Kvalitetsrapport
Sollentuna kulturskola 2017/2018
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 3
2 Nämndens uppdrag ... 4
2.1 Organisation och förutsättningar ... 4
2.2 Vision... 5
2.3 Värdegrund ... 6
2.4 Service-/kvalitetsdeklarationer/garantier/löften... 6
2.5 Målgrupp/Intressenter ... 6
3 Systematiskt kvalitetsarbete ... 7
3.1 Undersökningar, jämförelser och nyckeltal ... 8
3.2 Viktiga händelser ... 10
3.3 Sammanfattande analys och utvecklingsområden ... 11
1 Inledning
Nämnden ska minst en gång per år, behandla en fördjupad kvalitetsredovisning för nämndens verksamheter. Den ska alltid ingå som en del av verksamhetsberättelsen.
I kvalitetsredovisningen görs en samlad bedömning av hur väl nämnden lyckats uppnå de krav och förväntningar som ställs på verksamheten utifrån lagstiftning och regelverk.
Den ska även tydliggöra de utvecklingsområden som nämnden identifierat.
Redovisningen bygger på uppföljningar, utvärderingar och analyser som genomförts under året som gått.
Syftet med kvalitetsredovisningen är att synliggöra uppföljningen av hur relevanta intressenters krav, behov och förväntningar har tillgodosetts och hur det systematiska kvalitetsarbetet fortskridit. Den beskriver även vilken kvalitet nämndens verksamheter levererar och är ett underlag för vidare förbättringsåtgärder i kommande
verksamhetsplan.
2 Nämndens uppdrag
Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för allmän kulturverksamhet, biblioteksverksamhet, kulturskola, idrottsverksamhet, fritidsverksamhet för ungdomar 16 - 20 år, turism, lotteriverksamhet. I uppdraget ingår även att fördela bidrag till ungdoms- och
kulturföreningar samt till föreningar med verksamhet för personer med funktionsvariationer.
2.1 Organisation och förutsättningar
2.1.1 Organisation
Kulturskolans organisation består av en administrativ enhet (2 heltidstjänster) och ett lärarkollegium (22 heltidstjänster). Den administrativa delen utgörs av kulturskolans ledningsgrupp, kulturskolechef och biträdande kulturskolechef. Kulturskolechefen har det pedagogiska ansvaret för verksamheten samt personal- och budgetansvar. Biträdande
kulturskolechef ansvarar för kulturskolans utåtriktade verksamhet och systemet för hantering av elever och betalning. Kollegiet består av ett trettiotal lärare indelade i ämneslag som musik, dans, drama/teater, musikal, akrobatik samt bild & form. Andra mer tillfälliga arbetsgrupper formas inför olika produktioner. Kulturskolan har två producenter, en för scenkonst/barnteater (50 % tjänst) och en för kulturbiografen (30 % tjänst). Producentskapet för scenkonsten är en del av teaterlärarens heltidsanställning, och producentskapet för kulturbiografen är en del av en musiklärares heltidsanställning. Kulturskolan har också en kombinationstjänst som vaktmästare/
lokalvårdare (en heltidstjänst).
2.1.2 Personal
Tabellen nedan åskådliggör kulturskolans tjänstefördelning för 30 anställda fördelade på drygt 25 heltidstjänster under läsåret 2017/18.
Titel Heltidstjänster Manlig personal /
heltidstjänster Kvinnlig personal / heltidstjänster
Kulturskolechef 1 1 / 1
Biträdande kulturskolechef 1 1 / 1
Musiklärare 17,8 11 / 10 11 / 7,8
Danslärare 2 3 / 2
Drama/teaterlärare 0,5 1 / 0,5
Bild & formlärare 0,8 1 / 0,8
Producent Barnteater/scenkonst 0,5 1 / 0,5 (dramalärare)
Producent Kulturbiograf 0,3 1 / 0,3 (musiklärare)
Vaktmästare/lokalvårdare 1 1 / 1
Summa 24,9 15 / 14,3 15 / 10,6
I tabellen ovan framgår det att kulturskolans ledningsgrupp består av en heltidsanställd kulturskolechef och en heltidsanställd biträdande kulturskolechef. Lärargruppen utgörs av 15 kvinnor och 12 män. Av dessa har 10 manliga och 5 kvinnliga lärare heltidstjänster. Två manliga lärare och sju kvinnliga lärare har deltidstjänster med 50 till 80 % tjänst. Två kvinnliga lärare har visstidsanställningar på 40 % tjänst och en kvinnlig lärare ett vikariat (20 %).
Tillsvidareanställda lärare på deltid har blivit tillfrågade om utökning av tjänst inför läsår 2018/19. En kvinnlig bildlärare har tackat ja och går från 80 till 100 % tjänst, liksom en kvinnlig sånglärare som går från 40 till 60 % tjänst. En kvinnlig sånglärare har tackat ja och går från 40 till 60 % tjänst. Kulturskolan har en manlig vaktmästare som också arbetar som lokalvårdare (heltid). Kulturskolans 15 manliga medarbetare innehar totalt 14,3 heltidsanställningar. För 15 kvinnliga medarbetare är siffran 10,6. Kvinnlig personal har uteslutande uppgifter av
lärarkaraktär, medan manlig personals arbetsuppgifter är mer blandade (lärare, producent, ledning, vaktmästare/lokalvårdare).
Under läsåret 2017/18 var kulturskolans personalomsättning 0 %. Den totala sjukfrånvaron var 6,94 % (KFK 7,41 %). Detta är en ökning med 3,64 % jämfört med föregående läsår men ändå inte en anmärkningsvärd hög siffra. Men ser vi till kvinnliga lärares sjukfrånvaro blir bilden mer oroande. Under förra läsåret låg kvinnliga lärares sjuktal på 5,3 %. Under nuvarande läsår mer än fördubblas den till 11,3 %. Det är framför allt den längre sjukfrånvaron (> 60 dagar) som är hög, främst i åldersgruppen 30-49 år. Samtidigt minskar manliga lärares sjuktal från låga 1,3 % (2016/17) till närmast noll (2017/18). Kommentarer kring sjukfrånvaron görs i avsnitt 3.1.3.
Medarbetarenkäten 2017 visar ett positivt resultat jämfört med medarbetarenkät 2015 som uppvisade sju röda (ej godkända) områden, två gula (förbättringsområden) och två gröna (godkända) områden. I senaste enkäten (2017) visar endast ett område rött, arbetsrelaterad utmattning. Antal gula områden till uppgår tre och gröna till sju. Kulturskolans kollegium menar att det röda området arbetsrelaterad utmattning främst beror på det höga arbetsbetinget, det vill säga antal elever per heltidstjänst. Jämförs Sollentuna kulturskola med andra kulturskolor i länet framgår det att arbetsbetinget är högt, vilket beskrevs i förra årets kvalitetsrapport.
2.2 Vision
Den 2017-09-13 fattade kultur- och fritidsnämnden beslut om en vision för sin verksamhet.
Visionen beskriver ett önskvärt framtida tillstånd. Det är utmanande men samtidigt möjligt att uppnå och pekar ut en strategisk riktning för nämndens arbete i år framöver. Visionen har en inkluderande ton som signalerar att kultur- och fritidsnämndens verksamheter ska underlätta möjligheterna till en aktiv fritid för Sollentunaborna.
Visionen är: I Sollentuna är det lätt att ha en aktiv fritid.
2.3 Värdegrund
Kulturskolans värdegrund betonar en demokratisk och jämställd verksamhet där individens behov, värde och integritet beaktas oavsett kön, sexuell läggning, funktionsvariation, kulturell, etnisk, social, ekonomisk och religiös bakgrund. Kulturskolan har utarbetade planer som bidrar till att elever och personal ska känna sig trygga och må bra i kulturskolan.
Värdegrunden fokuserar elevers rätt till en grundläggande kulturell verksamhet med hög kvalitet. Efter vars och ens förmåga, intresse och ambition utvecklar eleven kulturella färdigheter och artistisk förmåga. Elever upplever och utövar kultur som bär mening och är betydelsefull.
Värdegrunden anför arbetssätt kring tradition, nyskapande, lustfyllt lärande och en meningsfull fritid. För att dessa värden ska uppfyllas framhålls vikten av professionens kunskapsutveckling.
En vital lärargrupp som prövar och utvecklar den egna kompetensen kan på ett insiktsfullt och inspirerande sätt stödja barns och ungas kulturella utveckling.
2.4 Service-/kvalitetsdeklarationer/garantier/löften
Kulturskolan har under många år garanterat minst 26 undervisningstillfällen per läsår där lärare medverkar. Garantin följs upp av ledningen, både löpande och vid läsårsslut genom lärares undervisningsscheman. Infrias inte garantin återbetalas en del av avgiften.
2.5 Målgrupp/Intressenter
Kulturskolan erbjuder verksamhet för barn och unga från 3 till 21 år och varje vecka möter ett trettiotal lärare runt 1800 elever. Andelen av alla Sollentunas barn och unga från 7 till och med 15 år som deltar i kulturskolan uppgår idag till 18 procent. Under perioden fram till 2020 beräknas denna åldersgrupp att öka med runt 350 personer. Om kulturskolan anslag är
oförändrade under denna period, liksom lärares arbetsbeting, minskar andelen av barn och unga 7 till 15 år som deltar i kulturskolans verksamhet marginellt (0,5 %).
I kulturskolan finns deltagare som kultur- och fritidsnämnden prioriterar. Dessa är unga i utanförskap, nya i Sverige och personer med funktionsvariation. Kulturskolan har ett tiotal elever med funktionsvariation som deltar i kulturskolans dansverksamhet, och ett stort antal nya svenskar i övriga ämnen. Personer i utanförskap har varit svårare att nå. Därför har termen utanförskap bearbetats vilket redogörs för i avsnitt 3 Systematiskt kvalitetsarbete.
3 Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete innebär att vi systematiskt och kontinuerligt planerar, följer upp och förbättrar vår verksamhet i förhållande till de krav, mål och riktlinjer som ställs på verksamheten.
Som beskrevs i förra årets kvalitetsrapport pågår ett kvalitetsarbete vid kulturskolan. Detta arbete påbörjades 2014 och har handlat om att stärka kulturskolans resultat, i betydelsen att utveckla elevens kulturella färdigheter utifrån intresse och förmåga, samt främja
gränsöverskridande arbete mellan kulturskolans olika ämnen.
Kvalitetsarbetet från 2014 har fortsatt under nuvarande läsår, men kulturskolan har också arbetat med att nå ”barn och unga som lever i utanförskap”. Vanligtvis bedriver kulturskolan ett brett informationsarbete om kulturskolans verksamhet för att nå alla barn och unga i kommunen.
Spridningsaktiviteter sker i lokalpress, på sociala medier och med utskick till kommunens samtliga elever i de lägre stadierna i grundskolan. Så gjordes också inför skolföreställningen Hej, hallå! som spelades för 700 barn den 24 och 26 april i år. I samband med dessa
föreställningar anordnades Öppet hus där familjer besökte kulturskolan, träffade personal och prövade kulturskolans olika ämnen. Men når kulturskolan personer i utanförskap med evenemang som Öppet hus?
Termen utanförskap är problematisk. Därför har en omtolkning skett till de barn och unga som vanligtvis inte går i kulturskolan. För att finna verktyg för att nå dessa barn och unga deltar kulturskolan under 2018 i ett projekt benämnt Mer för fler. Projektet har initierats av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och beskrevs redan i förra årets kvalitetsrapport: Vid ett antal projektdagar möts representanter från kulturskolor i olika kommuner och utvecklar nya redskap för att nå fler barn och unga med kulturskolans verksamhet. Ett sådant nytt redskap är GIS (geografiskt informationssystem) som är en karta där kulturskoleelevers postnummer matas in.
I områden med låg representation kulturskoleelever förstärker kulturskolan sina rekryteringsinsatser.
Andra verktyg för rekrytering är grundskolors nätverk för lärare i ämnet musik som
kulturskolan samarbetar med. Klassrumsbesöken gynnar både kulturskolans rekrytering och
hjälper grundskolelärares arbete enligt kursplanen i ämnet musik. Direktiven i kursplanen är att grundskolans elever ska ha kännedom om olika musikinstrument och ha provspelat dessa vilket de får med hjälp av kulturskolans lärare.
Som beskrevs i förra årets kvalitetsrapport har kulturskolans tidigare ålderdomliga system för hantering av elever, avgifter och statistik ersatts med ett nytt system (StudyAlong). Fördelar med det nya systemet är att vårdnadshavare kan direktbetala kurser med betalkort, elever har en internetbaserad plattform för lärande, och kulturskolan har fått ett bättre verktyg för statistik.
Tidigare kösystem har upphört. Nya elever köper i stället lediga kursplatser som publiceras i en kurskatalog on-line. Om kurser är slutsålda kan brukaren anmäla sitt intresse för en specifik kurs. När kursplatsen blir ledig får intressenten en påminnelse. Det nya systemet är
implementerat, förbättras ständigt, och elever och vårdnadshavare har vant sig vid systemet.
3.1 Undersökningar, jämförelser och nyckeltal
3.1.1 Brukar-/kundundersökningar
Under läsår 2017/18 har ingen brukarundersökning i kulturskolan genomförts.
Under våren 2018 genomför Kultur- och fritidskontoret för femte gången en kultur- och fritidsvaneundersökning för att få in synpunkter på verksamheten. Fram till 2014 skickades den ut till ett representativt urval av befolkningen i åldrarna 13 - 69 år. Nytt för i år är man genomför två separata undersökningar, en som är riktad i frågor och tilltal mot ungdomar och en riktad mot vuxna, över 21 år. Följande grupper kommer att omfattas av undersökningen:
Alla elever i skolår 4 och 7. En digital enkät fylls i under skoltid.
Alla elever i åk 1 på Rudbeck. Även här fylls enkäten i under skoldagen.
2000 slumpvis utvalda vuxna i ålder från 21 år och uppåt. En pappersenkät skickas ut, med möjlighet att logga in för att besvara frågorna via webben.
På så sätt hoppas man få svar på vilka fritidsaktiviteter kommunens unga utövar, hur ungdomarnas fritid ser ut, vart man befinner sig på sin fritid och om något saknas eller om det finns saker som hindrar unga från att ha en aktiv fritid.
I undersökningen finns även frågor som handlar om Kulturskolan. Resultatet från
undersökningen kommer att presenteras efter sommaren 2018.
3.1.2 Synpunkter och klagomål
Elever och målsman har möjlighet att ge synpunkter på kulturskolans verksamhet genom kommunens kontaktcenter eller kulturskolans ledning. Under detta läsår har kulturskolan mottagit endast ett fåtal klagomål på verksamheten. Undantagen handlar om missnöje med lärares höga sjukfrånvaro och flera olika vikarier vilket gör att studiegången upplevs ”ryckig”.
Sjukdom och olyckor inträffar och det har ibland varit svårt att erhålla en och samma vikarie för en längre tids sjukdom. Andra synpunkterna har handlat om beröm för fina elevprestationer vid olika föreställningar, utmärkta lärare och verksamhet.
Under förra läsåret genomfördes en brukarundersökning som redovisades i kvalitetsrapport 2017. I enkäten fanns det utrymme för fria kommentarer. I punktform redovisas nedan de kommentarer som beskrevs i förra årets kvalitetsrapport och vad som hänt med dessa under det gångna året:
Föräldrar klagade på dåliga bussförbindelser till kulturskolan och trafiksäkerheten på den gata där kulturskolan ligger. Gatan är för smal, bristande parkeringsmöjligheter och dålig belysning under årets mörkare tid. Synpunkterna delgavs trafik och
fastighetsförvaltningen. Inga förändringar har skett.
Målsman uttryckte att det varit svårigheter med kulturskolans nya avgiftssystem Study Along. Kritiken handlade om otydlig information om hur det går till att skapa egna konton samt göra betalningar. Bättre information har tillkommit och nu har
kulturskolan endast få eller inga synpunkter på det nya systemet.
Målsman föreslog att kulturskolan startar ett café så att eleverna kan köpa mellanmål.
Caféverksamhet har startats av fastighetsägaren vilket uppskattas av elever, vårdnadshavare och besökare.
3.1.3 Nyckeltal och jämförelser
Varje år presenteras kulturskolornas nyckeltal av den nationella intresseorganisationen Kulturskolerådet. Den mest aktuella sammanställningen från 2016 visar att:
Kulturskoleverksamhet finns i 283 av landets 290 kommuner.
Kommunerna satsar 2,3 miljarder på verksamheten. Det är en ökning med 14 procent sedan 2013 (2016 års penningvärde).
230 000 elevplatser i ämneskurser. En ökning med 11 procent sedan 2013.
336 000 elevplatser i övrig verksamhet. Ökning med 20 procent sedan 2013.
Sänkta avgifter
Den vanligaste förekommande terminsavgiften är 643 kronor. Det är en minskning med 3 procent sedan 2013. Högst i landet ligger Danderyd med 1720 kr följt av Täby, 1700 kr och Vaxholm, 1650 kr. Sollentuna, 1100 kr.
Avgiftsfritt i fler kommuner
16 kommuner saknar idag terminsavgifter. Det är en ökning med 60 procent sedan 2013.
Kommuner utan terminsavgift är Boden, Bräcke, Degerfors, Hudiksvall, Härjedalen, Luleå, Orsa, Ragunda, Skinnskatteberg, Strömsund, Svenljunga, Sundsvall, Åre, Älvkarleby, Örnsköldsvik och Östhammar.
Jämställdhet
Sammantaget deltar 65 procent flickor och 35 procent pojkar i ämneskurser. Den fördelningen har varit stabil de senaste åren. Skillnaderna mellan ämnena är stora. Inom dansen är exempelvis 87 procent flickor och 13 procent pojkar. Sollentuna kulturskola ligger i linje med rikssnittet.
Lärares sjukfrånvaro
I avsnitt 2.1.2 ovan redovisades kulturskolans sjukfrånvaro där kvinnliga medarbetares sjuktal under nuvarande läsår har mer än fördubblats jämfört med förra läsåret. Samtidigt är manliga medarbetares sjuktal försumbar. Det är framför allt långtidssjukskrivningar som har ökat, vars orsaker ofta beskrivs i termer av arbetsrelaterad utmattning och utbrändhet.
3.1.4 Revisioner och rapporter
Våren 2018 kommenterades att 18 % av Sollentuna kommuns 7 till 15 åringar deltar i kulturskolans verksamhet. Rikssnittet är 25 %. För att höja detta nyckeltal utvecklar
kulturskolan prova-på-verksamhet som beskrivs nedan i avsnitt 3.3 Sammanfattande analys och utvecklingsområden.
3.2 Viktiga händelser
Sammantaget har kulturskolan under läsåret 2017/18 presenterat runt 70 olika utåtriktade evenemang och nått omkring tiotusen besökare. Nedan redovisas några för kulturskolan betydelsefulla händelser under 2017/18.
Kulturskolan 70 år
Höstterminen 2017 avslutades jubiléet Sollentuna kulturskola 70 år och under det året har ett stort antal evenemang med elever, lärare, amatörmusiker och professionella artister producerats med hög kvalitet. Flera av dessa har spelats in och under hösten 2018 planerar kulturskolan att ge ut en skiva som ramar in jubileumsåret.
Barnteater, Hej Hallå! och 100 stråkar
Under spelåret 2017/18 har kulturskolan visat 15 teaterföreställningar som har setts av 560 barn, främst i åldern 4 till 6 år. Skolföreställningen Hej Hallå! spelades i Turebergskyrkan för 700 barn i åldern 7 till 10 år. I början av juni spelade över 100 fiol- och celloelever i Sollentuna friidrottshall.
Mer för fler
För att nå elever som vanligtvis inte deltar i kulturskolans verksamhet (utanförskap) medverkar kulturskolan under 2018 i projektet Mer för fler som initierats av SKL. Representanter från kulturskolor i olika kommuner möts under året för att ta fram nya verktyg att nå barn och unga.
GIS, geografiskt informationssystem, är ett sådant redskap, en karta där kulturskolans elevers postnummer matas in. I områden med låg representation förstärker kulturskolan olika
rekryteringsinsatser.
Orkesterverksamhet
Under läsåret har orkesterverksamheten för elever 7 till 15 år bedrivits under särskilda
intensivveckor med avslutande konserter med över 100 elever på scen. Att bedriva orkester på detta sätt gjordes för att vitalisera verksamheten. Elever och föräldrar har nu önskemål om att repetitioner sker varje vecka vilket infrias till hösten när kulturskolan startar en ny
ungdomsorkester.
Kulturbiografen
Under våren 2018 har kulturskolans biograf (Kulturbiografen) sänt liveopera från Metropolitan i New York. Fem operor visades med fullsatt salong (70 platser) vid föreställningarna Tosca och La Boheme.
3.3 Sammanfattande analys och utvecklingsområden
Rapporten beskriver Sollentuna kulturskolas verksamhet under läsåret 2017/18. Kulturskolan har ett trettiotal anställda som stödjer kulturellt lärande för 1800 besök per vecka av barn och unga. Tillsammans ger elever, lärare, amatörmusiker och professionella artister ett femtiotal evenemang inför tusentals åskådare. Ett utvecklingsarbete pågår för att vitalisera verksamheten genom gränsöverskridande samarbeten mellan ämnena, stärka elevers kulturella färdigheter och nå barn och unga som vanligtvis inte deltar i verksamheten (utanförskap).
Rapporten beskriver också en kulturskola med hög effektivitet i termer av många elevbesök per heltidstjänst, relativt andra kulturskolor i länet. Ett högt arbetsbeting tröttar samtidigt ut
anställda. Det är framför allt kvinnliga lärare som drabbas vilket sjukfrånvaro visar. Denna har för kvinnliga lärare mer än fördubblats från förra läsåret 2016/17, medan manliga medarbetares sjuktal minskar! Mot den bakgrunden är den goda arbetsplatsen för alla anställda ett angeläget utvecklingsområde. Andra utvecklingsområden under läsåret 2018/19 är:
Allkonstverk
En ny ungdomsorkester startar i höst. Förhoppningen är ett femtiotal medlemmar. I slutet av nästa läsår bildar den nya ungdomsorkestern tillsammans med Sollentuna Symfoniorkester en magnifik hundrahövdad orkester som tillsammans med 300 danselever, 100 konstelever, 100
teaterelever och rockband avslutar läsåret 2018/19 i en sprakande show i friidrottshallen.
Nya målgrupper
Som omnämnts i avsnitt 3.1.4 har en revision visat att kulturskolan når 18 % av kommunens barn och unga 7 till 15 år. Rikssnittet är 25 %. För att höja detta nyckeltal samarbetar kulturskolans lärare med grundskolans lärare i ämnet musik. Under hösten 2018 kommer kulturskolans lärare att presentera sina ämnen och låta elever prova olika musikinstrument på grundskolans musiktimmar. Andra lösningar för att nå rikssnittet 25 %, och för att nå barn och unga som vanligtvis inte deltar i kulturskolan (utanförskap) utvecklas i ett landsomfattande projekt initierat av SKL (Mer för fler) där kulturskolan deltar. Ett exempel på en sådan lösning är ett geografiskt informationssystem (GIS), en karta med vars hjälp områden med låg
representation barn och unga i kulturskolan lokaliseras. I dessa områden intensifieras rekryteringsinsatser.
Kulturbiografen
Kulturbiografen direktsänder under kommande läsår en rad publikdragande operaföreställningar från Metropolitan; Aida, La Traviata, Carmen och Valkyrian. Förhoppningsvis ligger en
utveckling av bioverksamheten med sing-along-bio för barn 5 till 12 år nära i tiden.
