Personer med anorexia nervosas erfarenheter vid vårdkontakt
en metasyntes
Alexandra Rosén
Specialistsjuksköterska, Psykiatrisk vård 2021
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsa, lärande och teknik
A B S T R A K T
Bakgrund: Ätstörningar anses vara ett allvarligt psykiatriskt tillstånd som kan vara potentiellt livshotande och åsamka omfattande samt mångårigt lidande. Anorexia nervosa (AN) bedöms som komplext och involverar psykiska som fysiska dimensioner av personers hälsa. Tillståndet är omdiskuterat som den mest svårbehandlade psykiskiatriska sjukdomen.
Flertalet studier har lyft debatten avseende behandlingsåtgärder som generellt sett tenderar att vara sprungna ur ett mer traditionsenligt angreppssätt. Begränsningar tycks således föreligga av individers subjektiva erfarenheter vid vårdkontakt. Den samtida psykiatriska vården syftar till att stärka individers förmåga till återhämtning samt meningsfullt liv, varför det kan betraktas som väsentligt att erhålla utökad förståelse inför personer med anorexia nervosas erfarenheter för att anpassa omvårdnadsåtgärder samt förhållningssätt utifrån behov, person samt situation. Syfte: Studien syftade till beskriva personer med anorexia nervosas
erfarenheter av vård. Metod: En metasyntes har genomförts med stöd av Polit och Becks niostegsmodell samt Roséns principer för att erhålla en systematik. Databaserna CINAHL, APA Psychinfo samt PubMed har nyttjats. Sammantaget medförde urvalsprocessen 13 vetenskapliga artiklar. Analys: Dataunderlaget analyserades med kvalitativ innehållsanalys och genererade tolv underteman, fyra teman och ett övergripande huvudtema. Resultat: Ett huvudtema utkristalliserades: De yttre och inre elementens inverkan samt samverkan vid vårdkontakt och återhämtning utifrån ett inifrånperspektiv. Med tillhörande fyra teman *En vård som motverkar sitt syfte med förvärvning av besvär i relation till personcentrering, *Ett hotfullt och konfliktfyllt behandlingssystem i relation till trygghet samt frigörelse,
*Omgivningens och vårdpersonalens inverkan, förhållningssätt samt attityder i relation till återhämtning, *Den inre dialogen och striden i relation till återhämtningsprocessen.
Slutsats: Utfallet från metasyntesen konstaterade att upplevelser och erfarenheter kunde skiljas åt mellan personer med AN samt influeras av såväl inre som yttre elements samverkan liksom inverkan. För att främja erfarenheter samt det unika behovet tycktes ett mer
personcentrerat- och återhämtningsinriktat resonemang vara essentiellt.
Nyckelord: Anorexia nervosa, psykiatrisk vård, mentalvård, sjuksköterskevård, omvårdnad, erfarenheter, upplevelser
Keyword: Anorexia nervosa, psychiatric care, mental health care, nursing care, nursing, experiences
Innehållsförteckning
Introduktion 4
Ätstörningar ... 4
Anorexia nervosa ... 5
Behandling, personcentrerad vård och återhämtning ... 6
Rational 9 Syfte 9
Metod 10
Metodologisk ansats ... 10
Figur 1. Niostegsmodell ... 11
Litteratursökning ... 11
Tabell 1. Blocksökning ... 12
Tabell 2. Databassökning ... 13
Urval………14
Tabell 3. Redovisning inkluderade och granskade artiklar………..…………...………15
Analys...………..18
Tabell 4. Illustrering kvalitativ innehållsanalys………..19
Etiska överväganden………...20
Resultat 21 Figur 2. Resultat metasyntes. ... 21
En vård som motverkar sitt syfte med förvärvning av besvär i relation till personcentrering ... 22
Ett hotfullt och konfliktfyllt behandlingssystem i relation till trygghet samt frigörelse ... 27
Omgivningens och vårdpersonalens inverkan, förhållningssätt samt attityder i relation till återhämtning ... 32
Den inre dialogen och striden i relation till återhämtningsprocessen ... 38
Diskussion 46 Resultatdiskussion ... 46
Metoddiskussion ... 51
Kliniska implikationer ... 56
Framtida forskning………...56
Slutsats 57 Referenser 58 Bilaga 1 Redovisning exkluderade och granskade artiklar ……….67
I N T R O D U K T I O N
Ätstörningar anses vara ett allvarligt psykiatriskt tillstånd som kan vara potentiellt
livshotande samt åsamka omfattande och mångårigt lidande för såväl egenerfarna personer som närstående. Det är med den anledningen essentiellt att personer med ätstörning erhåller rätt stöd samt behandling (Clinton & Birgegård, 2017; Socialstyrelsen, 2019). Utifrån ett epidemiologiskt vetenskapligt underlag talar siffror för att omkring 200 000 personer i Sverige drabbats av en ätstörning vid något tillfälle under sitt liv samt att många individer ej erhåller vård utifrån sina behov. Underlag påvisar att ätstörningar kan väcka starka känslor hos såväl närstående som vårdpersonal med ständig risk för missförstånd (Clinton &
Birgegård, 2017). Det är således väsentligt att erhålla en utökad kompentens inom området för att främja förståelsen inför egenerfarna personers upplevelser och erfarenheter av anorexia nervosa för att stödja deras återhämtning med en individanpassad vård.
B A K G R U N D
Ätstörningar
Ätstörning är ett samlingsbegrepp för en rad skilda psykiatriska diagnoser. Det förekommer skilda typer av ätstörningar såsom anorexia nervosa (AN), bulimia nervosa (BN),
hetsätningsstörning (BED), andra specificerade och ospecificerade ätstörningar. Diagnoserna ställs enligt kriterier i klassifikationssystemen International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems (ICD) från Världshälsoorganisationen (WHO) samt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) (Cipriano, Cella & Cotrufo, 2017; Kerr-Gaffney, Harrison & Tchanturia, 2018; Thiebaut, Godart, Radon, Courtet &
Guillaume, 2018). Diskussion har förelegat avseende justeringar av väsentliga punkter bland diagnoskriterier i DSM-5, vilket betraktas kunna leda till ökad komplexitet. Detta utifrån att epidemiologiskt underlag över tid saknas bland befolkningsbaserade studier där man
efterforskar diagnostiska spektrumet i förhållande till kön samt åldersgrupp (Clinton &
Birgegård, 2017). Tillståndet AN kännetecknas av att personer erhåller ett otillräckligt näringsintag vilket leder till en uttalad låg kroppsvikt med en ihållande rädsla för viktuppgång. Personer med BN har återkommande episoder av kontrollförlust samt
hetsätning av stora mängder mat. För att reglera sin vikt kan personer framkalla kräkningar eller andra kompensatoriska beteenden. Majoriteten av personer med BED utvecklar över tid en övervikt. “Andra specificerade ätstörningar” anses vara den mest förekommande
ätstörningsformen vid specialiserad ätstörningsvård och handlar om likartade svårigheter som vid AN, BN eller BED men där kriterier för specifikt tillstånd ej uppfylls. Det har visat sig att personer med ätstörning kan växla mellan skilda ätstörningsdiagnoser. Vanligtvis brukar ätstörningen AN debutera i tonåren för att sedan utvecklas till BN (Cipriano et al., 2017;
Kerr-Gaffney et al., 2018; Thiebaut et al., 2018). Bland personer med erhållen
ätstörningsdiagnos råder det ofta en samsjuklighet med andra psykiatriska tillstånd såsom depression, ångest, tvångssyndrom och/eller självskadebeteende (Cipriano et al., 2017; Kerr- Gaffney et al., 2018; Thiebaut et al., 2018). Ätstörningar kan ge upphov till såväl psykiska som kroppsliga konsekvenser, sociala problem, försämrad livskvalitet hos egenerfarna
(Clinton & Birgegård, 2017; Qian, Hu, Wan, Li, Wu, Ren & Yu, 2013; Socialstyrelsen, 2019) samt leda till stora samhällskostnader (Qian et al., 2013; Socialstyrelsen, 2019). Det
föreligger skilda förklaringar till varför en person drabbas av en ätstörning och rapporteras vara oberoende ålder, kön, etnicitet, socioekonomisk bakgrund, sexuell orientering eller kroppsform (Clinton & Birgegård, 2017). Samspelet av biologiska, miljömässiga (Clinton &
Birgegård, 2017; Qian et al., 2013; Socialstyrelsen, 2019), sociala samt psykologiska faktorer tros ligga till grund (Qian et al., 2013; Socialstyrelsen, 2019) vilket är högst individuellt och något som skapar skilda samt unika vårdbehov (Clinton & Birgegård, 2017; Socialstyrelsen, 2019). Ätstörningar kan härröras av yttre sociokulturella faktorer likt en vilja att passa in en gemenskap alternativt bli utsatt för mobbning i kombination av en sänkt självkänsla (Qian et al., 2013; Socialstyrelsen, 2019). Ätstörningar brukar debutera i pubertal ålder samtidigt som en viss ökande trend avseende nydebuterade ätstörningar bland vuxna tycks föreligga. Bland personer med ätstörning är en övervägande majoritet flickor/kvinnor (Qian et al., 2013;
Socialstyrelsen, 2019; Stein, Keller, Ifergan, Shilton, Toledano, Pelleg, & Witztum, 2020) om mörkertalet bedöms som stort oberoende kön (Clinton & Birgegård, 2017;
Socialstyrelsen, 2019; Coelho, Lee, Karnabi, Burns, Marshall, Geller & Lam, 2018). I Svergie uppskattas omkring 60 000 personer ej uppsöka vård utifrån sina ätstörningsbesvär (Socialstyrelsen, 2019, s.9; Clinton & Birgegård, 2017).
Anorexia nervosa
Anorexia nervosa (AN) är känd sedan år 1689 utifrån den medicinska litteraturen. Ordet anorexi härstämmar från “aptitlöshet”. Definitionen kan i sammanhanget betraktas som felaktig utifrån att sjukdomen inte handlar om en autentisk aptitlöshet, utan snarare om en oförmåga alternativt motvilja att äta trots en bibehållen aptit (Engström, 2019). Tillståndet definieras som komplext med ett otillräckligt näringsintag, uttalad låg kroppsvikt (Cipriano et
al., 2017; Kerr-Gaffney et al., 2018; Thiebaut et al., 2018) samt en ihärdig rädsla för viktuppgång (Cipriano et al., 2017; Kerr-Gaffney et al., 2018; Thiebaut et al., 2018;
American Psychiatric Association, 2014; Arcelus, Haslam, Farrow, & Meyer, 2013). Vidare kännetecknas AN av en obeveklig strävan efter tunnhet med både en övervärdering
(American Psychiatric Association, 2014; Arcelus, Haslam, Farrow, & Meyer, 2013) och överdriven upptagenhet avseende kroppens vikt samt form, vilket kan förankras i
självkänslan (Engström, 2019). Det psykiatriska tillståndet betraktas vara allvarligt och påverkar såväl fysiska som psykiska dimensioner av individers hälsa (Bulik, Reba, Siega-Riz
& Kjennerud-Reichborn, 2005; Crisp, 2006; Rylander, Brinton, Sabel, Mehler, & Gaudiani, 2017). Vidare beskrivs AN vara en form av utmattning av kroppens resurser med
sjukdomsgrund i kropp samt sinne (Rylander et al., 2017). Tillståndet redogörs för vara ett sätt att hantera känslor där ångest i sammanhanget ofta beskrivs förekomma. Ofta föreligger en komorbiditet vid AN (Wildes, Ringham, & Marcus, 2010) där psykiatriska som fysiska symtom liksom tillstånd kan förekomma (Fairburn & Harrison, 2003). AN kan drabba såväl kvinnor som män i alla åldrar, om debutåldern emellertid ter sig vanligare vid tidig tonår.
Uppskattningsvis insjuknar omkring 1,3 procent kvinnor samt 0,3 procent män någon gång under livet av sjukdomen (Engström, 2019). Det föreligger en sannolikhet att AN övergår till en annan form av ätstörning och med risk för återfall (Berkman, Lohr & Bulik, 2007; Eddy, Dorer, Franko, Tahilani, Thompson-Brenner & Herzog, 2008; Steinhausen, 2002). Symtom vid ätstörning kan betraktas röra sig likt ett kontinuum mellan anorexia nervosa samt bulimia nervosa. Flertalet personer har såväl anorektiska som bulimiska symtom vilket antingen kan föreligga parallellt med varandra eller i skilda faser. Omkring 50 procent av personer med anorexia nervosa utvecklar symtom av bulimisk karaktär (Engström, 2019).
Behandling, personcentrerad vård och återhämtning
Anorexia nervosa betraktas som den mest svårbehandlade psykiska sjukdomen (Button, Chadalavada & Palmer 2010) och är förknippad med en ökad risk för suicid, allvarliga medicinska komplikationer samt ett långvarigt förlopp (Button et al., 2010; Clinton
& Birkegård, 2017). En generell uppskattning av personer med AN som erhåller behandling är att omkring hälften blir återställda, med en väsentlig risk för återfall. Utifrån ett
tioårspektiv beräknas omkring 73 procent bli friska (Steinhausen, 2009). Personer med AN kan te sig ambivalenta inför sin återhämtning (Cockell, Geller & Linden, 2003; Williams &
Reid, 2010) där återhämtningsprocessen visat sig vara långvarig (Berkman et al., 2007; Eddy et al., 2008; Steinhausen, 2002).
Behandlingsmetoder för personer med ätstörningar är ofta tvärprofessionella (National Guideline A, 2017). Bevisen avseende psykologisk samt farmakologisk behandling vid AN har varit omdiskuterad som svag där rekommendationerna i nationella riktlinjer är
motstridiga (WFSBP, 2011). Behandlingsinsatserna föreligger främst inom öppenvård, vid allvarligare tillstånd erhåller personer med AN både medicinska- som psykiatriska insatser vid dagsjukvård som sluten heldygnsvård. Flera slutenvårdsenheter har i tillägg specialiserat sig på behandlingsprogram för patienter med ätstörning (Socialstyrelsen, 2019; National Guideline A, 2017; Wallin, af Sandeberg, Nilsson & Linne, 2015; Swenne & Salonen Ros, 2017). Den psykologiska behandlingen med yttersta kunskapsunderlag är kognitiv
beteendeterapi (KBT), behandlingen rekommenderas emellertid i första hand till personer med BN, BED samt andra ospecificerade tillstånd med inslag av hetsätning (Statens
beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU], 2016). För barn och ungdomar med anorexia nervosa är familjebaserad behandling initialt rekommenderad (Wallin et al.,
2015). Flertalet studier har lyft debatten avseende behandlingsåtgärder vid AN som generellt sett tenderer att vara sprungna ur ett mer traditionsenligt samt psykologiskt angreppssätt (Bulik, Berkman, Brownley, Sedway & Lohr, 2007; Fairburn, 2005). Kunskap samt kliniska perspektiv vid ätstörningsbehandling är till stor del objektiv samt symtombaserad. Det föreligger således begränsningar avseende individers erfarenheter, perspektiv samt värderingar vid vårdkontakt (Wetzler, Hackmann, Peryer, Clayman, Friedman, Saffran, Silver, Swarbrick, Magill, van Furth & Pike, 2020). Personer med AN belyser en hög grad av missnöje inför sin behandling (Button & Warren, 2001; Eivors, Button, Warner & Turner, 2003; Rance, Moller & Clarke, 2017) och ett snävt behandlingssystem med fokus på mat och vikt, vilket begränsar återhämtningen (Eivors et al., 2003; Rance et al., 2017).
Ätstörningsvården anses utgå främst från ätbeteenden samt attityder relaterat till vikt samt form. Förväntningar på egenerfarna personers viktökning samt påverkade möjlighet till delaktighet inför sin behandling redovisas vara problematisk (Bulik et al., 2007; Fairburn, 2005). Det bedöms föreligga en risk att ätstörningen förstärks då man bortser från personers önskemål, behov samt förmågor. Att fokusera på strategier kring mat som ett sätt att hantera stress samt livets frågor anses kontraproduktivt i behandling (Eivors et al., 2003). I tillägg redovisar studier att begränsningar av att utforska bakomliggande orsaker till sjukdomen kan leda till en ökad besatthet av vikt samt mat. Då personer med AN inte får utlopp för sina
känslor eller behov kan utveckling av psykisk ohälsa åsamkas. Utifrån beskrivet
förhållningssätt redogör för egenerfarna personer känslor av att känna sig missförstådda, värdelösa samt en minskad tilltro till behandling (Eivors et al., 2003; Rance et al., 2017).
Baserat på ovanstående stycke vittnar egenerfarna personer om brister med att deras
erfarenheter, värderingar samt perspektiv tillvaratas vid vården. Otillräckligheten med att få utlopp för sina tankar samt behov kan således innebära en tilltagande psykisk ohälsa hos indivivder med ätstörningar. Inom den psykiatriska vården påtalas vidden av ett
personcentrerat resonemang där personen i fråga bör bli sedd, bekräftad samt sättas i
centrum. Det är essentiellt att lyfta individen samt skapa ömsesidighet med mellanmänsklig kontakt (Salter, 2006). Baserat på omvårdnad som disciplin föreligger ett humanvetenskapligt helhetsperspektiv vilket innebär att människan under sitt livslopp betraktas som en aktivt skapande individ i det sammanhang hen verkar i, med strävan efter meningsfullhet. Varje person med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning har rätt att erhålla god samt säker personcentrerad vård som stödjer personers oberoende samt självständighet. Insatser åsyftar således till att stärka känslor av kontroll över sitt liv, förmåga att hantera känslor av meningslöshet samt utveckla strategier till att hantera sin sjukdom med dess konsekvenser.
Det är centralt att samtliga individer erhåller utrymme till att växa samt utvecklas
(Psykiatriska riksföreningen för sjuksköterskor, 2014, s.7). Omvårdnaden bör bedrivas likt en reflekterande praktik och dynamisk process för att anpassa val av åtgärder utifrån personers unika behov samt förutsättningar (Ejneborn-Looi, 2015). Vid behandlingsinsatser är det essentiellt att tillvarata personens resurser och förmågor samt identifiera individuella behov för att stärka personens känsla av att vara kapabel till förändring av sitt liv (Salter, 2006;
Slade, Amering, Farkas, Hamilton, O´Hagan, Panther, Perkins, Shepherd, Tse, & Whitley, 2014). Begreppet återhämtning definieras som en djup personlig process vilket involverar personers egna värderingar, känslor, attityder, färdigheter, mål etcetera.
Återhämtningsprocessen betraktas som högst unik vilket ställer krav på vårdpersonal att individanpassa stödet. Samarbetet mellan patient samt sjuksköterska är således essentiellt och styr vårdriktning (Slade et al,. 2014). Vidare är det väsentligt att beakta att personer med psykiska besvär får utrymme till att finna sin inre kraft för att främja återhämtningsprocessen (Barker & Buchanan, 2010). Grundstommen i den psykiatriska vården för att främja
personers återhämtning, förstå de outtalade samt uttalade behoven anses vara samarbetet mellan sjuksköterska och patient. Viktiga komponenter är den tillitsfulla relationen med
mellanmänsklig kontakt och ett medvetet förhållningssätt vid val av åtgärder (Ejneborn-Looi, 2015).
RATIONAL
Intresset för att sammanställa personer med anorexia nervosas erfarenheter har väckts mot bakgrund samt utifrån yrkeslivserfarenheter inom ämnesområdet. Författarens upplevelse går till viss del i linje med bakgrundsbeskrivning avseende att behandlingsprogram tenderat att vara inriktade på matintag samt viktökning utifrån ett mer traditionsenligt angreppssätt.
Ätstörningsvården tycks således orienteras mer utifrån objektifiering, symtom, mallar, rutiner och med risk för att ett personcentrerat- samt återhämtningsinriktat resonemang går förlorat.
Författarens uppfattning är att sjukvårdspersonal generellt sett behöver utöka sin kompetens för att stödja personer till att engagera sig i sin egen unika återhämtningsprocess. Det
föreligger skäl till att reflektera över hur vårdpersonal kan stödja personers återhämtning samt redan vid ett tidigt skede förebygga utveckling av psykisk ohälsa. Vårdpersonal inom såväl specialistvård, primärvård, företagshälsovård såsom mödra- och barnhälsovård till
elevhälsovård stöter på personer med anorexia nervosa. Att erhålla kunskap om personers erfarenheter av anorexia nervosa är högst relevant för att bidra till en ökad
kompetensspridning inom vården samt för att kunna identifiera liksom stödja återhämtning samt välbefinnande. Frågor har således väckts kring hur vårdpersonal kan stödja personer med AN återhämtning. Genom att erhålla en ökad förståelse samt kunskap inom
ämnesområdet hoppas författaren att aktuell studie kan stärka sjuksköterskans roll inom psykiatrisk vård för att främja adekvata omvårdnadsinsatser, förhållningssätt samt attityder mer utifrån ett personcentrerat- samt återhämtningsinrikat angreppssätt.
SYFTE
Syftet med förevarande studie var att beskriva personer med anorexia nervosas erfarenheter av vård.
M E T O D
Metodologisk ansats
För att besvara syfte med förevarande studie samt nå en mer djupgående förståelse kring aktuellt ämnesområde bedömde författaren att en induktiv design med systematisk
litteratursammanställning, via en metasyntes, som värdefull forskningsmetodik (Willman &
Stoltz, 2017, s.399-400). Aktuell studie med induktiv karaktär avsåg inte att göra anspråk till att utröna nya teorier utan att öka kunskapsläget inom området (Rosén, 2017, s.375; Willman, Bahtsevani, Nilsson & Sandström, 2016, s.98-100). Sammanställning av resultat från flera studier med liknande innebörd av kvalitativ analys av data ämnade att nå ett övergripande nytt resultat via metasyntes (Willman & Stoltz, 2017, s.399-400; Willman et al., 2016, s. 98- 100). Författaren avsåg medvetet att genomföra aktuell metasyntes systematiskt och
transparent likt en systematisk litteraturöversikt för att kritiskt analysera samt beskriva sammanställning av forskning inom ämnesområde (Polit & Beck, 2012; Forsberg &
Wengström, 2013). Författaren eftersträvade att underlätta följsamhet i samtliga led samt att öka förståelsen för motiv av val, urval, begränsningar samt utformning som gjorts. Sökning har genomförts systematiskt där artiklar granskats kritiskt och där det varit essentiellt att erhålla en tillräcklig mängd studier av god kvalitet för att bilda ett underlag av vetenskapligt värde (Forsberg & Wengström, 2013). För att upprätthålla systematik och reproducerbarhet har bearbetning samt sökning av artiklar tolkats utifrån Polit och Becks (2012)
niostegsmodell samt Rosén (2017, s.376-377) redogörelser för avseende principer att eftersträva vid en systematisk översikt. Aktuell studie har således följt ett visst mönster med tillhörande steg och principer för att minska risk för godtycklighet eller slump. Övergripande har författaren i aktuell metasyntes, med inspiration från Rosén (2017, s.380-387), preciserat en fråga (problem) samt fastställt urvalskriterier. Vidare har författaren utformat val av litteratur via litteratursökning, grovsållat bland artiklar och abstrakt, bearbetat artiklar i fulltext samt bedömt artiklar utifrån urvalskriterier i enighet med förevarande studies inklusions- och exklusionskriterier. Därtill har författaren granskat studier via relevans- och kvalitetsbedömning med stöd av checklistor från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU, 2014; SBU, 2017) för studiedesign av kvalitativ metod.
För att tydliggöra systematiken samt främja reproducerbarheten, var god se tolkning av Polit och Beck (2012) niostegsmodell enligt figur 1 följande sida.
Figur 1. Niostegsmodell
Litteratursökning
Det första steget av Polit och Becks (2012) niostegsmodell verkställdes via identifiering av problemformulering liksom syfte. I tillägg fastställde författaren urvalskriterier.
I enighet med Rosén (2017, s.376-387) strävade författaren efter reproducerbarhet med hög tillförlitlighet genom väl synlig systematik samt transparens i form av tydliga inklusions- och exklusionskriterier.
För att svara mot syftet inkluderas artiklar som berörde personer med anorexia nervosa och deras erfarenheter av vården. Författaren har strävat efter ett öppet och brett förhållningssätt för att besvara studiens syfte. Personer med anorexia nervosa har inkluderats oberoende vårdform, ålder, kön, etnicitet, eventuell samsjuklighet etcetera. För att erhålla det senaste vetenskapliga underlaget inkluderades artiklar som var publicerade mellan åren 2010 till och med 2020. Vidare var artiklarna internationella alternativt nationella, av medel- till hög kvalitet, i full text, ursprungligt engelskspråkiga, etiskt godkända samt granskade av expertis inom området, peer-rewied (Willman et al., s.89). I aktuell studie exkluderades artiklar med låg kvalitet samt publicerade före år 2010. Artiklar som inte tydligt definierat
studiepopulationen samt vilken typ av ätstörning deltagarna levde med har även exkluderats.
· Steg 1. Identifiera och formulera syfte samt problemområde. Fastställ urvalskriterier.
· Steg 2. Utforma sökstrategier genom val av databaser samt precisera sökord.
· Steg 3. Sök artiklar, insamla vetenskapliga artiklar samt dokumentera sök-strategin.
· Steg 4. Granska samt kontrollera artiklarnas lämplighet och relevans.
· Steg 5. Läs varsamt igenom hela artiklar samt granska dem.
· Steg 6. Relevant information tolkas och sammanställs. Irrelevanta artiklar exkluderas.
· Steg 7. Granska samt utvärdera artiklar kritiskt.
· Steg 8. Analysera artiklarnas resultat, samordna information samt utforma teman.
· Steg 9. Sammanställning av data och resultat. Utformning av litteraturstudie.
Vidare har studier exkluderats som inte utgår från personer med anorexia nervosas erfarenheter utan enbart avser efterforska närståendes perspektiv eller vårdpersonals subjektiva upplevelser. Sammantaget har författaren exkluderat artiklar som ej besvarat förevarande studies syfte.
I enighet med steg 2 utfördes val av databaser, utformning av sökstrategier samt identifiering av sökord. Författaren har utfört sökningarna i databaserna CINAHL (omvårdnad), PubMed (medicin) (Polit & Beck, 2012) samt APA Psychinfo (psykologi). Följande databaser avser att innehålla omvårdnadslitteratur samt vetenskapliga artiklar vilket kan lyfta
omvårdnadsperspektivet samt sjuksköterskans kompetensområde (Willman et al., 2016, s.80- 84). Initialt utfördes en pilotsökning i syfte att efterforska huruvida det förekommer
vetenskapligt underlag inom området (Willman et al., 2016, s.61). Urval av sökord har med stor omsorg frambringats i samband med sökningar för att matcha studiens syfte samt för att specificera sökningen. Enskilda söktermer såsom anorexia nervosa, nurse care, nursing care, mental health care, psychiatric care samt experiences har systematiskt frambringats.
Följande steg 3 användes sökorden initialt var för sig, sedan i kombination med varandra genom blocksökning med OR och AND. Blocksökning samt kombinationssökningar skapade nya konstellationer vilket var till gagn för datainsamlingen avseende det vetenskapliga underlaget. Sökningarna enskilt, i block samt kombination med varandra och i de enskilda databaserna har dokumenterats. För vidare information avseende sökningarna, var god se sammanställning tabell 1 och tabell 2 enligt nedan.
Tabell 1. Blocksökning
BLOCK SÖKORD
ANOREXIA NERVOSA Anorexia nervosa
PSYKIATRISK VÅRD, OMVÅRDNAD, SJUKSKÖTERSKE VÅRD
Mental health care, nurse care, nursing care, psychiatric care
UPPLEVELSER, ERFARENHETER Experiences
Tabell 2. Databassökning. Genomförd 2020-11-16, i enighet med urvalskriterier.
DATABAS CINAHL
SÖKNING SÖKORD ANTAL TRÄFFAR
1 Anorexia
nervosa
2 954
2 Mental
health care
14 006
3 Nurse care 17 311
4 Nursing
care
25 203
5 Psychiatric
care
12 217
6 2 OR 3 OR
4 OR 5
51 606
7 Experiences 181 781
8 1 AND 6 47
9 1 AND 7 247
10 1 AND 6
AND 7
7
DATABAS APA PSYCHINFO
SÖKNING SÖKORD ANTAL
TRÄFFAR
1 Anorexia
nervosa
4 202
2 Mental
health care
15 041
3 Nurse care 5 985
4 Nursing
care
10 966
5 Psychiatric
care
12 444
6 2 OR 3 OR
4 OR 5
3 640
7 Experiences 204 678
8 1 AND 6 68
9 1 AND 7 498
10 1 AND 6
AND 7
8
DATABAS PUBMED
SÖKNING SÖKORD ANTAL TRÄFFAR
1 Anorexia
nervosa
6 036
2 Mental
health care
76 718
3 Nurse care 80 251
4 Nursing
care
257 779
5 Psychiatric care
77 931
6 2 OR 3 OR
4 OR 5
692
7 Experiences 412 814
8 1 AND 6 1 398
9 1 AND 7 889
10 1 AND 6
AND 7
88
Urval
Vid steg 4, i enighet med Polit och Becks (2012) niostegsmodell, kontrollerades artiklarnas relevans samt lämplighet. Det vetenskapliga underlaget som framkom vid
databassökningarna i PubMed, CINAHL samt APA Psychino granskades. Författaren bearbetade artiklarnas titel samt abstrakt för att selektera bland artiklar som matchade studiens syfte. Vid gallringsprocess sållades sju artiklar från CINAHL till två återstående, från APA Psychinfo gallrades åtta artiklar till en artikel samt fjorton kvarvarande artiklar efter att ha bearbetat åttioåtta artiklar från PubMed. Denna urvalsprocess resulterade sammantaget i 17 artiklar.
I följande steg 5 kontrollerades de 17 artiklarnas forskningsprocess övergripande med
tillhörande delar avseende abstrakt, inledning, metod, resultat, diskussion samt slutsats för att utröna huruvida resultat och kvalitet var kompatibla med aktuell studies syfte.
Vid steg 6 sammanställde författaren samtliga artiklars innehåll i ett dokument för att skapa bättre översikt och för att inleda bearbetning avseende granskningsprocess.
Efterföljande steg 7 i Polit och Becks (2012) niostegsmodell kontrollerade samt granskade författaren de 17 artiklarnas metodologiska kvalitet med kritiska ögon. Författaren avsåg att kontrollera mer ingående forskningsprocessens delar samt bedöma metodologisk kvalitativ avseende forskningsansats. I enighet med Rosén (2017, s.380-387) principer granskades studiers relevans med stöd från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU, 2014) granskningsmall. Vederbörande mall avsåg att tydliggöra studieinnehållets relevans, kvalitet samt minimera risk för metodologiska oberäkneliga fel. I denna process exkluderades två artiklar på grund av bedömd låg metodologisk kvalitet. En artikel exkluderades utifrån bristfälligt och snedvridet resultat. Den fjärde artikeln exkluderades utifrån bristande enighet
med aktuell studies syfte. Sammanfattningsvis exkluderades fyra artiklar i denna fas av urvalsprocess, medan de resterande tretton artiklarna inkluderades och utgjorde grunden till studiens analys. För redovisning avseende de sjutton artiklar som granskats var god se tabell 3 för att erhålla de inkluderade samt bilaga 1 för att erhålla de exkluderade.
Tabell 3. Redovisning inkluderade och granskade artiklar Författare,
Titel, År, Land
Metod Urval (bortfall)
Syfte Analysmetod
Teoretiska perspektiv
Resultat Vetenskaplig
kvalitet Blackburn Brid,
O'Connor John &
Parsons Harriet.
Becoming needless: A psychoanalytically informed qualitative study exploring the interpersonal and intrapsychic experiences of longstanding anorexia nervosa
2020 Irland
Kvalitativ forskningsdesign med psykoanalytiskt informerad intervjuteknik
6 deltagare, 3 djupintervjuer per deltagare
(ej redovisat)
Att utforska interpersonella och intrapsykiska upplevelser hos individer som lever med långvarig anorexia nervosa samt överväga hur sådana upplevelser kan påverka och hindra återhämtningen
Kvalitativ psykoanalytisk teori, analysmetod i flera steg och dynamisk process
Tre teman:
‘allt på egen hand
‘blir onödigt
‘ingen talar ditt språk
Måttlig/Hög
Etiskt godkänd
Faija L. Cintia, Tierney Stephanie, Gooding A.
Patricia, Peters Sarah &
Fox R.E. John.
The role of pride in women with anorexia nervosa:
A grounded theory study
2017 Storbritannien
Kvalitativ metod, social konstruktivistisk grundad teori enligt Charmaz (2006)
Halvstrukturerade intervjuer
21 personer (ej redovisat)
Att utforska via grounded teori erfarenheter relaterat till stolthet bland personer med anorexia nervosa
Grounded teori konstruktivistisk analys involverade kodning med konstant jämförelse och memo-skrivande
Resultat: Stoltheten utvecklades under tid vid anorexia nervosa.
Två övergripande begreppsmässiga kategorier identifierades: ‘stolthet blivit sammanflätad med anorexi och‘Stolthet under resan mot återhämtning Vilket omfattade olika former av stolthet "lockande stolthet", "giftig stolthet",
"patologisk stolthet",
"anorexi stolthet", ”Skamlig stolthet”,
”återhämtningsstolthet”
och ”motståndskraftig stolthet”.
Måttlig Varierad urvalsprocess, varierad datainsamling
Etiskt godkänd
Fogarty Sarah &
Ramjan M. Lucie.
Factors impacting treatment and recovery in Anorexia Nervosa:
qualitative findings from an online questionnaire
2016
Australien (USA)
Online-frågeformulär med kvalitativa och kvantitativa frågor som riktade sig till nuvarande eller tidigare personer med AN
Rekryterade deltagare från Australien & USA 161 deltagare (7 bortfall)
Att bättre förstå faktorer som påverkar vårdupplevelserna under behandling och eller återhämtning från självrapporterad anorexia nervosa (AN).
Kvalitativdata analyserades med konventionell innehållsanalys, kvantitativdata analyserades via beskrivande statistisk
Det kvalitativa
resultatet avslöjade faktorer som hindrade eller gynnade behandling och
återhämtning samt individers behov under de fyra faserna av
återhämtning.
De kvantitativa resultaten identifierade att de flesta deltagare hade förtroende för sin vårdgivare och kände sig lyssnade på. De upplevde stöd, där skilda åsikter förelåg avseende behandlingslämpligheten.
Att bli förstådd, uppleva hopp med ett liv efter AN
Måttlig
Eventuella risker med något vag urvalsprocess
Etiskt godkänd
samt självacceptans ansågs vara de tre viktigaste faktorerna i behandlingen och återhämtningen från anorexia nervosa Gorse Pauline,
Nordon Clementine, Rouillon Frederic, Pham-Scottez Alexandra &
Revah-Levy Anne.
Subjective Motives for Requesting In- Patient Treatment in Female with Anorexia Nervosa:
A Qualitative Study 2013 Frankrike
Ansökningsbrev i syfte att bli antagen till vård bestående av presentation och redogörelser för vårdbehov
63 deltagare
40 deltagare med restriktiv typ, 23 med anorexia nervosa binge- eating/purging typ
Att beskriva de subjektiva motiven för kvinnor med anorexia nervosa för att begära inläggning från en kvalitativ analys av ansökningsbrev.
Kvalitativ, induktiv fenomenologisk innehållsanalys (IPA)
Teman och underteman redovisas som ’förlust av kontroll
‘förlust av kontroll över tankar
‘förlust av kontroll över deras beteende
‘intensitet av nöd
‘utmattning
‘isolering
‘ambivalens
‘rädsla för återhämtning
Måttlig Något vag redovisning av teman i resultatdel.
Etiskt godkänd
Lockertsen Veronica, Nilsen Liv, Wellhaven Holm Lill Ann, Rø Øyvind, Burger Linn May &
Røssberg Jan Ivar.
Experiences of patients with anorexia nervosa during the transition from child and adolescent mental health services to adult mental health services 2020 Norge
Kvalitativ, explorativ metod
Inspelade intervjuer från flerstegsfokusgrupp samt sex individuella intervjuer
Semistrukturerad intervjuform
10 deltagare (ej redovisat)
Att undersöka patienternas erfarenheter av övergången mellan Barn- och ungdomssjukvårdstjänster (CAMHS) och
mentalvårdstjänster för vuxna (AMHS)
Kvalitativ systematisk textkondensering i enighet med Giorgi, Psykologisk fenomenologisk
Fokus att analysera uttryckta erfarenheter snarare än möjlig underliggande betydelse
Ungdomarnas upplevelser kännetecknas av fyra övergripande teman: ‘Att vara oförberedd och ensam i övergångsprocessen, ‘Det tar tid att skapa ett förtroendefullt förhållande,
’Vi är inte alla samma, ‘Hur de ser mig och behandlar mig påverkar mitt hopp om framtiden
Måttlig
Något vag urvalsprocess
Etiskt godkänd
Nilsen Jan-Vegard, Wiig Hage Trine, Rø Øyvind, Halvorsen Inger &
Oddli Weie Hanne.
Family-based inpatient treatment for adolescent anorexia nervosa:
a thematic analysis of former patients’
post-treatment reflections
2019 Norge
Kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer
37 deltagare (19 bortfall)
Att undersöka patienters erfarenheter av familjebaserad slutenvårdsbehandling
Kvalitativ, induktiv tematisk analytisk metod
4 huvudteman bestående av 8 underteman.
Huvudtema ‘Aktivera nya sätt att förstå och relatera,
‘Förbättra eller upprätthålla negativ kraftdynamik,
‘Sårbara övergångar och
‘Syskonförhållanden och olika sätt att engagera sig.
Måttlig/Hög
Etiskt godkänd
Olsson Anna &
Lindgren Kajsa.
Getting Well Is More Than Gaining Weight - Patients' Experiences of a
Kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer. Totalt 46 intervjuer.
25 deltagare (ej redovisat)
Att belysa hur patienter med anorexia nervosa upplevde den vanliga vården inklusive akupunktur som en kompletterande terapi för stress och ångest vid en högt specialiserad klinik för ätstörningar.
Kvalitativ, latent innehållsanalys i enighet med Graneheim och Lundman (2004)
Ett huvudtema, tre teman samt nio underteman.
Huvudtema: ‘att sträva efter övergång till ett hälsosamt liv’
Teman:
Hög
Etiskt godkänd
Treatment Program for Anorexia Nervosa Including Ear Acupuncture
2020 Sverige
- ‘Kämpar för att hitta ett sätt’, ‘En lång process mot återhämtning’,‘Akupunktur lägger till ett värde’
Pettersen Gunn, Wallin Karin &
Björk Tabita.
How do males recover from eating disorders?
An interview study 2016
Sverige & Norge
Kvalitativ metod
fördjupningsintervjuer inom ett fenomenologiskt synsätt
15 personer varav anorexia nervosa (n = 10), bulimia nervosa (n = 4) samt ED ospecificerad (n = 1).
(2 bortfall)
Att undersöka vad män upplever som hjälpsamt i deras återhämtningsprocess från ätstörningar (ED)
Kvalitativ innehållsanalys i enighet med Graneheim och Lundman (2004)
4 huvudkategorier: ‘behovet av en förändring, ‘ett åtagande att lämna ätstörningen,
‘interpersonella
förändringar och ‘söka efter ett liv utan ätstörning
Måttlig
Något vagt om resultat definierar det exakta antalet uppgifter från deltagarna
Etiskt godkänd
Ramjan Michelle Lucie & Gill I.
Betty.
An Inpatient Program for Adolescents with Anorexia Experienced as a Metaphoric Prison
2012 Australien
Kvalitativ metod, naturalistisk design, konstruktivistisk
Djupgående, ansikte-mot- ansikte, semistrukturerade intervjuer med ungdomar som behandlades för anorexi i akutvården och där sjuksköterskor arbetar
20 deltagare
Varav 10 deltagare AN och 10 sjuksköterskor (ej redovisat)
Att utforska ungdomars upplevelser inom ett slutenvårdsbeteendeprogram för behandling av anorexia nervosa, liksom de sjuksköterskor som tog hand om dem. I synnerhet fokuserade studien på effekterna av programmets beteendemodifieringsprinciper av förhållandet mellan patient och sjuksköterska.
Hermeneutisk- dialektisk metoden för dataanalys
Datainsamling och analys skedde samtidigt, med användning av en metod som kallas konstant jämförande analys
Studieresultaten belyste de utmaningar som
sjuksköterskor och patienter står inför i att bilda terapeutiska relationer i en miljö som patienten ofta upplever som ett de facto fängelse, där sjuksköterskor tar rollen som
fängelsevakt.
Tre huvudteman: ‘att komma in i systemet, ‘göra tid inom systemet och
"rättegång eller frigivning
Måttlig/Hög
Etiskt godkänd
Seed Tara, Fox John &
Berry Katherine.
Experiences of Detention under the Mental Health Act for Adults with Anorexia Nervosa 2016
Storbritannien
Kvalitativ metod, halvstrukturerade intervjuer
12 deltagare (8 bortfall)
Att undersöka hur personer med anorexia nervosa upplever vård enligt Mental Health act och hur det påverkar återhämtningen
Kvalitativ grounded theory
Fyra övergripande kategorier redogör för upplevelsen över tid:
‘striden’, ‘bubblan’, ‘kliva ut ur bubblan’ och ‘det anorektiska jaget’
Hög
Etiskt godkänd
Sly Richard, Morgan F. John, Mountford A.
Victoria, Sawer Francesca, Evans Charlotte & Lacey J. Hubert.
Rules of engagement:
qualitative experiences of therapeutic alliance when receiving in- patient treatment for anorexia nervosa.
2014 Storbritannien
Kvalitativ metod, semistrukturerade fördjupningsintervjuer
Målmedvetet urval 8 deltagare (4 bortfall)
Att undersöka vårdtagarens upplevelse av terapeutisk allians, att bedöma dess upplevda betydelse och att undersöka vilka element som bidrar till att bygga en starkare allians med klinisk personal.
Tolkande fenomenologisk analys (IPA) i syfte att erhålla rikt med data
Fyra huvudkategorier:
‘allians som en
nyckelupplevelse, ‘att vara aktiv, inte passiv, ‘tabuprat och ‘första intrycket räknas
Måttlig Ej tydligt definierat land eller kontext
Etiskt godkänd
Strand Mattias, Gustafsson A.
Sanna, Bulik M.
Cynthia & von Hausswolff- Juhlin Yvonne.
Self-admission to inpatient treatment in psychiatry:
lessons on implementation
2017 Sverige
Kvalitativ metod, intervjuer
16 deltagare (2 bortfall)
Att undersöka patientupplevelser av praktiska överväganden under startfasen av ett
självintagningsprogram i en ätstörningstjänst- för att kunna ge råd om vad man ska
”göra och inte göra”
Kvalitativ innehållsanalys i enighet med Hseih och Shannon (2005)
Sex underkategorier identifierades:
‘Uppstartsproblem,
‘Problem med att boka en säng, ‘Brist på
personalkontinuitet, ‘Inte tillräckligt med tonvikt på långsiktiga mål, ‘För krävande när det gäller frihet och ansvar och
‘Förslag på alternativa modeller
Hög
Etiskt godkänd
Wright K.M &
Hacking S.
An angel on my shoulder: a study of relationships between women with anorexia and healthcare professionals
2012 Storbritannien
Kvalitativ hermeneutisk fenomenologisk metod
Semistrukturerade intervjuer
13 deltagare, varav 6 deltagare med AN och 7 deltagare vårdpersonal (7 bortfall)
• Att beskriva den levda upplevelsen av terapeutiska relationer mellan kvinnor med anorexi och deras
vårdpersonal
• Att utforska en
servicemodell där relationen inträffar
Tematisk analys Sex teman framkom från intervjuerna:
‘förhållandets äkthet,
‘säkerhet, ‘ätstörningens externisering, ‘återhämtning mätt i kilo, ‘kraften i hopp och optimism och
‘användning och acceptans av maternalism i
vårdmiljön.
Hög
Etiskt godkänd
Analys
I steg 8 analyserades de tretton artiklarna upprepade gånger för att ge en överblick av materialet. För att främja tillförlitligheten genom hela forskningsförandet, steg för steg, har författaren funnit stöd från Willman och Stoltz (2017, s.399-410) redogörelser för av metasyntes med tolkning av Graneheim och Lundman (2004) kvalitativa innehållsanalys inkluderat den senare tappningen av Graneheim, Lindgren och Lundman (2017).
Vid det första steget i enighet med Willman och Stoltz (2017, s.399-410) har författaren varsamt och noggrant läst igenom resultat från samtliga artiklar. Författaren har vid detta steg översatt samt transfererat samtliga artiklars resultat, vilket kan efterlikna en mindmap för att underlätta processen. Vidare har författaren skrivit ned erfarenheter och upplevelser som personer med anorexia nervosa förmedlade. Med stöd från Graneheim och Lundman (2004) har författaren frambringat meningsenheter avseende textens essens, vilket resulterade i sammantaget 390 meningsenheter. I efterföljande steg abstraherades meningsenheterna till kondenserade meningsenheter där kärnan fortsatt bevarats. Författaren har eftersträvat att analysera text som beskrivit det synliga och uppenbara, så kallat manifestinnehåll
(Graneheim & Lundman, 2004).
Följande steg två har författaren abstraherat de kondenserade meningsenheterna till koder, vilket kan tolkas som etikett för meningsenheten (Graneheim & Lundman, 2004). Författaren började söka mönster samt skillnader mellan koderna med hjälp av en mindmap och inledde gruppering av koder med tydliga likheter. Denna process fortlöpte under flera etapper och kan efterlikna ett trattformsliknande analysförfarande. Grupperingar av koder kunde
successivt skiljas åt utifrån olikheter samt förenas utifrån likheter, vid detta stadium började underteman utkristalliseras. Mönstren av underteman resulterade i sin tur i teman. Genom en systematisk jämförelse av skillnader samt likheter mellan koder, underteman samt teman kunde relationen mellan dem leda till ett övergripande huvudtema (Graneheim & Lundman, 2004; Willman & Stoltz, 2017, s.399-410). Författaren har under analysprocess haft som ambition att utgå från personers inifrånperspektiv avseende erfareneheter av vården.
Följaktligen har författaren försökt undvika egen tolkning, förförståelse eller teoretiska resonemang. För att besvara studiens syfte avsågs utformning av tema besvara frågan hur utifrån en erfarenhetsstruktur, vilket kan betraktas som en form av latent tolkning av textens innehåll (Graneheim & Lundman, 2004).
Det sista och tredje steget avsåg författaren att sammanställa underteman, teman samt huvudtema för att frambringa en helhet som besvarade studiens syfte. Det sista steget kan betraktas som en slutsats av metasyntesen (Willman & Stoltz, 2017, s. 399-410). Tabell 4 enligt nedan illustrerar delar av den kvalitativa innehållsanalysen.
Tabell 4. Illustrering kvalitativ innehållsanalys
I det slutgiltiga nionde steget av Polit och Beck (2012) niostegsmodell sammanställdes resultatet där tolv underteman, fyra teman samt ett huvudtema utformats.
Meningsenhet Kondenserad meningsenhet
Kod Undertema Tema Huvudtema
En deltagare kände att hon “ständigt talades med som ett barn eller barn som faktiskt gav mig osäkerheter (68)”
Att uppleva sig bli behandlad som ett barn
Att uppleva sig behandlad som ett barn
Förminskad och avhumaniserad
En vård som motverkar sitt syfte med förvärning av besvär i relation till personcentrering
De yttre och inre elementens inverkan samt samverkan vid vårdkontakt och återhämtning utifrån ett inifrånperspektiv
Marie tyckte att det var en utmaning att inte
“förlora sig själv” till anorexin men omvänt inte vilja “släppa det”
Att uppleva det som en utmaning att inte förlora sig själv till anorexin men samtidigt inte vilja “släppa det”
Att uppleva utmaningar att släppa taget om anorexin och samtidigt inte vilja förlora “den”
Inre strid, ambivalens och anorektisk identitet i relation till kontroll samt hopp
Den inre dialogen och striden i relation till återhämtnings- processen
De yttre och inre elementens inverkan samt samverkan vid vårdkontakt och återhämtning utifrån ett inifrånperspektiv
Etiska överväganden
I samband med påbörjad metasyntes har författaren tagit ett forskningsetiskt
ställningstagande för att undvika ohederligheter, fusk, plagiat samt fabricering av data. För att bevara en god vetenskaplig tradition har vetenskapliga artiklar granskats samt analyserats noggrant. Vidare har författaren beaktat de etiska principerna i enighet med
Belmontrapporten (1979). Samtliga studier har hanterats likvärdigt för att uppnå en tillförlitlighet. Författaren har genomgripande och vid samtliga moment eftersträvat en medveten hållning varför förförståelse, egna värdering samt åsikter har utelämnats i
möjligaste mån (Forsberg & Wengström, 2013). För att minska risk avseende feltolkningar har författaren således beaktat sin egen förförståelse (Priebe & Landström, 2017, s.25-40), brukat citathantering från orginalspråk samt nyttjat lexikon för att översätta (Backman, 2008).
Författaren har under urvalsprocess haft i åtanke vederbörande studies etiska orientering avseende delar såsom att studiedeltagarna erhållit information om studien, att samtycke inhämtats samt hur studien varit finansierad. I tillägg har ett etiskt övervägande inneburit att enbart studier som blivit godkända av etisk kommitté inkluderats.
R E S U L T A T
Syftet med metasyntesen var att beskriva personer med anorexia nervosas erfarenheter av vård. Förevarande studie är grundad på 13 vetenskapliga artiklar av kvalitativ karaktär där samtliga artiklar bedömts vara av medel- till hög metodologisk kvalitet.
Metasyntesen mynnade ut i ett övergripande huvudtema: De yttre och inre elementens inverkan samt samverkan vid vårdkontakt och återhämtning utifrån ett inifrånperspektiv.
Huvudtemat är underbyggt av teman samt underteman som avser återspegla röster från personer med anorexia nervosas inifrånperspektiv. Resultat bestående av huvudtema samt teman illustreras i figur 2 enligt nedan:
Figur 2. Resultat metasyntes
De yttre och inre elementens inverkan samt samverkan vid vårdkontakt och återhämtning
utifrån ett inifrånperspektiv
En vård som motverkar sitt syfte med förvärvning av
besvär i relation till personcentrering
Ett hotfullt och konfliktfyllt behandlingssytem i relation till trygghet
samt frigörelse
Omgivningens och vårdpersonalens
inverkan, förhållningssätt samt attityder i relation till
återhämtning Den inre dialogen och striden i relation
till återhämtnings- processen
En vård som motverkar sitt syfte med förvärvning av besvär i relation till personcentrering
Flera studier påvisade att personer upplever ett kontraproduktivt (Nilsen, Hage, Rø, Halvorsen & Weie Oddli, 2019; Lockertsen, Nilsen, Wellhaven Holm, Rø, Burger &
Røssberg, 2020; Strand, Gustafsson, Bulik & von Hausswolff-Juhlin, 2017) samt ojämlikt behandlingssystem (Seed et al., 2016; Lockertsen et al., 2020; Ramjan & Gill, 2012), likt moment 22, med motstridiga känslor (Seed, Fox & Berry, 2016) där besvär förvärvades i samband med vårdkontakten (Seed et al., 2016; Nilsen et al., 2019; Olsson & Lindgren, 2020;
Blackburn, O'Connor & Parsons, 2020). Personer med anorexia nervosa vittnade om
erfarenheter av att förminskas (Seed et al., 2016; Lockertsen et al., 2020; Fogarty & Ramjan, 2016), att bemötas objektivt samt avpersonifierat (Blackburn et al., 2020; Lockertsen et al., 2020). Det framkom vidare att vården upplevdes rigid (Lockertsen et al., 2020; Seed et al., 2016; Ramjan & Gill, 2012; Olsson & Lindgren 2020) och standardiserad (Olsson &
Lindgren, 2020; Fogarty & Ramjan, 2016) i relation till aspekter som härrörde erfarenheter av att inidivanpassa vården (Nilsen, et al., 2019; Olsson & Lindgren, 2020; Blackburn et al., 2020; Lockertsen et al., 2020) med helhetssyn (Olsson & Lindgren, 2020; Fogarty & Ramjan, 2016). Personer beskrev tydligt i en studie upplevelsen av att frångå en traditionsenlig vård till komplementära behandlingsmetoder där man beaktade meningsfulla aktiviteter,
avslappnings- och mindfulnessövnigar, akupunktur etcetera som fördelaktig. Personer vittnade om fördelar med komplementärbehandling utifrån ett hälsofrämjande samt återhämtningsinriktat fokus (Olsson & Lindgren, 2020).
Ojämlik, svekfull och paradoxal vård
Flera personer uppgav en vård som behandlade dem ojämlikt med skilt fokus samt
bemötande (Seed et al., 2016; Blackburn et al., 2020; Lockertsen et al., 2020; Ramjan & Gill, 2012). Skilt fokus mellan enheter kunde påverka förmågan att visiualisera framtid, känna hopp (Lockertsen et al., 2020) liksom göra avtryck på självkänslan vid olika vårdformer (Seed et al., 2016). Personer redogjorde för skillnader i bemötande, även uppföljningar vid instabila perioder, där barn- och ungdomspsykiatrisk vård (CAMHS) fann ett intresse för dem som person medan vuxenpsykiatrisk vård (AMHS) enbart ville förstå deras sjukdom, vilket illustreras i nedanstående stycke:
