Katri Kastarinen
SKILLNADER OCH LIKHETER MELLAN FINSK OCH SVENSK SPORTJOURNALISTIK
En jämförande studie av innehållet i sportartiklar i svenskspråkiga dagstidningar i Finland och Sverige
Fakulteten för informationsteknologi och kommunikation
Studieinriktningen i nordiska språk
Kandidatavhandling
Maj 2021
SAMMANDRAG
Katri Kastarinen: Skillnader och likheter mellan finsk och svensk sportjournalistik – En jämförande studie av innehållet i sportartiklar i svenskspråkiga dagstidningar i Finland och Sverige
Kandidatavhandling, 23 sidor Tammerfors universitet
Studieinriktningen i nordiska språk Maj 2021
I denna kandidatavhandling studerar jag skillnader och likheter mellan sportjournalistik i Finland och Sverige. Jag koncentrerar mig på att undersöka skillnader och likheter i språkbruket i tidningstexter och i hur stor omfattning det rapporteras om olika sportgrenar i de undersökta artiklarna. Jag tar reda på hurdana ordval journalister använder och vilka sportgrenar de rapporteras mest om.
Syftet med undersökningen är att studera skillnader och likheter i den svenska och finska sportjournalistiken genom att ta reda på innehållet i sportartiklarna i två svenskspråkiga dagstidningar varav den ena utkommer i Finland och den andra i Sverige. Mina forskningsfrågor är: Hur mycket utrymme får rapporteringen om olika sportgrenar i de undersökta tidningarna? Vilka ordval använder journalister i sportartiklarna och vilka skillnader och likheter finns det i svenska och finska dagstidningar?
Primärmaterialet består av sportartiklar som har publicerats under januari 2021 på de två dagstidningarnas webbsidor. Jag har samlat in alla sportartiklar som har publicerats under den valda tidpunkten för att ta reda på hur mycket utrymme olika sportgrenar får i sportrapporteringen. Dessutom har jag valt fem artiklar från båda tidningarna för närmare undersökning när jag studerar vilka ordval som används i de valda sportartiklarna. Min undersökningsmetod är kvalitativ innehållsanalys. Med hjälp av innehållsanalysen analyserar jag sportartiklarna och kategoriserar olika sportgrenar och ordval i egna kategorier.
Resultaten visar att bollspel och skidsport får mest utrymme i både den finska och svenska sportrapporteringen när de populäraste sportgrenar som det rapporteras om i sportrapporteringen är fotboll, ishockey, handboll, längdskidåkning och skidskytte. Ordvalen i den svenska dagstidningens sportartiklar är mer känsloladdade än i den finska dagstidningens sportartiklar som innehåller neutralare ord. Språket i den finska dagstidningens sportartiklar är formellare än i den svenska dagstidningens sportartiklar, som innehåller fler talspråkliga orden. Båda dagstidningars sportartiklar innehåller synonymer som gör språket och ordvalen mångsidigare.
Nyckelord: Sportjournalistik, sportrapportering, dagstidningar, ordval, språk
Originaliteten av denna avhandling har granskats med Turnitin Originality Check-programmet.
TIIVISTELMÄ
Katri Kastarinen: Skillnader och likheter mellan finsk och svensk sportjournalistik – En jämförande studie av innehållet i sportartiklar i svenspråkiga dagstidningar i Finland och Sverige
Kandidaatin tutkielma, 23 sivua Tampereen yliopisto
Viestintätieteiden tiedekunta Pohjoismaiset kielet
Toukokuu 2021
Tarkastelen tutkielmassani eroavaisuuksia ja yhtäläisyyksiä suomalaisen ja ruotsalaisen urheilujournalismin välillä. Keskityn tutkimaan eroja ja yhtäläisyyksiä liittyen kielenkäyttöön lehtiteksteissä sekä siihen, kuinka suuressa määrin eri urheilulajeista raportoidaan tutkituissa artikkeleissa. Tarkastelen millaisia sanavalintoja journalistit käyttävät ja mistä urheilulajeista raportoidaan eniten.
Tutkimuksen tarkoituksena on tarkastella eroavaisuuksia ja yhtäläisyyksiä suomalaisen ja ruotsalaisen urheilujournalismin välillä tutkimalla kahta ruotsinkielistä päivälehteä, joista toinen ilmestyy Suomessa ja toinen Ruotsissa. Tutkimuskysymykseni ovat: Kuinka paljon eri urheilulajit saavat palstatilaa tutkittujen urheilulehtien urheiluraportoinnissa? Mitä sanavalintoja journalistit käyttävät urheiluartikkeleissa ja millaisia eroavaisuuksia ja yhtäläisyyksiä Ruotsissa ja Suomessa julkaistavissa päivälehdissä esiintyy?
Tutkimusmateriaali koostuu tammikuun 2021 aikana tutkittujen kahden päivälehden verkkosivuilla julkaistuista urheiluartikkeleista. Olen kerännyt kaikki valittuna ajankohtana julkaistut urheiluartikkelit selvittääkseni, miten paljon palstatilaa eri urheilulajit saavat urheiluraportoinnissa. Lisäksi olen valinnut viisi urheiluartikkelia molempien maiden päivälehdistä tarkempaan tarkasteluun, kun tutkin millaisia sanavalintoja valituissa urheiluartikkeleissa esiintyy. Tutkimusmenetelmäni on laadullinen sisällönanalyysi, jonka avulla analysoin urheiluartikkelit ja ryhmittelen urheilulajit ja sanavalinnat omiin kategorioihinsa.
Tutkimustulokset osoittavat, että suomalaisessa ja ruotsalaisessa urheiluraportoinnissa kirjoitetaan eniten pallopeleistä ja hiihtourheilusta, kun suosituimmat lajit, joista urheiluartikkeleissa raportoidaan, ovat jalkapallo, jääkiekko, käsipallo, hiihto ja ampumahiihto. Ruotsalaisen päivälehden urheiluartikkeleissa esiintyvät sanavalinnat olivat tunteellisimpia kuin suomalaisen päivälehden urheiluartikkeleissa, jotka sisälsivät neutraalimpia sanavalintoja. Kieli on suomalaisessa päivälehdessä muodollisempaa kuin ruotsalaisessa päivälehdessä, jossa esiintyy monia puhekielellisiä ilmaisuja. Molempien päivälehtien urheiluartikkelit sisältävät synonyymejä, jotka tekevät kielestä ja sanavalinnoista monipuolisempia.
Avainsanat: urheilujournalismi, urheiluraportointi, päivälehdet, sanavalinta, kieli Tämän julkaisun alkuperäisyys on tarkastettu Turnitin OriginalityCheck-ohjelmalla.
Innehåll
1 Inledning ... 1
1.1 Syfte ... 2
1.2 Material ... 3
1.3 Metod ... 3
1.4 Tidigare forskning ... 4
2 Centrala begrepp ... 5
2.1 Sportjournalistik ... 5
2.2 Dagstidningar ... 6
2.3 Ordval ... 6
3 Sportrapportering ... 7
3.1 Hurdan är sportrapportering? ... 7
3.2 Språk i sportrapportering ... 8
3.3 Sportrapportering i dagstidningar ... 9
3.4 Sportrapportering i nätpublicering ... 10
4 Analys av sportrapportering ... 10
4.1 Utrymme av olika sportgrenar ... 11
4.2 Ordval ... 12
4.2.1 Hufvudstadsbladet ... 12
4.2.2 Dagens Nyheter ... 15
5 Resultat ... 18
6 Sammanfattning och diskussion ... 21
Referenser ... 24
1
1 Inledning
Sport har en stor mediasynlighet i många länder och ger därför upphov till livliga diskussioner bland folket. Många bordssamtal på arbetsplatser har börjat med att man går igenom kvällens sportevenemang. Sport och sportnyheter intresserar alltså folk. Med sportnyheter kommer händelserna i sportvärlden till allmänheten, vilket också är viktigt för dem som inte följer sporten så mycket eller alls. Sport har fått mer och mer utrymme i tidningar och nu för tiden kan man läsa sportnyheter dagligen (Andrews 2014:5). Sportnyheter är bland de mest lästa avsnitten i tidningar (Raney & Jennings 2006:111). Nätpublicering har tagit sportnyheter till en ny nivå där man kan läsa sportnyheter var och när som helst (Onwumechili 2018:96). Sportrapporteringen idag är mycket mer varierande än tidigare då rapporteringen fokuserade på resultatrapportering. Idag finns det även debattartiklar och texter som koncentrerar sig mer på idrottarens liv. Tidningarna strävar efter att göra nyheterna mer säljande, vilket kommer fram i betoningen av idrottares offentliga roll. De största och mest populära sportgrenarna får mest utrymme i sportrapporteringen. (Kivioja 2008:72.) Det spelar också en viktig roll hur journalister förmedlar information till läsaren. Journalisterna måste bestämma vilken approach de har till texten och hur textens språk och stil ser ut. (Fleming m.fl. 2005:48.) I denna kandidatavhandling studerar jag skillnader och likheter mellan finsk och svensk sportjournalistik i sportartiklar som har publicerats i dagstidningars webbsidor. Jag tar reda på hurdant innehållet sportartiklarna har i de undersökta tidningarna. Jag undersöker språket genom att studera vilka ordval journalister använder och tar också reda på hur mycket det skrivs om olika sportgrenar.
Det är viktigt att undersöka ämnet därför att språk och journalistik passar väl ihop eftersom språkliga val kan påverka på hur information förmedlas. Genom att undersöka ämnet får man se hurdana språkliga val journalister gör när de förmedlar information till folket och hur man gör texter funktionella och intressanta genom språket. Det har också gjorts bara några tidigare studier om sportjournalistik inom nordiska språk. Tidigare forskning har främst fokuserat till exempel på specifika sporter eller metaforer och det finns inte så många studier om ordval i sportrapportering.
Även Laine (2011) konstaterar att forskningen kring både finsk och svensk sportjournalistik är förhållandevis knapp, så ämnet borde studeras mer (Laine 2011:37).
Mitt undersökningsämne är viktigt för mig personligen därför att sport utgör en stor passion för mig.
Jag har också arbetat som sportjournalist, så sportjournalistiken fascinerar mig särskilt mycket. Jag vet redan något om finsk sportjournalistik, men svensk sportjournalistik är fortfarande ett
2
förhållandevis främmande område för mig så jag vill veta mer om det. Det är också intressant att undersöka de skillnader och likheter som eventuellt förekommer mellan sportjournalistik i Sverige och Finland.
I det första kapitlet presenterar jag avhandlingens syfte och forskningsfrågor. Jag framställer också forskningens material och metod, samt de viktigaste tidigare undersökningar. I det andra kapitlet definierar jag de centrala begreppen för min undersökning. Det tredje kapitlet inkluderar de teoretiska utgångspunkterna och bakgrundsinformationen relaterad till min undersökning. I det fjärde kapitlet analyserar jag materialet med hjälp av innehållsanalysen. Det femte kapitlet innehåller presentation av resultaten och diskussion. Jag sammanfattar undersökningens innehåll i det sjätte kapitlet.
1.1 Syfte
Syftet med min undersökning är att studera skillnader och likheter mellan den finska och svenska sportjournalistiken genom att ta reda på innehållet i sportartiklarna i två svekspråkiga dagstidningar varav den ena utkommer i Finland och den andra i Sverige. Jag koncentrerar mig på att undersöka skillnader och likheter i språkbruket i tidningstexter och i hur stor omfattning det rapporteras om olika sportgrenar i de undersökta artiklarna. Detta gör jag genom att studera vilka ordval journalister använder och hur mycket det skrivs om olika sporter i de valda sportartiklarna. Jag söker svår på följande forskningsfrågor:
1. Hur mycket utrymme får rapporteringen om olika sportgrenar i de undersökta tidningarna?
2. Vilka ordval använder journalister i sportartiklarna och vilka skillnader och likheter finns mellan den finska och svenska dagstidningen?
Min hypotes är att de populäraste sportgrenar, som ishockey och fotboll, får mest utrymme i sportrapporteringen i både den finska och svenska dagstidningen. Jag antar att ishockey är den sportgren som det skrivs mest om i den finska sportrapporteringen och fotboll den som det skrivs mest om i den svenska sportrapporteringen. Jag antar dessutom att även skidsport spelar en relativt stor roll i dagstidningarnas sportrapportering. Jag antar att ordvalen i sportartiklarna i den svenska dagstidningen är informellare och mångsidigare än i sportartiklarna i den finska dagstidningen. Jag förväntar mig att artiklarna i den svenska tidningen innehåller fler känsloladdade ord än artiklarna i den finska tidningen. Jag antar också att det förekommer många facktermer relaterade till olika sporter i båda dagstidningarnas sportartiklar.
3
1.2 Material
Som primärmaterial använder jag sportartiklar i två svenskspråkiga dagstidningar som utkommer i Finland respektive Sverige. Den finska dagstidningen är Hufvudstadsbladet och den svenska dagstidningen är Dagens Nyheter. Jag har valt dessa dagstidningar eftersom de båda är svenskspråkiga och stora dagstidningar i sitt eget land. Dessutom utkommer de båda varje dag. Båda tidningarna publiceras också i huvudstadsområdet, men de behandlar ämnen som är rikstäckande. Jag ville inte välja specifika sporttidningar som material eftersom dessa utkommer mera sällan och är avsedda för en specifik målgrupp.
Jag undersöker innehållet i sportartiklarna som publiceras på dagstidningarnas webbsidor eftersom jag vill ta reda på modern sportjournalistik i nya medier. Mitt material består av sportartiklarna som har publicerats under januari 2021. Jag har valt denna tidpunkt eftersom det inte finns så många intressanta stortävlingar i januari som skulle ha påverkat hur mycket det skrivs om olika sportgrenar, medan det finns många pågående tävlingssäsonger. Jag har samlat in alla sportartiklar som har publicerats under januari 2021, alltså 260 artiklarna från Hufvudstadsbladet och 464 artiklarna från Dagens Nyheter, för att ta reda på hur mycket utrymme olika sportgrenar får i sportartiklarna och för att få en helhetsbild av situationen. Dessutom har jag valt fem artiklar från båda dagstidningarna för närmare undersökning, när jag studerar de ordval som journalisterna använder i de valda sportartiklarna.
1.3 Metod
Metoden för min undersökning är kvalitativ innehållsanalys. I den kvalitativa innehållsanalysen analyseras textens innehåll genom att kategorisera innehållet i olika kategorier efter teman (Mayring 2000). Jag har valt kvalitativ innehållsanalys därför att jag studerar textinnehållet i sportartiklar och kategoriserar det enligt de använda ordvalen. Kvalitativ innehållsanalys har olika arbetsmoment: syfte och frågeställning, genomgång av materialet, kategorisering, textbehandling, kontrollering av analysens kvalitet och presentation av resultaten (Mayring 2000:4).
Vid materialinsamlingen har jag först gjort en översikt över materialet för att få veta hur mycket det skrivs om olika sportgrenar på Hufvudstadsbladets och Dagens Nyheters webbsidor. Jag analyserar alla artiklar från januari 2021 och samlar ihop de fem sportgrenar som får mest utrymme i
4
dagstidningarnas sportrapportering. Sedan räknar jag alla artiklar relaterade till dessa sportgrenar och placerar antalet artiklar i tabeller. När jag analyserar sportgrenar, fokuserar jag på att studera ordvalen i texterna. Dessutom väljer jag ur båda dagstidningarna fem artiklar som handlar om de populäraste sportgrenarna för att kunna analysera artiklarna närmare, när jag koncentrerar mig på att studera vilka ordval dessa artiklar innehåller. Jag markerar alla ordval som är relevanta för analysen i texterna och kategoriserar de alla. När alla ordval är placerade i kategorierna, analyserar jag dem med hjälp av mina forskningsfrågor. Slutligen presenterar jag resultaten genom att jämföra sportjournalistiken mellan Finland och Sverige.
1.4 Tidigare forskning
Det finns mycket tidigare forskning om såväl sport som journalistik, men ämnena har inte undersökts så mycket tillsammans. Tidigare forskning om sportjournalistik har fokuserat på en viss sportgren, men ämnet och sportnyhetsrapportering har också undersökts mer allmänt. I många undersökningar har materialet valts ut under ett specifikt sportevenemang, till exempel en stortävling. Forskningen om finsk och svensk sportjournalistik skiljer sig från varandra, även om forskningen hittills har varit knapphändig i båda länderna. Huvudskillnaden är att forskning i Sverige är mer varierat gällande de undersökta ämnena och det finns också fler undersökningar om ämnet än i Finland. (Laine 2011:37.) Antti Laine (2011) har jämfört finsk och svensk sportjournalistik i sin doktorsavhandling. Laine tar reda på hur sportjournalistik är och hur mycket det skrivs om sporten i Finland och Sverige.
Resultaten visar att svensk sportjournalistik är mångsidigare och mer dramatisk än finsk sportjournalistik. Svenska tidningar publicerar också nästan dubbelt så många sportartiklar som finska tidningar.
Andreas Käck och Gustaf Sahlén (2012) har i sin kandidatavhandling studerat hur mycket utrymme olika sporter har i Aftonbladets sportbilaga, Sportbladet, och hur utrymmet i tidningen fördelas mellan olika sporter. Resultaten visar att fotboll får störst utrymme i Sportbladet, men ishockey är den andra sporten som får mycket plats i tidningen.
Roger Gillis (2017) har i sin artikel undersökt hur ordval påverkar användarupplevelsen på akademiska bibliotekets webbsida. Resultaten visar att ordval har betydelse: om språket är svårt att förstå, leder det till en dålig användarupplevelse. Det har också en negativ inverkan på webbsidans attraktivitet. Anna Saarinen (2015) har också studerat ordval i sin pro gradu-avhandling. Hon undersöker vilka ordval elever gör när de skriver uppsatser i skolan. Hon tar reda på vokabulären för
5
flickor och pojkar och vilka substantiv, adjektiv och verb de använder. Resultaten visar att det inte finns några stora skillnader i användningen av olika ordklasser mellan flickor och pojkar och båda använder också liknande ord. Den största skillnaden syns i användningen av familjeord när flickor använder fler ord relaterade till familj än pojkar.
Jenni Saarinen (2013) har undersökt talspråkliga uttryck i tidningar i sin pro gradu-avhandling. Hon fokuserade på två olika åldersgruppens (18–30-åringar och 45–60-åringar) åsikter gällande talspråkliga uttryck som förekommer i tidningar. Resultaten visar att respondenterna tycker att talspråk normalt inte borde användas i tidningar, men kan ändå användas i vissa typer av texter, till exempel i intervjuer och debattartiklar.
2 Centrala begrepp
I detta kapitel presenterar jag de viktigaste begreppen för min undersökning. De centrala begreppen i min forskning är sportjournalistik, dagstidningar och ordval. Jag definierar begreppen och berättar vilken definition jag använder i min undersökning.
2.1 Sportjournalistik
Begreppet sport kan förstås på många sätt. McFee (2004:1–5) konstaterar att det är svårt att definiera vad sport verkligen är. Sport har regler, men det finns också några regler i spel, så då kan till exempel alla slags trädgårdsspel med regler räknas som en sport. Man kan till exempel undra om fotboll är en sport om man spelar den på trädgård med en kompis utan några riktiga regler eller kan man säga att fotboll är sport bara när man spelar fotboll med riktiga regler och gör det professionellt? (McFee 2004:1–5.) Enligt Onwumechili (2018:2–3) blandar man ofta ihop begreppen sport och spel. Han definierar begreppet sport enligt följande: ”Sport är en typ av spel som kräver fysisk styrka och skicklighet och vanligtvis inkluderar tävlingar” [min översättning]. Nicholson (2007) delar Onwumechilis syn, när han anser att sport är någonting fysiskt som inkluderar tävling och regler (Nicholson 2007:4). Denna definition passar bäst för den typ av sporten som jag behandlar i min forskning.
Journalistik kan ses som masskommunikation som förmedlar information till ett stort antal människor (Onwumechili 2018:4). Tidigare uppfattades journalistik bara som nyheter i tidningar men nu för tiden när dess popularitet växer, har journalistiken expanderat till radio, tv och nätverk (Conboy 2004:3). Medium är ett verktyg för masskommunikation som inkluderar till exempel tidningar,
6
television, radio och internet (Nicholson 2007:4–5). Kommunikation utgör en central del av sport därför att olika spel och tävlingar förutsätter verbal interaktion mellan spelare och tränare.
(Onwumechili 2018:4).
I sportjournalistik kombineras sport och medium. Det är fråga om samspelet mellan sport och medium samt om det hur kommunikation syns i sport och hur sport syns i journalistik (Onwumechili 2018:4). I min undersökning fokuserar jag på det hur sport syns i journalistik.
2.2 Dagstidningar
Dagstidningar är en typ av traditionella medier. Den traditionella medierna inkluderar bland annat tidningar, böcker, radio, television och filmer. (Onwumechili 2018:76.) Hadenius m.fl. (2011, citerad av Arnell & Amanuel 2013:4) har definierat dagstidning som ”en allmän nyhetstidning som förekommer dagligen”. Dagstidningar innehåller nyheter som har sina egna avdelningar som inhemska och utländska evenemang, underhållning, kultur och sport (Petersson & Åsgård 2013:19–
20). Rudin & Ibbotson (2013) beskriver att artiklar i dagstidningar vanligtvis skrivs objektivt (Rudin
& Ibbotson 2013).
Journalister har deadlines för nyheterna eftersom dagens tidning bör innehålla så färska nyheter som möjligt. Dock kan dagstidningar inte vinna nätpublicering när det gäller publiceringshastighet.
Dagstidningar måste avvika på något annat sätt, så de investerar i bilder och rubriker för att få folk att köpa tidningen. (Fleming m.fl. 2005:16.) I min undersökning avses med dagstidning en tidning som förekommer dagligen och innehåller nyheter från olika ämnesområden.
2.3 Ordval
Med ord kommunicerar vi med varandra. Man kan uttrycka sig genom orden och orden ger grunden för våra tankar. (Davis 2012:98.) Josefsson (2005, citerad av Ranta 2011) definierar begreppet ord som ”en fundamental enhet i ett språk och med denna enhet bildas fraser, satser och meningar” (Ranta 2011:16). Enligt Bolander (2012) är orden ”laddade med kunskap, erfarenheter, minnen och känslor”
(Bolander 2012:30). Orden är begrepp och hänvisar till saker, men människor använder inte alltid samma ord för att hänvisa till samma situationer (Brown 2005:293–294). Orden kan också ha olika betydelser. Betydelser kan förändras och de är inte alltid desamma för alla, utan orden kan ha olika betydelse för olika människor. (Bolander 2012:30.)
7
Svensk ordbok definierar ordval med ”val av ord”. Ordval gäller ofta ett specifikt ord som någon använder. (SO) Ordböcker brukar inte anses som relevanta källor i vetenskapliga texter, men denna definition förklarar begreppet tydligast. Ordval har en stor betydelse eftersom genom dem kan man påverka textens stil och språk. Skribenten väljer om språk ska vara formellt eller informellt och approachen ska vara subjektiv eller objektiv. Med vissa ordval berättar skribenten om sin egen attityd och påverkar också hur information ska förmedlas till mottagaren. (Schultz 2012:1.) På grund av detta spelar det en roll om det valda ordet är positivt, negativt eller neutralt (Trulson 2007). Jag redogör för begreppet ordval utförligare i teorikapitlet (se 3.2). I min undersökning studerar jag vilka ord journalister har valt, så den ovan nämnda definitionen i SO, val av ord, är den definition som jag använder i min undersökning.
3 Sportrapportering
I detta kapitel behandlar jag de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för min undersökning.
Jag redogör för den teoretiska bakgrunden för sportrapporteringen och rapporteringens särdrag. Jag beskriver hurdan sportrapportering är, hurdant språk det används i sportnyheter, hur sportrapporteringen ser ut i dagstidningar och vilken roll nätpublicering spelar i sportrapportering.
3.1 Hurdan är sportrapportering?
Journalister försöker göra sportmedier mer intressanta genom sportrepportering och sportnyheter (Nicholson 2007:101). Sportens synlighet och utrymme i medier har ökat och sportrapportering har förändrats i en mer underhållande riktning. I sportnyheter är approachen sällan allvarlig även om vissa saker måste rapporteras i en mer allvarlig ton. Sportnyhetens vinkel beror på själva mediet, journalisten och publiken. Förutom underhållning har sportrapportering fokuserat på mer allvarliga ämnen som droger, brottslighet och rasism. Sportrapportering är också mer varierande än den var tidigare. I dag fokuserar sportrapporteringen mer på frågor utanför planen, såsom idrottarens personliga liv och fenomen som uppstår genom sport. (Schultz 2012:13–22.) Faktum är ändå att det skrivs mer om de största och mest populära sporterna, vilket betyder att många mindre sportgrenar och till exempel juniorsporten får mindre utrymme i sportmedier (Kivioja 2008:2).
Resultatrapportering är det mest traditionella sättet att rapportera om sporten. Journalister rapporterar om tävlingars resultat efter tävlingen. (Schultz 2012:45.) Dessutom är det vanligt att skriva
8
förhandsgranskning av matchen som publiceras före tävlingar. I dag är det vanlig att rapportera om tävlingar i realtid på mediers webbsidor, speciellt om det är fråga om viktiga tävlingar. (Harjumaa 2018:15.) Med kolumner och debattartiklar kan journalister uttrycka sina åsikter och försöka framkalla reaktioner hos läsare (Schultz 2012:23). Förutom dessa typer av sportnyheter rapporteras det bland annat om idrottare och fenomen som tillhör till sporten.
Många faktorer påverkar vad som rapporteras, till exempel idrottarens och idrottsklubbars popularitet. Ju populärare sporten eller klubben är, desto fler människor är intresserade av den och desto mer har den nyhetsvärde. En inflytelserik faktor är också fans, det vill säga publiken som nyheterna görs till. Ju fler fans pratar om nyheterna och delar dem, desto mer påverkar de vad som kommer att skrivas i framtiden. (Bradshaw & Minogue 2020:48). Idrottare själva har också inflytande på detta, eftersom ju fler idrottare kommunicerar med fans, till exempel i sociala medier, desto populärare och intressantare idrottare är också ur sportrapporterings synvinkel (Bradshaw & Minogue 2020:52).
3.2 Språk i sportrapportering
Textens approach, stil och språk har alla en stor betydelse för hur information förmedlas till läsaren.
I sportrapportering definieras journalistens approach till ämnet av medier enligt deras egen politik.
Textens stil berättar i stället mer om journalisters enskilda berättelser och journalister bestämmer själva hur de vill kommunicera med folket. (Schultz 2012:1.) Approachen i sportnyheten kan vara bland annat neural, kritisk eller positiv (Schultz 2012:1). I sportrapportering använder man ofta lite mer avslappnad approach och informellt språk för att sportmedierna måste sticka ut, eftersom det finns så mycket konkurrens (Schultz 2012:23). Journalister kan påverka nyhetens stil och språk genom ordval (se 2.3). Textens stil kan vara till exempel humoristisk, dramatisk eller neutral och språk kan vara formellt eller informellt. Pajumaa (2008) konstaterar att ordvalet i nyheter är viktigt därför att olika ord kan ha olika betydelser (Pajumaa 2008:29).
Ord är känsloladdade (se 2.3), alltså orden kan vara positivt laddade, negativt laddade eller neutrala.
Enligt Cassirer (1986:29, citerad av Liuksiala 2001:14) förekommer det ofta många starka känsloladdade ord i sportrapportering. Bell (1991, citerad av Pajumaa 2008) påpekar i sin tur att om man tänker på valet av verb, ger verbet säger till exempel ett helt annat intryck än verbet påstår (Pajumaa 2008:13). Ordet säger är neutralt, medan ordet påstår berättar något om skribentens attityd
9
mot ämnet. Därför måste journalister vara försiktiga med vilken typ av ordval de använder i sina texter så att de uttrycker sig på ett ändamålsenligt sätt.
Sportartiklar innehåller oftast massor av fackord, alltså termer som är relaterade till den sport som det rapporteras om. Dessa ord är ändå i sportartiklar så vanliga att man inte behöver förklara vad de betyder. (Liuksiala 2001:11–12.) Fackorden i sportrapportering kan till exempel vara ord som beskriver regler i olika sporter, till exempel fri spark. I sportrapportering finns det också många synonymer, det vill säga ord som har samma betydelse (Svensk ordbok 2009). I sportspråk kan det finnas synonymer till exempel för verbet att göra mål: skjuta mål (Valli 2008:25).
Som sagt ska språket i sportrapporteringen vara varierande, så journalister använder ofta mer informellt språk som innehåller talspråkliga ord (Liuksiala 2001:16). Man kan till exempel använda det talspråkliga ordet kul i stället för det formella ordet rolig. Informellt språk kan också innehålla låneord och svordomar. Låneord är främmande ord som kommer från andra språk (Svensk ordbok 2009). Låneord i sportrapportering härstammar ofta från engelskan, som ordet timeout (Liuksiala 2001:12). Svordomar kan uppträda till exempel vid intervjuer om någon vill förstärka sitt budskap.
Svordomar syftar ofta till exempel på djävulen, som uttrycket jävla.
Sportnyheterna inkluderar också smeknamn, till exempel när man talar om laget eller idrottaren.
Lejonen är till exempel smeknamn för Finlands ishockeylandslag (Valli 2008:33). Förkortningar som förekommer i sportrapportering kan till exempel relatera till lagets namn som AIK eller IFK (Liuksiala 2001:16).
3.3 Sportrapportering i dagstidningar
Sport är en viktig del av kulturen runt om i världen och det återspeglas också i det faktum att sportnyheter länge har varit en av de mest lästa nyheterna i dagstidningar (Wanta 2013:77). Sport och underhållning har fått mer utrymme i dagstidningar, eftersom medier försöker få yngre läsare att intressera sig för tidningens nyheter (Raney & Jennings 2006:66).
Harcup & O’Neill (2017 citerad av Bradshaw & Minogue 2020:58) presenterar de faktorer som påverkar på vad som publiceras i dagstidningar. Faktorerna inkluderar goda och dåliga nyheter, överraskande och kändisnyheter, makteliten, relevans, ensamrätt och konflikter. Goda och dåliga nyheter, samt överraskande och kändisnyheter är typiska nyhetsämnena. Med makteliten avses att ju
10
mer inflytelserik en person eller organisation är, desto sannolikare skrivs det om den. Relevans är relaterat till ämnen som är bekanta eller viktiga för publiken. Ensamrätt betyder nyhetens ojämförlighet. Om media har exklusiva rättigheter till nyheten, finns det en stor möjlighet för nyheten att publiceras. Konflikter inkluderar alla slags tvister, argument eller avsked. (Bradshaw & Minogue 2020:58.)
3.4 Sportrapportering i nätpublicering
Nya medier är medier som tillhandahåller digitala tjänster till folket och förstärker mänsklig interaktion. Dagstidningars webbsidor är en del av nya medier. Traditionella medier publicerar innehåll online på en digital plattform i stället för en traditionell papperstidning. (Onwumechili 2018:93–97.) Utvecklingen av nätpublicering har också haft en stor inverkan på utvecklingen av sportjournalistik (Andrews 2014:137). Nätpubliceringen har gjort det möjligt att journalister kan publicera nyheterna snabbt i realtid och läsaren kan läsa nyheterna var och när som helst (Onwumechili 2018:96), folk nu för tiden ofta använder mobiltelefoner och sociala medier för att bläddra i sportnyheterna (Andrews 2014:137). Nätpubliceringen kräver mer av journalister för att rapportering i realtid ökar journalisternas brådska och arbetslastning (Kivioja 2008:46).
Sportjournalistik har också blivit socialare eftersom läsare kan dela och kommentera nyheterna (Duffy & Ang 2019:378–385).
I och med nätpubliceringen har sportjournalistik inte bara blivit snabbare, flexiblare och socialare utan också fått nya innovationer (Duffy & Ang 2019). Nätpubliceringen erbjuder nya möjligheter för medier när till exempel videor, bilder eller tabeller kan bifogas i sportnyheterna, vilket kan ge mervärde till nyheterna (Andrews 2014:140). Även om rapporteringssättet har förändrats har intresset för sportinnehåll inte försvunnit, var det frågan om innehållet på nätet eller i tidningar (Schultz 2014:9).
4 Analys av sportrapportering
I detta kapitel analyserar jag undersökningsmaterialet med hjälp av innehållsanalys (se 1.3). I den första avdelningen (se 4.1.) presenterar jag hur mycket utrymme olika sportgrenar får i den finska dagstidningen Hufvudstadsbladet (Hbl) och i den svenska dagstidningen Dagens Nyheter (DN). I den andra avdelningen (se 4.2) framställer jag de ordval som förekommer i de valda sportartiklarna.
11
4.1 Utrymme av olika sportgrenar
I den finska dagstidningen Hufvudstadsbladet skrivs det mest om bollspel och skidsport. De fem sportgrenar som får mest utrymme i sportartiklarna är fotboll, längdskidåkning, ishockey, handboll och skidskytte (se tabell 1). Mest utrymme får fotboll som är den sporten som det skrivs tydligt mest om. Längdskidåkning är på andra plats och ishockey på tredje plats. Handboll är den fjärde mest rapporterade sportgrenen och skidskytte den femte. Det finns totalt 260 sportartiklarna på Hufvudstadsbladets webbsidor som har publicerats under januari 2021.
Tabell 1. Sportgrenar och antal av artiklarna i Hufvudstadsbladet
Sportgrenar Antal av artiklarna
Fotboll 105
Längdskidåkning 73
Ishockey 43
Handboll 27
Skidskytte 12
I den svenska dagstidningen Dagens Nyheter är de mest rapporterade sporterna bollspel och skidsport när de fem sportgrenar som får mest utrymme i sportartiklarna är fotboll, ishockey, handboll, längdskidåkning och skidskytte (se tabell 2). Bollspel är de mest populära sportgrenar och inkluderar fotboll, ishockey och handboll. Sedan kommer skidsport, alltså längdskidåkning och skidskytte.
Det finns totalt 464 sportartiklarna på Dagens Nyheters webbsidor som har publicerats under januari 2021.
12
Tabell 2. Sportgrenar och antal av artiklarna i Dagens Nyheter
Sportgrenar Antal av artiklarna
Fotboll 142
Ishockey 110
Handboll 90
Längdskidåkning 84
Skidskytte 38
4.2 Ordval
För att analysera ordval, valde jag fem sportartiklar från båda dagstidningarnas webbsidor för närmare undersökning. De valda sportartiklarna består av de sportgrenar som får mest utrymme i dagstidningarnas sportrapportering (se 4.1). Jag kategoriserar de ordval som förekommer i de valda sportartiklarna i olika huvudkategorier: fackord, känsloladdade ord (positivt och negativt laddade ord), neutrala ord, låneord, talspråkliga ord, synonymer, förkortningar, smeknamn och svordomar.
Jag behandlar ordvalen i båda tidningarna i sina egna avsnitt. De analyserade ordvalen har kursiverats i exempelmeningar som presenteras i avsnitt 4.2.1 och 4.2.2.
4.2.1 Hufvudstadsbladet
Den finländska dagstidningens Hufvudstadsbladets sportartiklar innehåller mest olika sporttermer, det vill säga fackord (se 3.2), när det gäller huvudkategorierna för de analyserade ordvalen. Fackorden som uppträder i sportartiklarna är sporttermer som är så vanliga att de inte behöver förklaras.
Fackorden i sportartiklarna är relaterade till spelpositionen (exempel 1), sportserien (exempel 2), matcherna eller tävlingarna (exempel 3), tävlingsvarianten (exempel 4) och tävlingsplatsen (exempel 5).
13
(1) […] med en snygg frispark i Liverpoolmålvakten Alissons bortre hörn. (Hbl 24.1.2021) (2) Helsingforsrivalerna har dominerat såväl i grundserien som i slutspelet […]. (Hbl 23.1.2021) (3) Vancouver kom tillbaka i den andra perioden […]. (Hbl 15.1.2021)
(4) Ingrid Landmark Tandrevold tvingades avbryta sprinten i Oberhof. (Hbl 14.1.2021) (5) […] förlorade i veckan på hemmaplan för första gången på fyra år. (Hbl 24.1.2021)
Känsloladdade ord (se 3.2.) i sportartiklar är oftare positivt än negativt laddade ord. Det finns två gånger så många positivt laddade än negativt laddade ord. De positivt laddade orden är ofta sådana ord som beskriver hurdan tävlingen eller matchen (exempel 6) och tävlingsprestationen (exempel 7) är. De positivt laddade orden är också sådana som är relaterade till känslor efter tävlingsprestationen (exempel 8).
(6) McDavid fick skön revansch (Hbl 15.1.2021)
(7) Det var uppenbarligen inte vår bästa prestation […]. (Hbl 15.1.2021) (8) […] jag är glad att jag lyckades stå på benen. (Hbl 29.1.2021)
De negativt laddade orden beskriver bland annat tävlingsprestationen (exempel 9). De är också relaterade till kommentarer efter tävlingen (exempel 10), beskrivning av tävlingens förhållande eller tävlingsbanan (exempel 11) och andra aspekter relaterade till tävlingen, till exempel publiken (exempel 12).
(9) Dålig dag för finländarna (Hbl 29.1.2021)
(10) Det är svårt att säga vad som hände […]. (Hbl 14.1.2021) (11) […] det är en tuff och krävande bana. (Hbl 29.1.2021)
(12) Även om det var betydligt mindre publik […]. (Hbl 29.1.2021)
Neutrala ord (se 3.2) som uppträder i sportartiklarna är huvudsakligen ord som beskriver hurdan motståndaren (exempel 13), tävlingen (exempel 14) eller tävlingsmomenten (exempel 15) är. Det neutrala valet av verb (se 3.2) syns i idrottarens och tränarens kommentarer när journalisten har valt ett neutralt uttryck och använder det neutrala ordet säger (exempel 16).
(13) Men i år flåsar en ny utmanare Dicken och HIFK i nacken […]. (Hbl 23.1.2020) (14) Finländarna långt från täten (Hbl 29.1.2021)
(15)Hon […] gick direkt ut på en straffrunda och hamnade i rygg på Tiril (Eckhoff). (Hbl 14.1.2021) (16) […] jag tycker att vår grupp var riktigt solida i kväll, säger McDavid till NHL.com. (Hbl 15.1.2021)
14
Sportartiklarna innehåller några låneord (se 3.2) som har tagits från engelskan. Låneorden i texterna är ord som betecknar tävlingen (exempel 17), tävlingsprestationen (exempel 18), sporttermer (exempel 19) eller idrottaren (exempel 20).
(17) Efter en lugn start kom Johaug allt närmare […]. (Hbl 29.1.2021) (18) Connor McDavid gjorde hattrick […]. (Hbl 15.1.2021)
(19) McDavid fick skön revansch (Hbl 15.1.2021) (20) Han var bra, exceptionell. (Hbl 15.1.2021)
Talspråkliga ord (se 3.2) som uppträder i de valda sportartiklarna är alla sådana orden som beskriver idrottares känslor (exempel 21), tävlingen (exempel 22) eller tävlingsbanan (exempel 23).
(21) Det är aldrig kul när någon kollapsar, säger Eckhoff. (Hbl 14.1.2021) (22) […] väl i mål körde han rakt in i finländaren. (Hbl 29.1.2021) (23) […] det är en tuff och krävande bana. (Hbl 29.1.2021)
Synonymer (se 3.2) i sportartiklarna är till exempel orden som har samma betydelse som verbet vinna eller uttrycket att göra mål, eller samma betydelse som substantivet en förlust, ett lag, ett mål eller en tränare. Synonymen till verbet vinna är ordet slå, vilket betyder bokstavligen ett våldsamt beteende, men i detta sammanhang betyder det att man vinner tävlingen (exempel 24). Synonymerna för uttrycket att göra mål är orden skicka in och sätta mål (exempel 25 och 26). Synonymen för substantivet ett mål är ordet fullträff, vilket betyder bokstavligen en träff, men i detta sammanhang betyder det målet som man gör i matchen (exempel 27). Synonymerna som används om substantivet laget är ordet grupp (exempel 28) och synonymen till ordet tränaren är ordet coachen (exempel 29).
(24) Och det är speciellt att slå Therese som jag beundrar, säger Diggins till SVT. (Hbl 29.1.2021) (25) […] kunde McDavid sätta sitt tredje mål för matchen. (Hbl 15.1.2021)
(26) Bruno Fernandes […] skickar bollen i mål (Hbl 24.1.2021)
(27) […] satte 10 fullträffar då man skrällde mot HIFK med 27–23. (Hbl 23.1.2021) (28) De krigar på bra som grupp. (Hbl 23.1.2021)
(29) […] motståndarcoachen Travis Green. (Hbl 15.1.2021)
Förkortningar (se 3.2.) i sportartiklarna är relaterade till serienamnen som National Hockey League och Finska Mästerskapsserien (exempel 30 och 31), eller till namn på tävlingar som Football Association Challenge Cup (exempel 32) och Världs Mästerskapet (exempel 33).
15
(30) […] säger McDavid till NHL.com. (Hbl 15.1.2021)
(31) Dicken får kalla sig ny FM-serieledare […]. (Hbl 23.1.2021) (32) Manchester United vidare i FA-cupen (Hbl 24.1.2021)
(33) Det var första gången på fem år som Johaug inte vann ett distanslopp i fristil i världscupen eller VM. (Hbl 29.1.2021)
Alla Smeknamn (se 3.2) i artiklarna hänvisar till idrottaren eller laget. Ordet blåvita är smeknamnet för finländarna (exempel 34) och smeknamnet Londonklubben hänvisar till Chelsea F.C. som är fotbollslaget från London (exempel 35).
(34) Kerttu Niskanen var bästa blåvita. (Hbl 29.1.2021)
(35) […] har Lampards framtid i Londonklubben flitigt diskuterats […]. (Hbl 24.1.2021)
4.2.2 Dagens Nyheter
Den största kategorin av ordval i den svenska dagstidningen Dagens Nyheter består av olika sporttermer, alltså fackord (se 3.2). Fackorden som uppträder i de valda sportartiklarna är relaterade till tävlingsvarianten (exempel 36), sportserien (exempel 37), matcherna och tävlingarna (exempel 38), tävlingsplatsen (exempel 39) och andra termer som hänvisar till sporten (exempel 40).
(36) […] lördagen bjuder på en masstart över tio kilometer. (DN 28.1.2021) (37) […] en 6–1-seger hemma mot jumbon Brynäs i tisdags. (DN 7.1.2021)
(38) […] Nina Dano, som tyvärr skadade sig på uppvärmningen, på plats. (DN 16.1.2021) (39) […] var Växjö ute efter revansch – och lyckades på hemmais (DN 7.1.2021)
(40) Och hon hoppas på en plats på prispallen. (DN 28.1.2021)
Känsloladdade ord (se 3.2.) i sportartiklar är positivt laddade ord och negativt laddade ord.
Sportartiklarna innehåller oftare negativt än positivt laddade ord. De positivt laddade orden i sportartiklarna hänvisar till det hurdana laget (exempel 41), tävlingsprestationen (exempel 42) eller stämningen (exempel 43) har varit. De positivt laddade orden beskriver också idrottarens kondition (exempel 44) eller förväntningar innan tävlingen (exempel 45).
(41) Laget gick obesegrat genom de tolv sista ligamatcherna […]. (DN 6.1.2021) (42) För Martin Ponsiluoma gällde det omvända: Urstark åkning (DN 3.1.2021) (43) Men vi får vara glada att ligan håller i gång […]. (DN 16.1.2021)
(44) Känns det bra i kroppen […]. (DN 28.1.2021) (45) Det ska bli roligt. (DN 28.1.2021)
16
De negativt laddade orden i sportartiklarna är relaterade till lagets eller idrottarens prestation (exempel 46 och 47), idrottarens kondition (exempel 48) och matchen (exempel 49) eller till det hurdant laget är (exempel 50).
(46) Vi var jävligt dåliga i den här matchen […]. (DN 7.1.2021) (47) […] svagt skytte. (DN 3.1.2021)
(48) Jag var trött i dag […]. (DN 3.1.2021)
(49) […] efter en osynlig start på andra halvleken […]. (DN 6.1.2021) (50) Men vi är tunna […]. (DN 16.1.2021)
Neutrala ord (se 3.2) i sportartiklar är relaterade till känslor (exempel 51), olika tävlingsmoment (exempel 52) och till det hurdan någon person är (exempel 53). De neutrala orden inkluderar också val av verbet (se 3.2) när journalisten har valt neutrala verb säger eller konstaterar för att hänvisa till personers kommentarer (exempel 54 och 55).
(51) […] kroppen tycker jag att det känns helt naturligt att pröva, säger Karlsson. (DN 28.1.2021) (52) Det brukar kännas ganska tidigt i loppen. (DN 28.1.2021)
(53) Jag är ung och man ska känna sin kropp. (DN 28.1.2021)
(54) […] så det var en svag insats, säger Djurgårdens tränare Robert Ohlsson till C More. (DN 7.1.2021) (55) […] mycket mer sårbara än tidigare, konstaterar Ulrika Olsson (DN 16.1.2021)
Låneord (se 3.2.) som förekommer i sportartiklar har tagits från engelskan och är relaterade till spelplatsen (exempel 56) eller orden som hänvisar till matchen eller tävlingen (exempel 57, 58, 59 och 60).
(56) […] nye NHL-meriterade forwarden Lance Bouma (DN 7.1.2021)
(57) Scenariot blir ju exakt som när vi vann här förra gången […]. (DN 7.1.2021) (58) Två minuter senare fick Federico Chiesa sin revansch (DN 6.1.2021)
(59) […] hade Skuru chansen att skaffa sig ett rejält mentalt övertag inför slutspelet. (DN 16.1.2021) (60) Men jag fick tre superbra race i Val Müstair […]. (DN 28.1.2021)
Sportartiklarna inkluderar några talspråkliga ord (se 3.2) som beskriver bland annat känslor (exempel 61) och tävlingar (exempel 62). De talspråkliga orden betecknar också laget (exempel 63), spelaren (exempel 64), tävlingsprestationen (exempel 65) eller själv konkurrensen (exempel 66).
(61) Jag har inte vunnit SM-guld, det skulle vara så himla najs, säger Olsson. (DN 16.1.2021) (62) Men jag fick tre superbra race i Val Müstair […]. (DN 28.1.2021)
(63) Vi har en trupp med extremt bra kvaliteter […]. (DN 16.1.2021)
(64) Ulrika Olsson som spelat elithandboll i elva säsonger och varit proffs i norska Vipers. (DN 16.1.2021)
17
(65) […] så det var en svag insats. (DN 7.1.2021)
(66) […] för att börja fajtas med oss i toppen. (DN 16.1.2021)
Synonymer (se 3.2) som förekommer i sportartiklarna gäller ord som har samma betydelse som substantivet en förlust eller substantivet ett lag, eller samma betydelse som uttrycket att göra mål.
Synonymen till substantivet förlust är nederlaget (exempel 67) och substantivet laget har synonymen en trupp (exempel 68). Det finns flera synonymer till uttrycket att göra mål, till exempel skicka in (exempel 69) och trycka in (exempel 70).
(67) Efter nederlaget följde nio raka hemmasegrar för Djurgården. (DN 7.1.2021) (68) Vi har en trupp med extremt bra kvaliteter (DN 16.1.2021)
(69) 3–1 skickades in i 76:e minuten […]. (DN 6.1.2021)
(70) […] avslutet tryckte 23-åringen in vid Milan-målvakten Gianluigi Donnarummas bortre stolpen. (DN 6.1.2021)
Sportartiklarna inkluderar några förkortningar (se 3.2). Förkortningarna gäller olika slags av mästerskap, till exempel Svenska Mästerskapet (exempel 71) och Världs Mästerskapet (exempel 72).
(71) […] hon längtar efter ett SM-guld med Skuru. (DN 16.1.2021)
(72) Hon hoppar över Ulricehamn helgen efter och åker hem för att ladda inför VM i slutet av februari. (DN 28.1.2021)
Smeknamn (se 3.2.) som förekommer i texter hänvisar till laget eller idrottaren. Smeknamnet de svenska skidskytteherrarna är smeknamnet för Sveriges herrlandslaget i skidskytte (exempel 73) och smeknamnet skyttedrottningen hänvisar till hanbollspelaren Ulrika Olsson (exempel 74).
(73) Topplaceringarna uteblev för de svenska skidskytteherrarna när världscupen fortsatte på onsdagen. (DN 3.1.2021)
(74) Skuru, med skyttedrottningen Ulrika Olsson i laget (DN 16.1.2021)
Svordomar (se 3.2.) i sportartiklarna kommer fram i intervjuerna, när den person som intervjuas betonar den dåliga prestationen (exempel 75) eller när den intervjuade beskriver stämningen i tävlingen (exempel 76).
(75) Vi var jävligt dåliga i den här matchen […]. (DN 6.1.2021)
(76) Jag var ju faktiskt åskådare när det var VM och då vara det ett jäkla kalas […]. (DN 28.1.2021)
18
5 Resultat
I detta kapitel presenteras resultaten av min analys. Jag jämför skillnader och likheter mellan finsk och svensk sportjournalistik genom att koncentrera på spaltutrymmet för de olika sportgrenarna och språket, när det gäller ordval i de valda sportartiklar som har publicerats i Hufvudstadsbladets och Dagens Nyheters webbsidor.
Min första forskningsfråga är ”hur mycket utrymme får rapporteringen om olika sportgrenar i de undersökta tidningarna?”. Resultaten visar att bollspel och skidsport är de sportgrenar det som skrivs mest om i både den finska och svenska dagstidningen. Fotboll är av bollspelen och av alla sportgrenar den mest rapporterade sporten i båda länderna. Detta kan förklaras åtminstone delvis med det faktum att fotboll är den mest populära sporten i världen och att det alltid finns några fotbollsserien på gång.
Om det inte finns några serier på gång i Finland eller Sverige, finns det till exempel många toppserier i Europa som spelas nästan året runt så det är naturligt att det skrivs mycket om fotboll i båda länderna.
Ishockey ligger på andra plats i Dagens Nyheter, men bara på tredje plats i Hufvudstadsbladet. Båda länderna är stora ”ishockeyländer” och inhemska ishockeyserier och toppserier i världen har varit på gång under materialinsamlingsperioden. Utöver dessa faktorer, spelades även Junior VM-spelet i början av januari 2021, men det är sannolikt att ishockey skulle ha varit bland de mest populära sporterna ändå, därför att som sagt det har varit många ishockeyserier på gång under materialinsamlingsperioden och ishockey intresserar folket i Finland och Sverige.
Den tredje populäraste sporten i Dagens Nyheter är handboll, som ligger på fjärde plats i Hufvudstadsbladet. Handbollen är en populär sport i Sverige och Sverige har bra framgång i den, medan Finland är inte så framgångsrik i den. I Finland kan populariteten av handboll förklaras med det att finlandssvenskar har ett stort intresse för handboll. Handbollslagen i den finska handbollserien är mestadels tvåspråkiga. På grund av detta skriver Hufvudstadsbladet sådant innehåll som har riktats till en specifik publik, det vill säga det är frågan om relevansen (se 3.3). Det spelades VM-spelet i januari 2021, vilket kan ha påverkat mängden handbollartiklar i Sverige, men inte i Finland eftersom Finland inte var med i tävlingen.
I Hufvudstadsbladet skrivs det mest om längdskidåkning efter fotbollen och i Dagens Nyheter är längdskidåkning på fjärde plats. Finland har starka traditioner för skidåkning och den får mycket synlighet i medier. Sverige är bra ”skidåkningslandet” så längdskidåkning spelar också en stor roll i
19
Sverige. Det var också Världscupen i längdåkning på gång under januari 2021 och VM-spelet närmade sig, vilka kan påverka antalet av sportartiklar i båda dagstidningarna.
Skidskytte är också med i de fem populäraste sportgrenarna, men det får minst utrymme i båda ländernas sportrapportering. I Dagens Nyheter skrivs det mer om skidskytte än i Hufvudstadsbladet, vilken kan bero på att Finland för tillfället inte har en speciell ”skidskyttestjärna” som Sverige har.
Det var också världscupen på gång i den valda tidpunkten och VM-spelet närmade sig, vilket kan ha påverkat mängden av sportrapportering om skidskytte i båda ländernas dagstidningar.
Käck och Sahlén (2012) undersökte sportrapportering i Aftonbladets sportbilaga, Sportbladet, och resultaten visar att fotboll för störst utrymme i den svenska tidningens sportrapporteringen, men ishockey är den andra sporten som får mycket plats i tidningen (se 1.4). Resultaten överensstämmer min undersökningens resultat gällande den svenska dagstidningens sportrapportering, när det skrivs också mest om fotboll i Dagens Nyheter och ishockey är på andra plats.
Den andra forskningsfrågan är ”vilka ordval använder journalister i sportartiklarna och vilka skillnader och likheter finns det mellan den svenska och finska dagstidningen?” Det finns mest sportrelaterade fackord i båda ländernas sportartiklar, vilket är naturligt när det är frågan om artiklar som handlar om ett visst ämne. Fackorden som förekommer i båda dagstidningarnas sportartiklar är relaterade till tävlingen eller matchen, spelplatsen, serien eller tävlingsvarianten.
Sportartiklarna i båda länderna inkluderar många starka känsloladdade ord. I Hufvudstadsbladets sportartiklar finns det nästan två gånger mer negativt laddade än positivt laddade ord. I Dagens Nyheters sportartiklar finns det mer negativt laddade än positivt laddade ord. De positivt laddade orden i båda dagstidningars sportartiklar hänvisar till det, hur tävlingsprestation eller idrottarens kondition beskrivs. De positivt laddade orden i Hufvudstadsbladets sportartiklar beskriver också känslor efter tävlingen och tävlingsomständigheterna, medan i Dagens Nyheters sportartiklar beskriver de laget, stämningen och förväntningar innan tävlingen. De negativt laddade orden i båda dagstidningars sportartiklar hänvisar bland annat till tävlingsprestationen. I Hufvudstadsbladets sportartiklar är de negativt laddade orden också relaterade till tävlingssituationen, till exempel tävlingsomständigheter, tävlingsbanan eller kommentarerna efter tävlingen. De negativt laddade orden som förekommer i Dagens Nyheters sportartiklar hänvisar också till idrottarens kondition, laget eller matchen.
20
De neutrala orden som förekommer i Hufvudstadsbladets sportartiklar är huvudsakligen de ord som beskriver motståndare eller tävlingen. De neutrala orden i Dagens Nyheters sportartiklar beskriver ofta en person. I båda dagstidningarnas sportartiklar hänvisar de neutrala orden till tävlingsmomenten.
Verbbruket i rapporteringen är också neutralt i båda dagstidningarnas sportartiklar när journalisten har använt ett neutralt verb för att beskriva den intervjuade personers utsagor.
Båda dagstidningarnas sportartiklar innehåller låneord, som har tagits från engelskan. Låneorden i båda dagstidningarnas sportartiklar hänvisar bland annat till tävlingen. Låneorden i Hufvudstadsbladets sportartiklar är också relaterade till tävlingsprestationen och andra sporttermer, och i Dagens Nyheters sportartiklar till spelplatsen. De talspråkliga orden i båda dagstidningars sportartiklar är relaterade till känslor och tävling. De talspråkliga orden i Hufvudstadsbladet hänvisar också till tävlingsbanan och i Dagens Nyheter till laget, spelaren, tävlingsprestationen och själva konkurrensen i allmänhet.
Det finns mer synonymer i den Hufvudstadsbladets sportartiklar än i Dagens Nyheters sportartiklar.
I den finska dagstidningens sportartiklar förekommer det synonymer till verbet vinna och till uttrycket att göra mål och till substantiven förlusten, laget, målet och tränaren. I den svenska dagstidningens sportartiklar uppträder det synonymer till substantiven förlusten och till uttrycket att göra mål.
Förkortningar i den finska dagstidningens sportartiklar förekommer vid olika serienamn och tävlingens namn och i den svenska dagstidningens sportartiklar olika slag av mästerskap.
Smeknamnen i båda dagstidningarnas sportartiklar hänvisar till idrottaren eller laget. Det finns också svordomar i Dagens Nyheters sportartiklar, men inte i Hufvudstadsbladets sportartiklar. Svordomar i den svenska dagstidningens sportartiklar kommer fram i intervjuerna när den intervjuade betonar den dåliga prestationen eller berättar om stämningen i tävlingen.
När man tänker på helheten gällande språket och ordvalen i dagstidningarnas sportartiklar är språket och stilen mer dramatiska i den svenska sportjournalistiken därför att sportartiklar innehåller mer känsloladdade ord, vilka är mer negativa laddade. Språket och stilen i den finska sportjournalistiken är moderatare när journalister använder neutralare och positivare ord. Sportjournalistikens språk i Finland är mer konservativt eftersom det inte finns svordomar i dem, men däremot förekommer det svordomar i sportartiklar i den svenska dagstidningen. Språket i den finska sportjournalistiken är formellare än i den svenska språkjournalistiken därför att det finns fler talspråkliga ord i Dagens Nyheters sportartiklar. Båda dagstidningars sportartiklar innehåller synonymer som gör språket och ordvalen mångsidigare.
21
Båda Hufvudstadsbladets och Dagens Nyheters sportartiklar innehåller många fackord relaterade till sporten. Detta är ganska naturligt eftersom det är frågan om sportartiklar som naturligtvis innehåller många sporttermer. I Dagens Nyheters sportartiklar finns det också sporttermer vilka är låneord som har tagits från engelskan. Förkortningar i båda dagstidningarnas sportartiklar är relaterade till tävlingens namn och det är vanlig att använda förkortningar om tävlingens namn i sportartiklarna i stället för att skriva hela tävlingsnamnet.
Laine (2011) jämförde finsk och svensk sportjournalistik och undersökte bland annat att hurdan sportjournalistiken är i Finland och i Sverige (se 1.4.). Resultaten visar att den svenska sportjournalistiken är mångsidigare och mer dramatisk än den finska sportjournalistiken, vilket överensstämmer också med min undersökning när resultaten visar att journalister använder till exempel mer negativt laddade ord och svordomar i Dagens Nyheter, vilket gör sportrapporteringen mer dramatisk.
6 Sammanfattning och diskussion
Syftet med min undersökning har varit att studera skillnader och likheter i den finska och svenska sportjournalistiken genom att ta reda på innehållet i sportartiklarna i två svekspråkiga dagstidningar varav den ena utkommer i Finland och den andra i Sverige. Jag har undersökt skillnader och likheter som förekommer i språkbruket mellan tidningarna och omfattningen av spaltutrymme som de olika sportgrenarna får i sportrapporteringen genom att studera vilka ordval journalister använder och hur mycket det skrivs om olika sportgrenar i de valda sportartiklarna. Mina forskningsfrågor har varit:
1. Hur mycket utrymme får rapporteringen om olika sportgrenar i de undersökta tidningarna?
2. Vilka ordval använder journalister i sportartiklarna och vilka skillnader och likheter finns mellan den finska och svenska dagstidningen?
Mitt forskningsmaterial har bestått av sportartiklar i två svenskspråkiga dagstidningar som utkommer i Finland respektive Sverige. Jag undersökte sportartiklarna som har publicerats i Hufvudstadsbladets och Dagens Nyheters webbsidor under januari 2021. För att studera spaltutrymme för olika sportgrenar i dagstidningarnas sportrapportering, har jag analyserat alla sportartiklar som har publicerats under den valda tidpunkten, alltså 260 artiklarna från Hufvudstadsbladet och 464 artiklarna från Dagens Nyheter. Dessutom har jag analyserat fem sportartiklar från båda dagstidningarna närmare när det gäller de ordval som förekommer i dagstidningarnas sportartiklar.
22
Min undersökningsmetod har varit kvalitativ innehållsanalys. Med hjälp av innehållsanalysen har jag analyserat sportartiklar och kategoriserat de olika sportgrenarna och de ordval som journalisterna har gjort i rapporteringen.
Min hypotes har varit att ishockey och fotboll får mest utrymme i sportrapporteringen i både Hufvudstadsbladet och Dagens Nyheter. I början av undersökningen antog jag att ishockey är den sportgren som det skrivs mest om i den finska sportrapporteringen och fotboll den som det skrivs mest om i den svenska sportrapporteringen. Jag antog också att skidsport spelar en stor roll i båda ländernas sportrapportering. Resultaten visar att mina hypoteser gällande sportgrenar stämmer delvis, när bollspel och skidsport får mest utrymmer i båda dagstidningarnas sportrapportering när de mest populära sporterna är fotboll, ishockey, handboll, längdskidåkning och skidskytte. Det var dock överraskande att även om det skrivs mest om fotboll och ishockey i Dagens Nyheter, skrivs det mest om fotboll och längdskidåkning i Hufvudstadsbladet och ishockey är på tredje plats.
Dessutom inkluderade jag i hypotesen ett antagande om att ordvalen i sportartiklarna i Dagens Nyheter är informellare och mångsidigare än i sportartiklarna i Hufvudstadsbladet. Jag förväntade mig att artiklarna i den svenska tidningen innehåller fler känsloladdade ord än artiklarna i den finska tidningen. Jag antog också att det förekommer många facktermer relaterade till olika sporter i båda dagstidningarnas sportartiklar. Resultaten visar att min hypotes stämmer därför att ordvalen i Dagens Nyheters sportartiklar är mer känsloladdade än i Hufvudstadsbladets sportartiklar som innehåll neutralare ord. De känsloladdade orden i Dagens Nyheters sportartiklar är mer negativt laddade, än i Hufvudstadsbladets sportartiklar. Språkbruket i sportrapporteringen i den finska dagstidningen är konservativare eftersom det inte används några svordomar som det däremot görs i sportartiklarna i den svenska dagstidningen. Språket i den finska sportjournalistiken är formellare än i den svenska sportjournalistiken därför att det finns fler talspråkliga ord i Dagens Nyheter än i Hufvudstadsbladet.
Båda dagstidningarnas sportartiklar innehåller synonymer som gör språket och ordvalen mångsidigare. Sportartiklarna innehåll också många sporttermer. I Dagens Nyheters sportartiklar finns det också låneord som härstammar från engelskan. Förkortningar i båda dagstidningars sportartiklar var relaterade till tävlingens namn.
Jag tycker att den valda analysmetoden fungerade bra i denna undersökning och antal av materialet, alltså sportartiklarna, var ganska tillräckligt för undersökningen av denna storlek. Enligt min åsikt är resultaten relevanta i det avseendet att resultaten visar någon form av översikt över läget för sportrapportering för båda länderna. Resultaten överensstämde också till stor del med tidigare forskning om ämnet. Det finns dock många faktorer som påverkar hur mycket det skrivs om olika
23
sportgrenar, till exempel vilka serier eller tävlingar som är på gång i den valda tidpunkten. Materialet är också förhållandevis snävt och därför borde ämnet studeras mer ingående och med ett större material i fortsättningen. Dessutom borde undersökningsmaterialet inkludera flera dagstidningar därför att forskningsresultaten skulle vara mer exakta. Som Laine (2011) har sagt är forskningen om sportjournalistik för knapphändig, så ämnet borde studeras mer (Laine 2011:37).
24
Referenser
Primärmaterial
Dagens Nyheter 1.1 – 31.1.2021. Tillgänglig: https://www.dn.se/sport/ [hämtad 23.3.2021]
Hufvudstadsbladet 1.1 – 31.1.2021. Tillgänglig: https://www.hbl.fi/sport/ [hämtad 23.3.2021]
Dagens Nyheter 6.1.2021.Chiesa sköt Juventus närmare toppen. Tillgänglig:
https://www.dn.se/sport/chiesa-skot-juventus-narmare-toppen/ [hämtad 23.3.2021]
Dagens Nyheter 7.1.2021.Oskarshamn bröt Djurgårdens hemmatrend. Tillgänglig:
https://www.dn.se/sport/oskarshamn-brot-djurgardens-hemmatrend/ [hämtad 23.3.2021]
Edwinsson, Linda 3.1.2021. Topplaceringarna uteblev – Samuelsson vurpade på upploppet. Dagens Nyheter. Tillgänglig: https://www.dn.se/sport/topplaceringarna-uteblev-samuelsson-vurpade-pa- upploppet/ [hämtad 23.3.2021]
Grimlund, Lars 16.1.2021. Bröt benet i mars – nu är hon med i skyttetoppen. Dagens Nyheter.
Tillgänglig: https://www.dn.se/sport/brot-benet-i-mars-nu-ar-hon-med-i-skyttetoppen/ [hämtad 23.3.2021]
Grimlund, Lars 28.1.2021. Frida Karlsson vill haka på Johaug: ”Men kroppen ska ju svara”. Dagens Nyheter. Tillgänglig: https://www.dn.se/sport/frida-karlsson-vill-haka-pa-johaug-men-kroppen-ska- ju-svara/ [hämtad 23.3.2021]
Hufvudstadsbladet 14.1.2021.Föll ihop i sprinten: "Något slags chock". Tillgänglig:
https://www.hbl.fi/artikel/foll-ihop-i-sprinten-nagot-slags-chock/ [hämtad 23.3.2021]
Hufvudstadsbladet 15.1.2021. McDavid fick skön revansch – hattrick mot Vancouver. Tillgänglig:
https://www.hbl.fi/artikel/mcdavid-fick-skon-revansch-hattrick-mot-vancouver/ [hämtad 23.3.2021]
Hufvudstadsbladet 24.1.2021. Manchester United vidare i FA-cupen – Fernandes avgjorde mot Liverpool. Tillgänglig: https://www.hbl.fi/artikel/manchester-united-vidare-i-fa-cupen-fernandes- avgjorde-mot-liverpool/ [hämtad 23.3.2021]
25
Hufvudstadsbladet 29.1.2021. Finländarna långt från täten då Diggins knäckte Johaug i Falun.
Tillgänglig: https://www.hbl.fi/artikel/finlandarna-langt-fran-taten-da-diggins-knackte-johaug-i- falun/ [hämtad 23.3.2021]
Willberg, Tommi 23.1.2021. Säsongens första seger över HIFK för Dicken – " Jag lyfter hatten till laget". Hufvudstadsbladet. Tillgänglig: https://www.hbl.fi/artikel/sasongens-forsta-seger-over-hifk- for-dicken-jag-lyfter-hatten-till-laget/ [hämtad 23.3.2021]
Sekundärlitteratur
Andrews, Phil 2014. Sports Journalism: A Practical Introduction. London: SAGE Publications.
Arnell, Annika & Amanuel, Sofia 2013. Nyheter i förändring – En explorativ studie av
nyhetsartikeln på nät och papper i svensk dagspress. (C-uppsats) Uppsala: Uppsala universitet.
Tillgänglig:http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:694787/FULLTEXT01.pdf [hämtad 5.2.2021]
Bradshaw, Tom & Minogue, Daragh 2020. Sports journalism: the state of play. London: Routledge.
Brown, Penelope 2005. What does it mean to learn the meaning of words? The Journal of the learning sciences. 14 (2). S. 293–300. Tillgänglig: https://www-tandfonline-
com.libproxy.tuni.fi/doi/pdf/10.1207/s15327809jls1402_6?needAccess=true [hämtad 1.4.2021]
Bolander, Maria 2012. Funktionell svensk grammatik. Tredje upplagan. Stockholm: Liber.
Conboy, Martin 2004. Journalism a critical history. London: SAGE.
Davis, Mary 2012. Language and connection in psychotherapy words matter. Lanham, Md: Jason Aronson.
Duffy, Andrew & Ang, Peng Hwa 2019. Digital Journalism: Defined, Refined, or Re-defined.
Digital journalism. 7 (3). S. 378–385. Tillgänlig: https://www-tandfonline-
com.libproxy.tuni.fi/doi/full/10.1080/21670811.2019.1568899?scroll=top&needAccess=true [hämtad 5.2.2021]
