III
(Upplysningar)
KOMMISSIONEN
Europeiska gemenskapens program för utbildning – Sokrates Allmän inbjudan att lämna projektförslag för 2004 (EAC/41/03)
(2003/C 177/03) (Text av betydelse för EES)
I. INLEDNING
I.1 Sokratesprogrammet
Beslutet om att genomföra den andra etappen av Sokratespro- grammet antogs av Europaparlamentet och rådet den 24 ja- nuari 2000 (beslut nr 253/2000/EG). Programmet löper under perioden 2000–2006 och har en budget (EU 15) på 1 850 miljoner euro.
Utöver de 15 EU-medlemsstaterna får även Efta/EES-län- derna (1), inom ramen för Avtalet om europeiska ekonomiska samarbetsområdet, de anslutande länderna (2) och kandidatlän- derna (3) delta i programmet. Ansökningar kan lämnas in för verksamhet som inbegriper personer och institutioner i alla dessa länder. Bidrag kommer att beviljas för verksamhet med deltagande av länder utanför EU, under förutsättning att dessa länder har lämnat sina ekonomiska bidrag.
När det gäller bidragskriterierna i punkt 6.1 i Ansökningshand- ledningen för Sokratesprogrammet kommer de tio anslutande ländernas ställning (se fotnot 2) att likställas med EU-medlems- staternas när det gäller verksamhet som påbörjas efter det fak- tiska datumet för anslutningen. Detta innebär i praktiken att minst ett av de länder som medverkar i multilaterala projekt och enskilda projekt som gäller transnationell rörlighet måste vara en EU-medlemsstat vid den tidpunkt då verksamheten startar. I annat fall kan bidrag inte beviljas.
Sokratesprogrammet stöder samarbete inom de åtta program- områden som sammanfattas nedan. Närmare beskrivningar finns i Ansökningshandledningen för Sokratesprogrammet (4)
— Comenius ska höja kvaliteten och stärka den europeiska dimensionen i skolutbildningen genom att främja trans- nationellt samarbete mellan skolor och mellan institutioner som är involverade i lärarutbildning. Genom Comenius kan personal inom skolutbildningen vistas utomlands under grundutbildning och/eller fortbildning och den interkul- turella medvetenheten och språkinlärningen främjas.
— Erasmus ska höja kvaliteten och stärka den europeiska dimensionen inom den högre utbildningen genom att uppmuntra till transnationellt samarbete mellan högskolor, främja rörlighet över gränserna för studenter och lärare samt förbättra öppenheten och det akademiska erkännandet av studier och kvalifikationer inom hela EU.
— Grundtvig ska höja kvaliteten, stärka den europeiska di- mensionen och öka möjligheterna och tillgången till livs- långt lärande genom vuxenutbildning i dess vidaste be- märkelse, med sikte på att ge bättre utbildningsmöjligheter för personer som lämnat skolan utan grundläggande kvali- fikationer och uppmuntra till förnyelse genom alternativa utbildningsvägar. Förutom utbildning inom det formella ut- bildningssystemet omfattar detta även lärande på icke-for- mell, informell och självständig grund.
— Lingua – för språkundervisning och språkinlärning – stöder övrig verksamhet inom Sokratesprogrammet genom att uppmuntra och stödja språklig mångfald inom hela EU, genom att bidra till att förbättra kvaliteten på språkunder- visning och språkinlärning samt genom att främja möjlig- heter till språkinlärning under hela livet som är anpassad till varje persons egna behov.
(1) Island, Liechtenstein och Norge.
(2) Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slove- nien, Tjeckien och Ungern.
(3) Bulgarien, Rumänien och Turkiet. När denna inbjudan att lämna projektförslag offentliggörs planeras Turkiet medverka fullt ut under den period som inbjudan avser. Turkiska institutioner får därmed delta i alla programområden som samordnare och partner. Om förberedelserna tillsammans med Turkiet dock inte löper som pla- nerat kan de turkiska institutionerna emellertid uteslutas från med- verkan i vissa programområden under den tid denna inbjudan om- fattar. De nationella programkontoren (se förteckningen i VII) kan informera sökande om de turkiska institutionernas rätt att med- verka.
(4) För exempel på projekt finansierade under centraliserade delområ- den av Sokratesprogrammet vänligen konsultera ISOC databasen på följande adress: www.siu.no/ISOC
— Minerva främjar europeiskt samarbete när det gäller öppen undervisning och distansundervisning samt infor- mations- och kommunikationsteknik (IKT) inom ut- bildningen. Detta sker genom att man verkar för bättre förståelse bland lärare, elever, beslutsfattare och allmänhe- ten i stort om distansutbildningens och informationstek- nikens betydelse på utbildningsområdet, genom att se till att pedagogiska överväganden får tillräckligt stor betydelse i utvecklingen av IKT- och multimediebaserade utbildnings- produkter och tjänster och genom att främja tillgången till bättre metoder och utbildningsresurser på detta område.
— Observation och innovation i utbildningssystem och utbildningspolitik bidrar till att öka kvaliteten och öppen- heten i utbildningssystemen och till att främja förnyelse inom utbildningen i Europa genom utbyte av information och erfarenheter, kartläggning av god praxis, jämförande analys av utbildningssystem och utbildningspolitik samt dis- kussion och analys av frågor av gemensamt utbildnings- politiskt intresse. Utöver all annan verksamhet beviljas inom detta programområde även bidrag till nätverken Eu- rydice och Naric och till Arion-studiebesök.
— Gemensamma åtgärder knyter samman Sokrates med an- dra EU-program, t.ex. Leonardo da Vinci för yrkesutbild- ning och programmet Ungdom.
— Kompletterande åtgärder stöder en rad olika initiativ som bidrar till att förverkliga programmets allmänna mål genom upplysning och information, spridningsverksamhet och ut- bildningsinsatser samt verksamhet som bedrivs av för- eningar och icke-statliga organisationer.
Bidrag kan också sökas för att lämpliga personer i personalen vid de institutioner som får delta ska kunna bedriva förbere- dande verksamhet i något annat deltagarland för att lägga grunden till framtida projekt eller nätverk. Mer information om dessa bidrag finns att få från de nationella programkon- toren (se avsnitt VII), som också kan ge information om even- tuella förberedande seminarier som planeras under den period som denna inbjudan att lämna projektförslag omfattar.
I.2 Årlig inbjudan att lämna projektförslag inom Sokrates- programmet
Ansökningshandledningen för Sokratesprogrammet (tryckt i juni 2000) finns tillgänglig på de adresser som anges i avsnitten VI och VII. Den innehåller en fullständig beskrivning av Sokra- tesprogrammet samt information om målgrupper och om bi- drag som kan sökas inom varje programområde. I ansöknings- handledningen ges information om bidragskriterier och om de viktigaste urvalskriterierna och prioriteringarna av mer kon-
stant karaktär (5). De kompletteras med årliga inbjudningar att lämna projektförslag och med särskilda inbjudningar för vissa programområden.
I denna inbjudan att lämna projektförslag för 2004 finns även annan viktig information, t.ex. om sista ansökningsdagar (av- snitt V), särskilda årliga prioriteringar (6) (avsnitt III), ändringar i Ansökningshandledningen för Sokratesprogrammet och – med anledning av att den nya budgetförordningen som gäller alla EU-utgifter har trätt i kraft – nya uteslutningskriterier (avsnitt II) och ekonomiska bestämmelser (avsnitt IV.1). För program- områden som handläggs decentraliserat kan det finnas natio- nella årliga prioriteringar som endast gäller i vissa länder (av- snitt III.3).
Ansökningshandledningen för Sokratesprogrammet och inbjudan att lämna projektförslag för 2004 bör därför läsas i anslutning till varandra. Tillsammans innehåller de den information som behövs för att söka bidrag från Sokrates- programmet.
II. UTESLUTNINGSKRITERIER
Efter ikraftträdandet av den nya budgetförordningen, som gäller alla EU-utgifter, gäller nedanstående uteslutningskriterier. När ansökan lämnas in ska de sökande därför intyga följande på heder och samvete:
— Att de har stabila och tillräckliga finansieringskällor så att verksamheten kan genomföras under hela den period pro- jektet löper.
— Att de inte befinner sig i konkurs eller likvidation, är före- mål för tvångsförvaltning, har ingått ackordsuppgörelse med borgenärer, har avbrutit sin näringsverksamhet eller befinner sig i en motsvarande situation på grund av något liknande förfarande enligt nationella lagar eller författ- ningar.
— Att de har den sakkunskap och de kvalifikationer som krävs för att genomföra det föreslagna projektet.
— Att de inte har gjort sig skyldiga till något allvarligt fel i yrkesutövningen, som på något sätt kan styrkas av den avtalsslutande myndigheten.
(5) Med prioritering avses här den motsvarande termen tilldelningskri- terier, som normalt används i inbjudningar att lämna projektförslag.
Prioriteringar används i Ansökningshandledningen för Sokratespro- grammet och av de nationella programkontoren. För att termino- login ska överensstämma används prioriteringar även i denna in- bjudan att lämna projektförslag för 2004.
(6) Se fotnot 3.
— Att de inte har fällts för brott mot yrkesetiken enligt laga- kraftvunnen dom.
— Att de inte har varit föremål för en lagakraftvunnen dom angående bedrägeri, korruption, medverkan i en kriminell organisation eller någon annan olaglig verksamhet som skadar EU:s ekonomiska intressen.
— Att de inte har gjort sig skyldiga till allvarliga avtalsbrott på grund av att de inte har fullgjort sina avtalsförpliktelser efter något annat upphandlings- eller kontraktsförfarande som finansieras genom EU-budgeten.
— Att de har fullgjort sina skyldigheter att betala socialförsäk- ringsavgifter och skatter enligt lagstiftningen i det land där de är etablerade, i det land där den avtalsslutande myndig- heten finns eller i det land där avtalet ska fullgöras.
Sökande som har lämnat oriktiga uppgifter kan beläggas med ekonomiska påföljder i proportion till det bidragsbelopp det gäller.
III. Årliga prioriteringar
I Ansökningshandledningen för Sokratesprogrammet (se webbplatser i avsnitten VI och VII) anges de bidragskriterier, viktigaste urvalskriterier och prioriteringar av mer konstant karaktär som gäller för bedömningen av bidragsansökningar inom programmet. Vissa kompletterande årliga prioriteringar, som varierar från år till år, kan också fastställas.
Observera att de kompletterande årliga prioriteringar som anges i denna inbjudan att lämna projektförslag komplet- terar och inte ersätter de kontinuerliga prioriteringar som anges i Ansökningshandledningen för Sokratesprogram- met.
De kompletterande årliga prioriteringarna kan antingen vara av övergripande karaktär och gälla alla programområden inom Sokratesprogrammet (avsnitt III.1) eller bara avse ett specifikt programområde (avsnitt III.2). För decentraliserade områden i programmet kan de nationella programkontoren även fastställa årliga prioriteringar på nationell nivå som bara gäller dessa länder (avsnitt III.3).
III.1. Allmänna prioriteringar (7)
De kompletterande allmänna prioriteringarna A–G gäller alla programområden under den period som denna inbjudan att lämna projektförslag omfattar. Sökande inom samtliga pro- gramområden uppmanas att beakta upplysningarna nedan i samband med utarbetandet av projektförslagen.
A. Förberedelser inför EU:s utvidgning (Europeiska kommissionens allmänna prioritering)
Den 1 maj 2004 förväntas Europeiska unionen få tio nya medlemsstater. Förhandlingarna med Bulgarien och Rumänien fortsätter. Europeiska kommissionen har därför fastställt EU:s utvidgning som en allmän prioritering för 2004. Sokratespro- grammet står väl rustat för att utveckla och stärka banden mellan kandidatländerna och de nuvarande EU-länderna, efter- som kandidatländerna redan deltar i programmet. Ansträng- ningarna inom Sokratesprogrammet kommer att intensifieras genom en positiv särbehandling till förmån för kandidatlän- derna vid urval och finansiering av projekt i vilka dessa länder medverkar, förutsatt att projekten håller den kvalitet som krävs.
B. Hållbar utveckling (Europeiska kommissionens allmänna priorite- ring)
Europeiska kommissionen kommer även fortsättningsvis att främja en hållbar utveckling under 2004. Sokratesprogrammet bör därför bidra till att utveckla en ekonomi som grundas på principerna om hållbar utveckling och ömsesidig solidaritet och till att utforma projekt inom detta område. Det är viktigt att notera att termen hållbar utveckling inbegriper ekonomiska, sociokulturella och miljömässiga aspekter som kompletterar och förstärker varandra.
C. Stabilitet och säkerhet (Europeiska kommissionens allmänna prio- ritering)
Stabilitet och säkerhet kan bara uppnås och rasism och främ- lingsfientlighet bara motverkas genom en fördjupad interkul- turell dialog och ett ökat samarbete. Europeiska unionen byg- ger på gemensamma värderingar och måste därför ta sitt an- svar i detta avseende. Europeiska kommissionen har därför tagit upp denna fråga som en politisk prioritering under 2004.
Sokratesprogrammet kan genom sin karaktär bidra till en gi- vande dialog mellan olika kulturer.
D. Framtida utmaningar för utbildningssystemen och det livslånga lärandet
Utbildningsrådet antog i februari 2002 rådets och kommis- sionens detaljerade arbetsprogram (8) för genomförandet av rapporten om konkreta framtidsmål för utbildningssys- temen (9). Rådet antog i maj 2002 en resolution om livslångt lärande efter kommissionens meddelande ”Att förverkliga ett europeiskt område för livslångt lärande” (10) från 2001. I reso- lutionen fastställs en lång rad av uppföljningsinsatser. Dessa initiativ ska genomföras genom en integrerad metod och in- riktas på följande åtta teman:
— Lärarutbildning.
— Basfärdigheter, främmande språk, entreprenörskap.
(7) De fullständiga texterna till de olika dokument det hänvisas till nedan finns på följande webbplats för kommissionens generaldirek- torat för utbildning och kultur: http://europa.eu.int/comm/dgs/
education_culture/index_en.htm
(8) Rådets dokument 6365/02 EDUC 27, 14.2.2002.
(9) Rådets dokument 5980/01 EDUC 18, 12.2.2001.
(10) KOM(2001) 678 slutlig.
— Informations- och kommunikationsteknik i utbildningen.
— Ökat deltagande inom matematik och naturvetenskap.
— Resurser och investeringar.
— Rörlighet och europeiskt samarbete
— Öppen inlärningsmiljö, aktivt medborgarskap, integration.
— Göra utbildning attraktivt, förstärka banden med arbetslivet och samhället
Ansökningar inom Sokratesprogrammet förväntas ge viktiga bidrag till genomförandet av dessa prioriterade teman, eftersom de ligger helt i linje med programmålen.
E. Handlingsplanen för främjande av språkinlärning och språklig mångfald
Europeiska kommissionens handlingsplan ”Främja språkinlär- ning och språklig mångfald” kommer att offentliggöras i mitten av 2003 och genomföras från och med slutet av 2003. Sokra- tesprogrammet är kommissionens främsta instrument för att främja språkinlärning inom alla utbildningsområden. I hand- lingsplanen kommer olika sätt att anges för att öka språkinlär- ningen och förbättra språkundervisning inom alla områden i Sokratesprogrammet med hänsyn till den språkliga mångfalden.
F. E-lärande
Efter olika initiativ för införande och utnyttjande av infor- mations- och kommunikationsteknik (IKT) på utbildnings- området, antog Europeiska kommissionen den 28 mars 2001 handlingsplanen eLearning (11), där e-lärande definieras som
”användningen av ny multimedieteknik och Internet för att förbättra kvaliteten på lärandet genom att underlätta såväl till- gången till resurser och tjänster som utbyte på distans och samarbete”. Handlingsplanen lade grunden till det förslag till eLearning-programmet som antogs av kommissionen den 19 december 2002 (12) och som kommer att inriktas på ett be- gränsat antal prioriteringar, t.ex. skolutbyte via Internet eller virtuella studentområden. Sokratesprogrammet kommer även fortsättningsvis att vara viktigt för att genomföra handlingspla- nen för e-lärande, eftersom informations- och kommunika- tionsteknik i utbildningen är en fortlöpande allmän prioritering i programmet som helhet.
G. Europeiska året för utbildning genom idrott 2004
År 2004 har utlysts till Europeiska året för utbildning genom idrott. Målet är att främja de sociala och fostrande värderingar som förmedlas genom idrott, att utnyttja idrotten som ett grundläggande pedagogiskt verktyg och att främja samarbetet mellan utbildningsinstitutioner och idrottsorganisationer. Det
påverkar därför hela Sokratesprogrammet, som kommer att stödja verksamheten under det europeiska året.
III.2 Områdesspecifika prioriteringar
De prioriteringar som gäller för varje programområde för 2004 anges nedan. Sökande till dessa programområden uppmanas att beakta dessa prioriteringar när de utarbetar sina projektförslag.
Vissa av de allmänna prioriteringar som beskrivs ovan kan återkomma i prioriteringarna för varje programområde ur om- rådesspecifik synvinkel.
COMENIUS – SKOLUTBILDNING
COMENIUS 1: PARTNERSKAP MELLAN SKOLOR
Ansökningar kan lämnas in för tre olika typer av projekt som kan genomföras som skolpartnerskap: Comenius skolprojekt, Comenius språkprojekt och Comenius skolutvecklingsprojekt.
I Comenius språkprojekt är minimiåldern för deltagarna i ett klassutbyte utomlands 12 år under läsåret 2004/2005 (tidigare 14 år).
COMENIUS 2: GRUNDUTBILDNING OCH FORTBILDNING FÖR PER- SONAL VID SKOLOR
Comenius 2.1: Europeiska samarbetsprojekt
Företräde kommer att ges projekt som på ett påtagligt sätt bidrar till förnyelse när det gäller utbildning av personal vid skolor, med särskild tonvikt på lärarens roll när det gäller livs- långt lärande i kunskapssamhället. Följande är exempel på vad som kan behandlas i projekten:
— Ramar för utbytesverksamhet för lärarstuderande, inklu- sive anordnande av praktikperioder och erkännande av så- dan verksamhet vid berörda institutioner.
— Utbilda lärarstuderande och lärare i att använda ny infor- mations- och kommunikationsteknik som ett pedago- giskt redskap för att effektivt stödja elevens inlärning, främja samarbete och bidra till lärarnas yrkesutveckling samt stimulera och bibehålla lärarnas förmåga att lära.
— Lärarens roll som en person som underlättar lärandepro- cessen, hjälper och vägleder eleverna när de inhämtar kun- skaper och färdigheter som ofta delvis tillägnas utanför skolan (ära sig att läral).
— Utbilda lärare i att tillämpa särskilda metoder för att un- dervisa i andra ämnen via ett främmande språk och för att undervisa i ett främmande språk på förskola och låg- och mellanstadium (särskilt i främmande språk som används och lärs ut i mindre utsträckning).
(11) KOM(2001) 172 slutlig.
(12) KOM(2002) 751 slutlig.
— Skolledarskap och rektorns roll ur exempelvis följande aspekter: skolans föränderliga roll i samhället, vikten av system för utvärdering och kvalitetssäkring, effektivt resurs- utnyttjande, strategier för att skapa en trygg skolmiljö och för att motverka rasism och främlingsfientlighet.
— Öka intresset för studier i matematik, naturvetenskap och teknik.
— Stärka banden med arbetslivet och forskningen och för- bättra övergången från skola till arbetsliv, med särskild tonvikt på yrkesvägledning och rådgivning.
— Utveckla samarbetet i ett nätverk med olika aktörer som kan stödja eleverna både i och utanför skolan (t.ex. lärare i skolorna, föräldrar, kamrater, studie- och yrkesvägledare, ungdomsarbetare, medlare, fältassistenter, socialtjänsten, hälso- och sjukvården, polisen, näringslivet, föreningar, id- rotts- och ungdomsklubbar), inklusive utveckling av lagar- betet.
— Utarbeta metoder för att öka närvaron i skolan och för- bättra skolprestationerna med särskild uppmärksamhet på behov hos barn till migrerande arbetstagare, romer, re- sande och andra icke bofasta.
Comenius 2.2: Individuella utbildningsstipendier
Företräde kommer att ges personer som, förutom att de upp- fyller det utbildningsrelaterade syftet med vistelsen utomlands, även kan styrka att den verksamhet de deltar i kan
— stödja dem i deras roll som förmedlare inom sina institu- tioner och bidra till att förverkliga institutionernas policy- mål,
— främja bildandet av nya skolpartnerskap inom Comenius 1 i framtiden.
Följande avsnitt med kursiv stil ersätter motsvarande av- snitt i Ansökningshandledningen för Sokratesprogrammet:
Vem kan bli utvald till språkassistent inom Comenius?
Följande personer kan söka stipendium till en språkassistenttjänst inom Comenius:
— Blivande lärare i ett officiellt EU-språk eller iriska eller luxemburgska eller i ett av de deltagande Efta/EES-ländernas eller kandidatländernas officiella språk som främmande språk.
— Lärare på låg- eller mellanstadiet som kan komma att undervisa i främmande språk i framtiden.
— Lärare som kan komma att undervisa i ett annat ämne på ett främmande språk.
— Personer som har eller läser till en akademisk examen som ger behörighet som lärare i främmande språk.
Vid ansökningstillfället får de sökande inte tidigare ha varit anställda som lärare i främmande språk.
En sökande kan få stipendium som språkassistent inom Comenius bara en gång.
C. Individuella stipendier för fortbildning
Målen för detta delområde i programmet är att deltagarna ska upp- muntras till att förbättra sina kunskaper och färdigheter, öka sina kunskap om skolutbildningen i Europa och få insikt i den europeiska dimensionen i sitt arbete.
Stipendierna ska göra det möjligt för lärare och andra personalgrup- per inom skolutbildningen att delta i fortbildning (kurser) under en till fyra veckor i ett annat land än där de normalt arbetar.
Kurser för undervisning i främmande språk ska i regel, men behöver inte nödvändigtvis, äga rum i ett land där målspråket talas och lärs ut.
Kursen får i vissa fall utgöras av praktik inom handel eller industri eller vid en offentlig eller icke-statlig organisation, som även kan vara en utbildningsinstitution, om det anses kunna bidra till att förverkliga de mål som anges ovan.
Varje kurs föregås av en period av förberedelser och åtföljs av en uppföljningsperiod. Dessa etapper genomförs i deltagarens hemland.
Bestämmelserna för språklärare skiljer sig i vissa fall något från de bestämmelser som gäller för lärare i andra ämnen. Mer information finns under respektive avsnitt nedan.
COMENIUS 3: COMENIUS-NÄTVERK
1. Teman för samarbete Företräde kommer att ges
— nätverk som syftar till att stärka unionsmedborgarskapet,
— nätverk som inriktas på temaövergripande frågor, t.ex. bas- kunskaper, språkinlärning, naturvetenskap och teknik, konstnärlig utbildning och uppmuntran av kreativitet, konsumentutbildning, hälsoutbildning,
— nätverk som inriktas på olika aspekter av skolutveckling, t.ex. föräldramedverkan i skolutbildningen, skolornas förvaltning, lärarnas framtida roll, undervisning och in- tegrering av särskilda målgrupper (barn till migrerande arbetstagare, romer, resande och till andra icke bofasta, elever som riskerar att bli socialt utslagna och elever med behov av särskilt stöd i undervisningen), lika möjligheter för flickor och pojkar och/eller kvinnor och män inom skolutbildningen, funktionshindrades behov inom skol- utbildningen.
De sökande uppmanas särskilt att föreslå nätverk på områden som knyter an till prioriteringar som inte behandlas av befint- liga nätverk.
2. Sammanförande av projekt
Varje år deltar tusentals skolor i projekt inom Comenius 1 och hundratals institutioner i projekt inom Comenius 2.1. De ar- betar ofta i en fristående miljö. För att öka effekten av arbetet krävs ett ökat samarbete mellan projekten. Särskild vikt kom- mer därför att läggas vid projekt med arbetsplaner som anger att de avser
— att konkret sammanföra så många projekt inom Comenius 1 och 2.1 som möjligt inom sina temaområden, eller
— att skapa konkreta synergieffekter mellan befintliga Come- nius-nätverk.
Genom sådan verksamhet bör partnerskap inom Comenius 1 och 2.1 kunna inleda ett regelbundet samarbete genom utby- ten, utveckling och spridning av goda metoder och erfarenhe- ter, diskussioner samt genom nyskapande och värdefulla resul- tat, särskilt när det gäller undervisningmetoder, pedagogiska synsätt och pedagogiskt material.
Samarbete uppmuntras även mellan Comenius-nätverk och Erasmus/Grundtvig-nätverk på samma temaområde eller verk- samhet inom ett antal nära relaterade temaområden.
ERASMUS — HÖGRE UTBILDNING
Observera att ansökningsförfarandet för områdena 1 och 2 inom Erasmus i stor utsträckning har ändrats i förhållande till tidigare år. Mer information samt de nya ansökningsformulären kommer att finnas på webbplat- sen Europa, webbplatsen för byrån för tekniskt stöd till Sokrates, Leonardo da Vinci och Ungdom och hos de nationella programkontoren (se avsnitten VI och VII).
För all Erasmusverksamhet kommer särskild vikt att läggas vid projekt som
— bidrar till att förverkliga det europeiska området för högre utbildning (Bolognaprocessen), syftar till ökad anpassning och jämförbarhet mellan de högre utbildningssystemen och ökar högskolornas attraktivitet och konkurrenskraft,
— garanterar en europeisk dimension i frågor som står på den politiska dagordningen för den högre utbildningen och forskningen samt projekt som bidrar till det livslånga läran- det och sysselsättningen, hållbar utveckling (särskilt miljö- aspekterna), utvidgningen, kampen mot rasism och främ- lingsfientlighet och stärkandet av demokratin i Europa,
— behandlar universitetens ökade betydelse i kunskapssamhäl- let enligt meddelandet om universitetens roll i kunskapens Europa (13),
— inriktas på användning av informations- och kommunika- tionsteknik i överensstämmelse med initiativet eLearning,
— syftar till att främja en betydande ökning när det gäller de studerandes och lärarnas rörlighet genom en kombination av offentliga och privata medel,
— främjar intern och extern kvalitetssäkring inom den högre utbildningen,
— skapar kopplingar och synergieffekter mellan Erasmusverk- samhet och projekt som stöds genom ramprogrammen för forskning och teknisk utveckling, särskilt de program som finansieras genom Marie Curie-verksamheten.
ERASMUS 1: PROJEKT FÖR UTVECKLING AV KURSPLANER (CD) Särskild vikt kommer att läggas vid följande typer av projekt:
— Projekt för utveckling eller översyn av gemensamma studie- program som omfattar en fullständig examen. Efter en ut- vecklingsfas på ett eller två år, skulle dessa program erbju- das av partnerinstitutionerna på ett verkligt integrerat sätt, som inbegriper student- och personalutbyte, gemensamma kursdelar (intensivprogram), överenskommelser om antag- ningskrav, utbildningsprestationer (kunskaper), bedömning, kvalitetssäkring och erkännande (genom det europeiska sys- temet för överföring av studiemeriter, ECTS, och tillägg till examensbeviset). Studenterna skulle få multipla eller gemen- samma examina som erkänns av de deltagande institutio- nerna och deltagarländerna. De gemensamma programmen kan avse grundutbildning (kandidatexamen), fördjupande studier (magisterexamen) eller forskarutbildning. Särskild vikt kommer att läggas vid gemensamma program på ma- gisternivå.
— Projekt för ömsesidigt stöd i utvecklingen eller översynen av enskilda studieprogram. I dessa projekt, som inte inriktas på ett integrerat sysätt, samarbetar parterinstitutionerna för att utforma program som passar in i Bolognaprocessen och som tillgodoser utbildningsbehov och behov i samhället.
(13) KOM(2003) 58 slutlig.
— Projekt som
— behandlar det framtida kunskapsbehovet på kommuni- kations- och informationsteknikens område med hänsyn till effekterna av utvecklingen på detta område,
— främjar dialog och förståelse mellan olika kulturer i Europa och angränsande regioner.
ERASMUS 1: INTENSIVPROGRAM (IP)
Särskild vikt kommer att läggas vid projekt som
— tar upp nya behov och utmaningar på europeisk nivå och har en stark tvärvetenskaplig inriktning,
— ingår som en del i gemensamma studieprogram som er- bjuds av partnerinstitutionerna på ett verkligt integrerat sätt,
— när det gäller fortbildning av lärare, inriktas på a) nya yr- kesfärdigheter och nya inlärningsmiljöer, b) nya metoder eller tekniker för att tillägna sig och/eller hantera kunskap, c) nya färdigheter för uppdatering av kunskaper,
— tar upp det framtida kunskapsbehovet inom informations- och kommunikationsvetenskap med hänsyn till effekterna av informations- och kommunikationsteknikens utveckling,
— främjar dialog och förståelse mellan olika kulturer i Europa och angränsande regioner.
ERASMUS 2: UTBYTESVERKSAMHET FÖR STUDENTER OCH UNI- VERSITETSLÄRARE
Utöver de allmänna urvalskriterierna kan de nationella myndig- heterna under första halvåret 2004 fastställa vissa andra prio- riteringar för utbytesverksamhet för studenter och universitets- lärare, t.ex. ämnesområden eller mottagarländer. De nationella programkontoren kan ge information om dessa prioriteringar.
ERASMUS 3: TEMATISKA NÄTVERK Särskild vikt kommer att läggas vid
— projekt som fastställer och uppdaterar allmänna och ämnes- specifika kunskaper med hjälp av den metod som tillämpas i pilotprojektet Tuning Educational Structures in Eu- rope, (14)
— projekt som stärker kopplingen mellan utbildningen och samhället, sammanför aktörer inom den offentliga sektorn, forskare och de yrkesverksamma och stimulerar till för- nyelse i Europa,
— projekt som syftar till att undersöka områden som hittills inte har behandlats i projekt inom detta delområde (se webbplatsen Europa),
— projekt som knyter an till två eller flera undersöknings- områden på ett tvärvetenskapligt sätt,
— projekt som syftar till analys av övergripande teman kopp- lade till universitetens förändrade roll i ett kunskapsbaserat samhälle, t.ex. universiteten och lokala och regionala part- nerskap, samarbete mellan universitet och näringsliv, sam- arbete mellan utbildning och forskning eller universiteten och kunskapsöverföringen,
— projekt för spridning av projektresultat från de tematiska nätverken,
— projekt som skapar kopplingar och synergieffekter med an- nan Sokratesverksamhet, främst kursplansutveckling och in- tensivprogram, Comenius- och Grundtvig-nätverken och/el- ler projekt som stöds genom Leonardo da Vinci-program- met.
GRUNDTVIG — VUXENUTBILDNING OCH ANDRA UTBILD- NINGSVÄGAR
Centraliserade delområden (Grundtvig 1 och 4)
Inom dessa områden kommer företräde att ges projekt och nätverk som visar tydliga möjligheter till förnyelse och/eller till spridning av nyskapande verksamhet och god praxis mellan olika delar av Europa, oavsett om denna praxis har utvecklats genom projekt inom Sokrates/Grundtvig eller inte.
GRUNDTVIG 1: EUROPEISKA SAMARBETSPROJEKT Under 2004 stöds följande två olika typer av projekt:
1. Utveckling av ”Grundtvig-kurser” för personal i vux- enutbildning
Denna nya typ av projekt ska öka kvaliteten och på europeiska kurser för lärare, rektorer eller annan personal inom vux- enutbildningen och göra dem mer tillgängliga.
Projekten kommer att löpa under högst två år och bestå av följande tre etapper:
— utveckling och uppdatering av kursen (i regel under år ett),
— testning av kursen med deltagare från de länder som deltar i själva projektet (i regel under första halvåret år två), om möjligt i olika länder och på olika språk,
(14) www.relint.deusto.es/TuningProject/index.htm www.let.rug.nl/TuningProject/index.htm
— anordnande av kursen vid minst två tillfällen för sökande inom Grundtvig 3 i hela Europa (i regel under det andra halvåret år två). Deltagarnas kostnader för resor och uppe- hälle kommer att täckas av bidrag genom Grundtvig 3 och behöver inte tas upp i budgeten för det projektförslag som lämnas in inom Grundtvig 1.
Det förväntas att projekten ska fortsätta att erbjuda kurser för sökande inom Grundtvig 3 vid minst två tillfällen efter det att projektet inom Grundtvig 1 inte längre finansieras. Kost- naderna för detta ska täckas av de avgifter som betalas av sökande inom Grundtvig 3. Projekt som har möjlighet att er- bjuda kurserna under en längre tid uppmuntras särskilt.
Den viktigaste aspekten av de kurser som ska utformas inom projekten är den europeiska dimensionen, dvs. att kurserna ges av grupper av lärare från minst tre deltagarländer i Sokrates- programmet och att personer från alla Sokratesländer får delta i kurserna.
Kurserna kan behandla en valfri aspekt eller ett valfritt tema inom formell, icke-formell eller informell vuxenutbildning. Det kan röra sig om helt nya kurser eller kurser som bygger på befintliga kurser, som då ska ges en kompletterande europeisk dimension.
Kurserna får vara hur korta eller långa som helst, men det förväntas att de i regel omfattar minst 20–30 undervisnings- timmar samt en dag för studiebesök vid institutioner för vux- enutbildning i den region där kursen hålls.
Ansökningar välkomnas även från projekt som tidigare bevil- jats bidrag inom Grundtvig eller inom det tidigare program- området för vuxenutbildning i den första etappen av Sokrates- programmet 1995–1999 och som nu vill sprida sina resultat genom sådana kurser.
Mer information om denna nya typ av projekt för 2004 lämnas på begäran av de nationella programkontoren för Sokrates/
Grundtvig.
2. Allmänna projekt
Projekten under denna rubrik ska öka kvaliteten och/eller den europeiska dimensionen i vuxenutbildningen på andra sätt än genom fortbildningskurser för personal inom vuxenutbild- ningen, särskilt genom följande:
— Förbättra vuxenutbildningens innehåll och utformning, t.ex. genom
— framtagande, utprovning, jämförande bedömningar, spridning av nya kursplaner, metoder och moduler för vuxenstuderande,
— nyskapande initiativ för grundutbildning eller fortbild- ning av lärare inom vuxenutbildningen,
— uppmuntran till ökade ömsesidiga kunskaper mellan de nuvarande och de kommande EU-medlemsstaterna.
— Förbättra systemen och politiken för vuxenutbildning, t.ex. genom
— jämförande analys av politiska initiativ som rör vux- enutbildning,
— utarbetande av kvalitativa och statistiska indikatorer, redskap och databaser för god praxis inom formell, icke-formell eller informell vuxenutbildning,
— utveckling/spridning av nya finansieringsmodeller för vuxenutbildning.
— Förbättra utbildningsmöjligheterna för vuxna, t.ex. ge- nom
— utveckling/spridning av strategier som stimulerar vuxna som inte gärna deltar i ett livslångt lärande att efterfråga utbildning,
— utveckling av livslångt lärande vid utbildningsinstitutio- ner inom den formella sektorn, t.ex. vid högskolor och högstadie- och gymnasieskolor,
— praktisk tillämpning och utprovning av metoder för bedömning av kunskaper och färdigheter som inhäm- tats genom informellt och icke-formellt lärande,
— uppmuntran till utveckling av flerfunktionella lärcen- trum och regionala nätverk för dem som erbjuder ut- bildningsmöjligheter,
— utveckling av nya redskap och metoder för vägledning och rådgivning,
— uppmuntran till samverkan mellan formell och icke-for- mell vuxenutbildning och allmän utbildning på arbets- platser.
— Förbättra styrningen av vuxenutbildningen, t.ex. genom
— åtgärder som rör icke undervisande personal vid insti- tutioner för vuxenutbildning,
— åtgärder för utveckling av utbildningsaspekten vid orga- nisationer som i första hand inte bedriver vuxenutbild- ning (t.ex. kulturorganisationer),
— åtgärder som rör andra organ som är betydelsefulla i detta sammanhang, t.ex. arbetsmarknadsorganisationer eller frivilligorganisationer,
— jämförande analys av styrmodeller och styrmetoder.
Projektförslag som avser denna typ av allmänna projekt ska uppfylla följande krav:
— Det ska framgå att man känner till resultaten av de projekt som tidigare beviljats bidrag genom Grundtvig/Sokrates (vuxenutbildning) på det temaområde som valts. (Ett kom- pendium med projekt som tidigare beviljats bidrag finns på den webbplats för Grundtvig som anges nedan.)
— Projektförslaget ska mot denna bakgrund innehålla en be- skrivning av det mervärde det nya projektet tillför.
— Projektförslaget skal visa att det leder till tydliga resultat som kan identifieras och som kan spridas vidare i hela Europa.
Bidrag beviljas under högst tre år. De sista 6–12 månaderna av varje projekt ska dock ägnas åt att sprida projektresultaten i de länder som medverkar i projektpartnerskapet, och om möjligt i andra länder. Detta ska framgå av den arbetsplan som ingår i bidragsansökan för projektet.
GRUNDTVIG 4: GRUNDTVIG-NÄTVERK OCH TEMASEMINARIER
Under 2004 beviljas följande två typer av bidrag:
1. Grundtvig-nätverk
Bidrag kommer att beviljas ett fåtal nätverk som vart och ett omfattar minst tio länder som medverkar i Sokratesprogram- met. Följande prioriteringar gäller för 2004:
— Finansieringsmetoder för vuxenutbildning (effektiva mo- deller för finansiering och kostnadsfördelning på nationell, regional eller lokal nivå, inklusive initiativ som kombinerar offentlig och privat finansiering).
— Värdesättande av icke-formellt och informellt lärande.
— Vägledning och rådgivning.
— Möjligheter till vuxenutbildning för funktionshindrade.
— Vuxenutbildning på landsbygden.
— Föräldra- och familjeutbildning.
— Möjligheter till vuxenutbildning genom idrott.
— Utbildning i matematik och naturvetenskap för vuxna.
— Hälsoutbildning för vuxna.
För att kunna väljas ut ska ett nätverk inom Grundtvig 4
— vara geografiskt omfattande och främja delaktighet,
— bestå av starka och representativa organisationer eller insti- tutioner (en genuin spridningsfunktion),
— aktivt främja samarbete mellan Grundtvig-projekt på det temaområde som berörs,
— ha en central funktion när det gäller förmedling av resultat och metoder från Grundtvig-projekten och mer allmänt när det gäller förnyelse och god praxis inom det berörda tema- området.
Nätverken ska i synnerhet aktivt verka för att öka synergief- fekterna och samarbetet mellan Grundtvig-projekt inom samma temaområde och för att sprida resultaten från dessa projekt. Särskilt företräde kommer därför att ges projektförslag för Grundtvig-nätverk som i sina arbetsplaner lämnar tydliga beskrivningar av den strategi och den specifika verksamhet som man planerar att utveckla för det tematiska samman- förandet av projekten, t.ex. temaseminarier och andra semina- rier.
Kommissionen kommer att bevilja bidrag till endast ett nätverk inom ett visst temaområde. De sökande bör därför konsultera kompendiet över befintliga Grundtvig 4-nätverk på den webbplats för Grundtvig som anges nedan.
De sökande rekommenderas också att hämta det särskilda in- formationsblad som finns på samma webbplats eller som kan beställas från kontoret för tekniskt stöd (se adress i avsnitt VI).
2. Grundtvig temaseminarier
Under denna nya rubrik kommer bidrag på högst 50 000 euro att beviljas för ett år i syfte att bidra till att bana väg för upprättande av Grundtvig 4-nätverk inom temaområden som för närvarande saknar ett sådant nätverk.
Bidrag beviljas för anordnande av seminarier och andra evene- mang (Grundtvig temaseminarier) för att hjälpa till att tillvarata och sprida resultat som uppnåtts och metoder som tillämpats, särskilt genom projekt som tidigare fått bidrag via Grundtvig 1 och Grundtvig 2 eller via vuxenutbildningsverksamhet i den första etappen av Sokratesprogrammet, men även genom an- nan experimentell verksamhet på det berörda temat som finan- sierats från annat håll. Seminarierna får pågå under hur kort eller lång tid som helst, men det förväntas att de i regel varar cirka tre dagar.
För att kunna beviljas bidrag ska det partnerskap som lämnar in bidragsansökan bestå av organisationer från minst tre länder som får delta i Sokratesprogrammet, varav ett land måste vara en EU-medlemsstat. I varje seminarium ska företrädare för or- ganisationer som tidigare har deltagit i Grundtvig-projekt eller i annan försöksverksamhet/andra pilotprojekt från så många So- kratesländer som möjligt medverka.
Varje bidrag förväntas leda till ett förslag, antingen från samma partnerskap eller från andra organisationer som medverkar i temaseminariet, om att upprätta ett fullständigt Grundtvig-nät- verk på området i fråga.
Varje projektförslag får bara avse ett temaområde. Om ett partnerskap vill söka bidrag till för att anordna ett temasemi- narium inom flera temaområden måste ett separat projektför- slag lämnas in för varje temaområde.
Ett projektförslag får innehålla flera planerade seminarier inom det temaområde som valts. Även i dessa fall får bidraget dock inte överstiga det maximibelopp som anges ovan.
Bidraget ska hjälpa till att täcka kostnaderna för anordnandet av seminarier, kostnader för resor och uppehälle för dem som företräder partnerorganisationerna vid seminarierna samt even- tuella avgifter och kostnader för resor och uppehälle för ytter- ligare experter. Kostnaderna för resor och uppehälle för de flesta deltagare kommer att täckas antingen genom de Grundt- vig 1-bidrag som beviljas projektet i fråga, eller genom enskilda bidrag från de nationella programkontoren om bidragstiden för projekten har löpt ut.
Partnerskap som lämnar in projektförslag måste visa att de känner till de projekt som hittills har beviljats bidrag genom Grundtvig och genom vuxenutbildningsverksamheten i den för- sta etappen av Sokratesprogrammet inom det temaområde som valts för seminariet. De bör därför konsultera det kompendium över projekt som finns på den webbplats för Grundtvig som anges nedan.
I samband med urvalet av projekt som ska beviljas bidrag kommer kommissionen, utöver de urvalskriterier som anges i Ansökningshandledningen för Sokratesprogrammet, även att beakta i vilken utsträckning det temaseminarium som föreslås verkar kunna
— leda till ett förslag till ett Grundtvig 4-nätverk av god kva- litet inom rimliga tidsramar (i regel senast vid den sista ansökningsdagen för preliminära projektförslag inom Grundtvig 4 för 2006),
— lämna ett viktigt bidrag till tillvaratagandet/spridningen av projektresultat och projektmetoder inom det berörda tema- området.
Decentraliserade delområden (Grundtvig 2 och 3)
— Särskilt företräde kommer att ges partnerskap för lärande (Grundtvig 2) som har en betydande medverkan av vux- enstuderande och goda möjligheter att kunna bli ett red- skap för utbyte och spridning av god praxis och erfarenhet.
— Liksom under 2003 kommer det minimikrav på en veckas varaktighet för utbildningsverksamhet inom Grundtvig 3 som anges i Ansökningshandledningen för Sokratespro- grammet inte längre att gälla under 2004.
När det gäller individuella stipendier för transnationell rörlighet kommer de nationella programkontoren under 2004 särskilt att beakta personer som vill delta i den nya verksamhet som återfinns i denna inbjudan att lämna projektförslag: Grundtvig- kurser (Grundtvig 1) och Grundtvig temaseminarier (Grundtvig 4).
Personer som vill söka stipendier inom Grundtvig 2 och 3 rekommenderas att ta kontakt med det nationella programkon- toret i respektive land för mer information.
Mer information
Sökande rekommenderas att konsultera nedanstående webbplats för Grundtvig för mer information, särskilt för att bekanta sig med de projekt och nätverk som tidigare har beviljats bidrag:
http://europa.eu.int/comm/education/socrates/adult/
home.html
LINGUA – SPRÅKUNDERVISNING OCH SPRÅKINLÄRNING
LINGUA 1: FRÄMJANDE AV SPRÅKINLÄRNING
Europeiska kommissionen uppmanar de organisationer som får delta och som kan motivera många att lära sig främmande språk (t.ex. universitet, språkcentrum, TV, radio och mediefö- retag) att fullt ut medverka i detta delområde i programmet.
Särskilt följande typer av projekt kommer att prioriteras:
— Projekt som ökar kunskaperna om främmande språk i grup- per med liten eller ingen erfarenhet av språkinlärning. Så- dana projekt ska i idealfallet sammanföra partner med fack- kunskaper om språkundervisning och partner med radio-, TV- eller mediebakgrund.
— Projekt som gör befintliga språkresurscentrum tillgängliga för personer med liten eller ingen erfarenhet av språkinlär- ning.
— Projekt som utnyttjar befintliga nätverk (t.ex. vänorts- eller vuxenutbildningsorganisationer, stödföreningar).
— Projekt som främjar språk på platser som besöks av allmän- heten (t.ex. utställningar, idrottsevenemang, festivaler, turis- tattraktioner, flygplatser och shoppingcentrum).
LINGUA 2: UTARBETANDE AV LÄROMEDEL
Översikt över läromedel i europeiska språk är även fortsätt- ningsvis en rik källa till inspiration för partnerskap. Resultaten av undersökningen finns på följande webbplats:
http://europa.eu.int/comm/education/socrates/downfile/
lingua_sv.pdf
Särskilt följande typer av projekt kommer att prioriteras:
— Projekt som uppmuntrar användning av IKT i språkmate- rial.
— Projekt som utvecklar språk- och innehållsintegrerad inlär- ning och undervisning (sprint).
— Projekt som främjar tidig språkinlärning.
— Projekt som främjar förståelse mellan språk.
Sökande uppmanas att konsultera Linguakatalogen
http://europa.eu.int/comm/education/socrates/lingua/catalogue/
home_en.htm
och Lingua 2-kompendiet
http://www3.socleoyouth.be/static/Bots/docbots/TCP/
Compendia/Compendia2002.htm
för en beskrivning av tidigare projekt som finansierats genom Lingua 2 för att undvika att lägga fram liknande projekt.
Observera
— Projekt som behandlar bristen på läromedel för språkunder- visning och språkinlärning för särskilda yrkesinriktade än- damål ska lämnas in till Leonardo da Vinci-programmet och inte till Lingua inom Sokratesprogrammet.
— Ordböcker betraktas inte i sig som läromedel för språkin- lärning. Utarbetande av ordböcker ingår därför inte i detta delområde av programmet.
— För projekt där utarbetande av en webbplats är en viktig del måste det visas hur webbplatsen kommer att underhållas och administreras efter det att bidragsavtalet med kommis- sionen har löpt ut.
MINERVA — ÖPPEN UNDERVISNING OCH DISTANSUNDER- VISNING SAMT INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONS-
TEKNIK (IKT) I UTBILDNINGEN
Minerva är det viktigaste programområdet för genomförandet av handlingsplanen eLearning (se ovan). Europeiska kommis- sionen kommer därför att göra särskilda ansträngningar i sam- arbete med medlemsstaterna för att främja en kritisk och an- svarsfull användning av tekniken i utbildningen. Minerva syftar också till att skapa gynnsamma förutsättningar för europeiska inlärare genom att utveckla infrastruktur, tjänster och innehåll för ett ändamålsenligt utnyttjande av tekniken i utbildningen på alla nivåer, från tidig inlärning till äldre generationers utbild- ningsbehov.
På följande specifika områden kommer företräde att ges projekt som tar upp den pedagogiska användningen av infor- mations- och kommunikationsteknik:
— Förnyelse när det gäller utformning av nya inlärnings- miljöer: individanpassning och vägledning, utveckling av självständighet, utvärdering av processer och miljöer, nya metoder för bedömning och validering.
— Nya undervisnings- och inlärningsmetoder som t.ex.
bygger på nya redskap för inlärning (simulering, leksaker, spel).
— Utbildningsmetoder och utbildningstjänster som tar hänsyn till kulturell och språklig mångfald, med särskild tonvikt på europeiska värden och interkulturell förståelse.
De sökande måste lämna in en konkret projektbeskrivning.
Upplysningar ska lämnas om hur den nyskapande använd- ningen av IKT stöder de metoder de vill prova och validera i sina projekt. Projekten ska behandla nyskapande användning av nuvarande hjälpmedel och teknik för lärande eller mer avance- rade tillämpningar inom utbildningen. De sökande måste tänka på den konkreta valideringen av de metoder som föreslås mot bakgrund av skolsystemets uppbyggnad i respektive land. Sär- skild uppmärksamhet kan även ägnas åt att bygga broar mellan forskningen och den praktiska tillämpningen.
Utvärdering och spridning måste också ses som väsentliga delar av projektförslagen, eftersom de är viktiga för att garantera förmedlingen av projektresultaten inom ett bestämt område.
Ramarna för utvärdering ska göra det möjligt att identifiera faktorer som leder till goda och till sämre resultat inom pro- jektet. De ska garantera att den erfarenhet som samlas under projekttiden på ett riktigt sätt kartläggs och analyseras för att lärdomar ska kunna dras och eventuellt kunna överföras till andra europeiska miljöer. Ramarna för spridningsverksamheten ska definiera de förväntade produkternas, tjänsternas och resul- tatens tillämpningsområde och karaktär i och utanför partner- skapet, särskilt med avseende på språk och de berörda mål- gruppernas omfattning och karaktär.
OBSERVATION OCH INNOVATION
Studier, analyser och annan verksamhet som rör observation av utbildningssystem och utbildningspolitik (programområde 6.1 och 6.2) kommer att bli föremål för en särskild inbjudan att lämna projektförslag. Mer information om denna finns på de adresser som anges i avsnitt VI. De prioriterade frågorna kommer att vara nära knutna till EU:s aktuella politiska dag- ordning på utbildningsområdet, särskilt det detaljerade arbets- programmet för uppföljningen av de konkreta framtidsmålen för utbildningssystemen i Europa (se avsnitt III.1.D.).
För studiebesöken inom Arion kommer ämnena att ha en mer specifik anknytning till de viktigaste frågor som diskuteras i den rapport om framtidsmålen som anges ovan. De nationella programkontoren kommer att informera sökande om den full- ständiga förteckningen över ämnen i samband med att Arion- programmet offentliggörs och studiebesökskatalogen publiceras i januari 2004.
GEMENSAMMA ÅTGÄRDER
En särskild inbjudan att lämna projektförslag med ett begränsat antal teman kommer att offentliggöras under det första halvåret 2004. Mer information kommer att finnas på den webbplats som anges i avsnitt VI.
KOMPLETTERANDE ÅTGÄRDER
De kompletterande åtgärderna fyller en viktig funktion inom och mellan olika programområden i Sokrates. Särskilt företräde kommer att ges projekt eller andra initiativ som tar upp frågor som står på den utbildningspolitiska dagordningen, särskilt projekt som rör framtidsmålen för utbildningssystemen enligt det detaljerade arbetsprogrammet (se avsnitt III.1.D.).
III.3 Nationella prioriteringar för de decentraliserade del- områdena i programmet
De myndigheter i de deltagarländer som förtecknas nedan kom- mer att fastställa ytterligare prioriteringar på nationell nivå för urvalet av projekt inom de decentraliserade delområdena. De nationella prioriteringarna kompletterar de allmänna priorite- ringarna på EU-nivå i föregående avsnitt i denna inbjudan att lämna projektförslag.
1. Italien
Comenius 1: Skolutvecklingsprojekt
— Kopplingar till närområdet: lokala organ, social och kul- turell verksamhet och volontärtjänst
— Nya former av didaktisk organisation för elever med sämre skolprestationer.
— Yrkesvägledning.
— Självutvärdering vid skolor.
— Mottagande av språkliga och kulturella minoriteter.
Comenius 1: Språkprojekt
— Undervisning i andra ämnen än språk på ett främmande språk.
— Uppbyggnad av ett aktivt samhällsengagemang genom språkinlärning.
2. Österrike Comenius
— Kvalitetsutveckling i skolor.
— Kreativitet (Bildung ist mehr).
— Medborgarskap.
Grundtvig
— Utbildningsdata och utbildningsindikatorer/kartläggning av kompetensbehov.
— Motivation att lära, nya inlärnings- och undervisningsmeto- der, att kunna lära.
— Erkännande av lärande/certifiering.
— Lärcentrum/nätverksarbete.
— Finansieringsmoder och incitament.
— Studie- och yrkesvägledning och rådgivning.
— Kvalitetssäkring, konsumentskydd och ökad kompetens.
3. Ungern
Comenius 1, alla typer av projekt
— Inkludera minst ytterligare en samarbetsinstitution från ett anslutande land eller ett kandidat land förutom den un- gerska institutionen,
— Vetenskap och teknik.
Comenius 1, språkprojekt
— undervisning av ämnen på ett främmande språk.
IV. BIDRAG
IV.1. Allmänna bestämmelser
Principen om samfinansiering
I punkt IV.B.2 i bilagan till beslutet om Sokratesprogrammet föreskrivs följande: ”I allmänhet är avsikten att ekonomiskt gemenskapsstöd som beviljas för projekt inom programmet delvis skall kompensera de kostnader som beräknas vara nöd- vändiga för att genomföra de berörda verksamheterna, och stödet får omfatta högst tre år, med förbehåll för en periodisk översyn av uppnådda resultat. I enlighet med samfinansierings- principen kan stödmottagarens bidrag bestå i att tillhandahålla personal och/eller nödvändig infrastruktur för programmets genomförande” De institutioner eller organisationer som med- verkar måste därför följa denna princip om samfinansiering.
När det gäller centraliserade programområden, utom komplet- terande åtgärder, kommer EU-bidraget i regel inte att överstiga 75 % av de totala kostnaderna för ett projekt. De deltagande organisationerna eller institutionerna måste därför tillföra pro- jektet andra medel samt redovisa dessa ytterligare finansierings- källor och bidragsbelopp.
Ansökan
Om den sökande är en institution eller organisation ska det i ansökan styrkas att den sökande existerar som juridisk person och har de ekonomiska, praktiska och fackmässiga möjligheter som krävs för att slutföra det föreslagna projektet. Europeiska kommissionen och de nationella programkontoren begär därför in uppgifter om den sökandes rättsliga ställning samt en för- säkran som ska bifogas ansökan. Kommissionen eller de natio- nella programkontoren kan efter en riskbedömning när som helst under urvalsförfarandet begära in resultaträkningen och balansräkningen för det senaste räkenskapsåret för vilket bok- slut har gjorts samt meritförteckningar för de personer som medverkar i projektet.
Ansökan ska göras på de ansökningsformulär som finns på de adresser som förtecknas i avsnitt VI och VII. Alla ansökningar måste innehålla en budget. När det krävs uppgifter om intäkter i ansökningsformuläret ska budgetposterna för intäkter och kostnader balansera varandra. Av budgeten ska det tydligt framgå vilka kostnader som kan beviljas bidrag. Bestämmel- serna för bidragsberättigande kostnader förklaras i ansöknings- formulären.
Om en sökande begär ett bidrag som överstiger 300 000 euro måste det till ansökan bifogas en revisionsberättelse som upp- rättats av en extern och auktoriserad revisor, såvida den sö- kande inte är ett offentligt organ eller en högstadie- eller gym- nasieskola. Revisionsberättelsen ska intyga att räkenskaperna är riktiga för det senaste räkenskapsåret samt innehålla en bedöm- ning av den sökandes ekonomiska stabilitet.
Bidrag
Europeiska kommissionen (när det gäller de centraliserade programområdena) och det nationella programkontoren (när det gäller de decentraliserade programområdena) kan bevilja ett lägre bidrag än det belopp som den sökande begär. Bidraget kan däremot aldrig bli högre än det belopp som sökts. Ett projekt kan bara beviljas ett bidrag till en mottagare. Bidraget beviljas enligt principerna om öppenhet och likabehandling.
Bidraget får inte syfta eller leda till att det uppkommer en vinst för bidragsmottagaren. Bidrag kan inte kumuleras eller beviljas retroaktivt.
Bidrag till projekt som redan har startat kan beviljas endast om den sökande kan visa att man var tvungen att starta projektet innan bidragsavtalet undertecknades. De bidragsberättigande kostnaderna får då i detta fall inte ha uppkommit före den dag då ansökan lämnades in. När det gäller projektens verk- samhetsperiod, se avsnitt V.
Bidragsavtal
Om Europeiska kommissionen godkänner ett projektförslag upprättas ett bidragsavtal i euro som undertecknas av kommis- sionen och bidragsmottagaren. I bidragsavtalet anges villkor och bidragsbelopp. För decentraliserade programområden i So- krates undertecknas bidragsavtalen av det behöriga nationella programkontoret och av bidragsmottagaren. Bidragsmottagare som allvarligt åsidosätter sina skyldigheter enligt avtalet kan beläggas med ekonomiska påföljder.
Utbetalningar
Utbetalningar görs när det har styrkts att det berörda projektet har genomförts enligt bestämmelserna i bidragsavtalet. Bidraget kan betalas ut genom förskott, delbetalningar och slutbetalning.
Om Europeiska kommissionen i exceptionella undantagsfall betalar ut ett förskott på över 80 % av projektkostnaderna, kommer kommissionen att begära att bidragsmottagaren först ställer en bankgaranti, såvida inte bidragsmottagaren är ett offentligt organ. Om det totala beloppet på förskott och del- betalningar överstiger 750 000 euro per budgetår och avtal eller om en slutbetalning överstiger 150 000 euro kommer en extern revisionsberättelse att begäras in av bidragsmottaga- ren, såvida inte bidragsmottagaren är ett offentligt organ.
Delbetalningar och slutbetalningen görs efter mottagande och godkännande av delrapporterna och slutrapporten med en eko- nomisk redovisning. För centraliserade programområden måste bidragsmottagaren redovisa eventuella ränteinkomster som för- skottet gett upphov till när begäran om delbetalning eller slut- betalning görs. För decentraliserade programområden i Sokra- tes görs utbetalningarna av det behöriga nationella program- kontoret.
IV.2 Bidragsbelopp
Budgeten för Sokratesprogrammet under 2004 uppgår till omkring 328 miljoner euro (EU-25). I Ansök- ningshandledningen för Sokratesprogrammet finns information om de bidrag som finns tillgängliga inom programmet, i de fall då bidragsbeloppet inte förutses variera. Generellt sett kan dock bidragsbeloppen komma att variera avsevärt beroende på typ av projekt, antal medverkande länder osv. Följande upplys- ningar kan dock vara värdefulla för utformningen av projektförslag inom de centraliserade programområ- dena i Sokrates:
Comenius
Comenius 2 (projekt): Utifrån tidigare erfarenhet kommer bidragen troligtvis att variera från cirka 30 000 euro till 100 000 euro per år.
Comenius 3 (nätverk): Utifrån tidigare erfarenhet kommer bidragen troligtvis att variera från cirka 75 000 euro till 150 000 euro per år.
Erasmus
Intensivprogram: Bidragen för intensivprogram beräknas utifrån antalet deltagande högskolor och personer. Under 2002/2003 uppgick det genomsnittliga bidraget för ett intensivprogram till cirka 17 000 euro per år med ett genomsnitt på nio deltagande högskolor.
Kursplansutveckling: Bidragsbeloppet för kursplansutveckling beror i hög grad på projektets om- fattning och räckvidd. På grund av skillnader i verksamhetens omfattning beviljas projekt som gäller studieprogram (PROG) i allmänhet ett högre belopp än projekt som avser moduler (MOD). Under 2003/2004 kommer det genomsnittliga bidraget till ett projekt för utveckling av kursplaner att uppgå till cirka 110 000 euro för hela projekttiden (högst tre år).
Bidraget till projekt för tillämpning/spridning (DISS) kommer att grundas på den verksamhet som föreslås. Under 2003/2004 kommer det genomsnittliga bidragsbeloppet för sådana projekt att uppgå till cirka 37 000 per år.
Tematiska nätverk: Bidragsbeloppet kommer att bero på projektets omfattning och räckvidd.
Under 2002/2003 uppgick det genomsnittliga bidraget till cirka 155 000 euro per nätverk och år.
Grundtvig
Grundtvig 1 (projekt): Utifrån tidigare erfarenhet kommer bidragen troligtvis att variera från cirka 20 000 euro till 100 000 euro per år beroende på typ av projekt (se avsnittet om Grundtvig ovan).
Grundtvig 4 (nätverk): Utifrån tidigare erfarenhet kommer bidragen troligtvis att variera från cirka 50 000 euro till 150 000 euro per år beroende på typ av projekt (se avsnittet om Grundtvig ovan).
Kompletterande åtgärder
Utifrån tidigare erfarenhet kommer bidragen troligtvis att variera från cirka 20 000 euro till 75 000 euro.
Bidrag kommer i regel inte att lämnas till projekt för vilka det söks ett lägre eller ett högre belopp än ovanstående.
Övriga centraliserade programområden
För övriga centraliserade programområden förefaller det inte lämpligt ange preliminära bidragsbelopp.
Decentraliserade programområden
För s.k. decentraliserade programområden i Sokrates, som handläggs av de nationella programkontoren i deltagarländerna, kontakta det programkontoret i ditt land för mer information om normala bidragsbelopp inom de decentraliserade programområdena.
I hela programmet kan extra bidrag beviljas för att funktionshindrade ska kunna delta.
V. SISTA ANSÖKNINGSDAG (= SISTA DAG FÖR ATT SKICKA IN PROJEKTFÖRSLAG)
Område Sista ansökningsdag Verksamhetsperiod
COMENIUS
Partnerskap mellan skolor 1 mars 2004 (1) Start 1 augusti 2004
Intresseanmälan för att ta emot en språkassistent inom
Comenius 1 mars 2004 (1) Start 1 augusti 2004
Europeiska samarbetsprojekt för utbildning av personal vid skolor
1 mars 2004 Start 1 oktober 2004
Individuella utbildningsstipendier för personal vid skolor:
— stipendier för grundutbildning
— stipendier för språkassistenter
— stipendier för fortbildningskurser
Kontakta nationella prog- ramkontoret
Kontakta nationella prog- ramkontoret
Comenius-nätverk 1 november 2003 Start 1 oktober 2004
ERASMUS
Erasmus University Charter 1 november 2003 Start 1 juli 2004
Projekt för utveckling av kursplaner 1 mars 2003 Start 1 oktober 2004
Intensivprogram 1 mars 2004 Start 1 oktober 2004
Utbytesverksamhet för studenter och lärare Kontakta ditt universitet Kontakta ditt universitet
Tematiska nätverk 1 november 2003 Start 1 oktober 2004
GRUNDTVIG
Europeiska samarbetsprojekt 1 november 2003 Start 1 oktober 2004
Partnerskap för lärande 1 mars 2004 Start 1 augusti 2004
Intresseanmälan för att ta emot en språkassistent inom Comenius
1 mars 2004 (1) Start 1 augusti 2004
Individuella utbildningsstipendier för personal i vux- enutbildning
Kontakta nationella prog- ramkontoret
Kontakta nationella prog- ramkontoret
Grundtvig-nätverk och temaseminarier 1 november 2003 Start 1 oktober 2004 LINGUA
Främjande av språkinlärning 1 november 2003 Start 1 oktober 2004
Utarbetande av läromedel 1 november 2003 Start 1 oktober 2004
MINERVA
Öppen undervisning och distansundervisning – infor-
mations- och kommunikationsteknik i utbildningen 1 november 2003 Start 1 oktober 2004 OBSERVATION OCH INNOVATION
Allmän observationsverksamhet Kontakta kommissionen Kontakta kommissionen Arion: studiebesök för beslutsfattare på utbildningsområ-
det
1 juni 20042 1 september 2004
Arion: spridningsverksamhet Kontakta kommissionen Kontakta kommissionen Nyskapande initiativ som tillgodoser nya behov Kontakta kommissionen Kontakta kommissionen GEMENSAMMA ÅTGÄRDER
Gemensamma åtgärder Kontakta kommissionen Kontakta kommissionen
KOMPLETTERANDE ÅTGÄRDER
Kompletterande åtgärder 1 april 2004
1 oktober 2004
Start 1 september 2004 Start 1 mars 2005
FÖRBEREDANDE BESÖK
Förberedande besök inom alla programområden Kontakta nationella pro-
gramkontoret Kontakta nationella pro- gramkontoret
(1) I Danmark, Tyskland, Grekland, Spanien, Italien, Finland, Storbritannien och Nordirland och Rumänien är sista ansökningsdag den 1 februari 2004.
(2) I vissa länder har sista ansökningsdag tidigarelagts. Sökande uppmanas att kontakta sitt nationella programkontor för mer infor- mation.
VI. ANSÖKAN OCH URVAL
De förfaranden som gäller för ansökan och urval inom Sokratesprogrammet varierar beroende på om programområdet handläggs centralt genom Europeiska kommissionen eller decentraliserat genom de na- tionella programkontor som deltagarländerna har utsett. Närmare information om detta finns i Ansök- ningshandledningen för Sokrates.
Ansökningsformulär, Ansökningshandledningen för Sokrates och mer information om programmet kan fås från:
— Det nationella programkontoret (en förteckning över programkontoren finns i avsnitt VII och på den centrala webbplats för Sokratesprogrammet som anges nedan).
— Den centrala webbplatsen för Sokratesprogrammet: http://europa.eu.int/comm/education/socrates.html
— Byrån för tekniskt stöd till programmen Sokrates, Leonardo da Vinci och Ungdom, rue de Trèves/Trier- straat 59–61, B–1000 Bryssel, tfn (32-2) 233 01 11, fax: (32-2) 233 01 50, e-post: info@socrates- youth.be. Byrån bistår Europeiska kommissionens generaldirektoratet för utbildning och kultur med tekniskt stöd för genomförandet av programmet.
Inom flera programområden anordnas kontaktseminarier för att hjälpa sökande att hitta lämpliga partner- institutioner i andra deltagarländer och för att starta projekt. Mer information om dessa seminarier lämnas av de nationella programkontoren.
De sökande kommer skriftligen att informeras om resultatet av urvalet. Kommissionen och de nationella programkontoren kommer att försöka se till att urvalsbesluten meddelas de sökande senast fem månader efter sista ansökningsdag. För de centraliserade projekt som väljs ut enligt tvåstegsförfarandet gäller detta endast det andra steget i urvalet (slutliga projektförslag).
Utom när det gäller bidrag som beviljas enskilda personer, kommer kommissionen och de nationella programkontoren att på lämplig webbplats offentliggöra bidragsmottagarnas namn och adresser, bidrags- belopp, ev. finansieringsgrad och föremålet för bidraget.
VII. FÖRTECKNING ÖVER NATIONELLA PROGRAMKONTOR FÖR SOKRATESPROGRAMMET
BELGIË — BELGIQUE — BELGIEN
BELGIË (Vlaamse Gemeenschap) Vlaams Socrates-Agentschap H. Consciencegebouw 5C10 Koning Albert II-laan 15 B-1210 Brussel Tel. (32-2) 553 95 83 Fax (32-2) 553 95 65
E-mail: renilde.reynders@ond.vlaanderen.be
BELGIEN (Deutschsprachige Gemeinschaft) Agentur für Europäische Bildungsprogramme Ministerium der Deutschsprachigen Gemeinschaft Gospert, 1
B-4700 Eupen Tel. (32) 87 59 63 00 Fax (32) 87 55 77 16
E-mail: suzanne-kuechenberg@dgov.be
BELGIQUE (Communauté française) Toutes actions Socrates sauf Erasmus Ministère de la Communauté française Cellule Socrates
Boulevard Léopold II, 44 B-1080 Bruxelles Tel. (32-2) 413 40 43 Fax (32-2) 413 40 42 E-mail: socrates@cfwb.be
Internet: http://www.cfwb.be/socrates Erasmus
Agence francophone belge Erasmus Place du Parc 20
B-7000 Mons Tel. (32) 65 37 36 60 Fax (32) 65 37 36 62
E-mail: agence.erasmus@umh.ac.be DANMARK
CIRIUS Fiolstræde 44
DK-1171 København K Tel. (45) 33 95 70 00 E-mail: cirius@ciriusmail.dk Internet: http://www.ciriusonline.dk
