Kvalitetsrapport
Sollentuna kulturskola
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 3
2 Nämndens uppdrag ... 4
2.1 Organisation och förutsättningar ... 4
2.2 Vision... 6
2.3 Värdegrund ... 6
2.4 Service-/kvalitetsdeklarationer/garantier/löften... 6
2.5 Målgrupp/Intressenter ... 7
3 Systematiskt kvalitetsarbete ... 8
3.1 Undersökningar, jämförelser och nyckeltal ... 9
3.2 Viktiga händelser ... 11
3.3 Sammanfattande analys och utvecklingsområden ... 12
Bilagor
Bilaga 1: Bilaga 1 Brukarunderso¨kning kulturskolan Bilaga 2: Bilaga 2 Nyckeltal kulturskolor
1 Inledning
Nämnden ska minst en gång per år, behandla en fördjupad kvalitetsredovisning för nämndens verksamheter. Den ska alltid ingå som en del av verksamhetsberättelsen.
I kvalitetsredovisningen görs en samlad bedömning av hur väl nämnden lyckats uppnå de krav och förväntningar som ställs på verksamheten utifrån lagstiftning och regelverk.
Den ska även tydliggöra de utvecklingsområden som nämnden identifierat.
Redovisningen bygger på uppföljningar, utvärderingar och analyser som genomförts under året som gått.
Syftet med kvalitetsredovisningen är att synliggöra uppföljningen av hur relevanta intressenters krav, behov och förväntningar har tillgodosetts och hur det systematiska kvalitetsarbetet fortskridit. Den beskriver även vilken kvalitet nämndens verksamheter levererar och är ett underlag för vidare förbättringsåtgärder i kommande
verksamhetsplan.
2 Nämndens uppdrag
Anvisning
Kort sammanfattning av nämndens uppdrag, lagstiftning samt övrigt regelverk som nämnden har att följa. Uppgifterna hämtas från förvaltningens Basfakta i Stratsys.
Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för allmän kulturverksamhet,
biblioteksverksamhet, kulturskola, idrottsverksamhet, fritidsverksamhet för ungdomar 16 - 20 år, turism, lotteriverksamhet samt bidrag till ungdoms- och kulturföreningar samt till föreningar med verksamhet för personer med funktionsvariationer.
2.1 Organisation och förutsättningar 2.1.1 Organisation
Anvisning
Beskriv hur er verksamhet är organiserad och eventuella förändringar som kan ha påverkat verksamhetens kvalitet och dess arbete.
Kulturskolans organisation består av en administrativ enhet och ett kollegium. Den administrativa delen utgörs av ledningen, kulturskolechef och biträdande
kulturskolechef. Kulturskolechefen har det pedagogiska ansvaret för verksamheten samt personal- och budgetansvar. Biträdande kulturskolechef ansvarar för kulturskolans utåtriktade verksamhet och systemet för hantering av elever och betalning. Kollegiet består av ett trettiotal lärare indelade i ämneslag som musik, dans, drama/teater, akrobatik, bild & form samt kreativt skrivande. Andra mer tillfälliga arbetsgrupper formas inför olika produktioner.
2.1.2 Personal Anvisning
Beskriv förvaltningens personalsituation och hur den kan ha påverkat verksamhetens kvalitet och dess arbete. Ni kan i beskrivningen utgå från medarbetarenkätens resultat, behov av kompetensförsörjning/utveckling samt nyckeltalen som mäter
personalomsättning, sjukfrånvaro och deltidsarbete.
Under åren 2016 och 2017 är kulturskolans tjänstefördelning för ett trettiotal anställda (totalt 24 heltidstjänster) relativt likartad och beskrivs enligt följande:
Kulturskolechef och biträdande kulturskolechef, 2 personer, 2 heltidstjänster
Musik, 24 lärare, 18 heltidstjänster
Dans, 2 lärare, 2 heltidstjänster
Drama & Teater, 1 lärare, 60 % tjänst
Barnkultur (scenkonst), 1 lärare, 40 % tjänst
Bild & Form, 1 lärare, 60 % tjänst
Kreativt skrivande, 1 lärare, 10 % tjänst.
Under vårterminen 2017 består personalgruppen av 16 kvinnliga och 16 manliga medarbetare. Av dessa har 16 lärare (10 manliga, 6 kvinnliga) heltidstjänster och 10 lärare (2 manliga, 8 kvinnliga) deltidstjänster med 50 till 80 % tjänst. Övriga lärare har mindre visstidsanställningar eller vikariat. Tillsvidareanställda lärare på deltid har blivit tillfrågade om utökning av tjänst när detta har varit möjligt. Några har tackat ja till detta och fått heltidstjänster (manlig pianolärare, kvinnlig sånglärare).
Under 2016 var personalomsättningen 21,4 % och sjukfrånvaron 3,3 % (KFK 5,0 %).
Sjukfrånvaron för kvinnliga lärare var 5,3 % och för manliga lärare 1,3 %.
Kommentarer kring personalomsättningen och sjukfrånvaro görs under 3.1.3.
Medarbetarenkäten 2015 visade nedslående siffror. Vid flera personalmöten som följde på detta och som behandlade förbättringar av olika områden där enkäten visade på brister har kollegiet förklarat det nedslående resultatet med det bekymmersamma läge som gällde vid tiden för enkäten. Kulturskolan flyttade då till nya lokaler som inte var färdigställda. Ombyggnationen pågick samtidigt med ordinarie verksamhet vilket ledde till en ogynnsam arbetsmiljö och missnöje bland personalen.
Den handlingsplan som formulerades ledde till att KFK tillsatte en extern tillsynsman som regelbundet kontrollerade ombyggnationen varpå tidsplanen kunde hållas bättre än tidigare. Undervisningsrummens akustiska problem förbättrades. Invigningen av kulturskolan genomfördes och kollegiet är till största delen nu nöjd med resultatet av ombyggnationen.
Största delen av kulturskolans verksamhet bedrivs i kulturskolans nya lokaler på Rudbecks väg i Landsnora, men lärarna undervisar också i kommunens olika
grundskolor och bibliotek. Totalt handlar det om 15 olika externa undervisningslokaler.
Kvaliteten och tillgången på dessa lokaler varierar. En utmaning kring dessa spridda lokaler handlar om ändamålsenlig standard, samt att inför varje termin få besked från grundskolan om kulturskolans lärare alls kan få tillgång till grundskolans
undervisningsrum. Ofta fördröjs beskedet vilket försenar schemaläggning och terminsstart. Fördelen med de externa lokalerna är att de ligger i de yngre elevernas närhet.
2.2 Vision Anvisning
För de förvaltningar som har en vision. Uppgifterna hämtas från förvaltningens Basfakta i Stratsys.
I kulturskolans vision ges alla elever en grundläggande kulturell verksamhet med hög kvalitet. Efter vars och ens förmåga, intresse och ambition utvecklar eleven kulturella färdigheter och artistisk förmåga. Elever upplever och utövar musik och kultur som bär mening och är betydelsefull.
Kulturskolans vision kopplas samman med några viktiga principer för barn och ungas utveckling och lärande. Principerna stärker elevens logiska, emotionella och sociala förmågor. Bland flera förmågor stärker kulturskolans verksamhet elevens uthållighet, självförtroende och sociala ansvarstagande. Det sistnämnda har betydelsen ansvar för den egna utvecklingen och omsorgen om den andre.
2.3 Värdegrund Anvisning
För de förvaltningar som har en värdegrund. Denna punkt syftar till att ge en uppfattning kring den etiska grund som förvaltningen ”vila på” då eventuella kvalitetsfaktorer kan härledas till värdegrunden. Uppgifterna hämtas från förvaltningens Basfakta i Stratsys.
Kulturskolans värdegrund betonar en demokratisk och jämställd verksamhet där individens behov, värde och integritet beaktas oavsett kön, sexuell läggning, funktionsvariation, kulturell, etnisk, social, ekonomisk och religiös bakgrund.
Kulturskolan har utarbetade planer som bidrar till att elever och personal ska känna sig trygga och må bra i kulturskolan.
Värdegrunden anför även arbetssätt kring tradition, nyskapande, lustfyllt lärande och en meningsfull fritid. För att dessa värden ska uppfyllas framhålls vikten av professionens kunskapsutveckling. En vital lärargrupp som prövar och utvecklar den egna
kompetensen kan på ett insiktsfullt och inspirerande sätt stödja barns och ungas kulturella utveckling.
2.4 Service-/kvalitetsdeklarationer/garantier/löften Anvisning
För de förvaltningar som har Service-/kvalitetsdeklarationer/garantier/löften. Kort beskrivning av dessa och hur de följs upp.
Kulturskolan garanterar minst 26 undervisningstillfällen per läsår där lärare medverkar.
Garantin följs upp av ledningen, både löpande och vid läsårsslut i lärares undervisningsscheman. Infrias inte garantin återbetalas en del av avgiften.
2.5 Målgrupp/Intressenter Anvisning
Definiera relevanta intressentgrupper och eventuella förändringar av grupp, deras krav, behov och förväntningar.
Kulturskolan erbjuder verksamhet för barn och unga från 3 till 21 år och varje vecka möter ett trettiotal lärare runt 1800 elever. Andelen av alla Sollentunas barn och unga från 7 till och med 15 år som deltar i kulturskolan uppgår idag till 16 procent
(uppskattade siffror).
Elever som deltar i musik- eller kulturskola som andel av
invånare 7-15 år, (%) 2014 2015 2016*
Liknande kommuner enl Kolada,
Genomsnitt
28 30
Täby - 17
Nacka 31 59
Vaxholm 38 40
Ekerö 20 20
Värmdö 37 32
Järfälla 15 18
Knivsta 26 27
Sollentuna 25 18
* 2016 års siffror är inte publicerade i Kolada än, 2017-06-05.
Under perioden fram till 2020 beräknas denna åldersgrupp att öka med runt 350 personer. Om kulturskolan anslag är oförändrade under denna period, liksom lärarnas arbetsbeting, minskar andelen av de unga som deltar i kulturskolans verksamhet med 0,5 %.
I kulturskolan finns deltagare som kultur- och fritidsnämnden prioriterar. Dessa är unga i utanförskap, nya i Sverige och personer med funktionsvariation. Ett tiotal personer med funktionsvariation deltar i kulturskolans musik- och musikalverksamhet. Ett femtiotal unga ensamkommande deltog i verksamheten våren 2016 med ett program vars pedagogik utformades i samverkan med SFI. Några ur gruppen har fortsatt delta i kulturskolan. Beträffande gruppen unga i utanförskap, se avsnitt 3.3.
3 Systematiskt kvalitetsarbete
Anvisning
Beskriv hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits under föregående år utifrån:
- vilka åtgärder som vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet - vilka resultat som uppnåtts
Systematiskt kvalitetsarbete innebär att vi systematiskt och kontinuerligt planerar, följer upp och förbättrar vår verksamhet i förhållande till de krav, mål och riktlinjer som ställs på verksamheten.
Sedan hösten 2014 pågår ett kvalitetsarbete i kulturskolan under arbetsnamnet kulturskolans utvecklingsarbete för lärare och elever i Sollentuna. I inledningsfasen handlade utvecklingsarbetet om att få en mer samlad bild av verksamheten i kollegiet och att rikta fokus på kärnverksamheten, det vill säga de händelser och aktiviteter som elever och lärare utför (undervisning, repetitioner, evenemang, samvaro, dialoger).
Lärarna presenterade arbetssätt för varandra och etablerade samarbeten så att ämnes- och genreöverskridande processer kunde äga rum i verksamheten.
När lärarna på olika sätt fått möjlighet att på professionens villkor samarbeta, pröva och utveckla den egna kompetensen, kan de på ett insiktsfullt och inspirerande sätt också stärka viktiga förmågor för barn och ungas lärande. Därmed utvecklas elevers kulturella färdigheter vilket ger en lustfylld och meningsfull fritid för dem (se 2.1.1
Brukarundersökningar, elevens trivsel), och ett meningsfullt arbete för lärarna.
I samband med utvecklingsarbetet behandlades frågor om vilka deltagare som finns i kulturskolan, vad deltagarna vill och hur deras önskemål och behov kopplades till lärargruppens villkor och förutsättningar. Vi analyserade också hur personalen följer upp olika resultat och processer (arbetssätt, elevers inflytande, föräldramedverkan).
En annan del av utvecklingsarbetet handlar om ökad transparens av kulturskolans verksamhet. Elever och anhöriga har fått ökad insyn och delaktighet i kulturskolan genom att personalen systematiskt dokumenterar processer och resultat och delar denna dokumentation både med varandra och med brukarna.
I arbetet att följa upp verksamheten gjordes en översyn av orkesterverksamheten under hösten 2016. Den visade att endast ett fåtal elever medverkade i kulturskolans olika orkestrar. Verksamheten i blåsorkesterar hade upphört då elever saknades. Två
stråkorkestrar hade vid samma tid knappt 30 elever. Detta ledde till att en
omorganisation genomfördes i januari 2017. Nu medverkar i stort sett alla elever i åldern 5 till 15 år (230 elever) i två orkestrar där stråk och blås nu spelar tillsammans.
Ett hundratal av dessa elever deltog vid orkesterkonserten den 19 maj i Häggviks fullsatta aula.
Under hösten 2016 utvärderades kulturskolans dåvarande IT-system för elev- och betalhantering (Extense). Systemet var föråldrat, kostsamt och innebar vid terminsstart flera veckors arbete för ett fyrtiotal lärare och administrativ personal. Extense gav också opålitliga statistiska uppgifter. Det kösystem som var kopplat till Extense speglade inte verkligheten och var svårt att hantera på ett för brukaren rättvist sätt. Ett nytt system (Study Along) har därför implementeras under våren 2017. I detta system kan målsman direktbetala kurser med kort, elever har en internetbaserad plattform för digitalt lärande och statistikverktyget fungerar bra. Kösystemet har upphört. Intressent köper direkt lediga kursplatser, publicerade i en kurskatalog. Finns inga kurser till salu kan målsman/myndig person anmäla sitt intresse för en specifik kurs. När plats uppstår vänder sig lärare i första hand till anmälda i intresseanmälan och därefter till offentligheten. I implementeringsfasen finns dock utmaningar. Målsman och lärare behöver vänja sig vid det nya systemet, och all teknik fungerar ännu inte som det ska.
Till hösten 2017 bör de flesta buggar vara lösta.
3.1 Undersökningar, jämförelser och nyckeltal 3.1.1 Brukar-/kundundersökningar
Anvisning
Hur har målgruppens/intressenternas synpunkter tagits tillvara genom exempelvis enkätundersökningar och dialoger? Beskriv resultaten och hur de påverkat
verksamhetsutvecklingen.
Under våren 2017 har elever och målsman besvarat en enkät med ett antal frågor om verksamheten. Svarsfrekvensen är relativt låg (22 %). Det innebär att inga säkra slutsatser kan dras, även om enkäten ger vissa indikationer. Påståenden som speglar elevens trivsel, lärande och möjlighet att delta i utåtriktad verksamhet har ett
övervägande positivt resultat, liksom de som handlar om elevens relation till läraren ("det är enkelt för mig att kontakta min lärare via tel, sms, mail" eller att "min lärare lyssnar på mina idéer och synpunkter").
Påståenden och fria kommentarer som berör kulturskolans kommunikation till målsman indikerar att kommunikationen måste förbättras, exempelvis genom en tydlig
terminsplan som skickas ut till målsman vid terminsstart. Kulturskolans hemsida och geografiska läge ges blandade resultat. Flera intressenter känner inte till att kulturskolan har en hemsida. Kulturskolans rykte betraktas som god och en övervägande del av
sammanfattas och kommenteras på flera ställen i denna rapport.
3.1.2 Synpunkter och klagomål Anvisning
Beskriv kortfattat synpunkter och klagomål på verksamheten och hur de påverkat verksamhetsutvecklingen.
Elever och målsman har möjlighet att ge synpunkter på kulturskolans verksamhet genom kommunens kontaktcenter eller kulturskolans ledning. Alla synpunkter beaktas och kulturskolans personal är måna om att hjälpa brukarna på bästa möjliga sätt.
Som redovisats ovan i avsnitt 3.1.1 har kulturskolan nyligen genomfört en
brukarundersökning som ger flera bra förslag till förändringar genom de kommentarer som skrivits i enkäten. Nedan redovisas några av dessa kommentarer:
Föräldrar klagar på dåliga bussförbindelser till kulturskolan och trafiksäkerheten på den gata där kulturskolan ligger. Det handlar om att gatan är för smal,
bristande parkeringsmöjligheter och dålig belysning under årets mörkare tid.
Synpunkter som dessa delges trafik och fastighetsförvaltningen.
Målsman uttrycker att det varit svårigheter med kulturskolans nya avgiftssystem Study Along. Kritiken handlar om att det är otydlig information om hur det går till att skapa egna konton samt göra betalningar.
Brukare upplever kulturskolans tariffer för de olika kurserna som svårbegripliga.
Kulturskolan har tio olika avgiftsnivåer. Andra kulturskolor i närområdet har fyra eller fem avgiftsnivåer.
Målsman föreslår att kulturskolan startar ett café så att eleverna kan köpa mellanmål före fritidsaktiviteter startar.
3.1.3 Nyckeltal och jämförelser Anvisning
Redogör för viktiga nyckeltal som förvaltningen följer upp för att kvalitetssäkra verksamheten samt resultatet från olika jämförelser, till exempel Öppna jämförelser, KKiK, Medborgarundersökningen och rankingar. Beskriv hur de påverkat
verksamhetsutvecklingen.
Varje år presenteras kulturskolornas nyckeltal av den nationella intresseorganisationen Kulturskolerådet. Då dessa ännu inte offentliggjorts för 2016 har en sammanställning gjorts för denna kvalitetsrapport. I sammanställningen deltar Sollentuna, Solna, Täby, Nynäshamn och Tyresö kulturskolor. Det övergripande resultatet visar att Sollentuna kulturskolas lärare har högst elevantal per heltidstjänst i ämnen som musik, teater och dans. Sammanställningen av olika nyckeltal bifogas som Bilaga 2.
Analysen bygger på de data som har gått att få fram. Det har inte gått att få fram en fullständig uppdelning på typ av lärare från alla kulturskolorna. För att siffrorna ändå ska vara jämförbara används befintliga data och kulturskolornas totala antal elevplatser delas med totala antalet lärartjänster. Det mått som erhålls speglar enhetens
genomsnittliga arbetsbeting i form av elever per vecka för en heltids lärartjänst.
Sollentuna kulturskola visar högst arbetsbeting bland jämförda kulturskolor, följt av Solna kulturskola, Nynäshamns kulturskola, Tyresö kulturskola och Täby kulturskola.
Från Solna och Täby kulturskolor finns mer data varför fler jämförelser kan göras.
Resultatet visar att lärarna i Sollentuna kulturskola har högre arbetsbeting i både dans, musik och drama/teater jämfört med Solna kulturskola. Jämfört med Täby kulturskola har lärarna i Sollentuna kulturskola högre arbetsbeting i musik och drama/teater.
I rapporten antas att ju fler elever läraren har per vecka desto högre är
arbetsbelastningen. Under avsnitt 2.1.2 framgår att Sollentuna kulturskolas sjukfrånvaro 2016 uppgår till 3,25 %, vilket kan jämföras med hela kultur- och fritidsförvaltningens 4,95 %. Beaktas genus ligger manliga kulturskolelärares sjukfrånvaro på 1,30 % medan kvinnliga kulturskolelärares hamnar på 5,28 %. Beror denna skillnad på att hög
arbetsbelastning slår hårdare mot kvinnliga kulturskolelärare, har skillnaderna att göra med ålder, att kvinnliga kulturskolelärare är deltidsanställda i högre utsträckning än manliga, eller är det en enstaka individs sjukfrånvaro som ligger bakom skillnaderna?
Detta är något som kan analyseras till nästa års kvalitetsrapport då mer jämförelsedata erhållits.
Under 2016 var kulturskolans personalomsättning 21,4 % vilket kan ses som en hög siffra. Jämförelsedata med andra kulturskolor saknas. Förklaringar till kulturskolans personalomsättning är att deltidsanställda kulturskolelärare har haft lärargärningen som bisyssla; kulturskolelärare haft deltidsanställningar hos flera arbetsgivare och valt att sluta i Sollentuna kulturskola till förmån för heltidsanställning i annan kommun;
kulturskolelärare har lämnat yrket.
3.2 Viktiga händelser Anvisning
Beskriv andra viktiga händelser som påverkat verksamheten.
Sammantaget har kulturskolan under läsåret 2016/17 presenterat över 50 olika
utåtriktade evenemang och nått omkring tiotusen åskådare. Nedan redovisas några för kulturskolan betydelsefulla händelser under 2017.
Kulturskolan 70 år
I firande av att kulturskolan funnits i 70 år gavs i februari en omfattande föreställning med musik av den kända popgruppen Queen. Länsmusiken i Stockholm spelade tillsammans med kulturskolans elever och lärare och sångsolisten Johan Boding.
Föreställningen gavs i Rudbecks aula och spelades både för skolelever och offentlighet.
Andra större evenemang var en jubileumsföreställning i april, även den i Rudbecks aula.
Föreställningen byggde på ämnesöverskridande samarbeten, mellan musik, bild & form och dans och med avancerade inslag av ny teknik.
invigningen med positiva rubriker.
Med de nya lokalerna har Sollentuna fått sin första fasta teaterscen som också utrustats med en bioanläggning med satellitmottagning. I teatern framträder resande
teatersällskap som lockar stora skaror yngre barn (barnkultur/scenkonst). Sedan hösten 2016 då kulturskolan övertog uppdraget barnkultur/scenkonst har runt 30 föreställningar spelats för runt 1500 yngre besökare både i kulturskolans teater, Satellitens scen och Arena Rotebro.
Nytt betalsystem
Som nämnts ovan (avsnitt 3.1.2) har det äldre systemet för hantering av elever, statistik och avgifter ersatts av Study Along. Detta nya system ska underlätta för målsman att betala direkt i samband med att de tackar ja till ett kurserbjudande. Study Along erbjuder elever att på internet lära sig spela ett instrument genom inspelade lektioner.
För andra konstformer som bild och dans utvecklas också virtuella inslag som bidrar till elevernas lärande i ämnet. Study Along tillhandahåller en mer tillförlitlig statistik än det tidigare systemet.
3.3 Sammanfattande analys och utvecklingsområden Anvisning
Gör en sammanfattande analys utifrån punkt 3.1-3.2 och beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller kommer att vidtas.
Beskriv även förvaltningens styrkor och utvecklingsområden.
Rapporten beskriver Sollentuna kulturskolas verksamhet under läsåret 2016/17. Skolan har ett trettiotal anställda som stödjer ett kulturellt lärande för 1800 besök per vecka av barn och unga. Under 2015 flyttade verksamheten till nya lokaler och har nu etablerat sig väl på den nya platsen. Ett utvecklingsarbete pågår för att vitalisera verksamheten både genom gränsöverskridande samarbeten mellan ämnena och i uppdraget att vända sig till nya målgrupper. Utvecklingsarbetet gäller också ökad transparens i
verksamheten, professionell utveckling genom lärare lär av varandra och
erfarenhetsutbyten samt ett nytt elevadministrativt system. Brukarundersökningen och genomlysningen av lärarnas arbetsbeting visar att Sollentuna kulturskola fungerar bra även om kulturskolans arbetsbeting är väl högt jämfört med andra kulturskolor i länet. I rapporten problematiseras också kvinnliga lärares högre sjukfrånvaro jämfört med manliga kollegor. Några utvecklingsområden som särskilt fokuseras läsåret 2017/18 är följande:
Nya målgrupper
I arbetet med att nå fler barn och unga deltar kulturskolan i SKL:s projekt Mer för fler under 2018. En prioriterad grupp av kultur och fritidsnämnden (se avsnitt 2.5) är gruppen unga i utanförskap. Denna grupp är både svårdefinierad och svår att nå.
Kulturskolans danslärare inleder under hösten 2017 samarbete med elevhälsan för att få kontakt med en grupp som kan uppleva utanförskap, flickor med psykisk ohälsa, och undersöka intresset hos dessa flickor att börja dansa. Anna Duberg, forskare vid Örebro universitetssjukvårds forskningscentrum, har i en studie visat goda effekter av
dansverksamhet för denna målgrupp.
Kommunikation med brukare
I avsnitt 3.1.1 redovisas den brukarundersökning som genomförts under våren 2017.
Här framkommer bland annat att flera brukare inte känner till att kulturskolan har en hemsida. Kulturskolan behöver därför intensifiera arbetet med att informera om att en hemsida finns. Även innehållet behöver ses över och översättas till olika språk så att nyanlända personer som inte behärskar svenska språket kan informera sig om
verksamheten. Översättningsarbetet är förenat med kostnader som inte har beräknats här.
Brukarundersökningens fria kommentarer indikerar att kulturskolans kommunikation till målsman om vad som händer i kulturskolan och som berör eleverna kan förbättras.
Så kommer också att ske exempelvis genom att från höstterminen 2017 sammanställa en tydlig terminsplan som skickas ut till målsman vid terminsstart.
Study Along
Under hösten 2017 fortsätter implementeringen av det nya systemet Study Along för betalning och elevhantering. Kulturskolan för en kontinuerlig dialog med personalen på Study Along och rapporterar brukares synpunkter och eventuella svårigheter med systemet. Tanken är naturligtvis att det ska vara enkelt för alla att hantera Study Along.
Café i kulturskolan
Som rapporterats ovan (3.1.2) efterlyser brukare ett café i kulturskolan så att elever kan gå direkt från grundskolan till kulturskolan och där inta mellanmål. Under hösten 2017 kommer kulturskolan att undersöka möjligheterna att starta ett café och därmed erbjuda barn och unga en trivsam plats före fritidsaktiviteter startar.
