• No results found

STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen. Anvisningar till kursen. Människa, Teknik, Organisation och Säkerhet (7,5 hp)

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen. Anvisningar till kursen. Människa, Teknik, Organisation och Säkerhet (7,5 hp)"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen

Anvisningar till kursen

Människa, Teknik, Organisation och Säkerhet (7,5 hp)

Masterprogrammet PAO Vårterminen 2013

(2)

Människa, Teknik, Organisation & Säkerhet VT-12 (Period II)

Kursens innehåll

Kursen förmedlar ett förebyggande perspektiv på ledning, styrning och utövande av säkerhetsrelaterad verksamhet baserat på social-, organisations- och kognitionspsykologi.

Beteendevetenskapliga perspektiv blir viktigare i takt med att tekniska / organisatoriska system växer, interagerar och blir mer komplexa. Nya system introduceras i existerande organisationsstrukturer, institutionaliserade organisationsformer uppluckras till förmån för lösa / tillfälliga konstellationer. Detta ger nya ramar för organisationers verksamhet med risker för felhandlingar på individnivå och i organisatoriskt beslutsfattande. Förebyggande säkerhetshänsyn blir således viktigare. Kursen behandlar generellt samspelet människa- teknik-organisation (MTO), samt specifikt organisationspsykologiska aspekter på beslutsfattande verksamhetsstyrning, risk- och händelseanalys och kvalitetssäkring.

Undervisning

Kursen är planerad för ca 10 - max15 deltagare. Den arrangeras i form av en seminarieserie där varje seminarietillfälle fokuserar på något väsentligt säkerhetsrelaterat tema enligt läsanvisningar och schema. Seminarierna är obligatoriska. Seminarierna varvar

föredragningar av något tema inom säkerhetsforskningen med diskussioner baserade på det som föredragits samt på anvisat läsunderlag i form av artiklar, bokkapitel, etc. även

tillämpningsövningar kan förekomma. Därför förväntas kursdeltagarna för att kunna bidra till diskussionen vara väl inlästa på anvisat underlag. Kursen avslutas med ett

examinationsseminarium som baseras på redovisning och diskussion av individuellt författade papers.

Kursens lärandemål

Efter avslutad kurs förväntas deltagarna kunna:

 Redogöra för grundläggande teorier och förklaringsmodeller av relevans för säkerhetstänkande i organisationer.

 Redovisa kännedom om psykologiska faktorer som kan antas påverka riskperception, beslutsfattande och riskbeteende.

 Redovisa förståelse av säkerhetsrelaterat beteende i termer av organisationspsykologiskafenomen och villkor.

 Redogöra för väsentliga principer och arbetssätt i tillsynsverksamhet rörande säkerhetsaspekter av organisationers verksamhet

Kunskapskontroll och examination

På kursen tillämpas ett sjugradigt, målrelaterat betygssystem (se nedan). Kursens uppläggning innebär att man läser, diskuterar och examineras kontinuerligt. Kursexaminationen bygger på (1) medverkan i diskussionsseminarier och (2) individuellt författat paper.

1. Diskussionsseminarier

För att få slutbetyg på kursen krävs att följande kurskrav är uppfyllt:

 Aktivt deltagande i samtliga seminarier (frånvaro vid mer än ett tillfälle kompenseras med extrauppgift)

För detta kurskrav används endast betygen ”godkänd” och ”underkänd (med möjlighet till komplettering)”. Bedömning sker med utgångspunkt från följande kriterier:

 Förmåga att föra en ämnesrelevant diskussion

 Inslag av reflektion och eget resonemang

(3)

2. Individuellt författat paper

Kursens slutexamination utgörs av ett individuellt författat paper som utgår från något/några av de centrala teman eller begrepp som kursen behandlar. Detta paper, som ska ha en

omfattning av 5-7 sidor (enkelt radavstånd, inklusive referenser), examineras och betygsätts med den sjugradiga ECTS-skalan (A, B, C, D, E, Fx, F). Bedömning av paper sker med utgångspunkt från följande kriterier:

 Relevant koppling till frågeställning

 Koppling till kurslitteraturen och annan litteratur relevant för uppgiften

 Tydlighet och struktur i framställningen

 Inslag av reflektion/problematisering och eget resonemang

Gradering på hela betygsskalan sker med utgångspunkt från kvaliteten i det individuella papret (enligt ovan) och med hänsyn tagen till den muntliga redovisningen vid

examinationsseminariet.

Betygskriterier

Betygsättningen utgår från följande betygskriterier:

A. De förväntade studieresultaten har uppfyllts i exceptionellt hög utsträckning

Studenten kan kombinera begrepp, teorier och modeller för att förklara verkliga exempel, men också peka ut begränsningar i begreppens/teorierna/modellernas förklaringsvärde, antingen utifrån det verkliga exemplets art eller alternativt teoretiskt synsätt. Studenten argumenterar och diskuterar självständigt i förhållande till litteraturen på ett sätt som skapar nya synteser och tankegångar som går utöver kurslitteraturen

B. De förväntade studieresultaten har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Studenten kan kombinera och jämföra begrepp, teorier och modeller för att förklara verkliga exempel. Studenten argumenterar och diskuterar självständigt på ett sätt som går utöver kurslitteraturen och i viss mån skapar nya synteser.

C. De förväntade studieresultaten har uppfyllts i hög utsträckning

Studenten kan applicera begrepp, teorier och modeller från litteraturen för att förklara verkliga exempel. Studenten kopplar i viss mån självständigt ihop olika teorier och tankegångar som presenteras i litteraturen.

D. De förväntade studieresultaten har uppfyllts helt godtagbart

Studenten kan redogöra för begrepp, teorier och modeller med egna ord. Studenten kan använda dessa för att diskutera verkliga exempel.

E. De förväntade studieresultaten har uppfyllts, trots vissa brister

Studenten kan definiera begrepp och redogöra för vad teorier och modeller avser att förklara. Studenten kan i viss mån använda sådana tankegångar för att beskriva skeendet i verkliga exempel.

Fx. Otillräckligt

Lärandemålen har inte uppfyllts. Insatsen på ett eller flera områden bedöms som att det finns ”vissa brister som måste åtgärdas”, men inget område har bedömts som ”ej godtagbart”. Komplettering krävs.

F. Helt otillräckligt

Lärandemålen har inte uppfyllts och bedöms inte vara möjliga att uppfylla. Insatsen på ett eller flera områden bedöms som ”ej godtagbart”.

(4)

Kurslitteratur Huvudbok:

Glendon, I., Clarke, S. & McKenna, F. (2006) ”Human safety and risk management”, 2nd Ed., Boca Raton, FL, Taylor & Francis. (ca 800 s)

Finns att köpa på t.ex. Bokus, Adlibris och Bokia

Vetenskapliga artiklar :

Clarke, S, & Robertson, I. (2008). An examination of the role of personality in work accidents using meta-analysis. Applied Psychology: An international Review, 1, 94-108. (LADDAS NER via SU-konto)

Etienne, J. (2008) Knowledge transfer in organisational reliability analysis: From post-

accident studies to normal operations studies. Safety Science, 46, 1420-1434. (LADDAS NER via SU-konto)

Hollnagel, E. (2003) Att förstå olyckor: Lätt att bli ”syndabock” i effektiv organisation.

Nucleus, Nr 1/2003, s 12-17. (UTDELAS)

Navestad, T. (2008) Safety Cultural Preconditions for Organizational Learning in High-Risk Organizations. Journal of Contingencies and Crisis Management, 16(3), 154-163. (LADDAS NER via SU-konto)

Pidgeon, N. & O´Leary, M. (2000) Man-made disasters: Why technology and organizations (sometimes) fail. Safety Science, 34, 15-30. (LADDAS NER via SU-konto)

Rollenhagen, C. (2010). Can focus on safety culture become an excuse for not rethinking design of technology? Safety Science, 48, 268-278. (LADDAS NER via SU-konto)

Rollenhagen, C (2011). Event investigations at nuclear power plants in Sweden: Reflections about a method and some associated practices. Safety Science, 49, 21-26. (LADDAS NER via SU-konto)

Svenson, O. (2001) Accident and incident analysis based on the accident evolution and barrier function (AEB) model. Cognition, Technology & Work, 3, 42-52. (UTDELAS)

Svenson, O. & Salo, I. (2003) Om mänskliga beslutsprocesser: Beslutskonflikt – en fråga om värderingar. Nucleus, Nr 1/2003, s 26-31. (UTDELAS)

Zacharatos, A., Barling, J., & Iverson, R. D. (2005). High-Performance work systems and Occupational Safety. Journal of Applied Psychology, 1, 77-93. (LADDAS NER via SU- konto)

Lärare:

I kursen medverkar forskare och experter från myndigheter och universitet (se schema).

Kursansvarig är Johnny Hellgren, Psykologiska institutionen, SU;

Rum 360 Frescati hagv. 14, 3tr, t.vä.

Tel: 08 161388

Email: jhn@psychology.su.se

(5)

SCHEMA

När Var Vad Vem Att läsa

Ons 10/4 09-12.00

357 Kursintroduktion;

Organisationspsykologiska betingelser för

felhandlingar

Johnny Hellgren Psykologiska Inst, SU

Glendon Kap 8+9 Artiklar av Etienne och Pidgeon &

O´Leary

Ons 17/4 09-12.00

357 MTO i praktiken- Tillsyn ur ett myndighetsperspektiv

Anne Edland, SSM

Ons 24/4 09-12.00

U23 Säkerhetsperspektiv Calle

Rollenhagen, KTH

Glendon Kap 1+2 Artikel av Hollnagel och Rollenhagen 1 och 2

Mån 6/5 13-16.00

U22 Personlighet, attityder och riskbeteende,

riskkommunikation

Malin Mattson Psykologiska Inst, SU

Glendon Kap 5+6 Artikel av Clarke &

Robertson.

Ons 8/5 09-12.00

U23 Säkerhetsledning och tillsyn

Lars Axelsson, SSM

Glendon Kap 9+10+11 Artikel av Navestad och Zacharatos et al.

Ons 16/5 09-12.00

357 Händelseanalys Sanny Shamoun, KTH-Teknik och Hälsa,

Avdelningen för Patientsäkerhet

Glendon Kap 4 Artikel av Svensson 2001

Mån 20/5 13-16.00

357 Beslutsfattande och riskperception

Ilkka Salo, Lunds universitet

Glendon Kap 3+4

Artikel av Svensson &

Salo

Ons 29/5 09-12.00

U23 Riskfilosofi Johnny Hellgren

Psykologiska Inst, SU

Ons 5/6 9-16.00

357 Examination av Paper (OBS! Heldag )

Johnny Hellgren

Lokal 357 ligger i hus 14 3tr och U22 och U23 finns i hus 8 2tr.

References

Related documents

Tidigare forskning där könets betydelse för stress bland studenter som är medicin- eller juridikstuderande har även visat att kvinnliga studenterna var mer stressade än de

Både i det dagliga arbetet, som när ett företag blir uppköpt av en utländsk aktör, handlar det inte bara om hur utan även vad för information som förmedlas..

Påstående 30 (jag tittar på antalet meddelanden andra får på sina Facebook väggar) korrelerade med 31 (antalet meddelanden andra får på sina Facebook väggar har väckt

Scott och Bruce (1995) ansåg att forskningen kring beslutsfattande hittills fokuserat för mycket på den specifika uppgift och situation beslutsfattare ställs inför, och alltför lite

I motsats till detta fann en svensk studie (Landström et al., 2016) med 200 randomiserade personer ingen skillnad i kön beträffande deltagarnas attityder kring offer för, i detta

Intervjupersonen uttrycker det: ”Om ledningen inte har det på agendan så kan du jobba ihjäl dig.” En annan intervjuperson menar också att ledningen är A och O, att det är

De biologiska teorierna beskriver fenomen på olika nivåer: det kan handla om teorier för storskaliga fenomen som till exempel växthus- effekten eller teorier för hur informationen på

Sammantaget skulle respondenternas berättelser om dels deras egna situation men även andra immigranter kunna peka på att problemfokuserad copingstrategi har en avgörande