LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ELEVER PÅ KUNGSHOLMENS GYMNASIUM/STOCKHOLMS MUSIKGYMNASIUM 2015
Utifrån Diskrimineringslagen 2008:567 samt Skollagen 2010:800 6 kap.
1. Vision
På Kungsholmens gymnasium ska alla elever känna sig trygga.
Ingen ska diskrimineras eller trakasseras på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Ingen ska utsättas för kränkande behandling.
Kungsholmens gymnasium ska präglas av mångfald och tolerans där alla elever har lika rättigheter samt ska bemötas med respekt utifrån sin egenart.
2. Ansvarsfördelning
Rektor har ett övergripande ansvar för att likabehandlingsplanen följs
Rektor ansvarar för att utreda kränkningar som personal kan ha utsatt elever för All personal på skolan ansvarar för att omedelbart reagera på kränkningar eller diskriminering samt se till att åtgärder vidtas för att stoppa detta
Arbetslagen planerar och genomför åtgärder för att främja trygghet och trivsel
Undervisande lärare ansvarar för att klimatet i klassen är gynnsamt för studier samt för att informera mentorn om enstaka kränkningar förekommit.
Mentorer utreder enstaka kränkningar mellan elever där mentorns elever varit inblandade.
Alla elever verkar för ett tryggt och respektfullt klimat bland eleverna och anmäler eventuella kränkningar i enlighet med rutinerna i denna plan. Elever är också ansvariga tillsammans med undervisande lärare för att klimatet i klassen är gynnsamt för studier Antimobbingteamet ansvarar för att utreda och åtgärda upprepade kränkningar mellan elever. Teamet består under detta år av Lotte Bellander, skolkurator, Annika Netré, skolsköterska, Gary Clarke, lärare samt Peter Sörensen, lärare.
3. Definitioner (utifrån lagtexten)
3.1 Diskriminering (Diskrimineringslagen)
Ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer och grupper av individer utifrån de sju diskrimineringsgrunderna.
De sju diskrimineringsgrunderna är
Etnisk tillhörighet – att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung
Religion eller annan trosuppfattning
Sexuell läggning
Kön
Könsidentitet eller ‐uttryck – att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön
Funktionshinder – varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga
Ålder
Med direkt diskriminering avses att en person missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunder som lagen omfattar.
Med indirekt diskriminering avses att en person missgynnas genom att t ex till synes neutrala ordningsregler tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt.
Trakasserier
Med trakasserier avses ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har
samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Med sexuella trakasserier avses ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.
3.2 Kränkande behandling (Skollagen)
Med kränkande behandling avses ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker en elevs värdighet. Det kan röra sig om
mobbning, med vilket avses att någon blir utsatt för upprepade negativa handlingar under en tid. Den som blir utsatt kommer i underläge och känner sig kränkt.
enstaka händelser där elev blir kränkt.
Negativa handlingar som kan ingå både i trakasserier och kränkande behandling kan vara:
Verbala, t ex tillmälen, spridande av rykten, obehagliga text‐ och bildburna meddelanden, hot
Fysiska, t ex knuffar, slag, förstörda kläder och saker Icke‐verbala, t ex utfrysning, miner, suckar, fniss och skratt 4. Utvärdering av tidigare likabehandlingsplan
Aktiviteter under året
Skolans gemensamma likabehandlingsplan kommer att revideras i samverkan med elever och personal under höstterminen 2014, för att gälla fr. o m januari 2015.
Skolan har genomfört de åtgärder för att främja likabehandling och förebygga trakasserier som anges i likabehandlingsplanen. Mentorer har avsatt tid för att arbeta med
likabehandlingsfrågor på mentorstiden. Arbetslagen har lagt mycket tid och energi på
aktiviteter som syftar till att stärka gemenskap och tillhörighet med särskilt fokus på eleverna i åk 1.
Vid utvärdering av introduktionsperioden framkommer att eleverna är mycket nöjda med sin start på Kungsholmen. 100 % av eleverna är mycket nöjda eller nöjda, vilket är en ökning jämfört med förra läsåret. Särskilt uppskattat är de teambildande dagläger/internat som genomförs precis i början av terminen och de aktiviteter som elevkåren ordnar.
Flera elevföreningar och elevskyddsombuden har likabehandling och psykosocial arbetsmiljö som huvudfrågor. Faddersystem och elevmentorskap är exempel på elevkårens verksamhet för att öka gemenskapen och introducera de nya eleverna till gymnasiestudier och social verksamhet på skolan. Personalen har aktivt stöttat deras arbete. Lärarna tillämpar, fram för allt i åk 1, styrd placering och gruppindelningar i klassrummet, så att alla elever får möjlighet att lära sig arbeta med alla klasskamrater.
Vi har haft ett mobbingärende detta läsår.
Resultat
98 % av eleverna uppger i brukarundersökningen att de är trygga och 92 % anger att det råder en positiv stämning på skolan. Jämfört med genomsnittet för Stockholms alla gymnasieskolor är det mycket höga siffror. Siffrorna överensstämmer väl med den egna trivselundersökning som årligen genomförs i alla klasser.
Andelen som är nöjda med skolans arbete mot mobbning har ökat mycket jämfört med förra året, 79 % av eleverna är nöjda, jämfört med 63 % förra året. Pojkarna är betydligt nöjdare än flickorna.
63 % av eleverna anser att arbetsklimatet mellan elever är gott, vilket är minskning jämfört med förra året.
Bedömning och analys av resultaten
Hur kan man veta vad som skapar en positiv stämning på en skola? Antagligen är det en mängd faktorer som tillsammans påverkar upplevelsen. Till att börja med finns det en utbredd stolthet över att tillhöra skolan vilket manifesteras genom många aktiviteter och traditioner i personalens och i elevkårens regi som syftar till att öka vi‐känsla och gemenskap.
En hög andel förstahandssökande elever och lärare med höga, positiva förväntningar, skapar en mycket positiv, stärkande spiral.
Siffrorna på detta område har pekat uppåt samtidigt som vi ändrat vår organisation till arbetslag. Bedömningen är att arbetslagsorganisationen i hög utsträckning bidragit till ökad trivsel och trygghet. Under de senaste åren har arbetslagen förutom lärare också haft SYV och skolsköterska respektive kurator som fasta medlemmar. Det har bidragit till en ökad fokusering på förebyggande arbete för att skapa en god skolmiljö.
Antimobbingteamets satsning på att bli mer synlig i olika sammanhang kan vara en
delförklaring till att fler är nöjda med skolans arbete mot mobbning, bara vetskapen om att det finns en organisation kan verka positivt för eleverna. Även det proaktiva arbetet för inkludering i samverkan mellan lärare och EHT kan ha påverkat det positiva resultatet.
Vi behöver dock titta närmare på skillnaden i uppfattningar mellan pojkar och flickor som uttrycks i de olika enkäterna. Det finns också en variation mellan olika klasser som behöver adresseras och arbetas med.
Inför detta läsår har vi beslutat att genomföra trivselenkäten tidigare så att vi uppmärksammar eventuella problem tidigare.
5. Årsplan 2015
5.1 Åtgärder för att främja likabehandling och förebygga trakasserier och kränkande behandling
Åtgärd Tid Ansvarig
All personal informeras om likabehandlingsplanen och skolans arbete med den samt allas ansvar att följa den.
Läsårsstart Rektor Elever i åk 1 får information om likabehandlingsplanen
av sina mentorer. Mentorerna avsätter
klasstid/lektionstid för att arbeta med fallbeskrivningar etc för att medvetandegöra eleverna om likabehandling.
Detta görs även för elever i åk 2 och 3.
Första info senast september, övrigt löpande under läsåret
Mentor
Planering och genomförande av aktiviteter där eleverna på skolan blandas både klass‐ och sektionsvis, med syfte att främja trivsel och trygghet.
Läsårsstart, E‐block, fastställda evenemang i
kalendariet
Rektor, arbetslag, Elevkåren
Planering och genomförande av insatser under året för att främja trygghet och trivsel i klasserna.
Under läsåret
Mentor, arbetslag Vi organiserar klassrumsarbetet så att eleverna får Hela åk 1, Mentor,
möjlighet att lära känna varandra bättre
(placeringslistor, inga fria val vid grupparbete etc.) särskilt i åk 1.
åk 2,3 vid behov
undervisande lärare
Skolan beviljar ledighet för enskild elev vid religiösa högtider.
Rektor,
mentor Regelbunden uppföljning av trivsel och trygghet i
klasserna
Mentor
Genomförande av enkät till alla elever om trygghet och trivsel, samt uppföljning av den i respektive klass
1 gång per läsår
Rektor, kurator, mentor Anslag i skolan där information om hur man går till väga
om man ser någon bli/själv blir kränkt
Rektor,
kurator Lyfta fram elevföreningarna som en viktig funktion i det
förebyggande arbetet med trivsel och trygghet
rektor
5.2 Akuta åtgärder för att förhindra trakasserier och kränkande behandling
All personal har skyldighet att ingripa när man ser eller hör en händelse där elev är utsatt av elev eller personal. Det ska vara nolltolerans mot mobbning, trakasserier och kränkningar.
5.2.1 Kränkning mellan elever
När personal får kännedom om en enskild kränkning anmäls detta till elevernas mentorer
Vid enstaka kränkningar har mentor ett samtal med den elev som utfört kränkningen samt meddelar hemmet om eleven är minderårig. Mentor till den utsatte har ett uppföljningssamtal efter någon vecka. Samtalen dokumenteras och lämnas till rektor för arkivering
När personal uppmärksammar misstänkt upprepade kränkningar kontaktas omgående, elevhälsoteamet eller rektor.
När elev misstänker eller vet att någon elev blir utsatt tas kontakt med antingen:
‐ kurator Lotte Bellander eller skolsköterska Siri Carell eller Annika Netré
‐ lärare
‐ rektor
Elever som anmäler kränkningar kan göra det utan att vara rädd för att avslöjas om de inte vill det
Vid misstanke om upprepade kränkningar/ mobbning mellan elever utreder antimobbningsteamet omgående och då händer följande:
1. Samtal med den utsatte – antimobbningsteamet informerar sig och tar därefter ställning, tillsammans med eleven, till hur de arbetar vidare med händelsen
2. Enskilda samtal med den/de som utfört kränkningarna
3. Om elev är under 18 år informeras vårdnadshavare till inblandad elev med hänsyn tagen till eleven
4. Uppföljningssamtal enskilt med de inblandade efter 1‐2 veckor och därefter med den utsatte för att försäkra oss om att mobbningen/kränkningarna upphört
5. Den som blivit utsatt samt den som utfört kränkningarna erbjuds samtal hos kurator 6. Om mobbningen/kränkningarna inte upphör trots ovanstående åtgärder kallas
eleven till samtal med skolledning, föräldrar (om under 18 år) samt elevhälsoteam.
Åtgärdsprogram upprättas.
7. Rektor ansvarar för eventuella anmälningar till polis eller socialtjänst
8. Rektor informerar Peter Lyth, gymnasiechef och representant för huvudmannen om kränkningsanmälan
9. Elevhälsoteamet dokumenterar utredningen som förvaras hos kurator
5.2.2 Kränkning personal ‐elev
Rektor utreder, dokumenterar och åtgärdar händelser där en elev upplevt sig blivit utsatt för kränkande behandling av personal.
Om en elev som har upplevt sig blivit utsatt för kränkande behandling har anmält personal i skolan för kränkande behandling eller medverkat i en utredning så får varken lärare, annan personal eller skolledning utsätta eleven för repressalier som en följd av detta.
Skolledningen gör en bedömning om ärendet ska anmälas till polisen och/eller bli föremål förarbetsrättlig prövning.
Rektor informerar Peter Lyth, gymnasiechef och representant för huvudmannen om kränkningsanmälan
6. Uppföljning samt arbete med framtagande av denna plan
Åtgärderna kommer att följas upp genom enkät om trygghet och trivsel, kursutvärdering, ÅK2‐enkäten samt utvärdering av antimobbningsgruppens arbete för 2015.
Arbetsgruppen som har utarbetat denna plan består av representanter från skolledning och elevhälsoteam. Planen har skickats på remiss till samtliga klassråd i två omgångar samt därefter beslutats i skolkonferens.
Beslutad i skolkonferens 150120
