Välkommen till
Trepartskonferens 2018!
Vårdsamverkan Vuxna psykiatri och missbruk
8.30 Kaffe och smörgås
Orientering till rätt grupp, se anslag
09.00 Inledning
Angelica Engman
09.15 Samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Adam Krantz, Linda Mogren, Emma Hallgren, Krister Bergkvist,
10.30 Paus
10.45 Om vår reviderade Vägledning
Emma Ekblom och Kerstin Söderlund
12.00 Lunch
13.00 IAPS Integrerat arbetssätt Psykisk hälsa Skaraborg Angelica Engman och Kerstin Söderlund
14.00 Fika (under gruppdialog) 15.30 Avslutning och Utvärdering
Angelica Engman
För frågor och utvärdering: www.menti.com Kod 91 22 21
Vårdsamverkan Västra Götaland (VVG) Politiska samrådet (SRO)
Kommunerna i Västra Götaland
• Fyrbodals kommunalförbund
• Skaraborgs kommunalförbund
• Göteborgsregionen
• Boråsregionen
Delregional vårdsamverkan
Struktur för samverkan i Västra Götaland
Västra Götalandsregionen och deras verksamheter
Länsgemensam styrgrupp för psykisk hälsa
Den beslutade processen
Adam Krantz, Processtöd Implementeringsgruppen Skaraborg
Nationellt Lag (2017:612)
Översikt dokument
Lag (2017:612)
• Utfärdad av Sveriges Riksdag 22/6 2017
• Trädde i kraft 1/1 2018
• Västra Götaland kommer överens om fördröjd tillämpning till 25/9 2018
• Dikterar:
• Landsting och kommun ska i samråd utarbeta gemensamma riktlinjer
• Kommunens betalningsansvar inträder efter 3 dagar om inte överenskommelse slutits kring annat
Lag (2017:612)
Översikt dokument
Regionalt (Västra Götaland) Nationellt
Rutin Lag (2017:612)
Överenskommelse Riktlinje
Sveriges Riksdag
Överenskommelse
• Framtagen av regionala processledare med arbetsgrupper
• Rekommenderad av SRO (Politiska Samrådsorganet)
• Beslutat av alla 49 kommuner och regionen
• Dikterar:
• Parternas ansvar
• Betalning
Överenskommelse
Riktlinje
• Framtagen av regionala processledare med arbetsgrupper
• Rekommenderad av SRO (Politiska Samrådsorganet)
• Beslutat av alla 49 kommuner och regionen
• Dikterar:
• Processen för in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
• Vad parterna ska utföra i processtegen
Riktlinje
Processerna i riktinjen
Processerna i riktlinjen
Rutin
• Framtagen av SAMSA Arbetsgrupp, Arbetsutskott Rutin
• Beslutad av Styrgrupp SVPL
• Dikterar:
• Hur Västra Götaland ska jobba enligt riktlinjen och överenskommelsen
Rutin
Översikt dokument
Delregionalt (Skaraborg) Regionalt (Västra Götaland)
Nationellt
Rutin
Skaraborgstillämpningen Lag (2017:612)
Överenskommelse Riktlinje
Sveriges Riksdag
SRO
Kommuner Regionen
SRO
Kommuner Regionen
Styrgrupp SVPL
Skaraborgstillämpningen
• Framtagen av Vårdplaneringsgruppen Skaraborg på uppdrag av Implementeringsgruppen Skaraborg
• Beslutas av Styrgrupp Vårdsamverkan Skaraborg
• Dikterar hur Skaraborg ska tillämpa regional rutin
Skaraborgstillämpningen
Skaraborgstillämpningen
• Innehåller i stort
• Inga undantag från Riktlinje och Överenskommelse men vissa förtydliganden och höjda krav
• Ramverk för kontaktytor och dess tillgänglighet
• Säkrad informationsöverföring mellan Primärvård och Sjukhus
• Säkrad informationsöverföring mellan alla lagrum inom kommun och Sjukhus
• Planeringsförfarande i SAMSA och Avstämning
• Öppenvårdsprocessen
Skaraborgstillämpningen
Översikt dokument
Delregionalt (Skaraborg) Regionalt (Västra Götaland)
Nationellt
Rutin
Skaraborgstillämpningen Lag (2017:612)
Överenskommelse Riktlinje
Sveriges Riksdag
SRO
Kommuner Regionen
SRO
Kommuner Regionen
Styrgrupp SVPL
Styrgrupp
Vårdsamverkan Skaraborg
Den nya processen såhär långt
De vanligaste missuppfattningarna och
Tidiga effekter
Fast Vårdkontakt
• Den öppna vården behöver väl inte utse Fast vårdkontakt för personer som är väl kända av kommunen sedan tidigare?
• Fast vårdkontakt ska utses av öppna vården för alla personer som har behov av insatser efter utskrivning
• Uppdraget är att samordna bokning av möten!
• En del av Fast vårdkontakts uppdrag är att kalla till SIP men det är också att planera kring alla personer de får Inskrivningsmeddelande om
• Andra vårdgivare har också Fast vårdkontakt, de får sköta kallelse till SIP!
• Endast den öppna vården har krav på sig att utse Fast vårdkontakt och kalla till SIP i denna process
Planering
• Planering är något man gör i slutet av vårdtiden
• Planering ska fortgå från att den enskilde skrivs in tills att den skrivs ut, ska vara en levande process hela tiden
• Planering inför utskrivning sker vid ett fysiskt eller distansmöte på sjukhuset
• Planeringen i den nya processen sker huvudsakligen i IT-tjänsten
• Varför ska jag behöva skriva planeringen i SAMSA när vi precis kommit överens om hur vi ska göra via telefon?
• Då vi är tre parter som är delaktiga i planeringen kring alla individer så måste all dialog/information finnas tillgänglig i IT-tjänsten
Avstämning
• Avstämningen fungerar som det möte vi brukade ha tidigare
• Avstämningen är endast tänkt som ”den sista pusselbiten”. Ska fokusera på ansökan om insatser enligt SoL och samtycke/kallelse till SIP. All annan planering ska kunna genomföras i IT-tjänsten.
• Då jag inte fått den information jag behöver får jag inhämta all information under avstämningen
• Då information saknas ska denna efterfrågas i IT-tjänsten
• Avstämning sker fysiskt på sjukhuset
• Avstämningen bör ske via videomöte. Då det är direkt olämpligt används annan mötesform
SIP
• Alla typer av möten mellan vårdgivare och individ kan räknas som SIP
• SIP är en specifik form av planering som är lagstadgad i SoL och HSL. Riktlinjer finns upprättade sedan 2010
• En profession kan själv bestämma om en SIP ska genomföras
• En SIP kan aldrig kallas till eller genomföras utan att den enskilde givit sitt samtycke
• Personen som kallar bestämmer vad mötet ska innehålla och vilka som ska medverka
• Mötets innehåll utgår från den enskildes behov och önskemål. Medverkan från andra parter kan endast ske om den enskilde godkänner det.
• SIP behöver inte upprättas för de som varit inskrivna i kommunal HSL/SÄBO sedan tidigare
• SIP ska upprättas för alla med samordnade insatser efter slutenvårdstillfället
Utskrivningsklar & Ledtider
• Utskrivningsklar innebär endast att den enskilde är färdigbehandlad
• Ja men med vissa förbehållande
• Planerat utskrivningsklar är ett beslutat datum som inte kan ändras
• Planerat utskrivningsklar kan komma att uppdateras flera gånger
• Kommunen har 3 karensdagar på sig att ta hem den enskilde
• Karensdagar finns inte längre utan genomsnittsberäkning tillämpas
• Helgerna inkluderas inte ännu
• Helgerna inkluderas i betalningsberäkningen sedan de 25/9 men inget krav finns på att bevaka systemet ännu
Fortsatt arbete
• Fortsatt bevakning och optimering av den process som nu startats upp
• Nedtrappning av ledtider inom Psykiatrisk slutenvård
• Delaktighet kring fler patientgrupper och professioner
Hur arbetar psykiatrin?
Linda Mogren
Emma Hallgren
Krister Bergkvist
Presentation
• Linda Mogren
Enhetschef, VUP SkaS Skövde
• Emma Hallgren
Utskrivningssamordnare, psykiatrin SkaS Falköping
• Krister Bergkvist
Förvaltare SAMSA, Skaraborgs Sjukhus
SkaS Implementeringsarbete Vad är gjort?
Krister Bergkvist Förvaltare SAMSA
SkaS Vårdplaneringsteam
SkaS väg till en framtida ”börprocess”
Styrgrupp:
Omställning av vården
Arbetsgrupp:
Trygg och säker hemgång
Arbetsgrupp:
Trygg, säker och effektiv utskrivning från sluten
hälso- och sjukvård Optimering av ”gårdagens”
utskrivningsprocess
Beskrivning av framtidens krav enligt ny lag
Pilotenheter:
FMEA, SURA, LMEB
Åtgärder för att möta risker och förändringsbehov
Processkarta:
Optimerad
”gårdagens”
process
Processkarta:
Bedömd framtida process
Processkarta:
Framtida optimerad
”Börprocess”
Men psykiatrin är väl speciell?
Kan SAMSA användas mellan
ÖV och HDV?
Arbetsgrupp
Vinster:
ÖV är med på planen.
”Samma” åtgärder på alla patienter ger högre flöde = ökad vana.
Rutindokument Under bearbetning
Effekter på
samverkan?
Effekter på samverkan?
• Ökad mängd ärenden leder till vana att arbeta i SAMSA
• Ökad delaktighet från öppenvården förbättrar samverkan
• Ökad intern samverkan via SAMSA ökar förståelsen för externa vårdgrannar
• Risk att ”onödiga” parter följer med i farten?
‒ Finns även i ”normala fall”
• Risk att hänvisningar till melior görs i fall med extern medverkan?
‒ Återkoppling – Vi måste hjälpas åt att göra rätt
• Risk att ”nödvändiga” parter lämnas utanför?
‒ Fler parter som kan hjälpas åt att uppmärksamma när någon saknas.
Kartlagd ”börprocess”?
Hur tänker vi inom psykiatrin?
Linda Mogren Emma Hallgren
Enhetschef Utskrivningssamordnare psykiatrin
VUP SkaS Skövde SkaS Vårdplaneringsteam
Hur når vi dit? – Planering
• Planera och prognosticera vården tidigt – bestäm utskrivningsdag!
• Ihop med patient och närstående
• Dokumentera planen i melior
• Vad ska göras på sjukhus – vad kan göras polikliniskt och av vem?
• Vilken patient vill vi lämna ifrån oss? Målsättning?
• Hur brukar patientengruppen må och klara sig?
• Revidera prognos och plan – inget är hugget i sten.
• Fortlöpande informationsutbyte i SAMSA med PV/Kommun
• Planerad utskrivningsdag prioriterar planeringsordningen för PV/Kommun
Befintliga utmaningar
• Traditionellt lågt prioriterad arbetsuppgift
• Svårt att nå ut längs hela linjen med information
• Omöjligt att styra hur informationen tas emot och förstås
• Ny process kräver ett nytt sätt att tänka och arbeta - paradigmskifte
• Kulturresor tar tid – 2018-09-25 – 2018-10-26 = 31 dagar
• När kan processen utvärderas?
Diskussionsfrågor
Vad vill vi? Vad är bästa lösning för patienten?
När vi vet vad vi vill får vi titta på hur eventuella problem kan lösas.
Diskussionsfrågor
• Vilken patient har du nytta av att få kännedom om efter utskrivning eller akutbesök
• Från kommunen?
• Från vårdcentralen?
• Behövs någon avgränsning?
• Vilken patient har du information om som mottagning kan ha nytta av
• Till vårdcentralen?
• Till specialistpsykiatrins mottagning?
• Behövs någon avgränsning?
• Hur överförs informationen på bästa sätt?
Paus 15 minuter
Vägledning
och stöd vid missbruk och beroende
& psykisk funktionsnedsättning (vuxna)
i Skaraborg
Revideringen
• Höst 2017-vår 2018
• Bred representation från flera parter (specialistvård, öppenvård, primärvård, kommuner, brukarstödföreningar, Kriminalvården och Habilitering& Hälsa)
• Utkast har lämnats till medarbetare i respektive organisation för synpunkter
• Samtliga organisationers ledningar har ställt sig bakom
• Vårdsamverkan fastställde denna reviderade version 180607
• Bild&Media/VGR har tagit fram webbversionen
Vad har ändrats?
• En Vägledning istället för två
• Fortfarande olika processer
• Mindre av text som finns i lagar och andra dokument
• Mer länkar
• Mer beskrivningar av samsyn och samarbete
• Uppdaterad webbversion via hemsidan
Intention
Känd!
Använd!
Upplevd som stöd!
Underlätta för oss att i tillsammans göra rätt för (och med) de vi
möter!
Om Vägledningen
• Var och en som uppmärksammar sådant som
bör ändras i vägledningen, ska snarast vända sig till processtöden eller ordförande för vårdsamverkansgruppen,
se hemsida www.vardsamerkanskaraborg.se
• Det är var och ens ansvar att aktuell version används.
Implementering
• Ansvar för samtliga organisationers ledningsfunktioner
• Ansvar för samtliga Trepartsgrupper
• Kanaler: planeringsdagar, trepartsmöten, personalmöten, APT…
• Använd gärna framtagna fallbeskrivningar
Vägledningens disposition
Inledning
1. Processbeskrivningar 2. Fördjupande texter
3. Presentation av samverkansparter
4. Om Vägledningen
Ansats
Vägledningen kan fungera som ett enklare uppslagsverk och en lärandeplattform.
Vägledningen kan vara ett enkelt stöd i vardagen och ge förslag på hur nästa steg kan tas.
Vägledningen underlättar ett respektfullt bemötande och ett ödmjukt samarbete som bottnar i en öppen dialog.
Samverkan och SIP är vår gemensamma möjlighet för att nå våra gemensamma mål.
Värdegrund
Samarbetet mellan parterna ska kännetecknas av att
• individens behov, inflytande och självbestämmande alltid är utgångspunkt för hälso- och sjukvården
• utifrån personens perspektiv ska vården vara lättillgänglig, effektiv och säker med god kvalitet och gott bemötande
• varje medarbetare aktivt bidrar med sin kunskap och kompetens samt
samarbetar så att hälso- och sjukvården upplevs som en välfungerande
helhet
Process för personer med missbruk och beroende
Process för LVM
Process för psykisk funktionsnedsättning
Process för LPT
Texter för gemensam förståelse
Om parterna
Vilka kan initiera SIP?
Den enskilde Socialtjänsten Primärvården Kriminalvården
Vilka ansvarar för "Erbjuda omvårdnad och psykosocialt stöd SoL och insatser LSS.
Insats kan ske i hemkommunen eller genom extern placering."
Socialtjänst Primvård
Specialistpsykiatri Kriminalvård
Vilka ansvarar för "Mobila teamet gör bedömningar av vårdbehov."
Socialtjänst Kommunal HoS Primvård
Specialistpsykiatri
Fallbeskrivningar
• Ligger på borden, en fallbeskrivning per papper
• Ingen redovisningsplikt, men skriv gärna och lämna in
• 3 fallbeskrivningar på ca 30 minuter
• Ni hinner prata
• Vi avslutar med en kortare stunds dialog i rummet
Reflektion i rummet
IAPS
Integrerat Arbetssätt Psykisk hälsa Skaraborg
Bakgrund
Mål för vuxna
Regional Handlingsplan
Psykisk Hälsa 2018-2020
Länsgemensamt arbete 2018
Länsgemensam handlingsplan suicidprevention Folkhälsoenheten påbörjat arbete
Revidering av länsgemensam riktlinje/stöd SIP Annonsering av tjänst, bred uppdragshandling.
Digitalt stöd för SIP i SAMSA Klar september 2018
Länsgemensamt utbildningsmaterial diskriminering/rättigheter
Anställning projektledare, uppdragshandling
Uppföljning HP Psykisk Hälsa
Etablering RCPH, en del av ny nationell kunskapsstyrning Klart. Ligger under VGR/KPH Integrerade mottagningar/arbetssätt,
inriktningsdokument
Projektledare utsedd och arbetsgrupp, uppdragshandling Revidering Väst-Bus riktlinjer och stödmaterial Pågår, är inne i beslutsprocess
Stärka och utveckla Brukarmedverkan Projektarbete för två personer, en från
brukarorganisationer och en från vårdsamverkan
Studien
Tänk om vi hade pratat med varandra
61 personer i Skaraborg
blev inlagda i psykiatrisk heldygnsvård 5 gånger eller fler under en 18 månaders period.
Åtta av dem fanns i Lidköping.
Förstudie om återinläggningar
Förstudie om återinläggningar
• Fem av dem deltog i semistrukturerade intervjuer
• Åtta processkartläggningar i samverkan genomfördes.
Personal från slutenvård, akutvård, öppenvård, primärvård och kommun möttes.
De kartlade gemensamt den vård och det stöd som givits under en
sexmånadsperiod i varje persons liv
VC
Psykos
IFO
PAVA Allmän 1
med beroende
Allmän 2 Akut
somatisk Jourcentral
Syssel- sättning
Boende
Akut psykiatri
Psykoterapi- enheten Öppenvårds-
mottagning
Dagsjuk vård
DBT
Mellanvårds team Mobilt
team
Boende- stöd
Åtta personers resa genom vården FK, AF, Rehab, Mina
vårdkontakter, God Man, 1177, Habilitering&Hälsa, Personligt ombud, m fl
Genomgång av intervjuerna
Fem personer intervjuades enskilt om sina kontakter inom vården.
De berättade om ett tillfälle då de varit inskrivna i slutenvård och om tiden omedelbart innan inskrivning och efter utskrivning.
Tre personer hade tackat ja till medverkan men hade inte möjlighet att komma
(en av dem hade hunnit ta sitt liv).
Bemötande – citat från intervjuerna
• Jag tror att många patienter känner att sig obetydliga och oviktiga.
Jag skulle önska att vi kunde känna att vi har ett värde.
• På Allmän känns det som ett minus att man är vältalig person – det ses som ett frisktecken. Om jag behöver vara kvar är det mer effektivt att jag ligger och gråter
• De verkar tillskriva allting till min diagnos och lyssnar inte på vad jag säger. Man är liksom fast i sin diagnos. Och då blir jag den där hysteriska kvinnan som har borderline
• Jag har tappat tilliten och vill inte dit (inläggning).
Det gör mig orolig – tänk om jag behöver!
Tillgänglighet – citat från intervjuerna
• Jag har fått kämpa för att komma till psykiatrin. De ville inte ta emot.
Man orkar inte slåss, orkar inte bli avvisad.
• Det måste bli lättare att komma in till psykiatrin!
VC har inte kunskap nog för att möta självmordstankar. Leder till flera suicidförsök.
Alternativ: Utbilda vårdcentralerna bättre
• Jag hade inte behövt ringa akuten om det hade funnits alternativ hemma.
Mobila teamet kanske även på kvällstid!
• Mobila teamen är ju inte mobila!
• Dagsjukvården är bra! Kan ringa dem när jag behöver. Genom dem kan jag nå läkare.
Mellanrum – citat från intervjuerna
• Det vi hade bestämt i boendestödet blev inte av.
Jag vet inte vem som skulle ha initiativet. Det blev bara prat.
• Nej, vi pratar inte med boendestödet om att vi mår dåligt. Vi ska fokusera på annat. Om jag mår dåligt ringer jag psykiatrin när boendestödet har gått.
• En förbättringsmöjlighet är planering, samtal, uppföljning, revidering
Genomgång av kartläggningarna
Olika konstellationer av berörd personal från kommun, primärvård,
heldygnsvård och öppenvård samlades vid åtta olika tillfällen för att kartlägga samtliga åtta personers resa i vården
under 6 månader
Kunskap – personalens reflektioner
• Finns en tro om att vården är EN och att alla vet, ex vis VC om psykiatrin
• Vi kräver att patienten förstår, men vi vet inte själva hur det hänger ihop
• Felaktiga förväntningar på kommunens insatser ”Det har du ju boendestödjarna till”
• Vi läcker våra synpunkter om varandra (utifrån okunskap om varandra) till patienten
Kunskap – personalens reflektioner
• Samordning av systemet bör ske. Måste göras med tillit/förtroende.
Vem har det? Rätt person i systemet. Se en linje i kedjan
• Vår egen kartläggning har varit värdefull! Se flöden och mönster. Stanna upp. Backa tillbaka
• Viktigt att se helheten, inte bara den skärv av en människas liv jag är involverad i.
• Vad är det som händer i patientens bättre perioder. Källa till kunskap?
• Skulle det fungera med ”öppen retur”? Minska inläggningar, kontakt med somatik och belastning polis- och ambulanstransporter
Sammanfattning - de enskilda
Kan kommunikation bli bättre mellan vårdcentral och öppenvård?
Kan kommunikation bli bättre mellan öppenvård och kommun?
Kan kommunikationen bli bättre
inom olika vårdgivares organisationer?
Kan kommunikationen bli bättre mellan slutenvård och öppenvård?
Kan det bli mindre av omprövningar?
VC-Öppenvård, Öppenvård-akutvård Kan min egen bedömning räcka för att läggas in - trygghet
Kan vården bli mer tillgänglig?
Mer tider och mobila teamet mobilt?
Kan det bli lättare att
komma intill psykiatrisk vård?
Kan ni SE mig?
Kan ni se HELA mig?
Som jag är nu.
Sammanfattning - personal
Kan vi se vad som händer denenskilde i bättre perioder? Och lära av det.
Kan vi göra gemensamma kartläggningar ? För att lära av och om varandra.
Kan vi ha personliga kontakter för att bygga broar genom relationer?
Kan vi lära oss och bli trygga i att ha samordnad planering – SIP?
Kan fler få tillgång till SAMSA?
Kan vi hitta ett sätt att nå
varandra? Samverkanskunskap?
Telefonlistor?
Kan vi minska tidsfördröjning?
SAMSA, insatser, remiss till rätt vårdnivå
Kan vi pröva med öppen retur för de som gynnas av det?
Kan vi arbeta mer i situations- anpassade lag/team?
Kan vi hitta sätt att se HELA
människan?
IAPS
Integrerat Arbetssätt Psykisk hälsa Skaraborg
Nuläge
Hälso- och sjukvårdsavtalet – ett viktigt styrdokument för
vårdsamverkan
Riktade medel genom
överenskommelsen för psykisk hälsa
Medel till landstingen
Utbetalning av stimulansmedel
Utbetalning av medel för insatser inom primärvården
Utbetalning av medel för insatser inom barn och ungas psykiska hälsa Utbetalning av medel för insatser inom ungdomsmottagningar
Utbetalning av medel för insatser inom brukarsamverkan
Utbetalning av medel för insatser för asylsökande och nyanlända Medel till kommuner
Utbetalning av stimulansmedel
Från båda parter har, efter överenskommelse, medel tagits för gemensam finansiering av
• Länssamordnare för framtagande av handlingsplan och stöd till parterna
• Länsgemensamma aktiviteter
• Gemensamma aktiviteter i vårdsamverkan delregionalt
Överenskommelsen
630 700kr i Skaraborg – beslut IAPS
IAPS är en gemensam arbetsmodell som verkar för:
Intern samordning av kunskap om personen och de insatser som pågår
Ett självklart och tryggt arbete med gemensamma planer när en person har insatser från både hälso- och sjukvård och kommun
Individuella och situationsanpassade team som bildas genom överenskommelse i SIP
Att medarbetare som förväntas samverka i sin tjänst har de redskap som behövs; samordnarkunskap, samverkanskunskap och teamkunskap.
Att kvalitetssäkringsmetoden med partsgemensamma kartläggningar används
Att evidensbaserade metoder används i samverkan och utgör både ett lärande och effektivt stöd
Vårdsamverkan Styrgrupp
Projektledare Processtöd
Arbetsgrupp Processtöd från samverkansgrupperna
Barn & Unga Västbus SIP
Psykiatri &
Missbruk Trepart
Geriatrik Demens Palliativ
OLG
IAPS Integrerat Arbetssätt Psykisk hälsa Skaraborg
Ledning & Styrning Förutsättningar Organisering Implementering SIP
Samordnad Individuell Plan Kunna/vilja
Utbildning ger trygghet
Teamkänsla/arbete Mindset
Klart vi gör det ihop!
Kunskap om team
Intern samordning/samverkan Ha samordning ”hemma” för att kunna samverka ”borta”
Gemensamma
processkartläggningar
”Tänk om vi pratat med varandra!”
Så här blir vi bättre tillsammans.
Samverkanskunskap
Vi behöver en karta, lära oss om varandra och ha rimliga
förväntningar
Personcentrerad Nära Vård
&
Omsorg
