UV syd, dokumentation av fältarbetsfasen 2008:4. arkeologisk undersökning. Mästerby 1361

(1)

UV syd, dokUMentation aV fältarbetsfasen 2008:4 arkeologisk Undersökning

Mästerby 1361

nya rön om den danska invasionen

gotland, Mästerby socken, fjäle myr 1:5², grens 1:7¹, sandäskes 1:13⁵ dnr 431-486-08

Maria Lingström

DAFF

(2)

Riksantikvarieämbetet

Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV syd

odlarevägen 5 226 60 lund tel. 010-480 82 30 fax 010-480 82 67 www.arkeologiuv.se

kartor ur allmänt kartmaterial, © lantmäteriverket, 801 82 gävle. dnr l 1999/3

Utskrift UV syd, lund, 2009

(3)

Innehåll

Inledning ...5

Den danska invasionen 1361 ...5

Undersökningens förutsättningar...6

Metod...7

Resultat ... 8

Kommunikationsinsatser ...10

Utvärdering ...11

Kommande arbete ...11

Referenser ...11

Muntliga uppgifter ...12

Summary ...13

Administrativa uppgifter ...14

Tabeller ...15

Figurer ...23

(4)

Mästerby 1361

I ploglagret på åkrarna i Mästerby socken på mellersta Gotland döljer sig fynd från det medeltida slaget vid Fjäle myr. År 1361 invaderade den danske kungen Valde- mar Atterdag Gotland, och på sin väg mot Visby säger den muntliga traditionen att han utkämpade ett slag mot gutarna just här. Nu vet vi att den muntliga traditionen stämmer, eftersom vi under åren 2006-2008 har gjort sammanlagt ca 100 fynd med koppling till 1361 års strider. Till fynden hör armborstpilspetsar, delar av stridklub- bor, parerstången till ett svärd, stridsknivar, en sporre samt delar av rustningar och ringbrynjor. Projektilerna hittar vi i den forna myren, tillsammans med tecken på närstrid. Därför tror vi att gutarna gick till motattack mot danskarna, när de försökte ta sig över myren. Men danskarna kom över och den senare delen av striden blev en ojämn kamp mellan professionella soldater och bönder.

(5)

Inledning

Mästerby 1361 är ett forskningsprojekt som bildades 2005. Projektets mål är att lokalisera och tolka fynden efter det slag som stod mellan gutar och danskar i Mästerby socken på mellersta Gotland, dagarna innan striden vid Visby ringmur i juli 1361. Mästerbyprojektet består av Riksantikvarieäm- betets slagfältsteam, Mästerby hembygdsförening och projektledare Maria Lingström.

Under 2008 genomförde projektgruppen två slagfältsarkeologiska under- sökningar i Mästerby socken, Gotlands kommun. Undersökningarna ägde rum den 30 april-3 maj och den 25-29 augusti. Projektgruppen har tidigare genomfört undersökningar i Mästerby, i september 2006 (Lingström 2007, Lingström et. al. 2007), april 2007 och september 2007 (Lingström 2008).

Undersökningarna kommer att fortsätta under 2009.

Den danska invasionen 1361

I juli 1361 intog den danske kungen Valdemar Atterdag Gotland. Efter en landstigning på öns västkust, troligen följd av en mindre sammandrabbning, marscherade kungens här snabbt mot Ajmunds i Mästerby socken. Ajmunds bro i södra delen av socknen har kallats Gotlands nyckel, detta beroende på den kanaliserande terrängen, med dåvarande Sudertingsån som ett brett hin- der och myrmarker som flankskydd, varav Fjäle myr i öster. Över Ajmunds bro löpte huvudvägen mot Visby, och här fanns en tings- och samlingsplats för närområdet.

Det är inte känt hur många män kung Valdemar förfogade över eller hur stor Gotlands befolkning var under denna tid. Jämförelser med ungefärligt samtida invasioner gör det troligt att anta att den danska armén då den nådde Gotland bestod av mellan 1500 och 2500 man, med en stor andel inhyrda tyska professionella legoknektar, medan gutarna kanske kunde uppbåda sammanlagt mellan 3000 och 5000 man, varav möjligen mellan 500 och 2000 man vid Ajmunds, beroende på om södra delarna av ön hann fram i tid (Westholm 2007, s. 123ff, Hammarhjelm 1998, s. 72f och däri anförd litteratur).

Flera samtida källor talar om tre initiala strider på Gotlands landsbygd, men Visby är den enda slagplats som sedan namnges (Tortzen 1961, s. 69f).

Gotlandsprästen Strelow är den första som i 1361-sammanhang skriftligen nämner Mästerby vid namn. Han hävdar att två strider stod på Fjäle myr, dagarna efter varandra (Strelow 1633, s. 170).

Även om händelseförloppet ännu inte är klarlagt vet vi att gutarna år 1361 förlorade vid Fjäle myr. Den 27 juli stod striden vid ringmuren, där omkring 1800 gutar stupade (Thordeman 1939, s. 74). Gotland kom att förbli danskt fram till år 1645.

De gutar (och danskar) som stupade i Visby blev begravda vid Korsbet- ningen strax öster om muren. Tre av ursprungligen möjligen sex massgravar var föremål för arkeologiska undersökningar under åren 1905-1930 (Wen- nersten 1905, Thordeman 1939-1940). Många döda blev begravda i sina rustningar och Korsbetningen är därmed både nationellt och internationellt sett en av de främsta källorna till kunskap om medeltida rustningar.

(6)

Undersökningens förutsättningar

Platsen för Mästerbydrabbningen är belägen i ett flackt jordbruksland- skap med inslag av planterad skog och ängen. Den forna Fjäle myr, som löpte i sydväst-nordostlig riktning genom socknen, dikades under slutet av 1800-talet ut och odlades upp. Det bör noteras att det gotländska ordet myr motsvarar rikssvenskans ”grund insjö”. Väster om den forna myren löper en svag åsrygg i sydsydväst-nordnordostlig riktning. Denna ås kommer framöver att benämnas Fjäle ås. I anslutning till Ajmunds bro i söder finns en del villabebyggelse och vägar, i övriga delar av undersökningsområdet förekommer endast enstaka gårdar och hus. Vattendraget vid bron, som tidigare hette Sudertingsån, grävdes på 1800-talet om vid utdikning av myren och blev Ajmundskanalen. Kanalen löper idag genom de centrala delarna av slagfältet.

Utdikningen av Fjäle myr resulterade i en torrläggning av stora arealer, som i sin tur skapade dagens öppna åkerytor. På många platser går det trots detta fortfarande, i mikrotopografin, att se den forna myrens strandlinjer.

Det medeltida landskapet präglades av glest trädbevuxna ängs- och hag- marker på ömse sidor av den kala myren. Vid ån som i väster avvattnar den forna våtmarken är Ajmunds bro belägen. Det är utifrån terrängförhållan- dena uppenbart att bron varit av avgörande betydelse i taktiskt avseende.

En karta över Fjäle myr från år 1753 (se fig. 2) visar att myren åtmins- tone vid denna tid var gångbar, eftersom ett antal mindre vägar och stigar går över den. Kartans underlag går tillbaka till runt år 1700. Det är möjligt att 1700-talskartan även till viss del speglar de medeltida förhållandena, eftersom Gotlands topografi förblev ungefär densamma från medeltid och fram till de stora utdikningarnas tid. Enligt muntlig tradition ska sommaren år 1361 ha varit extremt torr och varm, vilket bör ha underlättat en dansk övergång över den grunda insjön.

Strax norr om undersökningsområdet är Mästerby kyrka belägen. Den byggdes runt år 1200. 800 m söder om kyrkan står Grenskorset, ett medeltida minneskors utan inskription. Korset står på den medeltida gården Grens gårdsplan. Enligt muntlig tradition stod den avgörande striden mellan gutar och danskar här, och det sägs att de stupade vilar under korset. Idag finns dock inga tecken på en massgrav här.

Ett antal lösfynd (eller uppgifter om lösfynd) med koppling till drabb- ningarna i Mästerby finns, däribland rondelldolkar och armborstpilspetsar.

Från år 1799 och 1826 finns uppgifter om två tillvaratagna ringbrynjor från Mästerby kyrkogård respektive Fjäle myr. Dessa är nu förkomna, liksom en ringbrynja som tillsammans med bland annat pilspetsar enligt muntlig uppgift ska ha påträffats vid jordbruksarbete på Ajmunds gårds åkrar under 1900-talets första hälft. Många av fynduppgifterna är oregistrerade.

År 2006-2007 lokaliserade projektgruppen Mästerby 1361 lämningar efter 1361 års slag i form av armborstpilspetsar, järnspetsar till stridsklub- bor, stridsknivar, en lansspets, ringbrynjefragment samt delar av rustningar i form av lameller, söljor och ett beslag. Huvudparten av fynden kom i de centrala delarna av undersökningsområdet, både i den forna myren och på Fjäle ås, som löper väster om den. Fynden utgjorde två grupperingar, dels ett projektilområde, dels ett närstridsområde. Projektilområdet lokaliserades i den centrala delen av myren samt på dess norra strand. Området var beläget i anslutning till myrens smalaste parti, där en dansk omfattning och övergång möjligen kan ha gjorts. Bland armborstpilspetsarna återfanns

(7)

även små järnkulor, vilket gav upphov till diskussioner om huruvida hand- eldvapen använts (se avsnittet Resultat). Här fanns även fragment av spik- klubbor, vilket tyder på att det inom distansstridsområdet även förekommit närstrid. Slagfältsfynden återfinns sedan längs hela Fjäle ås, från Ajmunds- änget i söder till Grens medeltida gård i norr. Av fynden att döma har här stått splittrade närstrider.

Den mindre undersökning som genomfördes den 30 april-3 maj 2008 möjliggjordes med hjälp av kvarvarande medel från 2007 års undersökning- ar. Undersökningen den 25-29 augusti 2008 finansierades genom bidrag från Vilhelmina von Hallwyls Gotlandsfond, Mästerby hembygdsförening, sällskapet Gotlands Gille i Visby och sällskapet DBW:s stiftelse.

Metod

2008 års undersökningar genomfördes liksom tidigare år enligt de beprö- vade metoder som utvecklats i samband med slagfältsteamets forsknings- undersökningar vid Landskrona (1677) och Borst (1644) i Skåne, Axtorna (1565) i Halland samt Södra Stäket (1719) i Stockholms län. Utrustningen utgjordes av metalldetektorer av märket MineLab Explorer SE och II samt White´s DXF och XLT. För att effektivisera avsökningen användes pinpoin- ters av fabrikatet AutoMax. Fältdokumentation av sökområden och fynd gjordes med hjälp av GPS och handdator (HP, Trimble). All data lagras i fältdokumentationsprogrammet Intrasis. Eventuella förhistoriska samt medeltida fynd kommer att konserveras.

Den metod som nyttjades vid vårens undersökning den 30 april-3 maj 2008 var både extensiv och intensiv metalldetektering, dvs. både mer över- siktlig respektive heltäckande avsökning. Två personer (en arkeolog och en detekterare) samt hembygdsföreningsmedlemmar och markägare me- talldetekterade sammanlagt närmare 31 500 m², fördelade på 11 delytor.

Vid höstens undersökning den 25-29 augusti 2008 nyttjades endast intensiv detektoravsökning. Här deltog tre arkeologer samt hembygdsförenings- medlemmar och markägare i avsökningen av drygt 32 000 m², fördelade på fyra delytor. Sökområdena lades företrädesvis i anslutning till det år 2007 lokaliserade projektilområdet.

För att uppfylla det tredje uppdraget, samt som ett led i Agenda Kulturarvs målsättning med bland annat lokala gruppers deltagande i det arkeologiska arbetet, ställdes även under detta års undersökningar en metalldetektor till förfogande för markägare och medlemmar i Mästerby hembygdsförening.

Under teamets överinseende fick ett begränsat antal personer hjälpa till att undersöka vissa ytor.

I och med årets undersökningar har knappt 4 % av det ursprungligen drygt 7 km² stora undersökningsområdet avsökts. Det bör noteras att sök- djup varierar från åker till åker beroende på tidigare gröda och andra mark- förhållanden. Generellt kan även samma ytor metalldetekteras om och om igen, efter att nya plöjningar gjorts, detta eftersom plogen med tiden vänder upp nya mer djupliggande fynd. Av 100 utslag som metalldetektorn ger är det i regel inte mer än ett eller två fynd som är intressanta när det gäller ett medeltida slagfält av ovan nämnda storlek. Vad gäller Gotland innehåller åkrarna här generellt sett mycket metallskrot, allt från spikar och beslag till delar av jordbruksredskap och svåridentifierbara föremål eller fragment, vilket gör en metalldetektering med siktet inställt på arkeologiska föremål

(8)

av järn extra svår. Hörnstenar för att lyckas lokalisera ett medeltida slag är därför långsiktighet, slagfältsarkeologiskt kunnande, skickliga detekterare, bra teknisk utrustning, GIS-bearbetning av kartor, dokumentation av muntlig tradition samt registrerade och oregistrerade fynd, och sist men inte minst lokal förankring i projektet.

Resultat

Syftet med undersökningen i april/maj 2008 var att karaktärsbestämma och vidare utforska det mindre område som lokaliserats hösten 2007, innehål- lande armborstpilspetsar och spetsar från spikklubbor. Fynden visade sig i direkt anslutning till ovan nämnda område även ha spridning längre väster- och söderut, och utgjordes av ytterligare nio armborstpilspetsar, två spetsar till spikklubbor, en järnsölja, en möjlig lamell och en järnkula, lokaliserade inom fyra delytor. Två delytor var tomma vad gäller säkra 1361-fynd. Söder om Ajmundskanalen lades ytterligare tre delytor för att utröna om slagfäl- tet även hade sträckning hitåt. Inom dessa tre områden lokaliserades en armborstpilspets, en spets till en spikklubba, två järnsöljor och en järnkula (se fig. 3).

Vid vårens undersökning lades även en delyta vid myrens smalaste pas- sage. Detta parti tycks vara stabiliserat med mindre stenar, och kallas av en uppgiftslämnare Munkvägen. Inom denna delyta lokaliserades inga föremål som entydigt kan knytas till 1361, och det är tydligt att danskarna vid sin övergång tagit sig över myren i rak nordlig riktning.

I augusti 2008 genomfördes årets stora undersökning. P. g. a. det myckna regnandet under sensommaren var stora ytor, exempelvis runt det så kallade Ajmundsänget, inte möjliga att metalldetektera på grund av kvarvarande hög växtlighet.

Målet med höstens undersökning var att vidare utforska de centrala delarna av slagfältet. I och med de delytor som avsöktes 2006, våren 2008 och hösten 2008 tycks vi nu möjligen ha en antydan till östlig begränsning av slagfältet, åtminstone verkar 1361-fynden avta österut, med den allmänna reservationen för att nya markberedningar kan vända upp eventuella nya djupliggande fynd. Fyndområdet söder om kanalen utvidgades åt väst, syd- väst, söder och nordost. Här lades tre delytor i anslutning till vårens delytor.

Inom dessa lokaliserades ytterligare tre armborstpilspetsar, en del av ett svärd, en spets till en spikklubba, fyra möjliga lameller samt en eventuell torne till en sölja. Det som återstod av svärdet var en del av parerstången, vilken hade drag karakteristiska för perioden 1200-talets andra hälft–1300- talets första hälft. Parerstången var av mitt på, skador som troligen inte tillkommit i strid utan genom korrosion i jorden (Peter Johnsson, muntlig uppgift). Närmaste fyndparallell är ett svärd från Danmark med datering ca 1300-1350 (Oakeshott 1991, s. 150) men liknande fynd har även gjorts i exv. Hörsne sn, Gotland (se SHM:s föremålsdatabas, inv. nr 20466). Norr om Ajmundskanalen utvidgades fyndområdet åt sydväst, genom att en stor delyta lades åt detta håll, och ytterligare tio armborstpilspetsar, samt en stjärnsporre, en järnsölja och en möjlig lamell lokaliserades (se fig. 3).

Hösten 2007 lokaliserades tre kulor av järn inom området med projekti- ler i myren, och våren 2008 ytterligare två. Även 2006 påträffades en kula i närheten av Grens medeltida gård. Dessa fynd gav upphov till spekula- tioner om huruvida handeldvapen möjligen kan ha använts vid den danska

(9)

invasionen. De tidigaste handeldvapnen i Europa härrör från 1300-talets första hälft. De var individuellt tillverkade och av varierande kaliber. De allra första bössorna laddades med pilspetsar av järn, senare med järnkulor och även stenkulor (Weidhagen-Hallerdt 1991, s. 93ff). På Gotland är den första skriftligt dokumenterade användningen av eldvapen Tyska ordens invasion av ön år 1398 (Westholm 2007, s. 284).

Under vinterhalvåret 2008/2009 ¹⁴C-daterades två järnkulor samt en armborstpilspets från Mästerby. Dateringen av kol i järn är nu vetenskapligt en lika säkerställd metod, som traditionell ¹⁴C-datering, men det förutsätter att det kol som dateras är träkol. Vid dateringar av rent stenkol, som är ett fossilt material med en ålder utanför ¹⁴C-dateringens användbara intervall, eller en blandning av träkol och stenkol, förskjuts dateringsåldern bakåt i tiden. Det är inte möjligt att avgöra om ett metallföremål har fått sitt kolin- nehåll från trä- eller stenkol (Lena Grandin, muntlig uppgift). Dateringarna utfördes av Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, se tabell nedan.

Tabell 1. ¹⁴C -dateringar av järnföremål från undersökning våren 2008

Nr Provnr Sakord Fyndnr Dat. BP Dat. BC/ AD 1 σ Dat. BC/AD 2σ

1 Ua-36877 Kula 8 1265±40 680-

780 AD

660-870 AD 2 Ua-37266 Kula 3 10465±415 10900-9700BC 11300-9100 BC 3 Ua-37267 Armborst-

pilspets

21 465±35 1415-

1450 AD

1405-1485 AD

Dateringen av den första kulan pekar mot perioden vendeltid/tidig vikingatid. Med tanke på att en stenkolsinblandning i materialet är teoretiskt möj- lig, kan det inte uteslutas att provsvaret gett en högre ålder, än föremålets faktiska ålder. Om dateringen stämmer, är det möjligt att föremålet inte är en kula utan ett enklare kulformat viktlod (jfr exv. Thunmark-Nylén 1981, s.

287). Det bör dock noteras att de aktuella föremålen lokaliserades i vad som fram till 1800-talet var en grund insjö. Den andra kulan är av dateringen att döma av nyare datum, eftersom föremål med nyare datering brukar hamna inom detta missvisande tidsintervall. Föremålet var beläget mitt i myren, men inte i samma sammanhang som de fyra ovan nämnda kulorna, utan ca 150 sydsydöst om dessa. Dateringen av armborstpilspetsen gjordes för att verifiera de övriga dateringarnas riktighet. Att dateringen pekar på 1400-tal är förbryllande. Armborstpilspetsen är av pansarbrytande typ och användes endast i strid, inte vid jakt. Rent teoretiskt kan en armborstpilspets ha av- lossats på myren under 1400-talet, men det är högst osannolikt sett ur en arkeologisk-historisk synvinkel att ett slag skulle ha stått här även under 1400-talet. Det finns inga skriftliga källor, fynd eller någon muntlig tradition som tyder på detta. Fyndsammansättningen i övrigt kring armborstpilspetsen talar för att även denna bör höra till det stora antal Mästerbyföremål som har paralleller till Korsbetningsfynden, exempelvis armborstpilspetsar, spetsar till spikklubbor och rustningsdetaljer, såsom lameller, söljor och beslag. Det bör nämnas att kalibreringsdiagrammet visar på en skönjbar om än minimal kurva vid tiden för 1361, vilket troligen motsvarar mindre än 0,5 % sannolikhet. Diskussionen kring ¹⁴C-dateringarna kommer att fortsätta och eventuellt tas upp i ett annat sammanhang.

I och med 2008 års undersökningar har Mästerbymaterialet fått en större bredd, samtidigt som vi hittar fler exemplar av redan tidigare lokaliserade fyndkategorier. Utifrån fyndspridningen kan vi nu ana en händelsekedja

(10)

från söder till norr, och den danska kringgående rörelse, en så kallad omfattning, som tidigare teoretiskt har diskuterats (Thordeman 1944, s. 201, Hammarhjelm 1998, s. 77ff), kan nu bekräftas. Omfattningen tycks dock inte ha gjorts runt myren utan över den. Det är i nuläget inte klart om fyn- den speglar en eller två drabbningar, eftersom endast begränsade undersök- ningar har gjorts vid Ajmunds.

Teorin om hur slaget gick till ser i nuläget ut som följer: Den danska hä- ren kom marscherande söderifrån, från den gotländska västkusten. De flesta var fotfolk, endast den danske kungen och hans närmaste män var beridna.

Styrkan bestod av mellan 1500-2500 man, många av dem tyska legoknektar, och alla toppmodernt utrustade. Gutarna, ca 500 eller kanske så många som 2000 man, hade förskansat sig väl norr om Ajmunds bro och hade även rivit bron. En första konfrontation ägde rum här. Det finns i detta läge två scenarion. Det första är att den danska hären gjorde ett frontanfall, drog sig tillbaka och senare samma dag alternativt dagen efter gjorde ett kombinerat front- och flankanfall. Det andra scenariot är att den danske kungen genom sina förtrupper hade fått information om läget vid Ajmunds bro och därmed valde att genast göra ett kombinerat front- och flankanfall. Det ideala för den danska hären var att strida i öppen terräng, dvs. på markerna runt Fjäle myr. Flankanfallet möjliggjordes genom att rekognoscerande män hade iakttagit en udde i centrala Fjäle myr, som innebar att det här från södra till norra stranden av myren kanske inte var mer än ca 175 m. Vare sig den kringgående rörelsen, militärt benämnd omfattningen, skedde omedelbart eller efter hand, tyder fynden på att gutarna observerade denna rörelse, och gick till aktiv motattack mot danskarna mitt på myrövergången. Gutarna må ha varit ovana vid strid men de insåg att detta var stridens mest kritiska skede, och att slaget skulle vara förlorat om danskarna kom över myren och ut på bredd. Trots gutarnas motstånd tog sig danskarna över och av fynden längs Fjäle ås att döma blev den senare delen av striden en ojämn splittrad kamp och en överlägsen seger för danskarna.

Kommunikationsinsatser

Mästerbyprojektet har under 2008 skapat en hemsida, www.masterby1361.

se. RAÄ:s slagfältshemsida berättar både om Mästerby och om andra aktuella slagfältsprojekt, och nås lättast via länken www.slagfalt.se.

Den 31 maj 2008 invigdes utställningen Kalla spår- modern teknik löser medeltida gåta på länsmuseet på Gotland. I utställningen ingår bland annat fynd från Mästerby, samt texter och kartor som Mästerbyprojektet har produ- cerat. Kartmaterialet har bearbetats av Lars Winroth, Modern Arkeologi.

Liksom tidigare år samarbetade projektet även i år med Medeltidsveck- an, och anordnade den 4 augusti en temadag i Mästerby, med bland annat förevisning av medeltida rustningar och vapen, föreläsning och biltur genom slagfältet.

Fältundersökningarna i Mästerby fick stor uppmärksamhet i lokal mass- media. Flera reportage gjordes av Radio Gotland, Gotlands Allehanda och Gotlands Tidningar. Nättidskriften Fokus Arkeologi gjorde en längre inter- vju. Under höstens undersökning följde dokumentärfilmaren Martin Wann- gård fältarbetet.

Under vårens fältvecka hölls en fältvisning för bidragsgivare. Under hös- ten hölls en fältvisning för bland andra länsmuseet och bidragsgivare, en

(11)

föreläsning för studentföreningen GOTARK samt en informationskväll och fyndvisning för allmänheten. Under bägge fältveckorna kom många och besökte undersökningarna. Besökarna var både gotlänningar och tillresta turister.

Projektets resultat presenterades i september 2008 i ett föredrag på EAA- konferensen (EAA=European Association of Archaeologists), som i år hölls på Malta.

I Fornvännen nr 1/2009 kommer en artikel om slagfältet i Mästerby att publiceras.

Utvärdering

Nu vet vi att det mytomspunna slaget vid Fjäle myr verkligen ägde rum, och vi kan även ana en händelsekedja från söder till norr, med en dansk övergång över myrens smalaste del, ett försök till gotländsk motattack för att hindra danskarna, samt slutligen en ojämn kamp längs Fjäle ås.

I och med årets undersökningar har ca 100 fynd med koppling till 1361 års slag lokaliserats i Mästerby, ett banbrytande resultat med tanke på den långa tid som förflutit sedan slaget ägde rum, dess ringa storlek och vaga historiska uppgifter.

Projektets resultat har nationellt och internationellt sett mottagits med stort intresse, och kommer att ha stor betydelse för framtida konfliktarkeo- logisk forskning, både vad gäller teori och metod. Mästerbyprojektets resultat möjliggör lokaliserandet av andra medeltida slagfält och är metodiskt en föregångare vad gäller lokaliserandet av äldre fältslag.

Mästerbyundersökningarna ger ny information om den danska invasionen år 1361, inte minst genom fynd av bland annat svärd och stridsknivar, föremålskategorier som inte har återfunnits i massgravarna vid Korsbet- ningen. Det slagfältsarkeologiska projektet i Mästerby utgör därmed en mycket viktig förstahandskälla till händelserna år 1361.

Kommande arbete

Projektet planeras att fortsätta under 2009, med likartade kommunikationsinsatser som under tidigare år.

En studiekommitté inom Mästerby hembygdsförening arbetar med ett förslag om ökad tillgänglighet och information vid Ajmunds bro och Grenskorset, bland annat i samarbete med Gotlands turistförening.

Referenser

Hammarhjelm, B. 1998. Gotländsk krigshistoria. Från gutasagan till 1814. Ödins förlag, Visby.

Lingström, M. 2009. Fjäle myr 1361- arkeologiska undersökningar av slag- fältet från dagarna före slaget vid Visby ringmur. Fornvännen 1/2009.

Lingström, M. 2008. Mästerby 1361- fortsatt sökande efter striden mellan gutar och danskar. Riksantikvarieämbetet, Avd. för arkeologiska under- sökningar, UV Syd, Dokumentation av fältarbetsfasen 2008:1.

Lingström, M. 2007. Mästerby 1361- slagfältsarkeologi i Valdemar Atter- dags fotspår. Gotländskt Arkiv. Meddelanden från Gotlands Fornvän- ner, Visby.

(12)

Lingström, M. et al. 2007. Mästerby 1361- gutarnas strid mot Valdemar Atterdag. Riksantikvarieämbetet, Avd. för arkeologiska undersökning- ar, UV Syd, Dokumentation av fältarbetsfasen 2007:3. Lund.

Oakeshott, E. 1991. Records of the medieval sword. The Boydell Press, Woodbridge.

Strelow, H. N. 1633. Cronica Guthilandorum. Den Guthilandiske Cro- nica. Martzan, Köpenhamn.

Thordeman, B. 1944. Invasion på Gotland 1361. Dikt och verklighet.

Hugo Gebers förlag, Stockholm.

Thordeman, B. 1939-40. Armour from the Battle of Wisby 1361, I-II. Kun- gl. Vitterhets historie och antikvitets akademien, Malmö.

Thunmark-Nylén, L. 1981. Vikingatidens ABC. Historia i fickformat, Sta- tens Historiska Museum. Centraltryckeriet AB, Borås.

Weidhagen-Hallerdt, M. 1991. Med byssa och kanon. Stadsvandringar.

Stockholms stadsmuseum. Stockholm.

Wennersten, O. V. 1905. Från utgrävningarna vid Valdemarskorset. Idun.

Stockholm.

Muntliga uppgifter

Lena Grandin, mineralkemist, Riksantikvarieämbetet, UV GAL, Uppsala Peter Johnsson, svärdssmed, Uppsala

(13)

Summary

In July 1361 the Danish king Valdemar IV Atterdag invaded the Swedish island of Gotland. The reasons for the invasion, the number of soldiers and the landing site are unknown. The invasion might have been a step towards creating a Danish Baltic Empire, threatening both Sweden and the Hanse- atic League. In comparison with contemporary invasion armies it is likely that the Danish king might have been able to bring around 1500-2500 men, many of them being German mercenary soldiers. According to contemporary sources three battles were fought in the countryside on Gotland, before the battle of Visby, which took place on the 27^th of July. There is however no mentioning of whereabouts these countryside battles were fought, but it is likely that the first one refers to the landing site and the two latter ones to Mästerby parish on central Gotland.

Gotland was in the Middle Ages divided into six so called settingar (i.

e. sixth parts). Hejde setting on the central western part of Gotland, was the first part to be struck by the Danish army. The gathering place in this setting was Ajmunds, also known as the Key of Gotland, due to its channelling ter- rain with wetlands on both sides of the Ajmunds Bridge, and a wide river running beneath. It is likely that the Danish king realized the importance of Ajmunds and made his way there as quickly as possible, in order to strike the islanders swiftly, step by step.

The total number of population on Gotland in the Middle Ages is unknown. Figures between 15 000 and 22 000 have been mentioned, perhaps the former one is likely due to the Black Death, which struck the island a decade earlier. This might have meant that the islanders were able to gather somewhere between 3000 and 5000 men, out of which perhaps 500-2000 at Ajmunds, depending on whether the men from the southern parts of Gotland were able to make it to Ajmunds, before the invasion army did.

The first written source that mentions Mästerby parish in a 1361 context is a 17^th century one, re-telling that the islanders and the Danes fought at Fjäle myr¹ in Mästerby parish, Fjäle being the eastern lake, seen from the Ajmunds Bridge. The source also claims that a second battle stood “at the same place” the following day, and that the islanders then were defeated, leaving the way to Visby wide open. Supportive of the theory of a battle in Mästerby are also stray finds, oral tradition and legends.

In the battle of Visby approximately 1800 islanders died. Three out of originally six mass graves at Korsbetningen in Visby were excavated during the years 1905-1930. Many men were buried in their protective equipment, and Korsbetningen is therefore an important source of information as to medieval armours.

During the years 2006-2008 the project group Mästerby 1361, comprising the battlefield archaeology team of the Swedish National Heritage Board, the local heritage association and the archaeologist Maria Lingström, have conducted five field surveys in Mästerby, wanting to emphasize both the battlefield and the countryside as important sources of information as to the Danish invasion. The surveys have so far yielded somewhere around 100 finds with connection to the 1361 battlefield, a groundbreaking result considering the time elapsed, the small size of the battle and the vague his- torical documents. The finds consist of crossbow bolts, the cross-guard of a sword, battle knives, spikes from morningstars, a spear head, a spur, as

1 The lake Fjäle was drained by ditches at the end of the 19^th century.

(14)

well as parts of chain-mails and armours, including armour plates, buckles, and an armour mount. Finds of iron projectiles amongst the crossbow bolts suggest that firearms might have been used during the invasion. Radiocar- bon dates do however not support this theory so far, but a correct dating is depended on the use of charcoal when forging the object. If coal was used the dating get older than the actual date of the object. Therefore the dating of a bullet to 660-870 AD might theoretically mean that coal is mixed with charcoal within the metal. Puzzling is also the dating of a crossbow bolt to the 15^th century. The radiocarbon datings will be further discussed.

The Mästerby project and its methods open up new possibilities as to localizing medieval battlefields. Essential cornerstones in the project are battlefield archaeological knowledge, modern technological equipment and local anchorage, as well as documentation of recorded and unrecorded archaeological finds, GIS and last but not least considerable recognition of the local legends and oral traditions. The archaeological material from the Mästerby battlefield supplements the Korsbetningen finds, which demon- strates that the battlefield, as archaeological remains, gives new information about the Danish invasion of Gotland. So far 4 % of the supposed battlefield area has been metal detected. The project will continue with field surveys during 2009.

Administrativa uppgifter

Riksantikvarieämbetets dnr: 429-1318-2009 Länsstyrelsens dnr: 431-486-2008

Projektnummer: 1051032

Intrasisnr: U2008:003, U2008:004

Undersökningstid: 30 april-3 maj, 25-29 augusti 2008 Projektledare Mästerby 1361: Maria Lingström Projektledare slagfältsteamet: Bo Knarrström Övrig personal: Jesper Olsson, Lars Winroth

Undersökt yta: 31 490 m²(vår 2008), 32 190 m² (höst 2008) Läge: Ekonomiska kartan (GSD), blad 6I 4j, 6J 4a Mästerby,

x 6372494 y 1649267

Koordinatsystem: Rikets nät, 2,5 gon väst

Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn:

x 6371209,55 y 1647380,72 Höjdsystem: RH 70

Fynd: Fynd med Fnr 1–33 resp. Fnr 1-73 är inlämnade för fyndfördelning till Statens historiska museum (SHM), Stockholm. Fyndansvar innehas av projektet Mästerby 1361.

(15)

Tabeller

Tabell över samtliga fynd maj 2008 Fyndnr Material Sakord

Längd,

mm Bredd,

mm Vikt,

g. Fragmenteringsgrad

6 Cu-leg. Föremål 7 6 3 Intakt

1 Järn Sölja 29 22 3 Fragment

2 Järn Sölja 25 13 1 Fragment

3 Järn Kula 13 12 6 Intakt

4 Järn Armborstpilspets 16 12 2 Fragment

5 Järn Armborstpilspets 36 11 6 Defekt

8 Järn Kula 15 14 8 Intakt

9 Järn Hästskosöm 21 13 3 Fragment

11 Järn Sölja 40 28 8 Defekt

12 Järn Lamell 63 43 41 Fragment

13 Järn Hästsko 100 31 79 Fragment

14 Järn Armborstpilspets 49 11 16 Intakt

17 Järn Spikklubba, del av 64 11 12 Defekt

19 Järn Lamell 32 31 5 Fragment

31 Järn Hästsko 98 38 111 Defekt

16 Silver Mynt 14 13 1 Intakt

(16)

Tabell över samtliga fynd augusti 2008 Fyndnr Material Sakord

Längd, mm

Bredd, mm

Vikt,

g. Fragm.grad

2 Bly Kula m gjuttapp 15 14 16 Intakt

7 Bly Kula 14 12 13 Intakt

16 Bly Varuplomb? 16 16 13 Intakt

21 Cu-leg. Sölja, liten 18 14 2 Intakt

30 Cu-leg. Kniv 63 19 8 Defekt

34 Cu-leg. Sölja, nyare? 24 33 10 Intakt

39 Cu-leg. Knapp 19 19 4 Defekt

1 Järn Armborstpilspets 73 17 35 Intakt

4 Järn Lamell? 38 40 9 Fragment

8 Järn Svärd 111 19 62 Fragment

10 Järn Fragment 30 12 4 Fragment

11 Järn Hästsko, halvsko 83 26 84 Intakt

12 Järn Oxsko 54 42 45 Fragment

18 Järn Föremål 27 19 15 Fragment

23 Järn Hästsko, halvsko 98 33 109 Fragment

25 Järn Hästsko 97 84 147 Intakt

29 Järn Torne?? 31 4 1 Fragment

37 Järn Fragment/Lamell? 46 21 3 Fragment

40 Järn Spikklubba, del av? 66 12 12 Defekt

43 Järn Hästsko? 56 21 20 Fragment

46 Järn Hästsko, halvsko 115 28 146 Intakt

(17)

Fyndnr Material Sakord

Längd, mm

Bredd, mm

Vikt,

g. Fragm.grad

54 Järn

Hästskosöm/

Armborstpilspets? 17 10 3 Fragment

60 Järn Stjärnsporre 63 28 23 Fragment

61 Järn Hästsko? 47 21 13 Fragment

63 Järn Sölja 28 27 4 Intakt

64 Järn Hästsko, halvsko 66 28 46 Defekt

72 Järn Hästsko 111 113 282 Intakt

(18)

Tabell över samtliga 1361-fynd 2006-2008 Nr Und. Fyndnr Material Sakord

Längd, mm

Bredd, mm

Vikt,

g. Fragm.grad Anmärkning

1 2006 13 Cu-leg. Sölja 27 30 16 Defekt

Kraftig torne med omtag. Kraftigt gångjärn, avbrutet. Både förhistoriska och medeltida paralleller se SHM och GF samt exv. Egan &

Pritchard 1991.

2 2006 5 Järn Ringbrynja, del av 13 11 1 Fragment Jfr Thordeman 1939.

3 2006 9 Järn Sölja 32 23 10 Intakt Rektangulär sölja med bevarad torne. Jfr Thor-

deman 1939, exv. rustning 1, 3, 4, 15.

4 2006 10 Järn Långkniv 360 32 212 Intakt

Aningen böjd, ev. i strid, yttersta spets saknas.

2+2 parställda nithål. Jfr SHM Ganthem, Ragnhildsholmen, Hultaby borgruin. Folin 1984, Cowgilll et. al. 1991, Schneider 1980.

5 2006 11 Järn Lamell 63 50 63 Defekt Jfr Thordeman 1939, exv. rustning 8, 10, 12,

22-24.

6 2006 14 Järn Handsklamell m nitar 50 26 18 Defekt Handsklamell med två kopparlegeringsnitar, jfr Thordeman 1939, s. 417, nr 14.

7 2006 16 Järn Kula 18 17 11 Intakt

8 2006 17 Järn Lamell med stridshål 70 26 25 Defekt Jfr Thordeman 1939, exv. rustning 25.

9 2006 31 Järn Lamell 78 29 26 Defekt Böjd i ena änden. Jfr Thordeman 1939, rust-

ning 6, 1. Jfr fynd 91 2006.

10 2006 51 Järn Lamell 31 23 5 Fragment Jfr Thordeman 1939, exv. rustning 22, 24.

11 2006 62 Järn Lamell 62 40 25 Defekt Jfr Thordeman 1939, exv. rustning 22, 24.

12 2006 64 Järn Lamell? 40 15 5 Fragment Jfr Thordeman 1939, rustning 25. Jfr fynd 70 2006.

13 2006 70 Järn Lamell? 37 12 3 Fragment Jfr Thordeman 1939, rustning 25. Jfr fynd 64 2006.

14 2006 71 Järn Lamell? 38 20 5 Fragment Endast 10 m från långkniv (fynd nr 10).

15 2006 72 Järn Rustningsbeslag 29 14 6 Fragment Jfr Thordeman 1939, rustning 21.

16 2006 74 Järn Lamell 33 25 17 Fragment Jfr Thordeman1939, rustning 1.

17 2006 77 Järn Lamell? 40 14 5 Fragment

18 2006 91 Järn Lamell? 42 35 18 Fragment Böjd i ena änden. Jfr Thordeman 1939, rustning 6, 1. Jfr fynd 31 2006.

19 2006 105 Järn Lamell? 32 22 7 Fragment Jfr Thordeman 1939, handske 16, s. 434, 16:2.

(19)

Nr Und. Fyndnr Material Sakord

Längd, mm

Bredd, mm

Vikt,

20 apr-07 2 Järn Lamell 58 23 16 Defekt

Jfr Thordeman 1939, rustning 6, 1. Jfr fynd nr 94, 96 och 138 från sep-07, fynd nr 31 och 91 från 2006 samt fynd nr 13 från apr 2007.

21 apr-07 5 Järn Lamell m tre nithål 33 25 5 Fragment Jfr Thordeman 1939, rustning 25, nr 302.

22 apr-07 8 Järn Lamell 130 41 84 Defekt M nithål. Jfr Thordeman 1939, rustning 16.

Jfr SHM, Korsbetningen, föremålsid 535928.

23 apr-07 12 Järn Lamell? 48 24 14 Fragment Jfr SHM, Korsbetningen, föremålsid 535928.

24 apr-07 13 Järn Lamell 60 29 25 Fragment

Jfr fynd nr 94, 96 och 138 från sep-07 samt fynd nr 31 och 91 från 2006 samt fynd nr 2 fr. apr-07. Thordeman 1939, rustning 6, 1.

25 apr-07 22 Järn Långkniv, del av 88 22 25 Fragment Jfr fynd nr 10 från 2006 samt där angivna paralleller.

26 apr-07 24 Järn Huggkniv 126 23 29 Fragment

Jfr GF, indexnr 23446, huggkniv, 48 cm, Nygårds, Fole, lösfynd, vikingatid. Jfr vapen- kniv fr. Ög, Söderköping, hög/senmedeltid, SHM inv. nr 34692, föremålsid 553976.

27 sep-07 11 Cu-leg. Ringbrynja, del av 17 12 1 Fragment Halv. Jfr SHM, Korsbetningen, inv. nr 17530, föremålsid 545202, BII:563 samt Läckö slott.

28 sep-07 2 Järn Armborstpilspets 18 10 3 Fragment Spets av armborstpilspets. Rak i profil, när- mast likt 1, 3, 16 i Thordeman 1939, s. 134.

29 sep-07 3 Järn Armborstpilspets 46 14 16 Defekt Jfr Thordeman 1939, nr 7 s. 134, närmast likt.

30 sep-07 4 Järn Spikklubbespets 35 13 10 Intakt Jfr Thordeman 1939, s. 135, fig. 135.

31 sep-07 6 Järn Armborstpilspets 58 15 16 Defekt Jfr Borg 1998, s. 197.

32 sep-07 7 Järn Spikklubbespets 41 10 8 Komplett Mkt skör, spjälkad. Jfr Thordeman 1939, s.

135, fig. 135.

33 sep-07 8 Järn Kula 10 10 4 Intakt

36 sep-07 12 Järn Lamell 49 42 13 Fragment

M nit. Jfr Thordeman 1939, rustning 1, 3, 4, 6, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 19, 20, 22, 23.

(20)

Längd, mm

Bredd, mm

Vikt,

37 sep-07 13 Järn Lamell? 39 28 11 Fragment

M nit. Jfr Thordeman 1939, rustning 1, 3, 4, 6, 8, 9, 10, 11, 12, 13,

14, 15, 16, 19, 20, 22, 23. Men inte lika up- penbar som fynd nr 12

sep -07 och inte samma placering av nit.

38 sep-07 22 Järn Lamell? 33 28 5 Fragment Svår typbestämma i okonserverat skick. Ev.

två små nitar i mitten.

39 sep-07 24 Järn Spikklubbespets 50 10 12 Intakt Jfr Thordeman 1939, s. 135, fig. 135.

40 sep-07 27 Järn Sölja 35 32 10 Intakt M torne. Jfr Thordeman 1939, s. 126, nr 25

och 26.

41 sep-07 29 Järn Lamell? 39 11 5 Intakt Svårt se i okonserverat skick och på så litet fragment.

42 sep-07 32 Järn Sölja 55 55 17 Intakt Jfr Thordeman 1939, s. 126, 1-2.

43 sep-07 36 Järn Sölja 27 23 4 Defekt Jfr Thordeman 1939, s. 127, nr 67.

44 sep-07 41 Järn Lamell? 43 28 10 Defekt Svår typbestämma i okonserverat skick och på så litet fragment.

45 sep-07 60 Järn Armborstpilspets 52 15 18 Fragment Mkt välbevarad. Jfr Borg 1998, s. 197.

46 sep-07 61 Järn Skaftändplatta t kniv? 46 34 10 Intakt M nithål. Jfr SHM Birka, brons och järn.

47 sep-07 85 Järn Lansspets 93 10 17 Fragment

Jfr http://www.knivesbynick.co.uk/ar- rowheads.htm. Datering

medeltid, kopia av fynd från Carrisbrook Castle. Lansspets, SHM

27761, Up, Estuna kyrkogård, vikingatid m.

fl. i samma databas.

Spjutspets, SHM 106742, Tingstäde, vikingatid samt 106739,

Gothem, vikingatid.

48 sep-07 94 Järn Lamell 106 25 24 Defekt

Böjd i ena änden. Se Thordeman 1939, rustning 6, 1. Jfr fynd nr 31

och 91 fr. 2006 års und. samt 96 och 138 från sep-07.

49 sep-07 96 Järn Lamell 108 26 25 Defekt

Böjd i ena änden. Se Thordeman 1939, rustning 6, 1. Se fynd 31

och 91 från 2006 års und. samt nr 94 och 138 från sep-07.

50 sep-07 97 Järn Sölja 39 40 13 Komplett

Utan torne. Parallell Gotlands Fornsals fö- remålsdatabas indexnr

19281, Bunge prästgård, medeltid. Jfr Thor- deman 1939, s. 126, nr

1-4.

51 sep-07 106 Järn Sölja 30 21 5 Fragment M torne. Jfr Thordeman 1939, exv. rustning 1, 3, 4, 9 m. fl.

(21)

Längd, mm

Bredd, mm

Vikt,

52 sep-07 107 Järn Järnled 45 30 17 Intakt

53 sep-07 114 Järn Lamell m stridsträff 77 37 35 Defekt

Breddmått stämmer m rustning 19, pl. 89, de smala. Nithålets

placering stämmer med rustning 21, nr 64.

54 sep-07 130 Järn Sölja 34 23 4 Defekt Thordeman 1939, s. 126, nr 25 och 26.

55 sep-07 131 Järn Långkniv, del av 56 20 13 Fragment Jfr fynd nr 10 från 2006 samt där angivna paralleller.

56 sep-07 137 Järn Sölja 50 45 15 Fragment Jfr Thordeman 1939, s. 126, nr 45-47.

57 sep-07 138 Järn Lamell 75 27 16 Fragment

Böjd i ena änden. Se Thordeman 1939, rustning 6, 1. Jfr fynd

nr 31 och 91 fr. 2006 års und samt fynd nr 94 och 96 i sep-07.

58 maj-08 1 Järn Sölja 29 22 3 Fragment

59 maj-08 2 Järn Sölja 25 13 1 Fragment

60 maj-08 3 Järn Kula 13 12 6 Intakt Jfr fynd nr 8-10 sep-07 samt nr 16 2006.

61 maj-08 4 Järn Armborstpilspets 16 12 2 Fragment

62 maj-08 5 Järn Armborstpilspets 36 11 6 Defekt

63 maj-08 7 Järn Armborstpilspets 59 13 17 Defekt Med tånge

64 maj-08 8 Järn Kula 15 14 8 Intakt Jfr fynd nr 8-10 sep-07 samt nr 16 2006.

65 maj-08 10 Järn Armborstpilspets 40 15 10 Defekt Med tånge? Samma typ som fynd nr 7?

66 maj-08 11 Järn Sölja 40 28 8 Defekt

67 maj-08 12 Järn Lamell? 63 43 41 Fragment

Böjd. Jfr m Thordeman, rustning 16, pl. 77 B:s, rustning 19

pl 89:14, rustning 23, pl. 116. Tjocklek ca 5 mm.

68 maj-08 14 Järn Armborstpilspets 49 11 16 Intakt Med tånge, ngt böjd.

69 maj-08 15 Järn Armborstpilspets 41 13 14 Defekt

70 maj-08 17 Järn Spikklubbespets 64 11 12 Defekt

Annorlunda, jämfört med de andra armborstpilspetsarna.

Smal tånge. En inre metallkärna, som är se- parat från yttre höljet.

71 maj-08 19 Järn Lamell? 32 31 5 Fragment

Samma karaktär som fynd 4-6 höst 2008. Jfr m Thordeman

rustning 24-25. Tjocklek 2-3 mm.

73 maj-08 21 Järn Armborstpilspets 51 17 21 Defekt Kraftig, med holk

74 maj-08 22 Järn Armborstpilspets 32 15 9 Fragment

75 maj-08 25 Järn Armborstpilspets 60 14 19 Defekt Med holk.

77 maj-08 33 Järn Armborstpilspets 14 10 2 Fragment Mkt litet fragment, spets.

78 aug-08 30 Cu-leg. Kniv 63 19 8 Defekt Skaftändplatta till kniv

79 aug-08 1 Järn Armborstpilspets 73 17 35 Intakt Med holk. Välbevarad.

80 aug-08 4 Järn Lamell? 38 40 9 Fragment

Jfr m fynd nr 5-6. Jfr exv. med Thordeman rustning 24-25.

Tjocklek 2-3 mm.

Jfr m fynd nr 4 och 6.

Jfr exv. med Thordeman rustning 24-25.

Tjocklek 2-3 mm.

Jfr m fynd nr 4-5.

Jfr exv. med Thordeman rustning 24-25.

Tjocklek 2-4 mm.

83 aug-08 8 Järn Svärd 111 19 62 Fragment

Parerstång. Datering 1200-talets senare del- 1300-talets första

hälft. Paralleller exv. Hörsne, Gotland SHM inv.nr 20466,

Oakeshott, 1991, s. 150.

84 aug-08 28 Järn Armborstpilspets 60 15 22 Defekt Med holk