Grubbahus 1:5 och 1:7

(1)

Grubbahus 1:5 och 1:7 1 UV SYD RAPPORT 2002:10

ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

Grubbahus 1:5 och 1:7

Skåne, Kvidinge socken, Grubbahus 1:5 och 1:7 Tyra Ericson

(2)

Riksantikvarieämbetet

Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd

Åkergränden 8, 226 60 Lund Tel. 046-32 95 00 Fax 046-32 95 39 www.raa.se/uv

Kart- och ritmaterial Maj-Lis Nilsson Layout Anita Esping Bodén Tryck/Utskrift UV Syd, Lund 2002

Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3

(3)

Innehåll

Grubbahus 1:5 och 1:7 5

Inledning 5

Undersökningens förutsättningar 5 Syfte och metod 7

Resultat 7 Utvärdering 10

Sammanfattning och förslag till åtgärder 10 Referenser 11

Administrativa uppgifter 11 Bilaga1 12

Bilaga 2 13

(4)

Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan, Skåne län, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1:250 000.

(5)

Grubbahus 1:5 och 1:7

Tyra Ericson

Inledning

Kvidinge Stenkross AB har för avsikt att utvidga en befintlig grus- täkt inom fastigheterna Grubbahus 1:5 och 1:7 i Kvidinge socken.

Området omfattar ca 11 500 m² och gränsar till tidigare undersökta ytor med boplatslämningar och gravar från brons- och järnålder.

Därför utförde Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Syd, en arkeologisk förundersökning inom valda delar av exploateringsområdet.

Förundersökningen ägde rum i mars 2001 och bekostades av Kvidinge Stenkross AB. Ansvarig för undersökning och rapport var Tyra Ericson.

Vid förundersökningen påträffades 104 anläggningar. Stolphål var den dominerande anläggningsformen, följt av gropar och här- dar. Två anläggningar liknade stensättningar, men visade sig efter undersökning inte vara gravar, utan snarare odlingsrösen. Ett av dem låg i anslutning till en stenfri yta tolkad som odlingsyta. Fynd i form av keramik och en knacksten tillvaratogs. Två anläggningar har ¹⁴C-daterats till bronsålder–äldre järnålder. Boplatsen har troli- gen haft en större utbredning åt norr och väster.

Undersökningens förutsättningar

Undersökningsområdet (UO) är centralt beläget inom det grusområ- de som kallas Kvidingefältet, och som ligger mellan Söderåsen och Rönne å. Området är mycket rikt på fornlämningar, och i samband med omfattande täktverksamhet har ett flertal arkeologiska under- sökningar ägt rum under de senaste decennierna (fig. 2). Alven be- står av isälvsavlagringar och topografin har, innan grustäkterna kom att dominera landskapsbilden, bestått av ett stort antal små grusåsar och mindre vattendrag.

Omedelbart sydöst om UO utfördes en arkeologisk undersökning 1988, varvid ett mindre härdområde och tre brandgravar från yngre bronsålder/äldre järnålder kunde dokumenteras (RAÄ 51, Ericson Borggren 1994). I sydväst gränsar UO till en yta som förundersöktes 1998 (Pettersson 2000). Där påträffades gropar, stolphål och härdar som inte föranledde någon fortsatt undersökning. Anläggningstät- heten var låg i den delen av schaktet som gränsade mot den nu aktu- ella ytan. Erfarenheterna från övriga undersökningar inom Kvi-

(6)

Fig. 2. Utsnitt ur GSD-Ekonomiska kartan, blad 3C 4f, 3C 4g, med undersökningsområde och tidigare undersökta om- råden markerade. Skala 1:10 000.

(7)

dingefältet visar dock att boplatserna legat mycket tätt. Inom ca 1 km från UO finns bl.a. boplatser från brons- och järnålder, stensätt- ningar, gravhögar, järnframställningsplatser samt två skansar från historisk tid (RAÄ 24–28, 132, 133, 191, 192). Bland de registrerade fornlämningarna finns även ett antal by- eller gårdstomter. En av dem, Grubbahus gamla tomt med äldsta belägg 1671, är belägen omedelbart norr om UO (RAÄ 182).

Syfte och metod

Matjorden schaktades av från hela UO, med undantag för en ca 5 m bred remsa närmast befintlig täkt i öster. Denna remsa hade dels varit avbanad vid ett tidigare tillfälle, dels förelåg rasrisk. Påträffa- de anläggningar, lager och terrängfenomen dokumenterades i Riks- antikvarieämbetets dokumentationssystem Intrasis. Ett urval av an- läggningarna samt en 1x1 m stor ruta i lagret undersöktes, och pro- filerna ritades i skala 1:20. Påträffade fynd tillvaratogs.

Resultat

Detaljtopografi

UO kan, utifrån topografi och gjorda iakttagelser, delas in i zoner som underlättar vid beskrivning och tolkning (fig. 3).

Alven inom området bestod i allmänhet av grus och sten av olika fraktioner, med fläckvis förekomst av finkornigare material (silt).

Längst i väster fanns ett parti med grus som var fritt från såväl silt- fläckar som större stenar, och som preliminärt tolkades som en odlingsyta. Öster om den löpte i N/S ett drygt 5 m brett fuktförande stråk, som även kunde urskiljas i rasbranten söder om UO. Centralt inom UO löpte en mindre höjdrygg i NV/SO riktning. Norr om höjd- ryggen fanns ett område med rester av ett lager (L102). Längst i norr, liksom längst i söder, fanns flacka partier. Huvuddelen av an- läggningarna var koncentrerade till höjdstråket och det flacka parti- et söder därom.

Anläggningar

Totalt dokumenterades 97 anläggningar och ett lager. Den dominerande anläggningstypen var stolphål, 65 st. varav 12 undersöktes.

Stolphålen var i allmänhet 0,2–0,3 m i diameter och 0,1–0,3 m dju- pa, och var spridda över hela UO. En rad bestående av fyra stolphål längs med UO:s nordvästra begränsning kan ha ingått i någon form av hägnad eller hus.

Flertalet av de 9 härdarna var belägna inom den sydvästra delen av UO, medan de 20 groparna var spridda över hela området. Fem härdar och fem gropar undersöktes. Tre av de undersökta härdarna var 1,5–2 m i diameter och innehöll stora mängder skörbränd sten.

Övriga härdar hade närmast karaktären av sotfläckar. Groparna var alla relativt små (endast i undantagsfall över 1 m i diameter) och flacka.

Två anläggningar utgjordes av stensamlingar. Då brandgravar påträffats vid undersökningen av området öster om UO (Ericson Borggren 1994) kunde det inte uteslutas att det rörde sig om gravar.

(8)

Efter undersökning tolkades dock båda anläggningarna som utplöj- da röjningsrösen. Ett, A1724, låg i anslutning till den s.k. odlingsytan medan det andra, A1417, låg invid UO:s östra gräns.

En ca 2 m bred ränna med N/S utsträckning kunde följas i ca 60 m. Rännan var stratigrafiskt yngre än L102. Ett snitt grävdes genom rännans södra del. Den hade en flack profil och var endast ca 0,2 m djup, med en mycket humös sandig fyllning. Rännan tolkades preli- minärt som en sentida anläggning som kan ha haft samband med gården Grubbahus.

L102 kunde iakttagas inom ett ca 20x50 m stort område norr om höjdsträckningen, samt fläckvis inom den norra halvan av UO. En 1x1 m stor ruta av lagret undersöktes, men inga fynd påträffades.

Lagret var ca 0,02 m tjockt, brunt, humöst och sandigt. Eventuellt kan det utgöra en äldre växthorisont.

Fig. 3. Schaktplan skala 1:1 000.

(9)

Grubbahus 1:5 och 1:7 9 Fynd

I härden A234 påträffades en keramikbit, F1. Den har en tjocklek av 18 mm, men ger trots detta ett relativt fint intryck eftersom inget av de synliga magringskornen är större än 2 mm. Ytan är något vittrad men förefaller inte ha varit rabbad. Inget talar emot att keramiken kan härröra från ett tunnformigt förvaringskärl från yngre bronsål- der eller äldre järnålder.

Från gropen A1169 föreligger en knappt knytnävsstor sten, F2, vars ena ände har ärr som tyder på att den använts som knack- eller krossten.

Lab. n r. Anl.

nr.

Anl. typ Material ¹⁴C-ålder BP Kal. 1 sig ma Kal. 2 sig ma Ua-

26096

358 härd träkol 245065 760–680 BC (0,21), 670–630 BC (0,06), 590–580 BC (0,02), 550–400 BC (0,38)

770–400 BC

Ua- 26097

1169 grop träkol 299565 1380–1340 BC (0,07), 1320–1120 BC (0,62)

1410–1020 BC

Ytterligare tre bearbetade stenar, får räknas till fyndmaterialet.

De påträffades som lösfynd vid förundersökningen 1998 av Magla- by 22:2 och Grubbahus 1:5, men antogs genom ett missförstånd ej vara tillvaratagna och nämns därför endast som förekomst av mal- och knackstenar i rapporten (Pettersson 2000:16). Stenarna har se- dan dess återfunnits. Det rör sig om en större och två mindre stenar.

En av de senare, F4, har två plana ytor och kan ha använts som löpare till en handkvarn.

Datering och tolkning

I avsaknad av daterande fynd eller konstruktioner, utgår dateringen av boplatsen från resultatet av de utförda ¹⁴C-analyserna. För ana- lys utvaldes träkol från två anläggningar. Härden A358 var belägen på höjdryggen och kan anses vara representativ för de större härd- anläggningar som undersöktes. ¹⁴C-analysen antyder en datering till övergången yngre bronsålder–äldre järnålder (Ua-26096, se tabell 1). Gropen A1169 var belägen norr om höjdryggen och gav dessut- om fynd i form av knackstenen F2. Gropen har erhållit en något äldre datering, till äldre bronsålder (Ua-26097, se tabell 1).

De påträffade boplatslämningarna tyder på att platsen varit be- sökt vid upprepade tillfällen under bronsålder och äldre järnålder.

De spridda anläggningarna, varav flera större eldstäder, talar för att vi här har utkanten av ett boplatsområde som kan ha sträckt sig längre åt norr och väster. Den s.k. odlingsytan kan genom sin avvi- kande, relativt stenfria, karaktär ha varit platsen för särskild vege- tation, odlad eller naturlig. Det är knappast troligt att den odlats kontinuerligt under perioden, men den har uppenbarligen inte an- vänts för aktiviteter som satt spår i form av djupare nedgrävningar.

Förekomsten av ett stenröse intill ytan tyder också på att den röjts, vilket är kan vara en odlingsindikation.

Fynden av s.k. knackstenar inom såväl UO som 1998 års yta antyder inte nödvändigtvis att flintslagning ägt rum inom området.

Dessa stenar kan också ha använts för att krossa/mala olika typer

Tabell 1. ¹⁴C-analyser

(10)

av livsmedel. Kross-/malstenar påträffas också ibland deponerade i anläggningar där de utgjort kultiska symboler snarare än verktyg (Stålbom 1998:29).

Inga långhus eller andra konstruktioner kunde konstateras. En rad stolphål i den nordvästra kanten av UO kan dock ha ingått i någon form av hägnad eller hus. En eventuell framtida undersökning av den intilliggande marken kan klargöra detta.

Utvärdering

Syftet med förundersökningen var att klargöra fornlämningssitua- tionen inom UO, samt att preliminärt fastställa de påträffade forn- lämningarnas karaktär, datering och bevarandegrad.

Resultatet av förundersökningen visar att spridda men relativt välbevarade fornlämningar från bronsålder och äldre järnålder finns inom området. Boplatsen torde ha en större utbredning åt norr och väster.

Sammanfattning och förslag till åtgärder

Vid förundersökningen, som omfattade en 10 730 m² stor yta, på- träffades 104 anläggningar. Stolphål var den dominerande anlägg- ningsformen, följt av gropar och härdar. Två anläggningar liknade stensättningar, men visade sig efter undersökning inte vara gravar, utan snarare odlingsrösen. Ett av dem låg i anslutning till en stenfri yta tolkad som odlingsyta. Fynd i form av keramik och en knacksten tillvaratogs.

14C-analyser av träkol från två av de undersökta anläggningarna har gett dateringar till äldre bronsålder respektive övergången yngre bronsålder–äldre järnålder.

De påträffade boplatslämningarna bedöms inte motivera beva- rande eller fortsatt undersökning. Man kan dock förvänta sig att boplatsen har en större utbredning åt norr och väster, vilket bör be- aktas vid en eventuell exploatering av intilliggande ytor.

(11)

Referenser

Ericson Borggren, T. 1994. Arkeologisk undersökning 1988. Bo- platslämningar, yngre bronsålder samt vikingatid/medeltid.

Körslätt 3:1, Kvidinge socken, Skåne. Kristianstads läns muse- um rapport 1994:6.

Pettersson, C. 2000. Arkeologisk förundersökning. Maglaby 22:2, Grubbahus 1:5. Skåne, Kvidinge sn, Maglaby 22:2, Grubbahus 1:5. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2000:20.

Riksantikvarieämbetets fornminnesregister, Stockholm.

Stålbom, U. 1998. Waste or What? Rubbish Pits or Ceremonial De- posits at the Pryssgården site in the Late Bronze Age. Lund Ar- chaeological Review 3 (1977). Lund, s. 21–36.

Administrativa uppgifter

Riksantikvarieämbetets dnr: 422-4890-2000

Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: 220-34733-00, 2001-02-15 Projektnummer: 1420402

Intrasisprojektet: S2001:16

Undersökningstid: 19–29 mars 2001

Projektgrupp: Tyra Ericson (projektledare), Anna Lagergren-Olsson (bl.a. digital inmätning)

Exploateringsyta: 11 500 m² Undersökt yta: 10 730 m²

Läge: Ekonomiska kartan, blad 3C 4f, 3C 4g, x 6223,34 y 1329,87 Koordinatsystem: RT 90 5 gon V

Höjdsystem: RH 70

Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 2 ritfilmer med profiler skala 1:20 och anläggningsbeskrivningar

Fynd: Fnr 1–5, inlämnade till Lunds Universitets Historiska Museum (LUHM), med LUHMnr 31 196

(12)

Anl nr Typ Undersökt 200 Stolphål X

211 Stolphål

220 Härd X

234 Härd X

251 Stolphål 261 Stolphål 270 Stolphål 278 Stolphål

287 Stolphål X 297 Stolphål X

309 Ränna X

358 Härd X

371 Grop X

384 Stolphål 393 Stolphål 411 Stolphål 421 Grop 434 Stolphål 443 Stolphål 451 Stolphål 473 Grop 487 Stolphål 496 Stolphål 506 Grop 522 Stolphål 532 Stolphål

543 Grop X

560 Stolphål 572 Stolphål 581 Grop

597 Stolphål X 608 Stolphål

631 Grop 644 Stolphål 654 Härd 669 Stolphål 679 Stolphål 697 Stolphål 709 Stolphål 720 Stolphål 730 Stolphål 739 Härd 751 Stolphål

761 Grop X

776 Grop 789 Grop 802 Stolphål 815 Stolphål 824 Stolphål

837 Stolphål 845 Stolphål

854 Stolphål X 866 Stolphål X 879 Stolphål

917 Stolphål 927 Härd 941 Stolphål

952 Härd X

970 Stolphål

1004 Stolphål

1014 Stolphål X 1030 Grop

1047 Härd 1078 Stolphål 1089 Stolphål 1104 Stolphål

1144 Grop

1169 Grop X

1201 Grop 1216 Stolphål 1228 Stolphål 1241 Grop 1258 Grop 1277 Stolphål 1290 Stolphål

1303 Grop X

1322 Grop 1341 Grop 1363 Stolphål

1402 Stolphål

1417 Odlingsröse X 1437 Stolphål

1451 Stolphål X 1466 Grop

1488 Stolphål 1504 Stolphål

1517 Härd X

1559 Lager 1648 Stolphål

1724 Odlingsröse X

Anl nr Typ Undersökt

Bilaga1

Anläggningstabell

(13)

Fyndnr Id Sakord Material Vikt (g) Antal Fragmenterings- grad

1 100006 Kärl Keramik 33 1 Fragment

2 100049 Knacksten Bergart 246 1 Intakt 3 100050 Knacksten Bergart 1490 1 Komplett

4 100051 Krossten Bergart 743 1 Komplett

5 100052 Knacksten Bergart 372 1 Komplett

Bilaga 2

Fyndtabell