
• Inför övernattning kontrollera att brandskydd fungerar, var finns nödutgångar och informera om dessa och var utrustning. finns.
3.4.2 Om det händer
• Varna alla i som är i riskområdet
• Ring 112
• Räkna in alla
• Om det kan göras säkert, släck branden.
3.5 Brottsliga handlingar
Alla handlingar som sker under scoutverksamhet eller i samband med scoutkåren som kan vara brottsliga ska polisanmälas. I samråd med polis och eventuella andra myndigheter kan vidare åtgärder genomföras. Exempel på detta är skadegörelse eller droger.
3.6 Dödsfall av släkting under pågående scoutaktivitet
En släkting dör till en av scouterna under tiden som scouten är på t.ex. en hajk.
• Säkerställ att scouten inte får informationen innan vi är klara via t.ex. sociala medier.
• Om scouten får reda på det först, ta hand om scouten.
• Kontrollera informationen och säkerställt att det har hänt.
• Håll kontakt med ansvariga anhöriga eller t.ex. polisen hur de vill ordna praktiska saker som vem som ska ge informationen, hur transporten ska ske, av vem, till vilken plats.
• Ledarmöte för att bestämma vilka som ska delge dödsbeskedet, helst två ledare.
• Få scouten ut ur gruppen för att lämna beskedet. Följ de behov som uppstår.
• Informera de övriga scouterna det vi vet säkert. Ge möjlighet för dem att prata.
• Efter att scouten har lämnats över till släktingar var beredda att stötta varandra i ledarteamet och ge möjlighet att prata av sig.
3.7 Eldning
3.7.1 Förebyggande
• Säkerställ att eldningsförbud inte råder.
• Ha en bra plats för eldningen.
o Inte brandfarligt under eldstaden o Inte klippa eller sten som kan spricka o Inga grenar över elden som kan ta eld
o Om det blåser, tänk på gnistor som kan fara iväg och antända något runt omkring.
o Ha tillgång till vatten eller liknande att släcka med om olyckan är framme. Kom ihåg att sand kan vara bra att släcka med mot marken, men inte t.ex. grenar i träd.
o Försök att ha en lugn plats för att minska risken för att någon t.ex. ramlar i elden.
o Varna för eldfängda kläder så inte t.ex. vantar börjar brinna.
3.7.2 Om det händer
Se brand.Sid 9
3.8 Fri lek
Försök att ha vuxna inom syn och hörhåll över hela området som det finns scouter. Även om de ska vara fria en stund har vi som ledare och vuxna ett ansvar för scouterna. De kan antingen hitta på något oschyst eller bara få en ”bra” idé som är farlig.
3.9 Försvinnanden
Om en eller flera scouter försvinner under aktiviteten påverkas insatsen av scoutens ålder, den geografiska platsen och situationen för aktiviteten. Exempelvis 2 16-åriga scouter som är 10 minuter sena tillbaka under en orientering behöver inte samma insatts som en 9-årig scout som är 5 minuter sen efter sheriffen nära klippor vid vatten.
• Ropa
• Om ni är relativt nära scoutens hem, kontakta hemmet.
• Starta sökinsattsen. Utse en ledare som sökledare som eventuella fynd rapporteras till eller om scouten inte finns på en plats rapporteras till.
• Om det inte redan är gjort, kontakta föräldrarna till scouten.
• Minst en ledare stannar kvar på platsen för samlingen om scouten är lite sen av någon anledning.
• Om det finns en farlig plats i närheten, sök där tidigt. T.ex. en brygga.
• Var sågs scouten senast? Går dit och gissa var scouten troligen har gått därefter.
• Om det finns tillräckligt med ledare sänd en ledare till den troliga platsen som scouten kan vara på.
• Om det finns tillräckligt med ledare, och scouterna har varit på vandring sänd en ledare för att “möta scouten” och gissa varifrån scouten kommer.
• Leta i cirklar utifrån den plats som scouten senast sågs vid.
• Beroende på situationen gällande scoutens ålder, aktiviteten och de potentiella farorna, kontakta polisen, hellre lite för tidigt än för sent.
• Kontakta därefter krisledningen. Sökledaren blir en del av krisledningen.
3.10 Kanoter 3.10.1 Förebyggande
• Vi som kår lånar ut kanoter endast till personer som är 18 år eller äldre.
• Styrelsen verkar för att kanoterna är i gott skick.
• Alla ska ha flytväst.
• Ha med minst två uppsättningar kläder i vattentät förpackning och handduk.
• Ha med rep. Om en kanot välter och det är långt att simma till en lämplig strand att gå upp på kan ett rep användas för att bogsera de som är i vattnet.
• Ha med mobiltelefon i vattentät förpackning om hjälp behöver tillkallas.
3.10.2 Om det händer
• Om det går, börja med att dra upp den kapsejsade kanoten tvärs över en annan kanot och töm den sedan på vatten. Vänd den rätt och sätt tillbaka den i vattnet rättvänd.
• Sedan håller en kanot, helst flera, fast i den nu tomma kanoten längs långsidorna och de som fallit ur kanoten kan klättra upp i den. Om det inte är för mycket jobb, försök att bilda en
”flotte” av kanoter för att ha så bra stabilitet som möjligt.
• Att ta sig upp i en kapsejsad kanot på djupt vatten för en oövad person kan vara svårt i en stressad situation. Om det verkar för svårt, prioritera därför att de som är i vattnet kommer in till stranden. Paddla med dem och om det behövs bind fast ett rep med en smugglarknop
Sid 10
som de kan bli bogserade med. Om de i vattnet håller på att välta dragkanoten är det viktigt att snabbt kunna lossa repet så inte en till kanot välter. Den ende som den som blir bogserad håller i bör ha en fast ögla att hålla i och sätta handen i, använd t.ex. en pålstek eller en dubbel åtta som knop. När de drabbade är på land, om det inte redan är gjort, hämta den välta kanoten.
• På land ska de drabbade torka sig och byta kläder.
3.11 Kniv, yxa, såg 3.11.1 Förebyggande
Välj en avskild plats för aktiviteten för att minska risken att någon springer igenom. Säkerställ att det finns plats för att kunna hålla avstånd från varje användare till andra, oavsett om de använder utrustningen eller inte.
Vid lämplig ålder utbildas scouterna i kniv, yxa och såg så bevis för detta kan tas. Innan dess han teras dessa verktyg endast i vuxnas sällskap.
3.12 Olycksfall
Vi har som mål att alla ledare ska ha utbildats eller tränats i 1: a hjälpen.
Beroende på allvarlighetsgrad genomförs alla eller delar av nedan punkter.
• Ledare på plats inleder första hjälpen och tar kontakt med 112.
• Ansvarig ledare kontaktar krisledningen.
• En av krisledningen utsedd person utanför aktiviteten/arrangemanget kontaktar den utsattes anhöriga.
• En ledare följer med den utsatte/drabbade till sjukhuset.
• Krisledningen håller fortlöpande kontakt med ledaren på sjukhuset samt anhöriga tills anhöriga tagit över för ledaren.
• Arrangemanget/aktiviteten fortsätter med resterande ledare kvar på platsen.
• Ge tid och möjlighet för de scouter som är kvar att bearbeta det inträffade.
• Ordförande underrättar Scouternas kommunikationsavdelning om det inträffade.
• Krisledningen genom ansvarig ledare eller annan utsedd person följer upp situationen med anhöriga.
• Krisledningen utvärderar hur väl krisen hanterades och förändrar beredskap och rutiner utifrån detta.
3.13 Skadegörelse
Om skadan inte är en olyckshändelse får scouten och dennes föräldrar ersätta skadan ekonomiskt.
Vi diskuterar det inträffade med scouterna.
3.14 Vandringar och cykelfärder
Beroende på vandringen eller turens längd, terräng och antalet deltagare och ålder ändras
förutsättningarna. Därför bör rutinerna för varje vandring modifieras därefter. Några riktlinjer som kan vara bra att ha är:
• Vi bör lämna en färdplan med rutt och tidsplan till en person som inte är med på färden.
• Medtag 1: a hjälpen utrustning.
Sid 11
• Om det är många scouter kan man dela in scouterna i mindre patruller med en eller flera ledare i varje patrull. Innan starten bestäm om patrullerna ska hålla ihop vid t.ex. vilopauser eller om de är fristående enheter.
o Om det är flera ledare i patrullen, ha en ledare sist i varje patrull.
• Innan starten, ge tydliga instruktioner till scouterna vad som gäller o Vem går först
o Vem går sist
o Att stanna och vänta on något händer eller om avståndet blir stort.
o Planer för vandringen; pauser, matsstopp, vart vi ska, tid etc.
• En ledare går antingen först eller långt fram för att säkerställa att o Farten är lagom
o Att patrullen går rätt.
o Att ingen “sticker i förväg”
o Att pauser och stopp sker.
o Att patrullen inte blir för utspridd. Ett sätt att testa detta om man inte ser den ledare som går sist t.ex. på grund av tät skog, är att skicka ett meddelande bakåt och se om man får ett svar tillbaka från den ledare som är längst bak.
• De som är tröttast eller går långsammast bör gå långt fram för att styra farten.
• En ledare går sist och samlar in de sista.
• Stanna regelbundet för vilopaus.
o Räkna in scouterna vid dessa pauser.
o Se till att alla dricker vid pauserna.
o Pausen ska vara lång nog för att de som kommer sist ska hinna vila också. Den som går sist kanske gör det för att hen är tröttast.
o Kontrollera att alla mår bra. Om någon har ont av t.ex. skavsår är det bra att behandla det på en gång eller om någon är trött ändra ordningen i ledet.
o Vid behov; justera packning.
• Om en eller flera scouter försvinner: se Försvinnanden.
Vid cykelfärd ser vi gärna att alla har hjälm.
3.15 Vatten
Scouter kan vara i och vid vatten av många olika anledningar och tillfällen. Det kan vara vid bad, på klippor nära vatten och på bryggor.
3.15.1 Förebyggande
När scouterna är i eller vid vattnet:
• När scouterna är nära vattnet, om möjligt, ha en eller flera vuxna i närheten som bevakar dem.
• Dela in scouterna eller låt scouterna dela in sig i grupper om 2–3 personer som går till vattnet tillsammans, är där tillsammans och går därifrån tillsammans. Denna grupp har till uppgift att hålla ett öga på varandra för att kunna hjälpa varandra och larma om något händer.
• När scouterna badar och om de bedöms som livräddningskunniga låt dem bada, om möjligt, ha en eller flera vuxna i närheten som bevakar dem.
• När scouterna badar och de inte bedöms som livräddningskunniga ska minst en vuxen ha en eller flera vuxna i närheten som bevakar dem.
Sid 12
3.15.2 Om det händer
• Få upp personen ur vattnet. Använd förlängda armen-principen med ett föremål mellan den som ska dras upp och dig själv om personen är vid medvetande.
• Tillkalla hjälp, en panikslagen person som sitter fast eller är medvetslös är inte lätt att få upp ur vattnet på ett säkert sätt.
• Om du behöver simma själv, se till att ta av dig ytterkläder som långbyxor, jacka mm då dessa kläder tynger ner dig.
• Om personen försvinner under vattenytan, försök att se var hen försvann under ytan så du kan peka ut var det var.
• Om personen försvunnit under ytan och det är strömt, tänk på vilket håll strömmen går.
• Larma fort SOS Alarm på 112.
• Räkna in alla efteråt inklusive ledare så att ingen har försvunnit under hjälpinsatsen.
3.16 Övergrepp
Det finns många orsaker till varför någon mår dåligt. En orsak kan vara att hen har råkat ut för ett övergrepp, även om andra orsaker troligen är vanligare.
• Om en Scout kanske mår dåligt, fråga dina ledarkollegor om de också märkt något.
• Fråga scouten hur hen mår. Denna fråga kan behövas ställas mer än en gång.
• Tala med scoutens anhöriga. De kanske vet mer som de kan berätta och de är de som är ytterst ansvariga för barnets välbefinnande.
• När scouten berättar, försök att vara på en plats där det som sägs inte hörs av andra men att ni inte är isolerade. Detta minskar risken att någon går över gränsen och att du lättare kan kalla på en ledare för stöd eller råd om det är lämpligt.
• Lyssna och fråga bara för att få förtydliganden.
• Ifrågasätt inte.
• Lova inte att inte berätta.
• Efter samtalet berätta vad du tänker göra (tala med föräldrar, tala med andra ledare eller vad det kan vara), vilket ger trygghet för scouten att veta vad som ska hända.
3.16.1 Av någon utomstående
• Vi kan inte ta ansvar för vad som sker utanför vår organisation, men vi ska stötta scouten så långt vi kan så hen kan få hjälp. Vi ska också se till att scouten har det så bra som möjligt när hen är hos oss.
• Om det finns misstanke om att barnet mår dåligt på grund av anhöriga till scouten eller en situation i hemmet, kontakta socialtjänsten. Det behövs inte bevis för att ta denna kontakt, det räcker med en oro. Om det finns en brottsmisstanke dessutom, kontakta polisen.
• Om det inte finns misstanke om att det är anhöriga till scouten som får hen att må dåligt, tala med scoutens anhöriga. De kanske vet mer som de kan berätta och de är de som är ytterst ansvariga för barnets välbefinnande.
• Gör en orosanmälan och om det finns en brottsmisstanke gör en polisanmälan.
3.16.2 Av något i verksamheten eller andra scouter
• Om scouten mår dåligt över något i verksamheten försök att ta reda på vad som har hänt.
• Se över hur verksamheten planerats och rätta till det som får scouten att inte må bra.
• Om det är en eller fler personer som orsakat detta, tala med de inblandade.
• För att få stöd i din situation gör anmälan t.ex. tillsammans med krisgruppens ledning.
Sid 13
3.16.3 Av ledare
• Om misstanke uppstår; kontakta krisledningen. Om det är scouten själv som berättar, ifrågasätt inte, lyssna.
• Vid brottsmisstanke; underrätta polisen. Om förälder eller annan vuxen meddelat att polisen redan är kontaktad, tag ändå kontakt för att säkerställa att det har gjorts och på så sätt även underlätta deras arbete genom att ge dem kontaktpersoner hos oss. Det är polisens uppgift att utreda om ett brått har begåtts, inte Scouternas.
• Om föräldrarna inte är de som larmat med misstanken, kontakta dem.
• Underrätta Scouterna centralt för att få råd och stöd från dem.
• I kontakten med föräldrar eller andra anhöriga till offret fråga hur offret mår och om de vill ha kontakt med någon från Scouterna. Meddela att scoutkåren ska göra vad den kan för att offret ska känna sig trygg hos oss och vilja delta. Meddela även vad som kommer ske framöver.
• Under tiden som utredningen pågår stängs ledaren av. Krisledningen underrättar den misstänkte ledaren om detta och att de ska återkoppla längre fram när föreningen kommit fram hur de ska hantera situationen kring hen.
• För att minska risken för rykten hålls informationen inom en så liten krets som möjligt.
• Alla frågor hänvisas till krisledningens kommunikationsansvarige, i första hand ordföranden.
Detta minskar risken att för rykten om alla får samma svar på samma fråga.
• Andra föräldrar kan ana att något har hänt eller ha behov av att få information. Det kan finnas ett behov av att ha ett möte eller e-posta information, men den information som delges bör övervägs noga för att inte störa utredningen eller skapa rykten.
• Ledare och/eller scouter kan ha behov av att smälta och prata av sig det som har hänt. Ett eller flera möten kan arrangeras för detta. Scouterna centralt kan stödja med detta.
4 Viktiga telefonnummer
Scouternas journummer vid kris 08-568 432 22 (Alltid öppet) Scouternas rikskansli 08-568 432 00 (Öppet kontorstid)
Samordnare för Trygga Möten Scouterna centralt 08 555 06 588 SOS Alarm 112
