Grundutbildning för förtroendevalda i Region Gotland

(1)

Grundutbildning för förtroendevalda i Region

Gotland

Praktisk information Dagens program

Välkommen

• Region Gotlands uppdrag och styrning

• Gotland i förhållande till omvärlden

• Att förhålla sig till - Lagstiftning

• Att förhålla sig till - Ekonomi

• Att förhålla sig till - Arbetsgivarroll och arbetsmiljöansvar

Lunch

Gruppdiskussioner

Frågor, kunskap och lärande

(2)

Välkommen

Eva Nypelius, regionstyrelsens ordförande Inger Harlevi, regionfullmäktiges ordförande

Region Gotlands

uppdrag och styrning

Peter Lindvall, regiondirektör

Åsa Högberg, ekonomidirektör

(3)

Uppdrag och styrning

Politikerutbildning

2019-01-28

Huvudområden

• Våra uppdrag

• Vad är det som styr oss?

• Hur styr vi?

• Roller och ansvar

(4)

Uppdrag och uppgifter

Primärkommun

•Social omsorg (äldre- och handikappomsorg samt individ- och familjeomsorg)

•För-, grund- och gymnasieskola

•Plan och byggfrågor

•Miljö- och hälsoskydd

•Renhållning och avfallshantering

•Vatten och avlopp

•Räddningstjänst

•Civilt försvar

•Biblioteksverksamhet

•Bostäder

•Fritid och kultur

•Energi

•Sysselsättning

•Näringslivsutveckling

Landsting

•Hälso- och sjukvård

•Tandvård för barn och ungdomar upp till 20 års ålder

•Kollektivtrafik

•Kultur

•Utbildning

•Turism

Region

•Arbetsmarknad och kompetensförsörjning

•Folkhälsa

•Fysisk planering

•Infrastrukturplanering

•Internationellt arbete

•Kultursamverkan

•Miljö och klimat

Uppdrag och uppgifter

Primärkommun

•Social omsorg (äldre- och handikappomsorg samt individ- och familjeomsorg)

•För-, grund- och gymnasieskola

•Plan och byggfrågor

•Miljö- och hälsoskydd

•Renhållning och avfallshantering

•Vatten och avlopp

•Räddningstjänst

•Civilt försvar

•Biblioteksverksamhet

•Bostäder

•Fritid och kultur

•Energi

•Sysselsättning

Landsting

•Hälso- och sjukvård

•Tandvård för barn och ungdomar upp till 20 års ålder

•Kollektivtrafik

•Kultur

•Utbildning

•Turism

Region

•Arbetsmarknad och kompetensförsörjning

•Folkhälsa

•Fysisk planering

•Infrastrukturplanering

•Internationellt arbete

•Kultursamverkan

•Miljö och klimat

(5)

Gotland i förhållande till övriga

Primärkommun

•290 primärkommuner

•Totalt 640 mdr i kostnader

Landsting

•20 landsting/regioner

•Totalt 310 mdr i kostnader

Region

Stockholm 2 277 856 Västra Götaland 1 676 588 Skåne 1 329 111 Östergötland 453 596 Uppsala 362 989 Jönköping 353 817 Halland 320 960 Örebro 295 725 Södermanland 288 909 Dalarna 284 939 Gävleborg 284 802 Värmland 279 583 Västmanland 268 560 Västerbotten 266 318 Norrbotten 250 609 Västernorrland 245 944 Kalmar 242 185 Kronoberg 195 484 Blekinge 158 819 Jämtland 128 985 Gotland 58 114

Gotland är kommun med landstingsuppgifter och regionalt utvecklingsansvar och har också rätt att kalla sig region

1 Stockholm 939 238 2 Göteborg 558 638 3 Malmö 329 903 4 Uppsala 215 762 5 Linköping 156 381 37 Östersund 62 028 38 Norrtälje 59 765 39 Gotland 58 114 40 Falun 57 930 41 Trollhättan 57 862 286 Arjeplog 2 870 287 Åsele 2 847 288 Dorotea 2 686 289 Sorsele 2 521 290 Bjurholm 2 439

Regionalt utvecklingsansvar

Lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län ger landstingen i Skåne, Hallands och Västra Götalands län samt Gotlands kommun ansvaret för en rad uppgifter, som i andra län sköts av kommunala samverkansorgan eller länsstyrelsen. Dessa är att:

•Utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling och samordna insatser för genomförandet av strategin. (RUS – process påbörjad)

•Besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete.

•Följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet.

•Utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram.

•Upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur.

•Samverka med länets kommuner, länsstyrelsen och övriga berörda statliga myndigheter samt med företrädare för berörda organisationer och näringslivet i länet. (RegSam, Tillväxtråd)

Vid sidan av dessa statliga uppgifter ansvarar regionerna – liksom övriga landsting – för en rad andra uppgifter

(6)

Huvudområden

• Våra uppdrag

• Vad är det som styr oss?

• Hur styr vi?

• Roller och ansvar

Vad styr oss?

Kommunallagen (2017:725) ger det grundläggande regelverket för hur den lokala självstyrelsen utövas. Kommunallagen gäller på samma sätt för kommuner, landsting och regioner.

2 § Kommuner och landsting sköter på demokratins och den kommunala självstyrelsens grund de angelägenheter som anges i denna lag eller annan författning.

Offentlighets- och sekretesslag (2009:400), innehåller bestämmelser om myndigheters och vissa andra organs handläggning vid registrering, utlämnande och övrig hantering av allmänna handlingar.

Lagen innehåller vidare bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och om förbud att lämna ut allmänna handlingar.

En mängd lagar om verksamheten, t ex Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), Socialtjänstlag (2001:453), Skollag (2010:800) m fl

Andra exempel är Lag (2016:1145) om offentlig upphandling, Arbetsmiljölag (1977:1160), Lag (1994:260) om offentlig anställning, Lag (2018:597) om

(7)

Huvudområden

• Våra uppdrag

• Vad är det som styr oss?

• Hur styr vi?

• Roller och ansvar

Så styr vi i Region Gotland

•Vår gemensamma styrmodell

•Vår regionala utvecklingsstrategi (RUS)

•Våra nuvarande 32 mål

•VP med gemensam utformning och innehåll

•Gemensam planeringsprocess (årshjulet)

•Gemensam budget- och uppföljningsprocess

•Specifika program/strategier/policies

•Ledarkontrakt (RSO till RD till FVC…)

•KLGs ”koncernstyrning och prioriterade utvecklingsområden”

•Av RF beslutad driftsbudget och investeringsbudget

•Beslutade styr- och ledningsprocesser

•RF och RS roller (samt uppsiktsplikten)

(8)

200 EC 40 AC

FC6 6 400

medarbetare Politik RD

Att få effekt av den politiska viljan

hela vägen ut till de vi finns till för

(9)

Varför pratar vi om koncernstyrning?

•Samtliga nämnder, förvaltningar och helägda dotterbolag är en del av ”koncernen”

Region Gotland

•Koncernbegreppet används för att beskriva och tydliggöra att även om vi har sex självständiga förvaltningar (med tillhörande nämnder) så har vi;

• Ett gemensamt organisationsnummer

• En gemensam resultat- och balansräkning

• En gemensam driftsbudget och investeringsbudget där prioriteringar görs

• Ett gemensamt varumärke som organisation och arbetsgivare

•En så stor verksamhet som vi har kan se betydande stordriftsfördelar, effektiviseringar och andra positiva effekter genom att driva frågor gemensamt

•Vissa frågor måste drivas gemensamt eftersom det är smartare och bättre både för organisationen men framförallt för de vi finns till för dvs medborgare och brukare

”Ett Region Gotland”

För att öka måluppfyllelsen i de av regionfullmäktige beslutade 32 målen och för att öka genomslag och effekt för de vi finns till för, dvs medborgare och brukare, så arbetar vi efter en modell och ett synsätt om att vi är en gemensam verksamhet,

”Ett Region Gotland”.

Att arbeta efter modellen ”Ett Region Gotland” innebär att våra styr- och ledningsprocesser just är styrande och inte frivilliga. Att vara en del av Region Gotland innebär att bejaka synsättet och ställa upp bakom de rutiner och spelregler som är en förutsättning för att detta ska fungera.

Förvaltningarna arbetar utifrån ”Ett Region Gotland” vilket också innebär att deras erfarenheter, kunskap och synpunkter ska tas tillvara i de forum och nätverk som finns för koncernstyrning. Koncernstyrning och koncernsamordning är medel och verktyg, inte mål.

(10)

Huvudområden

• Våra uppdrag

• Vad är det som styr oss?

• Hur styr vi?

• Roller och ansvar

Regionens styrsystem

Region Gotland styrs utifrån två nivåer

Politisk nivå Regionfullmäktige/Regionstyrelse

(vad) Facknämnd

Tjänstemannanivå Regiondirektör

(hur) Förvaltningschef

Koncernledningsgruppen (KLG) består av: regiondirektör, förvaltningschefer (6 st), Styrprocessägare (5 st)

Strategiska nätverk finns inom områdena: HR, Ekonomi, Kvalitet & digitalisering, Kommunikation, Lokalförsörjning, Upphandling

(11)

Funktioner och relationer

Regionstyrelsens

ordförande Nämnds-

ordförande

Regiondirektör Förvaltningschef Region-

fullmäktige

Roll & ansvar

Regionfullmäktige Ärenden av principiell beskaffenhet, främst;

Övergripande mål och riktlinjer för

verksamheten

budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor årsredovisning och ansvarsfrihet

nämndernas organisation och verksamhetsformer

Regionstyrelsen

Ledande och samordnande roll för frågor som kan inverka på regionens utveckling och ekonomiska ställning, främst;

Omvärldsbevakning av frågor som kan påverka regionens utveckling och ekonomiska ställning

Utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar uppsikt över nämnder och bolag

Facknämnd Utifrån tilldelade resurser ansvariga för att fullgöra det uppdrag som ges av regionfullmäktige Det yttersta

ekonomiska ansvaret inom sitt

verksamhetsområde.

(12)

Tjänstemannarollen

Leda och samordna hela koncernens arbete, leda regional utveckling, samt leda förvaltningen regionstyrelseförvaltningen Regiondirektören ska också bland annat:

• utgöra en länk mellan den politiska ledningen och tjänstemannaorganisationen

• leda och samordna förvaltningscheferna i koncernledningsgruppen (KLG)

• ha uppsikt över regionens ekonomiska ställning

Yttersta verksamhets- och resultatansvaret inför nämnden samt uppgiften att tydliggöra mål och ansvar i organisationen inom en ekonomisk ram utföra en viss bestämd verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt

Regiondirektör

Förvaltningschef

Avrundning

• Det bästa ligger framför oss, var

frågvis och ha kul!

(13)

Gotland i förhållande till omvärlden

Stefan Persson, regional utvecklingsdirektör

(14)

Koll på begrepp och roller…

Regionalt utvecklingsansvarig aktör (RUA)

• Leda, samordna och följa upp baserat på RUS

• Myndighetshantering av utvecklingsmedel och strukturfonder

• Tvärsektoriellt och processorienterat arbetssätt

Utvecklingsaktör (UA)

• Offentlig eller privat aktör som bedriver verksamhet/genomför insatser

Regional utveckling

…när ovanstående fungerar och verksamheter/insatser på/för Gotland driver mot RUS:ens mål – (flernivåstyrning)

Arbetet med regional utveckling

Regional utvecklingsprocess - RUA

Region-

styrelsen Förvaltning

Kommun Förvaltning

Landsting Länsstyrelsen

i Gotlands län Nationell myndighet

Utvecklings- aktör

Utvecklings-

aktör Utvecklings-

aktör Utvecklings- aktör Privat sektor

Utvecklings- aktör Ideell sektor

Regionalt utvecklingsansvarig aktör Region-

fullmäktige

(15)

ett större

sammanhang.

- Flernivåstyrning

Regional utveckling – RUS

En långsiktigt samlad strategi för länets utveckling som:

• baseras på en analys av utmaningar och potential,

• fungerar som ett verktyg för att hantera vägval och

framtida utmaningar samt styra i riktning mot satta mål,

• anger prioriteringar/åtaganden,

• utgör en grund för andra planer, program, och insatser,

dvs. binder samman olika planeringsprocesser till en

sammanhållen regional utveckling.

(16)

Två styrprocesser – hur synka?

(17)

Förändringsteori i regional utveckling

• Grund för ett bra förändringsarbete = analys av områdets utmaningar.

• Analysen:

• en teori om vad som behöver förändras,

• hos vilka aktörer förändringen ska ske,

• samt på vilket sätt och med vilka resurser en förändring kan ske

• En s.k. förändringsteori utgår från ett oönskat läge (utmaningar) och visar det tänkta sambandet mellan aktiviteter/insatser och förväntat resultat/önskat läge.

• Sambandet kan illustreras i en figur, som brukar kallas en program- eller insatslogik beroende på nivå.

• Den gemensamma kartan för det förändringsarbete som görs.

• Underlätta kommunikation, information, resultatrapportering och lärande.

(18)

Programlogik Tillväxtprogrammet, förenklad

Lina Holmgren, RSF.

Regionala behov enligt tillväxtprogrammets

områden Regionala behov

enligt tillväxtprogrammets

områden

Insatser/aktiviteter genomförda av strateger baserade

på behoven Insatser/aktiviteter

genomförda av strateger baserade

på behoven

Utfall hos berörda målgrupper

Resultat/samhälls- effekter på kort siktResultat/samhälls- effekter på kort sikt

• Besöksnäring

• Mat och livsmedel

• Kompetensförsörjning

• Kommunikationer

• Företagsfrämjande &

ny-industrialisering

• Företagsklimat

• Bostadsförsörjning

• Attraktionskraft

Resultatet av insatser/aktivite

ter?

Vilka förändrade förmågor har målgruppen fått som resultat av årets arbete?

Mål för respektive utvecklings- och styrkeområde enligt tillväxtprogrammet.

Förändrade beteenden hos målgruppen under programperioden.

Tillväxtprogrammets övergripande mål om stärkt regional attraktionskraft:

• Positiv befolkningsutveckling

• Positiv sysselsättnings- utveckling

• Positiv skattekrafts- utveckling Resultat/samhälls-

effekter på längre sikt Resultat/samhälls-

effekter på längre sikt

Kunskaps- insatser

Samverkans- insatser

Finansierings- insatser

Att förhålla sig till - Lagstiftning

Lisa Etzner, regionjurist

(19)

Vad är juridik?

- Läran om rättsreglernas tolkning och tillämpning

Vilka rättsregler finns?

– Lagen (grundlag, lag, förordning, föreskrifter) – Rättspraxis

– Förarbeten

– Avtal (t.ex. kollektivavtal) – Sedvana

– Doktrin

Lisa Etzner, Regionjurist

Sveriges grundlagar

Regeringsformen (RF)

- utgör grunden för vår demokrati

”All offentlig makt i Sverige utgår från folket”.

”Den offentliga makten utövas under lagarna.”

Successionsordningen (SO)

- innehåller regler om vem som kan ärva tronen i Sverige

(20)

Sveriges grundlagar forts.

Tryckfrihetsförordningen (TF)

- gäller för tryckta skrifter

- innehåller offentlighetsprincipen, allmänna handlingars offentlighet

Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL)

- gäller för vissa andra medier

- rätten att fritt uttrycka (nästan) vad man vill

Regeringsformen

Vår viktigaste grundlag!

I denna finns grundläggande bestämmelser om:

- Vårt statsskick

- Regeringen och riksdagen

- Hur nya författningar kommer till

- Förvaltningen, domstolarna och kommunerna

(21)

EU-rätt Grundlag

Lag Förarbeten Rättspraxis Sedvänja

Doktrin

Tolkningsregler

– Överordnad lag har företräde

– Speciallag har företräde

– Senare lag har företräde

(22)

Viktiga rättsliga principer

Legalitetsprincipen

- Allt ska ha stöd i lag

- Förutsebarhet hos myndigheterna och en minimering av godtycklighet i beslutsfattandet =rättssäkerhet för den enskilda

Likhetsprincipen/Objektivitetsprincipen

- ”ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet”

- Myndigheternas beslut ska inte gynna eller missgynna enskilda utan att detta i sig har stöd i lag

Viktiga rättsliga principer forts.

Proportionalitetsprincipen

- balans mellan mål och medel

Åtgärder ska inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet

Offentlighetsprincipen

- rätten att ta del av allmänna handlingar Allmän handling kan vara antingen –Offentlig (tillgänglig, TF) eller

–Belagd med sekretess, i sin helhet eller sekretessbelagda uppgifter (TF, OSL)

En allmän handling ska lämnas ut genast eller så snart som möjligt

(23)

Vad är jäv?

-En rätts- eller beslutssituation där en person kan tänkas vara partisk eller där det finns någon särskild omständighet som kan rubba

förtroendet för personens opartiskhet.

Jävsproblematiken tar inte sikte på en befattningshavares moral och kompetens utan på förekomsten av sådana yttre faktorer som placerar honom eller henne i situationer, där det rent allmänt sett finns en risk för att ovidkommande hänsyn skulle kunna spela en roll.

Det finns inte något krav på otillbörligt gynnande för att jävsreglerna ska vara tillämpliga.

Jäv forts.

5 kap 47 § KL

En ledamot får inte delta i handläggningen av ett ärende som

personligen rör ledamoten själv, ledamotens make, sambo,

förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående.

(24)

Jäv forts.

6 kap. 28 § KL

En förtroendevald är jävig, om

1. saken angår honom eller henne själv eller hans eller hennes make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för den förtroendevalde själv eller någon närstående,

2. han eller hon eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång,

3. ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som han eller hon själv är knuten till,

4. han eller hon har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller 5. det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet för hans eller hennes opartiskhet i ärendet.

Jäv forts.

En förtroendevald som är jävig i ett ärende hos en nämnd får inte delta eller närvara vid

handläggningen av ärendet.

Den förtroendevalde får dock vidta åtgärder som inte någon

annan kan utföra utan att handläggningen försenas avsevärt.

(25)

Saklighet Objektivitet

Allas likhet inför lagen Föregå med gott exempel!

Kan bli oerhört kostsamt om ett ärende behöver tas om pga. jäv

Kommunallagen

 I varje kommun och i varje landsting finns det en beslutande församling, ett fullmäktige.

 Fullmäktige ska utse en styrelse och andra nämnder som behövs för att fullgöra kommunens eller landstingets uppgifter enligt lag eller annan författning.

 Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer.

 Kommuner och landsting ska förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses.

(26)

Förvaltningslagen

 Gäller för handläggning av ärenden hos förvaltningsmyndigheterna

 Ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts.

 Grunderna för god förvaltning - legalitet, objektivitet och proportionalitet

 Myndigheters serviceskyldighet och tillgänglighet

Region Gotlands styrande dokument och författningssamling

Finns på regionens hemsida,

https://www.gotland.se/styrdokument

Koncerngemensamma styrdokument

Styrdokument uppdelade per verksamhetsområde Definition av begrepp

Avgifter, priser och taxor

Avtal, bestämmelser, föreskrifter, riktlinjer, ordningar och regler Bolagsordningar, stiftelser och stadgar

Reglementen

(27)

Finns på regionens hemsida,

https://www.gotland.se/guidefortroendevalda

Innehåller:

Allmänt om Region Gotland

Region Gotlands politiska organisation Informationshantering

Styrmodell och styrande dokument Juridik

Ärendeberedning och specifikt politisk beredning Krisberedskap och säkerhet

Utbildningar och utbildningsmaterial

IT-stöd och nämndhandlingar (Meetings plus)

Utbildningspaket

Webbutbildning, ”Juridik för politiker”

Ca. tre timmar fördelat på tre delar.

Ger er en bra grund att stå på – så gör den gärna.

(28)

Kontaktuppgifter

Patrik Pettersson, Chefsjurist

Patrik.pettersson@gotland.se

0498-269227

Lisa Etzner, Regionjurist

Lisa.etzner@gotland.se 0498-269304

Ett sista medskick

Politiken styr medan juridiken bidrar till att det styrs

på ett rättssäkert och korrekt sätt

(29)

Att förhålla sig till - Ekonomi

Åsa Högberg, ekonomidirektör

God ekonomisk hushållning

Kommunallagen 2017:725, 11 kap, 1§

”Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet…Fullmäktige ska

besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning

för kommunen eller landstinget.”

(30)

God ekonomisk hushållning

Upprätta en budget där intäkterna överstiger kostnaderna

Ska innehålla en plan för ekonomin 3 år

God ekonomisk hushållning

Budgeten ska innehålla en plan för verksamhet och ekonomi

Skattesats och anslag ska anges

Ska framgå hur verksamheten ska finansieras

Ska framgå beräknad ekonomisk ställning vid årets

slut

(31)

generationsperspektiv

Resultatkrav för att kunna möta framtiden med nuvarande service och ge en stabil ekonomi

Visa hur investeringar och pensioner ska finansieras Beredskap ska finnas för exempelvis negativ

befolkningsutveckling, förändringar av skatteintäkter, förändringar av statsbidrags- och utjämningssystem eller andra faktorer

Planeringsprocess/budgetarbete

Koncernmöte Omvärldsdag, januari

Regionstyrelsen tillsammans med koncernledningsgruppen samt GotlandsHem och Gotlandsmusiken samlas runt aktuella ämnen. Startar upp planeringsåret.

Investeringsplanering, februari

Från 2020 ska nämnderna anta sin investeringsplan i februari för att beredningsprocessen ska bli mer genomgripande samt att underlaget används till dialogmötena i april.

Koncernmöte Planeringsförutsättningar, mars

Regionstyrelsen tillsammans med koncernledningsgruppen får en gemensam bild av samhällsekonomiska förutsättningar och befolkningsprognos samt påverkan på regionens verksamheter.

Dialogmöten, april

Regionstyrelsens arbetsutskott träffar alla nämnder/förvaltningar inför budgetberedningen.

Budgetberedning, maj

Rsau bereder förslag till nämndernas budget för kommande år.

(32)

Budgetbeslut, juni

Regionfullmäktige beslutar om nämndernas budgetramar samt riktlinjer för god ekonomisk hushållning och rekommendation till nämnderna.

Budgetavstämning, oktober

Rsau stämmer av junibeslutet och bereder förslag till budget de kommande tre åren utifrån samhällsekonomiska förutsättningar samt regeringens budgetproposition.

Budgetbeslut, november

Regionfullmäktige beslutar om slutlig finans-, balans-, resultat- och investeringsplan, låneram och skattesats.

Verksamhetsplankommande år, december

Alla nämnder/förvaltningar lämnar in verksamhetsplan för kommande år.

Strategisk plan och budget, december/januari

Sammanställning av beslut och beskrivning av prioriteringar framåt.

Utgångsläge skatteintäkter och generella statsbidrag

Nämndernas nettobudget, dvs kostnader minus de egna intäkterna i form av avgifter, taxor, försäljning, riktade statsbidrag mm

Finansförvaltningens nettobudget samt kapitalkostnader

Räntekostnader och ränteintäkter

Det som blir kvar är resultatet som ska kunna användas till att finansiera investeringar och bygga eget kapital

Så här byggs en budget

(33)

Budget 2019 Plan 2020

Skatteintäkter 3 929 4 056

Generella bidrag, fastighetsavgift

samt LSS 1 334 1 385

Utgångsläge för fördelning av medel 5 263 5 441

Nämndernas nettobudget -5 109 -5 164

Avsatt för personalkostnadsökningar

och prisökningar -133

Finansförvaltningens nettobudget -70 -94

Totala kostnader för verksamhet -5 179 -5 391

Räntenetto -25 -49

Budgetresultat 59 1

Uppföljningsprocess

Delårsrapport 1för perioden januari-mars har fokus på ekonomi och personal

Månadsrapportmed fokus på ekonomi lämnas för april Delårsbokslut 2för perioden januari-augusti ska innehålla en analyserad uppföljning av målen i alla perspektiv, både på nämndnivå och koncernnivå.

Omfattningen styrs av Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning, 13 kap samt Rådet för kommunal redovisning,

rekommendation 22 Årsbokslut

Omfattningen styrs av LKBR (2018:597), 4 kap samt RKR:s rekommendationer för finansiell rapportering

Regionfullmäktige beslutar om bokslutet i april

(34)

Totala intäkter inklusive det som går direkt till nämnderna var 2017 6 405 mnkr.

Största posten var skatteintäkter, 3 749 mnkr och generella bidrag 1 195 mnkr, totalt 77 procent.

Andra bidrag från staten var 532 mnkr och avgifter och taxor 477 mnkr.

Vad används de till?

Totala kostnader var 2017 6 254 mnkr.

Största posten var personalkostnader inklusive pensioner, 3 420 mnkr, 55 procent.

Vi köper verksamhet för 961 mnkr och material och inventarier

för 469 mnkr.

(35)

Att förhålla sig till-

Arbetsgivarrollen och arbetsmiljöansvar

Lotta Israelsson, HR-direktör

(36)

Gotlands största arbetsgivare

Lotta Israelsson, HR-direktör

viarregiongotland

Medarbetarna, den viktigaste resursen!

(37)

En viktigt del i det politiska uppdraget är att vara arbetsgivare. Som förtroendevald har du det yttersta ansvaret för hur Region Gotland uppträder som arbetsgivare I arbetsgivarrollen ingår flera viktiga frågor som bland annat:

• Kompetensförsörjning

• Lönepolitik

• Jämställdhet

• Mångfald

• Arbetsmiljö

Ditt arbetsgivaransvar som förtroendevald

(38)

Som arbetsgivare är ett centralt ansvarsområde att se till att organisationen har en god arbetsmiljö

• Vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall.

• Systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö.

Som förtroendevald

• Ge förutsättningarna för arbetsmiljöarbetet.

• Se till att arbetsmiljölagen följs i nämndens verksamhet.

• Ge fördelning till tjänstepersoner. Merparten av arbetsmiljöarbetet sköts i praktiken av tjänstemännen. I det vardagliga arbetet fattar de beslut efter delegation från nämnden.

Arbetsmiljöansvaret

Regionstyrelsen har, utöver att vara styrelse för sitt verksamhetsområde, ett övergripande ansvar för att regionen som arbetsgivare arbetar med arbetsmiljöfrågor enligt lag, förordningar, föreskrifter, avtal och uppställda mål.

Nämnd/styrelse har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön inom förvaltningens verksamhetsområde och fördelar arbetsmiljöansvaret till förvaltningschef. Varje nämnd/styrelse följer årligen upp förvaltningens arbetsmiljöarbete i enlighet med styrkortet och rapporterar till regionstyrelsen.

Förvaltningschef har det övergripande arbetsmiljöansvaret i förvaltningen i enlighet med uppgiftsfördelningen från nämnd/styrelse och upprättar i sin tur uppgiftsfördelning rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) inom förvaltningen. Förvaltningschefen upprättar övergripande handlingsplaner för förvaltningen.

Chef/arbetsledare med personalansvar har ansvar för arbetsmiljön inom sin enhet utifrån mottagen och undertecknad uppgiftsfördelning. Arbetsmiljön skall tas upp på arbetsplatsträffar och i samverkanssystemet.

Chef/arbetsledare upprättar handlingsplaner för enheten.

Medarbetare har ett eget ansvar att bidra till arbetsmiljöarbetet genom att rapportera eventuella brister och hot mot en god arbetsmiljö till närmaste chef samt genom att följa lagar och avtal. Även medarbetare kan i sin tur ha fått en uppgift inom arbetsmiljöområdet sig tilldelad.

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter

(39)

• Buller

• Luftkvalitet

• Ergonomi

• Balans mellan krav och resurser

• Arbetsbelastning

• Arbetstider

• Ledarskap

• Organisatorisk och social arbetsmiljö

• Personlig och yrkesmässig utveckling

• Variation i arbete och möjlighet till återhämtning

• Möjlighet att påverka sin egen arbetssituation

• Arbetsanpassning och rehabilitering

• Stick- och skärskador

• Kemiska och biologiska hälsorisker

• Maskinskydd

• Skydd mot fall och ras

• Hot och våld

• Kränkande särbehandling

• Rökfri arbetstid Arbetsmiljön omfattar bland annat följande faktorer:

• Samverkansavtalet

• Arbetsmiljöutbildning

• Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)

Verktyg i arbetsmiljöarbetet

(40)

• Skyddsronder

• Medarbetarundersökning

• Riskbedömningar

• Arbetsskador och tillbud

• Årlig uppföljning av SAM

• Samverkan – skyddskommitté

• Arbetsplatsträff

• Medarbetarsamtal

Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)

För medarbetarna

• Förebygger olyckor, arbetsskador och ohälsa

• Ger förutsättningar för inflytande över arbetsinnehåll, arbetsmiljö och personlig utveckling

• Ger medarbetarna förutsättningar att göra ett bra jobb för sina invånare, brukare, klienter, elever, barn och patienter

För verksamheten

• Skapar attraktiva arbetsplatser som får medarbetare att stanna kvar

• Medför engagerade medarbetare som bidrar till verksamhetens kvalitet, resultat och mål

• Leder till friskare arbetsplatser och lägre sjuktal

Varför är arbetsmiljön viktig?

(41)