Delårsrapport 2021 augusti

(1)

SKELLEFTEÅ KOMMUNS DELÅRSRAPPORT, augusti 2021

1 Korrigerad 2021-10-06

Skellefteå kommuns

Delårsrapport 2021 augusti

Delårsrapporten har tagits fram under september 2021 Huvudansvarig: Kommunledningskontoret Finans och juridik www.skelleftea.se

(2)

Innehåll

Förvaltningsberättelse ... 3

Organisationsförändringar under 2021 ... 3

Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning ... 3

Händelser av väsentlig betydelse ... 7

God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning ... 9

Måluppfyllelse, ekonomi ... 9

Måluppfyllelse, verksamhet ... 10

Ekonomiskt resultat ... 14

Budgetföljsamhet drift ... 15

Finansiell analys av kommunkoncernen ... 17

Väsentliga personalförhållanden ... 21

Förväntad utveckling ... 23

Ekonomirapporter ... 25

Redovisningsprinciper ... 25

Resultaträkning ... 27

Balansräkning ... 28

Kassaflödesanalys ... 29

Noter, mnkr ... 30

Driftredovisning ... 32

Investeringsredovisning ... 34

Större investeringar ... 35

Definitioner

Kommunkoncern Omfattar hela Skellefteå kommun, även de kommunägda bolagen Kommun Omfattar hela Skellefteå kommun men inte de kommunägda bolagen Stadshuskoncern Utgör Skellefteå kommuns samlade bolagskoncern där kommunens samtliga

bolag ingår, med några mindre undantag¹ Förkortningar

Mdkr Miljarder kronor

Mnkr Miljoner kronor

Tkr Tusen kronor

1 AB Continentbuss, Shorelink AB

2

(3)

Förvaltningsberättelse

Organisationsförändringar under 2021

Skellefteå Stadshus AB

Under maj månad gjordes försäljningen av samtliga aktier i Nolia AB klar. Aktierna såldes till de övriga delägarna Umeå kommunföretag och Piteå kommunföretag. Köpeskillingen sattes till andelens egna kapital.

Skellefteå Kraft AB

Under första tertialet 2021 har Skellefteå Kraft AB sålt hela sitt innehav I Oy Alholmen Kraft AB. Affären har för- handlats en längre tid och slutfördes under februari 2021.

Skellefteå Kraft AB har även under det första tertialet minskat sitt ägande i intressebolaget Charge Amps AB från 29 procent till 26 procent.

Skellefteå Kraft startade under maj månad upp det helägda dotterbolaget Skellefteå Kraft Denmark A/S. Bolaget ska installera laddstolpar, leverera el och utföra servicetjänster, i ett samarbete med OK Q8, i Danmark.

I maj månad genomfördes En riktad nyemission i dotterbolaget Exeri AB. Detta medförde att innehavet i bolaget har minskat från tidigare 31,06 procent till nuvarande 20,72 procent.

Skelleftebostäder AB

Skelleftebostäder AB har förvärvat två bolag, Kapella Fastigheter i Skellefteå AB som i sin tur äger Kapellafemton AB. Bolagen har förvärvats som ett led i en fastighetsaffär där fastigheten finns i Kapellafemton AB med Kapella Fastigheter i Skellefteå AB som holdingbolag.

Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning

Höga resultat i både kommun och koncern

Precis som under 2020 har Skellefteå kommun under rapportperioden fortsatt det intensiva arbetet för att på olika sätt motverka smittspridningen i samhället. Kommunens krisledningsgrupp har fortsatt sitt arbete tillsammans med både nationella, regionala och lokala aktörer. Ett omfattande arbete har bedrivits för att i största möjliga utsträckning upprätthålla nödvändiga samhällsfunktioner och verksamheter för kommunens invånare.

Vaccineringen ger nu goda resultat och samhället kan successivt öppnas upp. Staten har under 2021 fortsatt att täcka upp för sjuklönekostnader samtidigt som det inte utgår något särskilt statsbidrag för att täcka kostnader kopplade till att minska smittspridningen. De stora statliga satsningarna under 2020 gav dock kommuner och regioner goda möjligheter att klara sin ekonomi även under 2021, vilket även gäller för Skellefteå. Bortsett från att kommunen har haft direkta kostnader för att hantera smittspridningen, kostnader som kommunen i stort fått kompensation för, har kommunens kostnader inte alls stigit som planerat varken under 2020 eller under 2021.

Stängningar av vissa verksamheter i kombination med en relativt kraftig minskning av den tidsbegränsade ar- betskraften har motverkat dessa planerade kostnadsökningar. Kommunen har också haft betydligt lägre rese- kostnader och har även varit tvungen att bromsa upp vissa utvecklingsprojekt för att kunna lägga all energi på att upprätthålla de mest kritiska verksamheterna för kommunens invånare. Sammantaget har detta lett till en relativt låg kostnadsutveckling för kommunen. Det avspeglas också i kommunens årsprognos som tillsammans med relativt höga intäkter från markförsäljning ser ut att skapa ett ovanligt starkt ekonomiskt resultat för kommunen även i år.

3

(4)

De kommunägda bolagen ser också ut att redovisa höga resultat på årsbasis till följd av betydligt högre elpriser jämfört med föregående år samt på grund av stora reavinster som ett resultat av genomförda fastighetsförsälj- ningar.

Den fortsatt låga räntenivån i samhället ger de svenska kommunerna, och inte minst Skellefteå, just nu mycket låga kostnader för inlånat kapital. Risken för snabba ränteuppgångar bedöms för närvarande också som relativt små. Kommunen behöver ändå i sin långsiktiga planering ta höjd för kommande ränteuppgångar och det måste finnas en beredskap för att kunna hantera den typen av scenarion. Kommunens finanspolicy har väldefinierade krav på både kapital- och räntebindning, vilket minskar riskerna för snabba och oförutsedda svängningar.

Fortsatt stark tillväxt i Skellefteå

Enligt SKR kommer kommunernas skatteunderlagsprognoser att vila på ett medelscenario fram till slutet av 2023 då svensk ekonomi förväntas nå normalkonjunktur. Under 2021 återhämtar sig såväl BNP och arbetade timmar starkt och det förväntas en snabbare stigning än vad som signalerats om tidigare. En större del av den förut- spådda konjunkturuppgången är därmed avklarad vid 2021 års utgång. Under den kvarstående återhämtningen fortsätter 2022 med en stark tillväxt medan det för de efterföljande åren 2023-2024 förväntas en något lägre tillväxt. Nationellt antas uppgången för sysselsättningen, efter den djupa konjunktursvackan 2020, ske med viss fördröjning i förhållande till återhämtningen för BNP.

Sammantaget innebär detta att SKR bedömer att skatteunderlaget i genomsnitt för de svenska kommunerna ökar relativt långsamt de kommande åren. Det viktigaste måttet på skatteunderlagstillväxten, den reala öknings- takten 2018-2024 beräknas dock bli i paritet med den historiska utvecklingen under 2000-talet. Detta förutsätter dock en konjunkturell återhämtning samt att pris- och löneökningarna inom kommunsektorn förblir måttliga hela vägen fram till 2024. För Skellefteås del är bedömningen att skatteunderlaget under de kommande åren kommer att växa sig något starkare än för riket i genomsnitt på grund av den starka utvecklingen som sker. Det är svårt att i dagsläget ge någon exakt siffra på vad det innebär då det är avhängigt hur omfattande arbetskrafts- invandringen blir samt hur demografin i den inflyttande befolkningen ser ut.

Fortsatt sjunkande arbetslöshet

Att andelen arbetslösa nu nationellt beräknas ligga på uthålligt högre nivåer än före pandemin, beror – förutom på den segdragna återhämtningen för antalet sysselsatta – på att det räknas med ett högre arbetskraftsdelta- gande från befolkningen framöver, vilket även är fallet för Skellefteå. Här är dock efterfrågan på arbetskraft så stor att arbetslöshetsnivåerna redan nu nått rekordlåga nivåer. Att arbetslösheten är högre för övriga Sverige kan för både Skellefteå och övriga Norrland paradoxalt nog vara en fördel för kompetensförsörjningen här då chansen att hitta andra personer, som vill flytta från arbetslöshet till annat jobb på annan ort, är större än under tider m ed lägre arbetslöshet nationellt.

Arbetslösheten i Skellefteå uppgick i juli 2021 till 4,9 procent, vilket är en minskning med 1,1 procentenheter jäm- fört med samma period 2020. Arbetslösheten i riket låg i april 2021 på 7,9 procent, vilket ger en skillnad på 3,0 procentenheter. Detta motsvarar nästan 38 procent lägre arbetslöshet i Skellefteå jämfört med riket.

16-64 år, andel %

Juli 2021 Totalt

Varav öppet

Skillnad juli -20

Varav program

Skillnad juli -20

Riket 7,9 3,9 -1,8 4,0 0,5

Västerbotten 5,4 2,5 -1,6 3,0 0,2

Skellefteå 4,9 2,3 -1,1 2,6 -0,1

Varav kvinnor 4,7 2,1 -1,1 2,7 0,0

Varan män 5,1 2,6 -1,0 2,5 -0,1

4

(5)

Tabellen nedan visar att det den sista juli 2021 fanns 1 752 invånare i åldern 16-64 år som antingen var öppet arbetslösa (835 inv) eller som gick något av arbetsförmedlingens program (917 inv). De öppet arbetslösa har minskat med nästan 400 personer jämfört med samma tid ifjol. Av de öppet arbetslösa är 231 personer utrikes- födda och 120 personer är ungdomar i åldern 18-24 år.

16-64 år, antal

Juli 2021 Totalt Varav

öppet Skillnad

juli -20 Varav

program Skillnad juli -20

Skellefteå 1 752 835 -393 917 -29

varav ungdomar 18-24 år 278 120 -79 158 -15

varav utrikesfödda 515 231 -53 343 -18

varav kvinnor 797 349 -190 448 -3

varan män 955 486 -203 469 -26

Lokal befolkningsutveckling och demografi

Skellefteå befinner sig i en brytpunkt där den demografiska utvecklingen (som vi delar med andra kommuner) i kombination med exceptionellt stora etableringar ger ett nästan extremt behov av rekrytering. Kompetensför- sörjningen kommer därför att vara en av de viktigaste utmaningarna för många arbetsgivare under de kommande åren. Det gäller även kommunen där arbetet med kompetensförsörjningsstrategin fortsätter. Strategin pekar ut fyra viktiga områden inom vilka insatser har genomförts; attraktiva arbetsplatser, rekrytering, kompe- tensutveckling och hållbara medarbetare. Motsvarande utmaningar och områden torde vara vik- tigt även för andra lokala arbetsgivare.

Kommunen har under 2020 och 2021 startat upp olika projekt för att på olika sätt bidra till att locka hit människor från andra delar av Sverige och världen samt bidra till att både kommunen och näringslivet ska få det lättare att hitta den kompetens som behövs. Förutom för-, grund och gymnasieskolans viktiga arbete så innebär den upp- graderade utvecklingen av Campus, med allt ifrån nya utbildningar, utvecklad forskning och innovativa mil- jöer att Skellefteå nu bygger en stabil grund för fortsatt stark utveckling av idéer och kompetens.

Skellefteå kommun hade vid halvårsskiftet 73 246 invånare, vilket är en ökning sedan årsskiftet med 406 personer. Under den senaste tolvmånadersperioden dvs. jämfört med 30 juni 2020 har befolkningen i kommunen ökat med 342 personer.

Kvartal/År mängd Folkökning ^Folk- Födda Döda Födelse-

netto Utrikes- inflyttning

Utrikes ut - flyttning Netto

Inrikes Inflyttning

Inrikes ut - flyttning Netto

Flytt totalt

Juste- ring Halvår

2020 72 904 315 383 408 -25 185 43 142 854 644 210 352 -12

Helår

2020 72 840 251 716 784 -68 386 118 268 1 810 1 768 42 310 9

Halvår

2021 73 246 406 374 439 -65 207 48 159 997 781 216 375 96

Flyttnettot består av två delar: utrikes respektive inrikes in- och utflyttning. Inrikes in- och utflyttning är de två största strömmarna. Inrikes inflyttning har ökat kontinuerligt de senaste fem åren och ökade ytterligare det första halvåret 2021. Det sammanlagda inrikes flyttnettot är det högsta på många första halvår.

Invandringen har minskat kontinuerligt de senaste åren men ökade något första halvåret 2021 jämfört med samma period 2020. Utvandringen är mycket liten och förändras bara marginellt mellan åren. Invandring var under många år den huvudsakliga orsaken till kommunens befolkningstillväxt men den har nu ersatts av ökande inrikes inflyttning som huvudsaklig drivkraft.

5

(6)

För första halvåret finns det anledning att kommentera justeringsposten i befolkningsstatistiken. Justerings- posten är till för att hantera händelser som av någon anledning inte hunnit bokföras under rätt period och där- för b okförs senare, dvs. personer som flyttar in till eller ut från kommunen under 2020 men som bokförs 2021.

Justeringsposten brukar omfatta e tt tiotal personer men för första h alvåret var den +96. Räknar man bort justeringsposten blir den totala b efolkningsökningen för kommunen första h alvåret 2021 ungefär densamma s om första halvåret 2020. Enligt SCB beror d en stora justeringen på sent inkomna aviseringar om invandring.

I tabellen framgår befolkningsförändringar per åldersklass under perioden 30 juni 2020 till den 30 juni 2021.

Ålder årets slut Män Kvinnor Totalt

0 år 4 -14 -10

1-6 år -9 48 39

7-15 år 25 11 36

16-19 år 41 15 56

20-79 år 137 -6 131

80-w år 22 68 90

Summa 220 122 342

Under den senaste tolvmånadersperioden har befolkningen i kommunen ökat med 342 personer. Den största förändringen har skett i åldersgrupperna 20-79 år som ökat med 131 personer samtidigt som antalet i den äldsta åldersgruppen 80-w ökat med 90 personer. Ökningen består till nästan 2/3 av män och drygt 1/3 av kvinnor.

Erfarenhetsmässigt brukar befolkningsutvecklingen det andra halvåret vara svagare än det första halvåret. För 2019 och 2020 som båda hade en positiv befolkningsutveckling för helåret var det under det första halvåret som utvecklingen var positiv. Den förväntat starka sysselsättningsutvecklingen i industrin och det faktum att bostadsbyggandet är högre än tidigare år tyder på att det andra halvåret i år kan komma att få en bättre befolkningsutveckling för helåret 2021 än för 2020. Bedömningen efter första kvartalet var att kommunen kan komma att växa med cirka 400 personer för helåret. Med tanke på det positiva första halvåret och att den andra delen av året kan komma att bli bättre än tidigare justeras bedömningen för helåret upp till en befolkningsökning i stor- leksordningen 500 personer.

En befolkningsökning i dagens takt ligger fortfarande under en önskad trendlinje mot 90 000 invånare 2030. De närmaste åren krävs en avsevärt mycket högre ökningstakt för att nå målet.

Bostäder

Den snabba utvecklingen av näringsliv och sysselsättning skapar bostadsbrist och utbudet av bostäder i Skellef- teå kommun har på några år gått från balans till ett påtagligt underskott. För närvarande efterfrågar den lokala bostadsmarknaden minst 200-300 bostäder. Men utbudet ökar genom att kommunen planerar och exploaterar för fler möjligheter samtidigt som ett 20-tal byggherrar just nu driver nyproduktion av flerbostadshus tillsammans med ett 50-tal enskilda som uppför småhus. Samtidigt anställer näringslivet arbetskraft, vilket ökar beho- ven.

Skellefteå kommun har som mål att nå 90 000 invånare år 2030 och att 5 000 nya bostäder uppförs till år 2025.

5 000 bostäder motsvarar behovet för en befolkningsökning om drygt 10 000 invånare. Under 2021 kommer 500 bostäder att färdigställas i kommunen, varav hälften är bostäder av tillfällig karaktär. Det intensiva bostadsbyggande som pågår kommer under 2022 innebära att inflyttning kan ske i 1 100-1 200 nya permanenta bostäder.

Bedömningen utifrån nuläget är att bostadsbyggandet i kommunen behöver fortsätta att ligga på en nivå kring 1 000-1 200 bostäder per år fram t ill 2030.

6

(7)

Händelser av väsentlig betydelse

Viktiga händelser utifrån beslut i kommunfullmäktige

•

Ny vision för Skellefteå kommun är framtagen och beslutad; ”En hållbar plats för en bättre vardag”

•

Bostadsförsörjningsprogram för åren 2021 – 2025 har fastställts. Programmet sammanfattar kommunens förutsättningar och förhoppningar vad gäller bostadsbyggande

•

Ny styrmodell för Skellefteå kommun har tagits fram och beslutats. En översyn pågår även av den strategiska planeringsprocessen i Skellefteå Stads- hus AB och dess koppling till den kommunövergri- pande styrmodellen

•

Personalrestaurangen i stadshuset ska även fortsättningsvis bedrivas i kommunal regi, nämn- den för support och lokaler är ansvarig

•

Ramverk för samverkan i SARA Kulturhus har godkänts

•

Skellefteå kommun lämnar delägarskapet i mäss- och konferensbolaget Nolia AB

Övriga viktiga händelser – nämnder och bolag

•

Pandemin har fortsatt, vilket gjort att perioden präglats av fortsatt krisledning och kriskommuni- kation, både till invånare och medarbetare. Allt arbete har skett i nära samarbete i kommunkoncernen och med Länsstyrelsen, Region Västerbotten, SKR och andra kommuner.

•

Distansundervisning. Under vårterminen har gymnasieskolan bedrivits växelvis med undervisning på plats och på distans. Även stora delar av vuxenutbildningen och yrkeshögskolans verksamheter har bedrivits med fjärr- och distansundervisning

•

Under hösten sjösätts den nya lärplattfor- men Unikum i gymnasiet och i VUX verksamheter

•

En e-tjänst har inrättats för a tt invånare och nä- ringsliv enkelt ska k unna g öra a nmälan om even- tuell osund konkurrens

•

Tillfälliga studentbostäder har upprättats på Cam- pus

•

Skellefteå kommuns huvudbrandstation flyttas till Östra Navet på Hedensbyns industriområde

•

Ny tomtpristaxa har fastställts

•

Ny kulturplan för Skellefteå kommun för åren 2021 2023 har fastställts

•

Strategi för Bottenvikens skärgård kommunsam- verkan 2021-2030 har antagits

•

Skellefteå kommun har fått ett nytt befolkningsmål.

År 2030 ska kommunen ha 90 000 innevånare och år 2040 ska kommunens ha 100 000 innevånare

•

Kommunfullmäktige har antagit ett nytt arkivregle- mente för S kellefteå kommun. Det ersätter e tt regle- mente från 1993

•

IFO (Individ- och familjeomsorg) har under våren genomfört kampanjen ”Alla barn och unga ska må bra” tillsammans med BRIS och elevhälsan. Syf- tet med kampanjen är a tt särskilt uppmärksamma barns rättigheter och psykiska hälsa utifrån pande- mins följder, samt att barn och vuxna ska få in- formation om var de kan vända sig vid behov av stöd

•

Den 2 augusti öppnade daglig verksamhet igen efter att ha varit stängd sedan 19 november 2020. Lättnande restriktioner har även inneburit att anläggningar har kunnat öppna upp för idrottsutö- vande, bland annat idrottshallar, badhus och gym

•

Bostadsförsörjning. Förutom ett nytt bostadsför- sörjningsprogram har beslut fattats om att utfästa rabatter på m arkköp för de s om kan bygga k lart under 2021. Detta är ett led i att stärka bostadssitu- ationen på kort sikt

7

(8)

•

Omvandlingskontoret, som kommunen bedriver tillsammans med Region Västerbotten och nationella samordnaren Peter Larsson, har tagit fram un- derlag för en hemställan till regeringen om infra- strukturpaketeringen Skellefteåtriangeln som be- står av flytt av E4, väg 372 till Skellefteå hamn och väg 827 Sundgrundsleden från hamnen med an- slutning från E4, en ny väg till Skellefteå Airport

•

Kompetensattraktion är kanske just nu en av de viktigaste frågorna för ett växande Skellefteå. Be- slut har därför fattats om att växla upp arbetet ytterligare avseende kompetensattraktion. Sedan augusti finns en ny medarbetare på plats på Närings- livskontoret som ska koordinera arbetet inom kompetensattraktion

•

Projektet Norrbotniabanan har nu övergått från planeringsfas till byggfas då projektet nu är en del av regeringens infrastrukturproposition för åren 2022 till 2033

•

Skellefteå Kraft har under perioden avvecklat sitt innehav i Oy Alholmen Kraft AB

•

Skellefteå Kraft har inlett en satsning på hållbar mobilitet, dvs investering i publika snabbladdnings- punkter i Sverige och Danmark. Första laddnings- stationerna förväntas vara på plats under oktober månad

•

Ökat elpris. Elpriset i norr har i genomsnitt legat på strax över 44 öre/kWh under januari till augusti, vilket kan jämföras med ett genomsnittspris strax under 15 öre/kWh för samma månader ifjol

•

Skelleftebostäder (Skebo) början av januari till- trädde Samhällsbyggnadsbolaget (SBB) fastighet- erna på Morö Backe och tog därmed över 890 lä- genheter och ett antal lokaler. Ekonomiskt innebar detta ett tillskott av kapital på 1,2 mdkr.

•

Under våren 2020 gjorde Skebo en stor fastighets- affär med Lindbäcks gällande nyproduktion av totalt 500 lägenheter

•

Lägenheter. Under våren träffades en överens- kommelse mellan Skellefteå kommun, Heimsta- den och Skebo som innebär att studentboendena på Anderstorp återlämnas till Heimstaden. Det fri- gör 88 lgh till den ordinarie bostadsmarknaden

•

Skellefteå Industrihus har under perioden under- tecknat ett aktieöverlåtelseavtal med NP3 samt tecknat avtal om försäljning av Företagaren 5, Charkuteriet 5 (tillträde 1 oktober) och Motvikten 4 (tillträde 1 november)

•

Skellefteå Airport. Inom projektet ELIS (Elektrifie- rad Luftfart i Skellefteå) skedde den första leve- ransen av bioflygbränsle d en 29 april. I augusti in- vigdes Sveriges kraftfullaste laddinfrastruk- tur för elflyg, där elflygplan flögs för fö rsta gången i Norr- och Västerbotten

•

Sara kulturhus öppnades den 8 september. Under perioden har mycket arbetet pågått för att färdig- ställa och förbereda för öppnandet. Trähuset rym- mer bland annat bibliotek, konsthall, sex scener, fyra restauranger o ch ett hotell. Hotelldelen öpp- nas under oktober månad.

•

Digital inflyttningskampanj har lanserats och ge- nomförts. Hittills har över 400 personer ”signat upp” och vill veta mer om de t enkla livet i Skellefteå

•

Skellefteå i topp! Trots pandemin har det varit en bra sommar för h otellen i Skellefteå med en snitt- beläggning på 85 procent i juli. Skellefteå ligger i topp i Sverige tillsammans med starka sommardes- tinationer s om Kalmar, Visby och Varberg. Även bo- endeanläggningarna utanför centralorten rappor- terar o m en bra sommar

8

(9)

God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning

Kommunallagen reglerar att alla kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sina verksamheter. Kommun- fullmäktige i Skellefteå har fastställt särskilda riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjerna har sin grund i tanken om ett hållbart samhälle, ett samhälle som bygger på social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, områden som är lika viktiga och ömsesidigt beroende av varandra. Förutom de verksamhetsmål som kommunfullmäktige beslutat om, har ett antal finansiella mål tagits fram som stäms av löpande i delårsrapporter och årsredovisning.

Måluppfyllelse, ekonomi

Mål Mått (målbeskrivning) Förväntad måluppfyllelse på årsbasis

Resultatmål

Kommunen ska som helhet årligen minst redovisa ett po-

sitivt ekonomiskt resultat, exklusive reavinster Ja, målet förväntas att uppnås då årsprognosen, exkl.

reavinster (+11 mnkr), pekar mot ett resultat på +239 mnkr

Det årliga ekonomiska resultatet i skattefinansierad verksamhet ska under den senaste 5-årsperioden i genomsnitt uppgå till mellan 1-2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag

Ja, målet förväntas att uppnås då utfallet bedöms ligga på 3,1 procent (2,7 procent) vid årets slut

Taxe- och avgiftsfinansierade verksamheter ska minst redovisa ett nollresultat över tid (3-årsregel)

Ja, målet förväntas att uppnås då årsprognosen är +3 mnkr (-8 mnkr)

Betalningsförmåga och finansiering av investeringar

Soliditeten i kommunen ska uppgå till minst 55 procent.

Vid beräkning inkluderas hela pensionsskulden, dvs. även den del som redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen

Ja, målet förväntas att uppnås genom att soliditeten förväntas att ligga kvar på minst 62 procent (62 procent) vid årets slut

Kommunen har en grundprincip om eg enfinansiering av investeringar. Inlåning kan ske när en investering beräk- nas ha ett positivt driftnetto, dvs. inga ytterligare skatte- medel behöver tillföras driftbudgeten. Undantag kan gö- ras för investeringar i skolor. Inlåning till kommunen f år maximalt uppgå till 40 000 kr/invånare

Ja, målet förväntas att uppnås genom att låneskulden beräknas uppgå till cirka 33 000 kr/inv (32 784 kr/inv) samt att all inlåning nyttjats för att finansiera investeringar inom den t axe- och avgiftsfinansierade verksamheten samt till investeringar i skolor

Likviditeten ska aldrig understiga 1,0 Nej, målet förväntas inte att uppnås då utfallet beräk- nas ligga på 0,9 (1,0). Läget på räntemarknaden gör att det nu är fördelaktigt att inte ha tillgångar på kontot utan istället i större utsträckning använda krediten på checkkontot

Finansiering av verksamhet Kommunens skattefinansierade verksamhet ska årligen delfinansieras med ett internt bidrag från verksamheten Elförsörjning samt vid behov kompletterande utdelning från Skellefteå Kraft AB. Den totala delfinansieringen ska motsvara 4 % av Skellefteå Krafts redovisade egna kapital vid senast fastställda årsbokslut. Bidraget ska justeras så att resultatet för Elförsörjningen inte blir negativt

Ja, målet förväntas att uppnås

Den ekonomiska planeringen ska utgå ifrån nuvarande aktuella skattesats

Ja, målet förväntas att uppnås. Skattesatsen under 2021 är oförändrad, 22,60

Andelen av kommunens kostnader som täcks av intäkter

från taxor och avgifter ska inte minska Ja, målet förväntas att uppnås. Andelen har ökat något under året 7,5 till 8,1 procent. Verksamheter som varit stängda i början av året kan också komma att öppna till hösten och då generera intäkter

9

(10)

10

n n

Måluppfyllelse, verksamhet

Kommunfullmäktige har sju övergripande mål som brutits ner till 29 delmål för kommunens nämnder. Dessa delmål, tillsammans med målen för de kommunägda bolagen som finns i respektive bolags ägardirektiv, ska tillsammans resultera i att de övergripande målen nås. Nedan presenteras förväntad måluppfyllelse för 2021, avseende nämndernas delmål. I nämndernas och de kommunägda bolagens delårsrapporter för april 2021 åter- finns djupare analyser av verksamheten och dess måluppfyllelse.

Vid uppföljning av målen graderas måluppfyllelsen enligt följande: Grön = vi klarar målet, Gul = vi närmar oss målet eller Röd = vi klarar inte målet.

Målområde: Tillgänglighet

Enkelt och tydligt för invånare/kunder Invånare/kunder är aktiva medskapare

Mål Resultat Nämnd

Enkelt och tydligt för invånare/kunder (GRÖN) Kommunstyrelse

Verksamheternas tjänster är samordnade, tydliga och enkla att använda (GRÖN)

Samhällsbyggnadsnämnd

Samordnade, enkla och tydliga digitala tjänster (GUL) Bygg- och miljönämnd Attraktivt fritidsutbud utformat i samarbete med invånarna

(GUL)

Fritidsnämnd

Tillgång till ställföreträdare (GUL) Överförmyndarnämnd

Kommentar

Två av tre nämnder med mål inom tillgänglighet, redovisar att de når målet. Övriga nämnder redovisar att målet delvis kommer att nås eller att de närmar sig målet.

Bygg- och miljönämnden följer 8 nyckeltal, som följer utvecklingen av digitala tjänster och NKI (Nöjd kund Index).

Många av mätetalen ligger i nivå eller nära målnivån. Det som ligger längst ifrån målvärdet är ”andel digitalt inkomna ansökningar om bostadsanpassning” och det som ligger högt över målvärdet är ”andel digitalt inkomna anmälningar om värmepumpar”.

Pandemin skapar fortsatta svårigheter för fritidsnämnden och den gemensamma överförmyndarnämnden vad gäller deras målområden. Fritidsnämnden följer upp sitt mål ”Attraktivt fritidsutbud…” med hjälp av enkäter på exempelvis fritidsgårdar, inomhus- och utomhusbaden. På grund av rådande pandemi har flera verksamheter varit stängda eller begränsade under perioden. Överförmyndarnämnden ser svårigheter att rekrytera till upp- drag. En mer aktiv modell av rekrytering kommer att vara möjlig när samhället öppnar upp.

(11)

11

n

Målområde: Trygghet

Inbjudande och trygga miljöer

Granskningen klar i rätt tid (GRÖN) Överförmyndarnämnd

Inbjudande och trygga miljöer (GRÖN) Gymnasienämnd

Trygga och inkluderande fritidsmiljöer (GRÖN) Fritidsnämnd

Trygga och inkluderande miljöer (GRÖN) Kulturnämnd

Trygga och inkluderande offentliga miljöer (GUL) Samhällsbyggnadsnämnd

Minskad arbetsrelaterad frånvaro (GUL) Personalnämnd

Barnets bästa är beaktat (RÖD) För- och grundskolenämnd

Kommentar

Fyra av sju nämnder prognostiserar en måluppfyllelse gällande ”Inbjudande och trygga miljöer”. Däremot bli den samlade bedömningen gul, dvs. att vi närmar oss målet.

För- och grundskolenämndens mål ”barnets bästa är beaktat” mäts via Skolinspektionens enkät till årskurs 5 och årskurs 9. Målet mäts genom frågan ”På lektioner är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter”. Den insats som genomförs handlar om ett kontinuerligt arbete med delaktighet utifrån det som beskrivs i läroplanen.

Indikatorerna för detta mål har dock sjunkit sedan förra skolenkäten 2019 för både årskurs 5 och årskurs 9. Pan- demin, som präglade 2021, skulle ha kunnat påverka hur eleverna bedömt denna fråga, då framför allt åk 9 hade en större variation av undervisning (exempelvis högre grad av fjärr- och distansundervisning). Däremot har elevernas bedömning sjunkit ungefär lika mycket för båda åldersgrupperna, vilket motsäger att typen av undervisning påverkat resultatet. Vid analys av skolenkäten som helhet, framstod studiero som ett område där elevernas svar lågt. Möjligheten att påverka skoluppgifter kan därför vara relaterad till studiero. Av den anledningen kommer ett analysarbete rörande grundskolan genomföras med fokus på den bristande studieron.

(12)

Målområde: Effektivitet

•

Tidigt samordnade insatser

•

Bättre digitaliserad välfärd

Effektiv samhällsbyggnadsprocess (GRÖN) Bygg- och miljönämnd

Bättre digitaliserad välfärd (GRÖN) Nämnd för support och lokaler

Bättre digitaliserad välfärd (GRÖN) Kommunstyrelse

Tidiga och förebyggande insatser främjas (GUL) Socialnämnd

Effektiv väg till arbete och studier (GUL) Gymnasienämnd

Aktiv konsumentvägledning och budget- och skuldrådgivning

(GUL) Konsumentnämnd

Lärandet är synligt (RÖD) För- och grundskolenämnd

Kommentar

Tre av sju nämnder, inklusive kommunstyrelsen, har måluppfyllelse inom målområdet ”effektivitet”, därför är den samlade bedömningen att målområdet dels klaras (grön) och dels (gul) att vi närmar oss målet.

Socialnämnden har ett antal mått som följs inom ”Tidigt förebyggande insatser…”. Här ligger samtliga nära mål- nivån för året. Några exempel:

• Ökning av andel som anser att de fick den hjälp de önskade via föräldrasupport, dock har nämnden en målsättning på 100 procent (Utfall 95 procent)

• Andelen brukare med individuell genomförandeplan minskade något under andra tertialet bland brukare inom stöd och service, på vård och omsorgsboenden samt bland brukare med hemtjänst. En förutsättning för att uppnå målsättningen är att verksamhetssystemet Lifecare införs fullt ut.

• Kontinuiteten inom hemtjänsten ligger i nivå med tidigare period. (Utfall 16,8. Målsättning: 15)

Gymnasienämnden ser en negativ utveckling vad gäller andel gymnasieelever som tar examen inom fyra år vid Skellefteås kommunala skolor. Skolverket lyfter fram flera faktorer som kan bidra till att fler elever tar examen från nationella program. En sådan faktor är elevernas genomsnittliga meritvärden. I Skellefteå syns en viss ökning av meritvärdet i åk 9, men värdet ligger under rikets nivå samtidigt som spridningen mellan eleverna ökar. Samman- ställningen av resultaten för läsåret 2020/2021 har ännu inte presenterats, men förväntas vara tillgänglig till års- rapporten för 2 021.

För- och grundskolenämndens mål ”lärandet är synligt” grundar sig på förvaltningsenkäten ”Formativt förhåll- ningssätt”. Enkäten har inte genomförts som planerat pga. omorganisation och pandemin. Utfallet för 2019 (3,19) är därför senaste resultatet.

12

(13)

Målområde: Samhällsutveckling

•

Snabb etablering i arbetsliv och samhälle

•

Begränsad klimatpåverkan

Snabb etablering i arbetsliv och samhälle (GRÖN) Kommunstyrelse

Likabehandlande rekrytering (GRÖN) Personalnämnd

Begränsad klimatpåverkan (GRÖN) Nämnd för support och lokaler

Begränsad klimatpåverkan inom livsmedel (GRÖN) Gemensam måltidsnämnd Samhällsplanering med klimat- och hållbarhetsfokus (GRÖN) Bygg- och miljönämnd

Säkra framtidens kompetensförsörjning (GRÖN) Gymnasienämnd

Likvärdigheten är säkerställd (GUL) För- och grundskolenämnd

Framsynt och hållbart samhällsbyggande (GUL) Samhällsbyggnadsnämnd

Individen ges stöd till ökad delaktighet i arbets- och samhällsli-

vet (GUL) Socialnämnd

Öka deltagandet i föreningslivet (GUL) Fritidsnämnd

Kommentar

Ingen större förändring inom målområdet Samhällsutveckling från förra rapporteringsperioden. Samtliga rappor- terar att de når eller är på äg att nå målen inom samhällsutveckling. Fritidsnämnden signalerar att de inom ett delområde (Unika deltagare via aktivitetsstödet, 7-25år) ser att pandemin har haft en stor påverkan.

13

(14)

Ekonomiskt resultat

Delårsresultatet för Skellefteå kommunkoncern uppgår till 1 541 mnkr (363), vilket är 1 178 mnkr högre än samma period 2020. För kommunen uppgår delårsresultatet till 315 mnkr (323), vilket är på ungefär samma nivå som föregående år. Delårsresultat redovisas per den sista augusti för kommunen, stadshuskoncernen och kommunkoncernen.

Årets resultat, mnkr Utfall

2020-08 Utfall

2021-08 Budget

2021 Årsprognos 2021

Kommunkoncern 363 1 541 1 143 2 527

Stadshuskoncern 159 1 397 1 085 2 277

Kommun 323 315 58 250

Varav skattefinansierad verksamhet 331 294 58 247

Varav taxe- och avgiftsfinansierad verksamhet -8 21 0 3

I kommunkoncernens samlade årsprognos, som uppgår till 2 527 mnkr, ingår både stora reavinster från fastig- hetsförsäljningar i stadshuskoncernen samtidigt som bå de kommunen enskilt och Skellefteå Kraft redovisar starka resultat långt över budget.

Kommunen redovisar ett ekonomiskt resultat för perioden på plus 315 mnkr (323). Verksamheternas nettokostnader för perioden har ökat med nästan 4 procent eller 117 mnkr jämfört med motsvarande period föregående år. Kostnaderna för arbetskraft har ökat med 4,8 procent jämfört med samma period föregående år. En av orsa- kerna till kostnadsökningen för a rbetskraft är att kostnaderna för pensioner har ökat med 43 mnkr under perioden. Den ökningen är en tillfällig kostnad som be ror på att antagandet vad gäller livslängden i pensionsskulds- beräkningen har förändrats. Exkluderas ökningen av pensionskostnaderna har kostnaderna för arbetskraft ökat med 3,1 procent. En annan orsak är att behovet av tidsbegränsad arbetskraft sjönk kraftigt under pandemin 2020, vilket till viss del håller på att återställas, särskilt under senare delen av 2021. Kommunen har under perioden också fortsatta att få särskilda statsbidrag för att möta sjuklönekostnader och för ökade kostnader som uppstått på grund av pandemin inom vård och omsorg. Skatteintäkter och generella statsbidrag är 95 mnkr högre än samma period föregående år.

Jämförelsestörande poster i kommunens delårsresultat är reavinster med 11 mnkr och nettot i exploateringsverk- samheten som uppgår till plus 29 mnkr. Kommunens kostnader för arbetskraft är alltid högre i början av året för att sedan minska under semesterperioden. Delårsresultatet innehåller minskade kostnader för uttagen semester med 86 mnkr (98).

Årsprognosen för stadshuskoncernen ligger på 2 277 mnkr. Att resultatet för bolagskoncernen är så högt beror huvudsakligen på Skelleftebostäders fastighetsaffär med SBB (Samhällsbyggnadsbolaget), där Skelleftebostäder sålt sitt lägenhetsbestånd på Morö Backe. Affären genererar en reavinst med cirka 770 mnkr. Skellefteå Industri- hus AB redovisar också en stor reavinst på 800 mnkr som beror på fastighetsförsäljningen till fastighetsbolaget NP3. En annan viktig orsak är det starka resultatet för Skellefteå Kraft som förväntas landa på en nivå långt över budget till följd av högre energipriser och en utökad energiproduktion.

Under föregående år gjorde Skellefteå Kraft AB nedskrivningar av vindkraftsanläggningar med 566 mnkr. Några sådana nedskrivningar alternativt återföringar bedöms inte vara aktuella i dagsläget för år 2021. Högre elpriser och högre produktionsvolymer påverkar också bolaget resultat positivt.

14

(15)

Årets resultat

3,000

2,527

2,500 2,277

2,000 1,500

1,000

599 538

412 382

500 45 240 75 11 60 200 123 250

0

2017 2018 2019 2020 2021 prognos

-173 -500

Kommun Stadshuskoncern Kommunkoncern

Budgetföljsamhet drift

Avstämning av samtliga nämnder och bolags budgetföljsamhet redovisas i driftredovisningarna på sidan 32-33.

Stadshuskoncern

Stadshuskoncernen har en sammantagen budget på 1 085 mnkr i resultat före skatt. Utfallet för perioden är 1 397 mnkr. Resultatutfallet per 2021-08-31 överträffar budget och föregående årets utfall väsentligt. Helåspro- gnosen indikerar en fortsatt bra resultatutveckling för kvarvarande del av året. Skellefteå Industrihus fastighets- försäljning genererar en påtaglig reavinst, vilket är den enskilt största anledningen till den positiva budgetavvikelsen. Skellefteå Krafts goda resultat är till stor del en följd av högre energipriser och högre energiproduktion.

De negativa budgetavvikelserna hos de kommunägda bolagen återfinns främst i Skellefteå buss minus 30 mnkr och Skellefteå Kulturhus AB minus 4 mnkr. Kollektivtrafiken och flygtrafiken har drabbats hårt av pandemin.

Kommun

Kommunens resultatprognos på 250 mnkr överstiger budget (58 mnkr) med 192 mnkr. En förklaring till detta är att kommunens exploateringsverksamhet förväntas ge intäkter utöver budget på 70 mnkr. En annan viktig orsak är att den aktuella prognosen för skatteintäkter och generella statsbidrag överstiger budget med 81 mnkr. Några nämnder redovisar också stora överskott, bl.a. till följd av nedstängningar Fortfarande har inte heller påverkar också tidigare nedstängningar av vissa verksamheter under pandemin

Den så kallade RIPS-kommittén (institution som reglerar parametrar för de kommunala pensionerna) har sett över livslängdsantagandet och tagit fram nya parametrar över livslängden som ska användas i kommunernas pensions- skuldsberäkningar. Det innebär en kostnad för kommunen och en belastning av resultatet på drygt 40 mnkr år 2021.

Kommunens nettokostnader för hanteringen av Covid -19 under 2021 är på helår beräknade till 23 mnkr och bygger på att staten, dels med särskilda statsbidrag, men också genom täckning av kommunens sjuklöner för första halvåret 2021 går in och stödjer kommunen med uppskattningsvis 45 mnkr under 2021.

15

(16)

16

Avvikelser mot budget, mnkr 2021

Budgeterat resultat 73

Justerad budget enligt KF § 175, vuxenutbildningen -15

Nytt budgeterat resultat 58

Skattefinansierad verksamhet, nämnder 149

Skatteintäkter 79

Generella statsbidrag 2

Utdelning och bidrag från Skellefteå kraft -21

Pensionskostnader -8

Övriga finansiella poster, budgetreserv 10

Taxe- och avgiftsfinansierad verksamhet 3

Summa avvikelse mot budget 215

Prognos årets resultat, före hänsyn tagen till särskilda kost-

nader och intäkter till följd av Covid-19 267

Ökade kostnader/minskade intäkter med anledning av Covid-19 -68 Ökade särskilda statsbidrag med anledning av Covid-19 45 Prognos årets resultat, med hänsyn tagen till Covid-19 250

Trots den stora positiva budgetavvikelsen för hela kommunen är det några nämnder som redovisar underskottspro- gnoser. I juni tilldelade kommunfullmäktige gymnasienämnden ett extra anslag på 15 mnkr för vuxenutbildningen.

Trots detta redovisas en budgetavvikelse på minus 9 mnkr. Gymnasieskolans underskott fortsätter att öka, vilket det har gjort under ett flertal år.

Socialnämnden redovisar en underskottsprognos på minus 19 mnkr. De ekonomiska konsekvenserna med anledning av Covid-19 har varit omfattande. Merkostnader för personal inom vård och omsorg, inköp av skyddsutrustning, anpassningar i verksamheten, m.m. beräknas uppgå till 33 mnkr under år 2021. Här föreslår kommunledningskontoret en täckning av dessa kostnader via de särskilda medel som tillfaller kommunen till följd av Covid-19, vilket ger socialnämnden en underliggande budgetavvikelse på plus 14 mnkr. Fortsatta analyser av dessa kostnader kommer att ske närmare årsbokslutet.

Samhällsbyggnadsnämnden redovisar en underskottsprognos på minus 30 mnkr. Det är främst vinterväghållningen (-18 mnkr) som blivit dyrare än budget till följd av två riktigt stora snöfall med omfattande plogning och snöbortfors- ling. Omfattande skador på Lejonströmsbron kräver omgående reparation (-1,5 mnkr). Parkverksamheten har ge- nomfört beslutad åtgärdsplan, men når trots åtgärder inte riktigt budget (-1mnkr). Avfallsverksamheten, redovisar också ett underskott (-4 mnkr), men det är planerat och ska balanseras mot de senaste årens överskott.

Nämnden för support och lokaler redovisar ett stort överskott där fastighetsavdelningen kommer att ha byggt upp ett stort eget kapital vid årets slut som enligt prognosen bedöms uppgå till 86 mnkr. Verksamheten har stora åta- ganden i pågående projekt samt tjänsteleveranser som förväntas genomföras under kommande år. Den långvariga pandemin har medfört att projekt har försenats och skjutits på framtiden.

(17)

Investeringar

3,000 2,500 2,000 1,500

1,106 1,244

1,905

1,231

1,692

1,084 754

792

1,040

998

2017 2018 2019 2020 2021 prognos

1,000 500 0

Stadshuskoncern Kommun

Finansiell analys av kommunkoncernen

Investeringar och finansiering

Kommunkoncernens totala investeringar i materiella anläggningstillgångar bedöms år 2021 uppgå till 2 690 mnkr (2 271), varav 1 692 mnkr (1 231) återfinns inom stadshuskoncernen och 998 mnkr (1 040) återfinns inom kommunen.

Återigen ser detta ut att tangera den högsta investeringsnivån under ett enskilt år i Skellefteå kommuns historia.

Stadshuskoncernens b udgeterade nivå för 2021 uppgår till 1 783 mnkr, där Skellefteå Kraft har den största andelen med 1 210 mnkr. Prognosen för stadshuskoncernen innebär att de investeringar som budgeterats också, till stor del, kommer att genomföras under året. Under år 2021 har Skellefteå Industrihus förvärvat Kulturhuset från Skellefteå kommun för 600 tkr, som senare ska säljas till SBB. Detta förvärv var inte budgeterat i stadshuskoncernen utan i kommunen som ansvarade för byggprojektet, vilket till stor del förklarar budgetavvikelsen. Förvärvet har exkluderats från stadshuskoncernens stapel nedan. I prognosen för helåret uppgår stadshuskoncernens samlade investeringar till 1 762 mnkr (exklusive kulturhuset, 600 mnkr). De större investeringarna är fördelade på elnät (298 mnkr), vatten- kraft (476 mnkr), värme (70 mnkr) och Skellefteå Krafts E-mobilitet (96 mnkr). Andra större investeringar inom stadshuskoncernen sker inom områden som lokaler för näringsliv och utbildning (252 mnkr), bostäder (214 mnkr) samt media och teknik (73 mnkr).

Investeringarna i kommunen beräknas för helåret uppgå till 998 mnkr (1 040). Under året har en stor investering färdigställts, Sara Kulturhus. Några stora investeringar som pågår är Karlgårdsbron, förskolor i Brännan och Bergs- byn samt investeringar i hamnen. Årets utgifter beräknas bli på samma höga nivå som föregående år även om nivån inte fullt ut ser ut att nå den budgeterade nivån på 1 350 mnkr. En av anledningarna till detta är att de investerings- ramar som nämnderna tilldelats inte har hunnit förbrukas då istället fokus legat på att genomföra de stora projekten.

Under perioden 2021-2025 planerar kommunen för att genomföra investeringar för 3,8 mdkr. För en mer detaljerad redovisning a v de s törre i nvesteringarna hänvisas till sidan 35.

Diagrammen nedan visar hur stor del av de senaste fem årens investeringar som har finansierats med internt till- förda medel respektive sparade och lånade medel. Lånade medel avser externa lån upptagna i bank och sparade medel motsvarar årets förändring av likvida medel. Internt tillförda medel utgörs främst av årets resultat och ge- nomförda avskrivningar men också av andra förändringar i balansräkningen som exempelvis pensionsskuldsföränd- ringar.

17

(18)

Av kommunkoncernens totala investeringarna på 11,8 mdkr under perioden har 7,7 mdkr, eller drygt 65 procent, finansierats med egna medel (sparade eller årligen internt tillförda medel).

-

Finansiering, koncernen

3,000 2,500 2,000 1,500 1,000 500 0

720 180 1,290

2,391

2021 aug 1,050 975

1,296 1,143

9 1,545 1,000

61 937

2017 2018 2019 2020

-500 -1,000 -1,500

Internt tillförda medel Sparande Lån

Finansiering, kommunen

1,200 1,000 800 600 400 200 0

2017 2018 2019 2020 2021 aug

250 442

49

365

153 114

62

323 720

250

743

675

50

Internt tillförda medel Sparande Lån

Av kommunens totala investeringar på 4,2 mdkr under perioden har 1,8 mdkr, eller 42 procent, finansierats med egna medel (sparade eller årligen internt tillförda medel). Kommunen har gått från att tidigare ha finansierat samtliga investeringar med sparade och internt tillförda medel, till ett läge där kommunen de senaste 5 åren lånat medel för att klara finansieringen. I tertialbokslut 2021 uppgår kommunens långfristiga inlåning till 2 438 mnkr eller cirka 33 300 kronor per invånare och avser lån upptagna för kommunens nya vattenförsörjning (611 mnkr), övriga taxe- och avgiftsfinansierade verksamheter (496 mnkr) samt skollokaler (1 331 mnkr).

Lång och kortsiktig betalningsförmåga

Soliditeten beskriver betalningsförmågan på lång sikt. Den anger i vilken grad tillgångarna har finansierats med egna medel. I diagrammet nedan har hela pensionsskulden i kommunen, dvs. även den del som redovisas som ansvars- förbindelse utanför b alansräkningen, tagits med vid beräkning av soliditeten.

18

(19)

På grund av ett långsiktigt ägande av kommunägda bolag, med en stark värdetillväxt, har kommunen under årtion- den byggt upp en hög soliditet. Idag ligger den största delen av det egna kapitalet bundet i aktier i Skellefteå Stadshus AB som är kommunens samlade ägarbolag. Kommunens avsikt är att fortsätta med detta långsiktiga ägande.

Soliditet

80%

68% 67%

70%

60% 55%

50%

41%

40%

30%

20%

10%

0%

2017 2018 2019 2020 2021 aug

64% 62% 62%

54% 53% 53% 52%

38% 36% 36% 35%

Anledningen till att soliditeten blir betydligt lägre i kommunkoncernen, jämfört med både kommunen och Skellef- teå Stadshus, beror på den interna försäljning av aktieinnehavet i Skellefteå Kraft AB som skedde år 2007 mellan kommunen och Skellefteå Stadshus. Den internvinst som uppstod vid den försäljningen (då delar av dåvarande marknadsvärdet realiserades) påverkar inte soliditetsberäkningen för Skellefteå kommunkoncern då denna vinst elimineras bort i den sammanställda redovisningen.

Att soliditeten i kommunen sjunker är helt i enlighet med den plan som finns fastställd för finansiering av kommunens investeringar. Den innebär att soliditeten kommer att minska under ett antal år framöver. Fullmäktiges lång- siktiga mål är en soliditet på minst 55 procent. Det höga resultatet år 2020 har medfört att kommunen endast behövt låna 50 mnkr ytterligare under år 2021 och därmed är soliditeten fortsatt på 62 procent.

Soliditeten i stadshuskoncernen och kommunkoncernen har förbättrats under perioden. Anledningen till detta är stora fastighetsförsäljningar som frigjort kapital och medfört att lån kunnat amorteras.

Om soliditeten beskriver den långsiktiga betalningsförmågan så beskriver likviditeten den kortsiktiga. Likviditet kan definieras på olika sätt. Ett sätt är att ställa omsättningstillgångarna i relation till kortfristiga skulder. För att dessa skulder ska kunna betalas omedelbart ska måttet ligga över 100 procent, vilket också är kommunens mål inom ramen för god ekonomisk hushållning.

Likviditeten i kommunen har förbättrats kraftigt under tertial 2. Det beror på att kulturhuset har färdigställts och fakturerats för 600 mnkr. Fordran är ännu inte betald men när betalningen har genomförts kommer långfristiga lån att kunna amorteras i kommunen. Läget på räntemarknaden gör dock att det är fördelaktigt att inte ha till- gångar på kontot. Kommunkoncernen har därför valt att inte ligga med överlikviditet utan istället aktivt använda kreditlimiten på checkkontot. Detta för att minimera kostnaden för kapital.

19

(20)

Likviditet

180% 162%

160%

140%

120% 103%

100%

80%

60%

40%

20%

0%

2017 2018 2019 2020 2021 aug

80%

66% 79%

102%

38%

54% 46%

28%

62%

47% 53% 55%

46%

Kommunens kreditlimit på koncernkontot motsvarar 300 mnkr medan Skellefteå Stadshus har en limit motsvarande 5 00 mnkr. Vid bokslutstillfället nyttjades inte krediten, vare sig i Skellefteå Stadshus eller i kommunen.

Den totala låneskulden i kommunkoncernen har under de senaste 5 åren stigit från 6 570 mnkr till 8 638 mnkr, varav kommunen står för 83 procent av den ökningen. År 2017 tog kommunen sina första lån för att finansiera investeringar och inlåningen har sedan fortsatt enligt plan. Under år 2021 har ytterligare 50 mnkr lånats in. Det goda resultatet år 2020 bidragit till att finansiera investeringarna och därmed minska lånebehovet.

Totalt uppgår k ommunens låneskuld till 2 438 mnkr, vilket motsvarar cirka 33 200 kr/invånare. Kommunfullmäkti- ges fastställda lånetak för kommunen ligger på 40 000 kr/invånare. Skelleftebostäders försäljning av bostäder h ar gjort att Stadshuskoncernen kunnat amortera 1 100 mnkr under det första tertialet, varför låneskulden sjunkit från 7 300 mnkr till 6 200 mnkr.

0 ,000 ,000 ,000 ,000 ,000 ,000

år Låneskuld

5,850 6,600 7,000 7,300

6,200

720 970 1,713 2,388

2,438

2017 2018 2019 2020 2021 aug

Stadshuskoncern Kommun 2

4 6 8 10 12

mNKR

Balanskravsresultat

Balanskravet är kommunallagens regelverk för krav på ekonomisk balans mellan intäkter och kostnader. Om kostnaderna är större än intäkterna ett enskilt år uppstår ett underskott som ska återställas inom de tre påföl- jande åren. Balanskravet avser kommunen enskilt, dvs. här ingår inte stadshuskoncernen. Årets balanskravsresultat för kommunen är enligt prognosen positivt och uppgår till 239 mnkr (352 mnkr).

20

(21)

Enligt gällande normering redovisas balanskravsutredningen enligt tabellen nedan. Utredningen syftar till att visa hur balanskravsresultatet har uppstått. Huvudprincipen vid avstämning av balanskravet är att intäkterna ska överstiga kostnaderna och att realisationsvinster inte ska inräknas i intäkterna då avstämningen görs.

Belopp i mnkr Prognos

2021 2020 2019 2018 2017

Årets resultat enligt resultaträkningen 250 382 60 19 45

- samtliga realisationsvinster -11 -29 -20 -23 -16

+/- orealiserade vinster och förluster i värdepapper -1 - -

+/- återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper 0 - - -

Årets resultat efter balanskravsjusteringar 239 352 40 -3 29

- Reservering av medel till resultatutjämningsreserv -304 - - -

+ Användning av medel från resultatutjämningsreserv - - 3

Årets balanskravsresultat 48 40 0 29

Resultatutjämningsreserv 361 57 60 60

Enligt kommunallagen har kommunen även möjlighet att avsätta medel till resultatutjämningsreserv, RUR, om överskottet i kommunen överstiger 1 procent av s katteintäkter och generella s tatsbidrag. År 2020 uppgick r esul- tatutjämningsreserven (RUR) till 361 mnkr.

Väsentliga personalförhållanden

Hela kommunkoncernen hade vid föregående årsslut omkring 9 400 anställda, varav 1 180 återfanns inom de kommunägda bolagen. För augusti 2021 har kommunen ett medeltal på strax under 8 200 anställda, vilket är i nivå med helåret 2020.

Antal anställda, kommunen

Aug 2021

Helår 2020

Helår 2019

Helår 2018

Antal tillsvidareanställda 7 231 7 281 7 292 7 378

- därav män, % 24,0 23,5 23,1 22,6

- därav kvinnor, % 76,0 76,5 76,9 77,4

Antal tidsbegränsande anställda med månadslön 951 892 1 118 1 090

- därav män, % 30,8 30,2 30,3 29,8

- därav kvinnor, % 69,2 69,8 69,7 70,2

TOTALT 8 182 8 173 8 411 8 469

Antal anställda

För första gången sedan pandemin startade ses ingen ytterligare minskning av det totala antal anställda, även om antalet tillsvidareanställda fortsätter att minska. Som diagrammet visar så är det också de tids- begränsade anställda som ökat något under perioden.

Anledningen är främst att vissa verksamheter delvis har kunnat återupptas igen, även om det är en bra bit kvar innan kommunen nått den nivå som gällde före pandemin.

21