gymnasium/stockholms musikgymnasium

(1)

Kungsholmens

gymnasium/Stockholms musikgymnasium

Tjänsteutlåtande

Dnr: 1.2/4 Sid 1 (34) 2021-02-05

Kungsholmens

V

erksamhetsberättelse VB 2020 för Kungsholmens

gymnasium/Stockholms musikgymnasium

Förslag till beslut

Handläggare Till

Jenny Rångeby Kungsholmens

gymnasium/Stockholms musikgymnasium Telefon: 08 50838011

(2)

Tjänsteutlåtande Sid 2 (34)

Innehållsförteckning

Sammanfattande analys ... 3

Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål... 7

1. En modern storstad med möjligheter och valfrihet för alla ...7

1.2. Stockholm är en trygg, säker och välskött stad att bo och vistas i ...7

1.3. I Stockholm når barn sin fulla potential då Stockholms skolor och förskolor är de bästa i Sverige ...8

2. En hållbart växande och dynamisk storstad med hög tillväxt ... 28

2.5. Stockholm är en hållbar stad med en god livsmiljö ... 28

3. En ekonomiskt hållbar och innovativ storstad för framtiden ... 29

3.1. Stockholm har en budget i balans och långsiktigt hållbara finanser ... 29

3.2. Stockholm använder skattemedlen effektivt till största nytta för stockholmarna ... 30

Uppföljning av ekonomi ... 32

Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget ... 32

Investeringar ... 32

Medel för lokaländamål ... 33

Övrigt ... 33

Systematiskt kvalitetsarbete ... 33

Redovisning av synpunkter och klagomål... 33

Redovisning av synpunkter och klagomål... 33

Övrigt ... 34

Bilagor

Bilaga 1: Kopia av Bokslut 2020 20210121 (1)

Bilaga 2: ELEVHÄLSOPLAN KUNGSHOLMENS GYMNASIUM 12-11-20202 Bilaga 3: IM bilaga till VB 2020

(3)

Sammanfattande analys

Kungsholmens gymnasium/Stockholms musikgymnasium är en gymnasieskola med ca 1 300 elever och 100 medarbetare belägen på Kungsholmen i centrala Stockholm, några minuters promenad från Fridhemsplan. Kungsholmens gymnasium/Stockholms Musikgymnasium är en skola präglad av mångfald och tolerans. Vår ambition är att utveckla elevernas kunskaper och främja deras beredskap att möta framtida utmaningar.

Skolans vision är "Bildning för aktiv påverkan i en globaliserad värld".

Våra elever ska förändras genom den kunskap de skaffar sig. De ska ha förmågan att tänka självständigt, kritiskt och kunna reflektera. Våra elever ska också kunna tolka frågor ur samhällsvetenskapligt, naturvetenskapligt och humanistiskt perspektiv och veta att perspektiven befruktar varandra. Våra elever ska veta att bildning är både livslångt och livsvitt.

Våra elever ska gå ut i världen med kunskaper och verktyg för att aktivt kunna påverka samhällets utveckling i en långsiktigt hållbar riktning. De ska förstå hur egna och andras handlingar har betydelse i ett globalt sammanhang. Vi erbjuder en miljö med ungdomar och personal med olika bakgrund och arbetar med ett interkulturellt förhållningssätt, vilket bidrar till förståelse för mångfaldens betydelse.

Kungsholmens gymnasium har samarbeten med högskolor och universitet inom såväl olika kurser som eleverna läser som kompetensutvecklingen för skolans lärare.

Vi har etablerade samarbeten med och studieresor till ett flertal olika länder. Många av våra elever väljer också att studera utomlands efter gymnasiet och skolan bidrar aktivt genom t ex referensskrivande och ansökningsstöd. Undervisningsspråket för en stor del av eleverna är engelska och genom den höga kompetensnivån i engelska hos våra lärare kan också övriga elever erbjudas en del undervisning på engelska.

Skolan präglas också av musik och skolans musikklasser utgör en viktig institution i

Stockholms musikliv och har en mångårig erfarenhet av att utbilda elever i körsång på mycket hög nivå.

Elevkåren har en stark ställning på skolan och deltar aktivt i utvecklingsarbetet. Vi har ca femtio aktiva elevföreningar som genomför olika aktiviteter som berikar elevernas

studietid. Föreningarna skapar ett mervärde både för skolan och för de enskilda eleverna. De lär sig ett demokratiskt förhållningssätt och stärks i möjligheten att även utanför skolan vara med och påverka utvecklingen inom olika områden.

Skolan har en aktiv föräldraförening som ekonomiskt stödjer elevföreningarnas aktiviteter, delar ut stipendier och anordnar föreläsningar och andra evenemang för vårdnadshavare.

Organisation

Kungsholmens Gymnasium har en unik mix av utbildningar som alla, på olika sätt bidrar till det som är vår skolas själ och som utgör en av våra viktiga framgångsfaktorer. Vi har

naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet på svenska och engelska och med särskild variant kör samt humanistiska programmet. Från och med hösten 2020 har vi ekonomiprogrammet på engelska. På skolan finns också två klasser som läser

(4)

språkintroduktion.

Skolans pedagogiska verksamhet är organiserad i tre skolenheter; svenska sektionen, internationella sektionen samt körsektionen. Jämte dessa finns en administrativ enhet, ett bibliotek och ett elevhälsoteam. Skolmåltiden samt lokalvård är på entreprenad.

Svenska sektionen består av två arbetslag (NH-arbetslaget och NS-arbetslaget) med åtta respektive nio klasser (totalt ca 550 elever) och med 14 respektive 16 lärare i varje arbetslag.

Internationella sektionen består av två arbetslag (EN-arbetslaget och ES-arbetslaget) med 9 respektive 4 klasser i varje arbetslag (totalt ca 415 elever) och med 20 respektive 7 lärare i varje arbetslag. Körsektionen består av ett arbetslag (NS-kör) med nio klasser (totalt ca 290 elever) och med 16 lärare. Språkintroduktion finns representerade i samtliga av skolans arbetslag.

Skolans elevhälsoteam (EHT) bildar ett eget arbetslag på skolan, men individerna i teamet är också fasta medlemmar i var sitt lärararbetslag. Skolans administrativa enhet består av administrativt stöd, IT-stöd, bibliotek samt vaktmästeri. Skolmåltiden samt lokalvård är på entreprenad.

Arbetet på skolan ska präglas av våra värdeord; tillit, öppenhet och respekt.

Utveckling

På skolan pågår ett kontinuerligt systematiskt kvalitetsarbete och kontinuerlig pedagogisk utveckling. Sedan flera år har skolan en särskilt utformad organisation för

kompetensutveckling. Lärarna har arbetat i grupper utifrån eget intresse och haft

förstelärare/lektorer som handledare. Handledarna har i sin tur haft regelbunden vetenskaplig ledning. Sedan hösten 2018 har skolan ingått i skolutvecklingsprojektet "hållbart lärande" i samarbete med forskarna Christian Lundahl (Örebro universitet), Pia Skott (Stockholms universitet) samt Larissa Mickwitz (Stockholms universitet). För att skapa en gemensam grund för projektet startade arbetet med gemensam textläsning i seminariegrupper. Under våren 2019 formerades nya grupper (seminariegrupper), utifrån enskilda lärares behov och intresse, under olika teman inom fältet "hållbart lärande". Arbete i seminariegrupperna, under ledning av förstelärare och lektorer, har fortsatt under läsåret 2019/2020. Projektet, med stöd av forskarna, avslutades i juni 2020.

Skolan har haft tre fokusområden för kompetensutveckling. Förutom skolutvecklingsprojektet

"hållbart lärande" också läslyftet och programmering. De lärare som ingått i läslyftet eller läst programmering har inte ingått i någon seminariegrupp inom "hållbart lärande".

De lärdomar som gjorts från skolutvecklingsprojektet "hållbart lärande" bygger skolan vidare på läsåret 2020/2021, men utan vetenskapligt stöd och ledning från forskarna.

Kompetensutvecklingen kommer företrädesvis ske i ämneslagen. Varje lärare ingår i ett ämneslag, i en så kallad ämnesseminariegrupp, under kompetensutvecklingstiden. Arbetet i ämnesseminariegrupperna leds av förstelärare och lektorer.

Skolan har under läsåret 2020/2021 två fokusområden för kompetensutvecklingstiden.

Förutom "hållbart lärande" också VFU-handledarutbildning. De lärare som väljer att gå VFU- handledarutbildning ingår inte i en ämnesseminariegrupp inom "hållbart lärande".

På grund av den pågående pandemin, med delvis och, mot slutet av 2020 full

(5)

fjärrundervisning, har delvis kompetensutvecklingen fått ett annat fokus. Fokus ligger nu på kollegialt lärande kring undervisning på distans och samarbete kring bedömning och

betygsättning. För att inte tappa kunskaper och lärdomar från det "hållbara lärandet" som vi konkret vill praktisera är det viktigt att komma igång med det arbetet i

ämnesseminariegrupperna så fort vi är tillbaka i ett mer normalt läge.

Under senare år har även digitaliseringen sått i fokus. Införandet av Skolplattformen hösten 2018 har varit en utmaning. Arbetet med att implementera verktygen och stödja elevernas lärande fick en rejäl skjuts i och med nedstängningen av gymnasieskolan mars 2020 med anledning av coronapandemin.

Sammanfattningsvis kan sägas att skolans utvecklingsarbete fick stort fokus på digitalisering i samband med nedstängningen av skolan och övrigt utvecklingsarbete våren 2020 ställdes på vänt. Under början av hösten 2020 skedde en successiv upptrappning av arbetet i

ämnesseminariegrupperna inom ramen för "hållbart lärande" och med VFU-

handledarutbildningen, men i och med delvis fjärrundervisning och slutligen en nedstängning igen så blev fokuset ett annat mot slutet av året.

Arbetet med verksamhetsberättelsen

Varje arbetslag har under våren gjort utvärderingar av läsårets arbete kopplat till de mål skolan och arbetslagen satt upp. De bildar ett viktigt underlag för denna uppföljning.

Förutom centralt producerad statistik har vi också genomfört egna undersökningar, te x uppföljande analys av elevenkäten i årskurs 2 i arbetslagen, kursutvärderingar samt utvecklingssamtal med alla klasser i årskurs 3 där fokus ligger på utvärdering av de tre skolåren på Kungsholmens gymnasium.

Sammanfattande analys

Under 2020 stod följande utvecklingsområden i fokus:

 Samverkan som gynnar hållbart lärande och bidrar till att eleverna kan överblicka ett större kunskapsfält och utvecklar ett alltmer vetenskapligt förhållningssätt

 Skolan är en lärande och inkluderande organisation, en verksamhet där personalen lär av varandra och sina erfarenheter för att systematiskt utveckla undervisning och annan verksamhet.

 Digitalisering och IKT används som ett verktyg för att främja elevernas lärande och en effektiv kommunikation.

Måluppfyllelsen är som helhet mycket god och resultaten i år är överlag höga. Dock ser vi att resultaten har gått ner från föregående år. Stödbehov identifierades tidigt under gymnasietiden i vissa klasser och stödinsatser har varit intensiva. Ytterligare en orsak som kan ha bidragit till lägre resultat är skolans nedstängning i mars 2020 med fjärrundervisning som följd.

Personal och elever har ett stort engagemang när det gäller undervisning och lärande.

Samsynen och samverkan mellan lärare och mellan lärare och EHT har också bidragit till den höga måluppfyllelsen. Vi har tydligt formulerade mål, framtagna av respektive arbetslag utifrån de övergripande mål som skolan har. Genom arbetslagsorganisationen har goda förutsättningar för helhetssyn kring eleverna skapats.

Det finns också en samsyn kring skolans vision och arbetet med en fördjupad förståelse av

(6)

vad den innebär för vår dagliga verksamhet och det vi vill med vår skola som stärker vårt samarbete och tydliggör prioriteringar.

Vi har ökat systematiken i vårt sätt att arbeta. Den kompetensutvecklingsplan som introducerades för ett antal år sedan har lagt grunden för ökad systematik kring elevers

lärande och skolutvecklingsprojektet "hållbart lärande" som introducerades hösten 2018 är ett led i detta. Vi närmar oss på så sätt kravet att ha en verksamhet som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

I en högpresterande miljö, så som Kungsholmens gymnasium är, finns risk för stress och vi behöver arbeta ännu mer stressreducerande än vad vi redan gör. I skolutvecklingsprojektet

"hållbart lärande", i samarbete med tre skolforskare, har vi arbetat vi för en hållbar hög

prestation hos både elever och personal över tid, där alla känner lust att lära, lära för livet, och där inte enbart betygen står i fokus. Arbetet med det hållbara lärande har skett såväl i

seminariegrupper inom ramen för kompetensutvecklingen, som i lärararbetslag, ämnesgrupper och EHT. Samarbetet med forskarna är nu avslutat och vi vill bygga vidare på de lärdomarna och har tagit med dem in i läsåret 2020/2021. Planen är att kompetensutvecklingen

företrädesvis ska ske i ämnesseminariegrupper inom temat "hållbart lärande", men på grund av den rådande pandemin har arbetet nu delvis fått ett annat fokus, se ovanstående text.

Eleverna trivs och känner sig trygga på skolan. Generellt sett har resultaten i elevenkäten som eleverna i årskurs 2 svarar på gått upp något i jämförelse med förra året. Ett område som fortsatt behöver prioriteras är arbetet med tydliggöra kravnivåer och ge återkoppling till eleverna. Vårt fortsatta arbete med "hållbart lärande", kommer förhoppningsvis leda till en tydligare kommunikation med eleverna kring deras kunskapsutveckling.

Coronapandemin påverkar våra elever. Elevhälsoteamet har mött många elever som på flera sätt tycker att fjärrundervisningen påverkar dem negativt. De upplever svårigheter både gällande studier och att det bidar till ett dåligt mående. Elevhälsoteamet i samarbete med lärare, elevkår och skolledning jobbar med att ge eleverna verktyg för att underlätta i denna situation.

Vårt arbete med normmedvetenhet har fortsatt, med stöd av värdegrundsgruppen. Eleverna har fått ta del av föreläsningar på olika tema med efterföljande samtal. Föreläsning kring härkomstens påverkan för lärare och elever har genomförts hösten 2020 och såväl elevhälsoteamet som biblioteket har arbetat mycket med att öka normmedvetenheten på skolan.

Ett intensivt arbete har pågått och pågår där lärarna utvecklar sina kunskaper och

självförtroende gällande IT i undervisningen och pedagogisk administration med tyngdpunkt på Skolplattformen, Teams och Planering och bedömning. Kompetensen fick en rejäl skjuts i samband med övergång till fjärrundervisning mars 2020. Möjligheterna och utmaningar na med fjärrundervisning bestod under hösten då en del av lektionerna, och mot slutet all undervisning, skedde på distans. Erfarenhetsutbyte och kollegiala samtal är viktiga i den fortsatta utvecklingen av digitala processer i undervisningen.

Personalen trivs på skolan, vilket medarbetarenkät och samtal visar. Vi behöver även fortsättningsvis tillsammans med personalen arbeta med styrning bl. a genom arbete med målformuleringar, uppföljning och utvärdering av verksamheten.

(7)

För att ytterligare öka trivseln och samhörigheten kollegor emellan på skolan, har vi sedan hösten 2018 ett pågående arbete kring respekt, öppenhet och tillit för all personal.

Ekonomin för 2020 har varit i balans och vi gör ett överskott på drygt 6,1 miljoner kronor. En stor del av den summan härrör från extra utbetalning från utbildningsförvaltningen samt statliga och interna ersättningar med anledning av covid-19. Vi har också, som en konsekvens av coronapandemin, haft minskade kostnader inom flera områden. Skolans resurser har

använts på ett effektivt sätt och att vi skulle drabbas av en coronapandemi var svårt att förutse.

Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål

KF:s inriktningsmål:

1. En modern storstad med möjligheter och valfrihet för alla

KF:s mål för verksamhetsområdet:

1.2. Stockholm är en trygg, säker och välskött stad att bo och vistas i

Ingen Nämndmål:

Förebyggande arbete leder till en säker stad

Ingen

Förväntat resultat

Förebyggande arbete tillsammans med vårdnadshavare, socialtjänst och polis, liksom insatser för barn och elever i behov av stöd, minskar bakgrundsorsaker till brott och otrygghet.

Organisationen av förebyggande säkerhetsarbete och krishantering är sådan att frågorna kan hanteras så nära berörda som möjligt och att effekterna av inträffade händelser minimeras.

Säkerhetsarbetet ingår som en naturlig del i den ordinarie verksamheten med ständiga förbättringsåtgärder och leder till säkerhet och trygghet för elever och medarbetare.

Enhetsmål:

Kungsholmens gymnasium/Stockholms musikgymnasium är en trygg, säker och välskött skola att vistas i

Uppfylls helt Förväntat resultat

Elever och personal känner sig trygga i sin skolmiljö. Beredskap för och kunskap om krishantering och det förebyggande säkerhetsarbetet är god.

(8)

Analys

Skolan har deltagit regelbundet i möten med socialtjänst och polis.

Utrymningsövningar har genomförts.

Vi har ett ärendehanteringssystem för felrapportering gällande lokalerna. Genom detta hanteras fel och brister på ett effektivare sätt vilket leder till en mer välskött skola.

Tryggheten på skolan har ökat då vi har ett elektroniskt skalskydd. Vi har ett system för inrymningsövningar som vi har genomfört övning med tillsammans med personalen.

Skolans krisgrupp träffas regelbundet och övar krissituationer och utvärderar skolans arbete kring trygghet.

Svaren på länets elevenkät 2020 gällande trygghet på skolan visar att 96 % av eleverna känner sig trygga på skolan att jämföra med Stockholms Stad där 87 % svarar positivt på samma fråga. I skolinspektionens enkät som gjordes i årskurs 2 under januari månad 2020, ser vi också att våra elever känner sig trygga på skolan. Utifrån en indexskala 0-10 där 10 är den högsta positiva uppfattningen gällande trygghet, ligger våra elever på index 8,9 jämfört med 8,4 för kommunala gymnasieskolor i Stockholm och 8,2 för samtliga deltagande skolor i Sverige.

I länets elevenkät ser vi en skillnad mellan pojkar och flickors svar där 98 % av pojkarna känner sig trygga och 94 % av flickorna. När vi har diskuterat dessa skillnader med eleverna har vi inte fått fram tydliga svar till skillnaden utan svaren reflekterar snarare den generella upplevelsen av nöjdhet och trygghet i samhället i stort där flickorna är mer negativa än pojkarna.

Det finns en spridning i trygghet mellan klasserna som varierar mellan 85 % och 100 %.

Orsakerna till denna skillnad är svåra att förklara och behöver undersökas vidare.

När det gäller våra elever på språkintroduktionsprogrammet visar sammanställningar från utvecklingssamtal och trivselenkät att de allra flesta känner sig trygga på skolan och är mycket nöjda med att gå på Kungsholmens gymnasium.

KF:s mål för verksamhetsområdet:

1.3. I Stockholm når barn sin fulla potential då Stockholms skolor och förskolor är de bästa i Sverige

Ingen Nämndmål:

1.3.1 Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Uppfylls helt

(9)

Lärare har höga förväntningar på eleverna. Utbildning och undervisning utgår alltid från läroplanernas mål och kunskapskrav respektive examensmålen och ämnesplanernas kunskapskrav samt från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla lärare är

engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska

genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas.

Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen.

Digitala verktyg är en naturlig del av undervisning, kommunikation och uppföljning.

Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten.

Analys

De allra flesta elever på Kungsholmens gymnasium når en gymnasieexamen. Av avgångseleverna i juni 2020 erhöll 96 % examensbevis, 98 % på det naturvetenskapliga programmet, 97% på det samhällsvetenskapliga programmet och 81 % på det humanistiska programmet. Förra läsåret nådde 99 % av skolans avgångselever gymnasieexamen.

Redan tidigt under gymnasietiden identifierades stödbehov i ett fåtal klasser och trots intensiva stödinsatser och regelbunden uppföljning i dessa klasser erhöll ett antal elever studiebevis. Det är sannolikt att skolans nedstängning med fjärrundervisning som följd i mars 2020 var en omständighet som försvårade för dessa elever att nå gymnasieexamen.

Den genomsnittliga betygspoängen i examensbeviset för samtliga elever på skolan juni 2020 är 17,4, att jämföra med 17,9 förra läsåret. Stadens genomsnittliga betygspoäng ligger på 15,9.

Betygspoängen för elever på det naturvetenskapliga programmet är 17,7, för elever på det samhällsvetenskapliga programmet 17,1 och för elever på det humanistiska programmet 16,4, vilket är en nedgång jämfört med förra året för samtliga program. Också stadens

genomsnittliga betygspoäng sjönk något från 2019.

Även här är det sannolikt att tro att en av flera orsaker till de sjunkande betygspoängen är nedstängningen av skolan. För en grupp av elever, kanske de flesta, innebar skolstängningen ett större eget ansvar för sina studier och en avsaknad av gemenskap och sammanhang som vardagen i skolan ger. Alla elever har inte heller samma förutsättningar att uppnå god studiero i sina hemmiljöer. Avsaknad av direkt återkoppling i klassrummet kan ha påverkat elevernas studieresultat. Sammantaget kan det innebära sämre förutsättningar att klara sina studier och lägre resultat som följd. Under hösten har samtal förts kring möjliga orsaker till att

betygspoängen gått ner. Utifrån det fortsatta pandemiläget våren 2021, och helt eller delvis fjärrundervisning, sker ett fokus i så väl ämnesgrupperna som i

ämnesseminariegrupperna/arbetsgrupperna på kompetensutvecklingstiden på undervisningens upplägg samt bedömning och betyg på distans. Skolverkets stödmaterial "Betyg och

bedömning på distans" är ett viktigt underlag i detta arbete.

Vid en jämförelse av resultaten mellan pojkar och flickor finns små skillnader för eleverna på det naturvetenskapliga programmet. För det samhällsvetenskapliga programmet är skillnaden större, med högre betygspoäng för flickor än pojkar. På det humanistiska programmet, där

(10)

pojkarna är en klar minoritet, har flickorna högre betygspoäng än pojkarna.

Av de elever som fått examensbevis har 90 % minst betyget E i samtliga kurser. Av skolans totalt 421 avgångselever har 15 elever erhållit studiebevis. Vissa kurser har något fler F-betyg.

Ett fortsatt samtal sker hur vi ska stötta eleverna i dessa kurser.

Av skolans 37 elever på Språkintroduktion erhöll 25 elever gymnasieintyg och har gått vidare till annan utbildning. Av de elever som inte erhöll gymnasieintyg har sju elever börjat på ett introduktionsprogram på en annan skola och fyra elever är kvar på Kungsholmens

gymnasium. En elev har avslutat sina studier. Av de elever som erhöll gymnasieintyg var det genomsnittliga antalet lästa grundskoleämnen per elev 8,1 (att jämföra med Stockholms stad 8,4). Av dessa var det genomsnittligt antal godkända ämnen per elev 6,8 (att jämföra med Stockholms stad 5,1). Av de elever som erhöll gymnasieintyg var det genomsnittliga antalet lästa gymnasiekurser per elev 1,1 (att jämföra med Stockholms stad 1,3). Av dessa var det genomsnittligt antal godkända gymnasiekurser per elev 1,0 (samma resultat som Stockholms stad).

Att eleverna på språkintroduktionsprogrammet på Kungsholmens gymnasium i stor

utsträckning erhöll gymnasieintyg kan förklaras av att eleverna känner sig trygga på skolan (se andra avsnitt i rapporten), de samarbeten som gjorts med elever på nationella program på skolan som skapar en "vi-känsla" (se längre fram i rapporten), elevernas familjesituation samt att vi som skolan har en allt större vana och förståelse av att ha elever på SI-programmet.

Dessutom har vi elever med en ganska god utbildningsbakgrund och vi kan lägga ännu större krut på den språkliga inlärningen och förståelse för det svenska skolsystemet.

Eleverna på Kungsholmens gymnasium erbjuds en god studiemiljö där kunskap värderas högt. Skolan arbetar ständigt på att förbättra förutsättningarna till en kunskapsmässig- och social utveckling hos eleverna, så att de i ännu högre grad når målet med sin utbildning.

Genom olika projekt, användning av IKT, samarbete mellan lärare och internationella

kontakter skapas en stimulerande lärmiljö för eleverna. Skolans kompetenta lärare och ett väl fungerande förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete gör detta möjligt.

Vi har bedrivit ett strukturerat utvecklingsarbete kring elever som har svårt att nå målen (se även andra delar av rapporten). Organisationen med arbetslag, idogt arbete av undervisande lärare, mentorsarbete, nära samarbete med elevhälsoteamet, och tydliga rutiner har bidragit till att flertalet elever erhåller examensbevis och att resultaten är fortsatt mycket goda.

Schemalagda stödstugor i ett antal ämnen bidrar också. Ytterligare en faktor som skapar en god studiemiljö och höga studieresultat är elevernas känsla av trygghet och trivsel.

Kungsholmens gymnasium har, trots något lägre resultat i juni 2020, höga resultat, bland de högsta i Stockholm. I en högpresterande miljö finns risk för stress och vi behöver arbeta ännu mer stressreducerande än vad vi redan gör. För att arbeta för en hållbar hög prestation hos både elever och personal över tid, där alla känner lust att lära, lära för livet, och där inte enbart betygen står i fokus har vi sedan några år tillbaka arbetat med skolutvecklingsprojektet

"hållbart lärande" där vi samarbetat med forskare från Stockholms- och Örebro universitet (se även andra delar av rapporten). Samarbetet med forskarna är avslutat, men lärdomarna från projektet tas nu vidare in i ämnesseminariegrupper som leds av förstelärare/lektorer med fortsatt tema "hållbart lärande". På grund av Covid-19, och den tid som arbetet med

omställningen till fjärrundervisning tar, och de nya pedagogiska frågor som uppstår, ligger nu

(11)

fokus i ämnesseminariegrupperna på hållbart lärande i samband med fjärrundervisning och betyg och bedömning.

På skolans svenska- och körsektion har alla lärare lärarlegitimation. På skolans internationella sektion har flertalet lärarlegitimation. Dock finns det ett fåtal lärare med en utländsk

lärarexamen. Dessa har ännu inte erhållit svensk lärarlegitimation.

Indikator Periodens

utfall

Utfall m än/

pojkar Utfall kvinn or/

flicko r

Perio dens utfall VB 2019

Progno

s helår Årsmål KF:s

årsm ål Period

Andel gymnasieelever med examensbevis, oavsett studielängd

96 % 96 % 97 % 99 % 97 % 2020

Andel gymnasieelever med minst betyg E i samtliga kurser i examensbevisen

90 % 88,08

%

91 % 94 % 92 % 2020

Andel gymnasieelever som slutfört utbildning inom nationella program inom tre år med gymnasieexamen

88 87,4 87 % 2020

Andel legitimerade lärare i gymnasieskolan

88 % 90 % 90 % 2020

Enhetsmål:

EHT fångar upp signaler på ohälsa och inlärningssvårigheter i samverkan med lärarna på ett tidigt stadium för att alla elever ska kunna lyckas med sin skolgång utifrån sina förutsättningar

Alla elever tar gymnasieexamen och blir behöriga till högre studier. Alla elever i behov av stöd får det.

Analys

Elevhälsoarbetet på skolan följer skolans elevhälsoplan och den är implementerad hos all personal. Vid behov sker ytterligare förankring av elevhälsoplanen i arbetslagen i samband med läsårsstart och alla nyanställda informeras om den. En samverkar sker mellan den pedagogiska personalen och elevhälsoteamet (EHT) för att identifiera eventuella behov av insatser. Det kan dock skilja sig i vid vilken tid EHT får signaler från olika mentorer.

Klasskonferenserna under året är viktiga för att fånga upp signaler om olika former av svårigheter hos eleverna och klasserna, likaså den regelbundna frånvarouppföljningen som sker i mentorsgrupperna. De sektionsvisa EHT-mötena varannan vecka med ansvarig skolledare fungerar som uppföljningstillfällen.

(12)

En diskussion fördes under våren med skolläkare, rektor och elevhälsopersonal kring hur vi ska utreda elever inför ett skolläkarbesök och en eventuell remiss till neuropsykiatrisk utredning. En rutin för att kartlägga elever med svårigheter finns nu.

Vid terminsstart samarbetar de olika professionerna i EHT kring information och inkomna bilagor för att kunna ge eleverna det stöd de är i behov av i så god tid som möjligt.

Specialpedagogen samarbetar med lärare kring vilka extra anpassningar och särskilt stöd elever med särskilda behov behöver så att de får rätt insatser. Information om vilket stöd elever har rätt till ges på arbetslagsmöten och digitalt. Riktade insatser på gruppnivå sker efter behov.

Under hela året har specialpedagogen arbetat med riktade stödlektioner i matematik på gruppnivå, först på plats och sedan digitalt i och med nedstängningen av skolan, och i att skriva akademiska texter. Elevhälsoteamet har fått signaler om att en klass har låg trivsel. Ett arbete tillsammans med mentorerna genomfördes under våren, men arbetet blev avbrutet i samband med nedstängningen. Mentorerna har återupptagit arbetet med klassen under hösten.

I skolinspektionens enkät som gjordes i årskurs 2 under januari månad 2020, ser vi att elever upplever att de kan gå och prata med skolsköterska/skolkurator/skolpsykolog om de behöver.

Utifrån en indexskala 0-10 där 10 är den högsta positiva uppfattningen, ligger våra elever på index 8,1 jämfört med index 7,7 för deltagande skolor på frågan "Jag kan gå och prata med skolsköterskan eller skolkuratorn/skolpsykolog om vad jag vill, det måste inte ha hänt något allvarligt". Dessa samtal är viktiga då signaler om ohälsa och inlärningssvårigheter kan upptäckas.

Under våren 2020, då skolan var nedstängd, fortsatte elevhälsoteamet sitt arbete med hjälp av videosamtal, chatt via teams, telefonsamtal och i vissa fall samtal på skolan. Arbetet

fungerade bra. Elever med särskilda behov av hjälp i sina studier fick möjlighet att komma till skolan och få stöd av specialpedagog.

Nedstängningen innebar utmaningar för eleverna. I april fick samtliga elever ta del av ett brev från elevhälsoteamet, som lades ut på Skolplattformen och som mentorerna pratade med sina klasser kring samt lades ut i mentorsrummet i Teams, med en en beskrivning av utmaningar som kan uppstå i den rådande situationen med pandemi och distansstudier. I brevet fanns länkar med ytterligare information och en uppmaning till eleverna att höra av sig till elevhälsoteamet vid behov. De elever som hörde av sig fick adekvat hjälp, av EHT eller slussades vidare för extern hjälp.

Det är få elever på Kungsholmens gymnasium som inte når en gymnasieexamen. Av

avgångseleverna i juni 2020 erhöll 96 % examensbevis, vilket är en lägre siffra än föregående läsår (99 %). Trots intensiva stödinsatser i ett fåtal klasser där behovet av stöd tidigt

synliggjordes, nådde sammantaget inte 15 elever målen för gymnasieexamen. Dessa elever erhöll studiebevis eller utdrag ur betygskatalog. Den siffran kan jämföras med fem elever i juni 2019. Att skolan stängde ner och fjärrundervisning tog vid var ytterligare en

omständighet som försvårade för dessa elever att slutföra sina studier. Av hälsoskäl beviljades 13 elever som skulle tagit examen i juni 2020 förlängd studiegång.

(13)

Enhetsmål:

Elever har möjlighet att delta i internationella projekt tillsammans med skolor från andra länder

Uppfylls delvis Förväntat resultat

Eleverna breddar sin medvetenhet kring andra kulturer och andra länders livsvillkor och skolsystem samt utvecklar sina språkkunskaper.

Analys

Vi har nu avslutat två Erasmus+ projekt med skolor i andra EU-länder. Båda dessa projekt har lett till att lärarna och eleverna har fått insikter i hur man arbetar i skolor i andra länder.

Resor till Italien, Guatemala, Indien och Rwanda genomfördes inom ramen för skolans specialiseringskurser för årskurs 3 elever. Eleverna arbetade under dessa resor med fältstudier inom sina gymnasiearbeten. En årskurs 3 körklass genomförde en resa till Sydafrika i början på 2020.

I samtal med eleverna som har deltagit i resorna har de berättat att de har breddat sin medvetenhet kring andra länders kulturer och människors livsvillkor, utvecklat sina språkkunskaper och fått en förståelse för skolans vision Bildning för aktiv påverkan i en globaliserad värld.

Coronapandemin har gjort att övriga resor under våren ställdes in och inga resor har genomförts under höstterminen.

Under normala läsår har vi språkutbyten till Spanien, Tyskland och Frankrike och eleverna bor i värdfamiljer för att öva det språk de läser.

Nu när vi inte kan genomföra resor i samma omfattning som tidigare, arbetar vi med att hitta alternativa sätt att ha kontakt med andra länder, ex digitalt, för att fortsätta lära våra elever om världen runt omkring oss.

Vi har också ansökt om att bli en partnerskola för Erasmus+ och hoppas därmed få ekonomiskt stöd från EU för att genomföra våra språkutbytesresor och flera andra internationella projekt.

Vi har även sökt och blivit tilldelad medel från Atlas för ett projekt tillsammans med en skola i Rwanda. Eleverna som läser Global Health and Development som specialiseringskurs har olika undersökningar som de genomför i Rwanda med stöd av kontakter där. Under normala omständigheter skull eleverna genomföra en resa, vilket inte är möjligt under den pågående pandemin.

(14)

Enhetsmål:

Elevernas förståelse för helheten och känslan av sammanhang i sin utbildning ökar Uppfylls delvis

- Eleverna får en större förståelse för helheten i sin utbildning och ökad känsla av sammanhang mellan kurserna

- Minskad upplevd arbetsbelastning för eleverna

- Större medvetenhet om vikten av att överföra kunskap mellan ämnen

- Eleverna blir mer kritiskt tänkande

- Progression mellan årskurserna ska vara tydlig - Eleverna är förberedda för gymnasiearbetet Analys

Arbetslagen har arbetat med olika ämnesövergripande projekt för att öka elevernas förståelse av helheten och en ökad känsla av sammanhang mellan kurserna. E-blocks tiden i schemat underlättar för dessa samarbeten.

Lärarna anser att samarbeten mellan ämnen leder till en större förståelse för modeller som används i de olika disciplinerna. De har också ökat förståelsen för vikten av att överföra kunskap mellan ämnen samtidigt som eleverna har blivit mer öppna för att de måste ha goda kunskaper i de olika ämnen för att förstå helheten och bli mer förberedda för gymnasiearbetet.

I skolans kursutvärdering, som besvarades i februari 2020, svarade 73 % av eleverna att de instämmer helt eller i huvudsak på frågan om innehållet i en enskild kurs kopplas till sådant som görs i andra kurser eller till ett större sammanhang. Elevernas positiva omdöme kring detta visar att lärarna prioriterar det här området.

57 % av eleverna svarade i elevenkäten i årskurs 2, 2020, att lärarna samarbetar kring deras lärande jämfört med 50 % för staden. Pojkarna respons var 61 % och flickornas 55 %.

Nöjdheten har ökat något bland eleverna jämfört med föregående läsår. Samverkan mellan lärare sker kontinuerligt för att eleverna ska förstå hur ämnena hänger ihop och hur progressionen ser ut över de tre åren. Under verksamhetsåret har lärarna samarbetat i arbetslagen kring examinationsschema i klasserna.

Bibliotekarien har genomfört utbildning i källkritik, källhantering och informationssökning med de allra flesta elever i åk 3 i samband med förberedelse för gymnasiearbetet.

Övriga elever på skolan har fått ta del av lektioner i källkritik, källhantering och

informationssökning eller fått en biblioteksintroduktion. Eleverna i årskurs 1 har även fått ta del av ett lektionsupplägg med studieteknik och IKT användning som en del i att belysa de ämnesövergripande kompetenserna som behövs för att studera. De allra flesta föreläsningarna hann genomföras innan nedstängningen av gymnasieskolan mars 2020. Individuella

handledning skedde därefter via Teams. Under höstterminen 2020 fick alla elever i årskurs 1 en introduktion till biblioteket och hur det kan vara en resurs under gymnasietiden.

(15)

Enhetsmål:

Kungsholmens gymnasium/Stockholms musikgymnasium förbättrar användningen av, och kunskapen om, digitala verktyg och resurser så att de blir självklara redskap i arbetet med elevers lärande

IT är ett integrerat redskap för lärande och administration. Ökad medvetenhet om vad digitalisering för lärande innebär. Personal och elever känner trygghet och kompetens i

användandet av digitala lösningar där sådana finns och de är nyfikna på att pröva nya program och applikationer, till gagn för undervisning och annan verksamhet på skolan. Skolan har en fungerande stöd- och utvecklingsorganisation för IT.

Analys

Under läsåret har skolans två IT-pedagoger fortsatt att stödja personalen i utvecklingen av digitala processer i undervisningen genom workshops och individuel l handledning. Det blev speciellt intensivt utvecklingsarbete kring användningen av Teams när beslutet kom i mars att gymnasieskolorna skulle övergå till distans- eller fjärrundervisning. Den 18 mars började alla lärare och elever med fjärrundervisning enligt schemat. Det fungerade till största delen väl.

Majoriteten av lärarna och eleverna arbetade hemifrån och använde de verktyg som staden erbjuder - Skolplattformen, Teams, Planering- och bedömning mm. Vissa lärare föredrog att hålla sina lektioner ifrån skolan.

Konsekvensen av att arbeta mer digitalt och med fjärrundervisning gjorde att alla - både lärare och övrig personal - har blivit mycket mer kompetenta i hur de digitala verktygen kan

användas i lärandesituationer. Det som var svårt var pålitligheten och säkerheten vid examinationer. I de allra flesta ämnen och kurser hittade lärarna sätt att testa elevernas kunskaper på ett tillfredsställande sätt. Men i vissa ämnen, framförallt i matematik, fick eleverna komma till skolan för att genomföra examinationer.

Elever i behov av särskilt stöd hade kontakt med vår specialpedagog och fick komma till skolan för att ta del av sin undervisning.

Både i ämnesgrupperna och i arbetslagen blev det mycket erfarenhetsutbyte kring att arbeta digitalt. Det hade vi nytta av när vi från skolstarten i augusti 2020 hade 20 % av eleverna på distans. Under höstterminen fick vi sedan anpassa antalet elever i skolan och eleverna med fjärrundervisning pga coronasituationen. Under hela hösten kunde de elever, som inte kunde vara i skolan pga egna sjukdomssymptom eller en pågående covid-19 infektion hos någon i familjen, ändå ta del av undervisningen via fjärrundervisning. Likaså kunde lärare bedriva undervisningen hemifrån om de var sjuka men ändå tillräckligt friska för att hålla

distanslektioner.

Från 7 december 2020 blev det återigen fjärrundervisning full ut för alla skolans elever, förutom för språkintroduktionseleverna. Lärarnas väl inarbetade digitala arbetssätt fanns där och räddade situationen även om de allra flesta är ordentligt trötta på att vara på distans och inget hellre vill än att vara tillsammans i skolan.

(16)

Arbetslagen fortsatte arbeta systematiskt med att delge varandra hur IT kan vara en resurs i klassrummet. Vissa arbetslag har haft det som en stående punkt på dagordningen. Ett mått på att arbetet har nått framgång är elevernas svar i skolans kursutvärdering som gjordes i januari- februari 2020 där alla elever deltar. På påståendet om de har en välfungerande

kommunikationskanal mellan sig och sina lärare svarar 94 % av eleverna att de instämmer i huvudsak eller helt med detta. Denna siffra har ökat från 84 % sedan förra läsåret. Lärarna blir allt mer förtrogna med de digitala verktygen.

Under året har en del av lärarna i matematik använt kunskapsmatrisen. Målet är att alla matematiklärare skall arbeta med kunskapsmatrisen. Nu finns även en fysikmodul kopplad.

En grupp lärare har gått en universitetskurs i programmering för att möta de nya kraven i ämnesplanerna i matematik och har börjat implementera detta i undervisningen. Utbildningen av matematiklärare i programmering fortsätter.

Skolans bibliotekarie har under året träffat klasser för att undervisa om de digitala databaser som eleverna har tillgång till. Det har varit ett stort stöd i arbetet med elevernas

gymnasiearbete i åk 3.

IT-organisationen inför GSIT 2.0 har setts över för att öka den tekniska kompetensen på lokal skolnivå, tydliggöra arbetsfördelning och frigöra administrativa resurser. En IT-samordnare finns på deltid och två utvecklingslärare (tidigare IT-pedagoger) har anställts på vardera 20 %.

Under uppstartsdagarna i augusti 2020 hade lärarna möjlighet att delta i olika IKT-workshops för att kunna handleda eleverna i hur word, excel och powerpoint kan användas i

lärandesituationer.

Under v 44 (elevernas höstlov) hade våra utvecklingslärare även workshops i hur man kan använda planering och bedömningsmodulen för kursomdömen mm.

Sammanfattningsvis kan konstateras att ett intensivt arbete pågår, som fick en rejäl skjuts då vi övergick till fjärrundervisning i mars 2020, där lärarna utvecklar sina kunskaper och sitt självförtroende gällande användning av IT i undervisning och pedagogisk administration med tyngdpunkt på Skolplattformen, Teams och Planering och bedömning. Arbetslagen och ämneslagen är centrala i det här arbetet.

Enhetsmål:

Kungsholmens gymnasium/Stockholms musikgymnasium utvecklar undervisningen utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

- Undervisningen utvecklas kontinuerligt genom systematiska studier av undervisningspraktiken och kollegialt lärande.

- Målet är ökad måluppfyllelse och ökad nyfikenhet hos eleverna samt utvecklandet av undervisningspraktiker utifrån lärdomar från skolutvecklingsprojektet Hållbart lärande.

- Eleverna ska bli förberedda för ett livslångt lärande.

(17)

Analys

Det förväntade resultatet är uppfyllt. Innehållet och organisationen av vår

kompetensutveckling har förändrat vårt sätt att tala med varandra om undervisning. Sedan många år tillbaka så finns en övergripande plan för kompetensutveckling. Det långsiktiga målet är att utforma en verksamhet som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, för att skapa effektiva strategier för utveckling av lärares profession i syfte att öka elevers lärande. Lite mer konkret innebär det att lärares praktik gått från att vara tyst kunskap till att bygga på erfarenheter som provats under längre tid och är dokumenterade (d.v.s. beprövad erfarenhet) och att lärare därmed utvecklat sin förmåga att bedöma effekten av sin

undervisning för att anpassa den efter elevernas behov.

Det finns också en tydlig struktur för arbetet och tid avsatt. Förstelärare/lektorer leder ämnes/seminariegrupper under ämnesmöten och kompetensutvecklingstid. Läsåret avslutas med att seminariegrupperna redovisar sina resultat i "Kungsholmens akademi".

Vi har sedan hösten 2018 deltagit i Skolutvecklingsprojektet "hållbart lärande" i samarbete med forskare från Örebro- (Christian Lundahl) och Stockholms universitet (Pia Skott och Larissa Mickwitz). Under vårterminen 2019 fram till vårterminen 2020 har grupperna i skolutvecklingsprojektet varit indelade på olika tema: hållbar bedömning, elevstress, lärares arbete och bildning.

Utgångspunkten för projekt "hållbart lärande" är att elever under de senaste 20 åren upplever en ökad stress i skolan. Orsakerna kan vara flera, men det är rimligt att tro att ett ökat fokus på skolresultat och dess betydelse för elevernas framtid spelar in. Höga förväntningar, tydliga krav och kontinuerlig bedömning kan få elever att arbeta hårdare, men det är viktigt att det sker på ett sätt som är hållbart i längden.

I slutet av läsåret 2019-2020 avslutades projektet och varje seminariegrupp presenterade sitt arbete för sina kollegor i samband med "Kungsholmens akademi" i juni 2020. I samband med skolstarten i augusti 2020 presenterade forskarna reflektioner och resultat om "hållbart

lärande" för vår personal. De konstaterade följande:

• I grunden är skolan, lärarna och undervisningen väldigt uppskattad av eleverna.

• Det finns ett välutvecklat elevhälsoteam som arbetar tillsammans med lärarna

• Samtalen i temagrupperna låg på en oerhört hög professionell nivå

• Flera av projekten nådde viktiga och intressanta resultat

• Våra gemensamma presentationer på Leda lärande har varit både välbesökta och uppskattade

Forskarna ser i sitt material att det finns en prestationskultur på skolan. Det finns ett bedömningsfokus och detta skapar hos vissa elever stress. De blir prestationister. En elev uttrycker det så här: ” Det är många på den här skolan, inklusive jag, som kopplar betygen till ens identitet". Utmaningen för oss som skola, menar forskarna, är hur vi skapar en

bildningsfrämjande och hälsofrämjande bedömningspraktik (whole school approach). Vi återkommer till detta i avsnittet som behandlar vårt mål om att utveckla former för kommunikation och återkoppling kring lärandet.

(18)

De flesta seminariegrupper har deltagit i skolutvecklingsprojektet "hållbart lärande". Några grupper har istället deltagit i Läslyftet, Programmering för lärare i matematik och i FoU- projekt via utbildningsförvaltningen. Resultaten från Kungsholmens akademi i juni 2020 visar att lärarna har lyckats väl i arbetet med att bepröva sina erfarenheter, med hjälp av varandra i kollegiet och med stöd från forskarna i "hållbart lärande" eller med hjälp av annat material så som Läslyftet.

Vi ville bygga vidare på de lärdomar som redovisades i juni 2020 och ta med lärdomarna in i läsåret 2020/2021. Kompetensutvecklingen har företrädesvis skett i ämnesseminariegrupper.

Förutom ämnesseminariegrupper i "hållbart lärande" har vi en grupp som arbetat med värdegrundsfrågor i undervisningen , en grupp med att ta fram en ny kursutvärdering och några lärare deltar i VFU-handledarutbildning.

Vår ambition är att arbetet med "hållbart lärande" genomsyrar allt mer arbete, inte bara i ämnesseminariegrupperna utan också i arbetslagen, ämneslagen och i EHT. Arbetslagens fokus ligger främst på helheten i studierna, samplanering med målet att minimera

"gymnasiechocken" för eleverna. Fokus i ämneslagen under ledning av ämnesledarna, där de flesta är Förstelärare/lektorer, ligger på ett ämnesdidaktiskt utvecklingsarbete. Det handlar om formativa arbetet med eleverna, samt att arbeta tillsammans för ökad likvärdighet i

utbildningen. Likvärdighet i utbildningen handlar om samsyn när det gäller bedömning, innehåll, planering och nivå för elever i olika klasser och program på skolan. EHT integreras i arbetslagens arbete.

På grund av Covid-19, och den tid som arbetet med omställningen till fjärrundervisning tar, och de nya pedagogiska frågor som uppstår, fattade vi beslutet att ligga lågt med vår

planerade kompetensutveckling och ha fokus på hållbart lärande i samband med fjärrundervisning.

Här har utbytet i ämnesseminariegrupperna en viktig funktion. Olika ämnen har olika

förutsättningar och utmaningar. Hur du lägger upp din distansundervisning kommer också att påverka möjligheterna att samla in ett tillräckligt underlag för bedömning. Tät återkoppling kan bli viktig både för att motivera eleverna och för att du som lärare ska få syn på elevernas kunskaper och utveckling.

Våra IT-pedagoger har genomfört workshops om digitala verktyg och examinationer på distans.

För oss är det nu och i det fortsatta arbetet naturligtvis viktigt att inte tappa kunskaper och lärdomar från vårt kompetensutvecklingsarbete som vi konkret vill praktisera i kollegialt lärande i ämnesseminariegrupperna. De flesta didaktiska frågor är relevanta oberoende om undervisningen sker med elever på plats i skolan eller på distans. Omställningen gör dock att vi har fått lägga tid på strukturella frågor och praktiskt arbeta med att organisera

distansundervisningen på olika nivåer, övergripande till genomförande av den enskilda lektionen.

(19)

Enhetsmål:

Kungsholmens gymnasium/Stockholms musikgymnasiums elever har kontakt med universitet, högskolor och näringsliv för att få ökad förståelse och nya perspektiv samt inspireras till framtida studier och yrkesval

- En djupare förståelse och nya perspektiv ges

- Eleverna inspireras i sina studier och inför kommande yrkesval

- Eleverna får en större kunskap om vidden av framtida möjliga studie- och yrkesval Analys

Vi har många kontakter på olika nivåer och i många sammanhang, från rena studiebesök till deltagande i seminarier tillsammans med universitetsstudenter och skolans studie- och yrkesvägledare arbetar mycket med dessa frågor.

Våra många specialiseringskurser i årskurs 3 har också ett väl utbyggt kontaktnät där elever fått möta yrkesgrupper och forskare inom de olika områdena kurserna behandlat. Elever i årskurs 3 på det naturvetenskapliga programmet deltar i utställningen Unga forskare och ges där möjlighet att ställa ut sina gymnasiearbeten och genom åren har elever från

Kungsholmens gymnasium nått fina framgångar. I samband med fältstudieresan till Rom och Pompeji, som årligen genomförs i den humanistiska specialiseringskursen, har humanisterna fått komma i kontakt med arkeologers arbete.

Elever från skolan erbjuds årligen att delta i Svenska Kemistsamfundets Berzeliusdagar och av Umeå Universitet anordnade Sonja Kovalevskydagar bl. a. Deltagande sker i nationella tävlingar så som språkolympiad, kemi- och matematikolympiad etc.

Elever erbjuds inom det individuella valet och kursen entreprenörskap att starta företag inom ramen för Ung Företagande. Elever från skolan har även här genom åren nått fina framgångar i tävlingen Ung Företagsamhet såväl på regional som nationell nivå.

Inom ramen för de olika kurser eleverna läser genomförs besök vid universitet och högskolor och föreläsare bjuds in i samband med arbete inom olika ämnesområden.

Inom ramen för de moderna språken genomförs olika aktiviteter, som den av skolan anordnade språkdagen för elever i årskurs 2 med inbjudna föreläsare, eller besök på olika institutioner och kulturinstitut ex Goetheinstitutet eller Stockholms universitet,

I elevenkäten 2020 som genomfördes i februari svarar 46 % positivt på frågan "I min utbildning får jag kontakt med arbetslivet i form av t. ex föreläsningar och studiebesök", vilket är en ökning från 27 % förra året. I staden som helhet svarar 40 % positivt. Ökningen kan delvis förklaras med att eleverna i årskurs 2, som svarar på enkäten, fick delta i SACO - mässan. Vi kommer fortsätta utveckla det här området och i dialog med eleverna synliggöra vad de får uppleva och undersöka deras förväntningar.

Då vi befinner oss i en coronapandemi påverkas samarbetet med olika aktörer. Planerade aktiviteter under våren 2020 ställdes in eller genomfördes digitalt. Även under hösten 2020

(20)

ställdes flertalet av planerade aktiviteter in, så som den av skolan anordnade språkdagen.

Andra aktiviteter skedde istället digitalt, så som SACO-mässan som våra elever i årskurs 2 och 3 deltar i.

I elevenkäten 2020 svarar 51 % positivt på frågan "Jag får information och vägledning inför studier och arbete efter gymnasiet", vilket är en liten ökning från föregående år (47 %). I staden som helhet svarar 42 % positivt på frågan. Det är fint att se att elevernas nöjdhet ökar.

Skolans studie- och yrkesvägledare har öppna mottagningar runt lunchtid och har förbokade möten, såväl på plats som på distans. Under våren 2020 hade en föreläsning om framtida studieval för alla årskurs 3- klasser planerats in. Då skolan stängdes ned ställdes denna in.

Information lades ut på Skolplattformen istället. Vid behov genomfördes enskilda samtal med elever via Teams. Även planerade besök av framför allt svenska universitet och högskolor ställdes in under våren. Informationen gavs istället digitalt. Då ansökningsförfaranden till utländska universitet och högskolor är mer komplicerade och behöver lång framförhållning, besökte under hösten 2020 universitet och högskolor från utlandet skolan för att informera eleverna.

När det gäller eleverna på språkintroduktion så har de som elevgrupp en god förståelse för sin hela studiesituation och vet vilka ämnen de måste ha för att kunna studera vidare på den nivå de vill. Alla har en individuell studieplan vilket gör att de måste ta ett eget ansvar för

delaktighet i sin studieplan, den ser olika ut beroende på vilken elev det gäller.

Studieplanerna och vilka olika vägar det finns framåt är något ansvarig studie- och yrkesvägledare jobbar mycket med eleverna kring och även något de samtalar mycket om sinsemellan. Studie- och yrkesvägledaren hjälper också eleverna med att förstå det svenska skolsystemet och vilka förväntningar som finns på dem som individer. Elevernas individuell studieplaner är ofta dynamiska och anpassas efter elevens behov och utveckling.

Vilken påverkan inställda aktiviteter, och mer digitala lösningar istället för aktiviteter på plats, har på elevernas förståelse, nya perspektiv och inspiration för framtida studier och yrkesliv behöver undersökas mer.

Nämndmål:

1.3.2 Alla elever har en trygg och god lärmiljö

Ingen

Alla elever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med vårdnadshavare samt socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer.

(21)

Analys

Kungsholmens gymnasium erbjuder en trygg och god lärmiljö med få inslag av kränkningar bland elever. 96 procent av eleverna uppger i elevundersökningen att de är trygga i skolan.

Utvecklingssamtal och trivselenkät visar på samma bild hos eleverna på

språkintroduktionsprogrammet. Ett aktivt arbete med normer och värderingar, en rutinmässig frånvarohantering och ett aktivt elevhälsoarbete bidrar till den goda lärmiljön och den låga frånvaron.

Indikator Periodens

utfall

Utfall m än/

pojkar Utfall kvinn or/

flicko r

Perio dens utfall VB 2019

Progno

s helår Årsmål KF:s

årsm ål Period

Andel gymnasieelever nöjda med - Det är arbetsro på mina lektioner

67 % 73 % 65 % 67 % 65 % 2020

Andel gymnasieelever nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan

96 % 97 % 95 % 93 % 95 % 2020

Total frånvaro i gymnasieskolan

8 % 9 % 8 % 2020

Enhetsmål:

EHT arbetar hälsofrämjande för att ge eleverna verktyg att kunna påverka sin skolsituation och sitt välmående

Uppfylls delvis Förväntat resultat

Att eleverna har en förbättrad upplevelse av sin skolsituation och uppfattar den som hanterbar, positiv och meningsfull

Analys

Diskussioner pågår kontinuerligt för att tillföra elevhälsoperspektivet i alla de forum där elevhälsoteamet deltar. Det finns en ständigt pågående kommunikation kring enskilda elever utifrån elevhälsoteamets olika professioner för att ge eleverna en hanterbar skolsituation.

Föreläsningar har genomförts under året. Under våren 2020 fick alla klasser i årskurs 1 lyssna till en föreläsning i stress och stresshantering. Enligt planeringen skulle eleverna i årskurs 2, som en uppföljning av föreläsningen i årskurs 1, få lyssna till föreläsningen ”Balans i livet”

om psykisk hälsa och grunder för välmående, men då skolan stängdes ner pga. pandemin fick endast två klasser i årskurs 2 den möjligheten. Bedömningen gjordes att det inte skulle vara möjligt att genomföra föreläsningen digitalt. Under hösten 2020 har tre klasser i årskurs 2 fått lyssna till "Balans i livet"- föreläsningen. Fler föreläsningar var inplanerade men avbokades pga pandemin.

Eleverna på språkintroduktion fick två lektioner var, pojkar och flickor i olika grupper, om bland annat hälsa, mående, sexualitet och samtycke. Föreläsningarna genomfördes digitalt på Teams i samarbete med biologilärare.

(22)

Alla elever i årskurs 1 fick en föreläsning om studieteknik och två klasser hann få lektion två på samma tema innan skolan stängdes ner.

Studie och yrkesvägledarna hade planerat en föreläsning i aulan om framtida studieval för alla elever i årskurs 3 våren 2020. Tyvärr ställdes den in pga. skolstängningen. Informationen gavs i stället i textform på Skolplattformen. De elever som så har önskat har i samtal via Teams fått individuell vägledning.

Under första delen av höstterminen fick alla elever i åk 1 under ett E-blockspass tre

föreläsningar. Specialpedagogen hade en lektion om studieteknik och planering, av studie och yrkesvägledarna fick de ett pass med gymnasieinformation och av bibliotekarien en lektion i biblioteksresurser och informationskompetens.

Det är svårt att avgöra vilka konsekvenserna blir på elevernas mående av de uteblivna föreläsningarna förra läsåret. Elevhälsoteamet och lärarna behöver generellt vara extra vaksamma på elever som behöver extra stöd och hjälp som en konsekvens av den pågående pandemin. En plan ligger för ovanstående föreläsningar innevarande läsår och

förhoppningsvis kommer alla kunna genomföras.

Eleverna blev erbjudna ett yogapass i veckan under hela året fram till det att skolan stängde i mars. Under hösten hade eleverna möjlighet att få ett yogapass per vecka fram till höstlovet.

Elevhälsoteamet arbetar inom sina olika professioner med att hitta sina roller i de olika sammanhang de befinner sig i; som medlem i ett lärararbetslag, i den pedagogiska ledningsgruppen och i klasskonferenser, vilket är en utmaning på olika sätt och i olika sammanhang. Det är en ständigt pågående process att utveckla det arbetet och den

rollsökningen för att hitta sätt att tillföra elevhälsoperspektivet i verksamhetens olika delar.

Klasskonferenserna upplevs som värdefulla där mycket information om eleverna delas på ett respektfullt sätt. Konferenserna är också viktiga för elevhälsoteamets fortsatta arbete med att utreda behov av stöd eller anpassa fortsatta stödinsatser.

Elevhälsoteamet medlemmar har alla återkommande möten i tvärprofessionella

konstellationer med elever och vårdnadshavare för att anpassa skolan för de elever vars mående påverkar deras skolsituation.

Under hösten 2019 gjordes ett försök att inleda ett samarbete med kåren vid planeringen av Mental Health week med temat sexualitet. Mejlutbyte med ansvarig elev och försök till att bjuda in Skolornas ungdomsmottagning i anslutning till veckan skedde. Tyvärr lyckades inte samarbetet. Ungdomsmottagningen besökte dock skolan senare under terminen under lunchtid med ett informationsbord utanför matsalen.

I december 2020 inleddes ett arbete tillsammans med kåren som har resulterat i en hälsovecka. Kåren har dagligen under en vecka, vecka 4, presenterat information på sin Instagram. Temat de olika dagarna har varit mat, sömn, stress , motion , mående,

självdisciplin och arbetsplats, socialt liv och fritidsintressen. Eleverna har ställt frågor. Kåren och elevhälsoteamet har skrivit korta informationstexter och svarat på elevernas frågor.

Elevernas tips och idéer har delats i elevkårens instagramflöde.

Under året har arbetet med hållbart lärande projektet tillsammans med NH arbetslaget fortsatt.

EHT:s årshjul har sammanfogats med arbetslagets progressionsplan för att hitta samarbeten i