KVALITETSREDOVISNING FÖR ARLANDAGYMNASIET I SIGTUNA KOMMUN

(1)

Samverkad 2010-08-27 Dan Sundblad

SIG200 v 1.0 2004-11-17

KVALITETSREDOVISNING FÖR ARLANDAGYMNASIET I SIGTUNA KOMMUN 2010-11

Eleverna har tillgång till en utbildning med hög kvalitet

Vi ökar andel nöjda elever med 8%-enheter till 84% och överträffar vårt mål på 80%.

Andel elever som rekommenderar skolan ökar med 3%-enheter till 77% och vi når inte vårt mål på 80%. Andel elever som rekommenderar sitt gymnasieprogram minskar däremot med 1%-enhet till 84% vilket innebär att vi inte når målet på 90%. Andelen elever som upplever att undervisningen håller hög kvalitet är oförändrad på 82% och vi når inte målet på 85%. Skillnaden mellan programmen är stor och vi kan också se att de programmen som har lägst andel nöjda elever också har lägsta antalet sökande. Antal sökande till AGY i preliminära skolvalet har minskat med 10% vilket är ungefär lika mycket som den berörda ungdomskullen minskat. Efter omvalsperioden ökade antalet sökande och skillnaden mellan 2010 och 2011 minskade till 5%. Vårt mål var att bibehålla antalet förstahandssökande i det preliminära valet vilket vi inte klarade.

Delmål/mätetal

Utfall 10/11

Utfall 09/10

Utfall 08/09

Best practice 10/11 Andel elever som

rekommenderar skolan till andra elever

77% 74% 61% 87% AIT 82% IV Andel elever som

rekommenderar sitt

gymnasieprogram till andra elever

84% 85% 66% 93% AIT 75% IV

Andelen elever som är nöjda med verksamheten på skolan

84% 77% 63% 91%

NV,ROS 77% IV Andel elever som upplever att

undervisningen håller hög kvalitet

82% 82% 69% 95%

ROS 96% IV Antalet förstahandssökande

prelval

244 270 259 - Arlanda IT programmet 69 * 56 50

- Elitidrottsprogrammet - 53 43

- Fordonsprogrammet 22 22 24

- Handelsprogrammet 16 20 12

- Hotell- och restaurangprogr. 10 17 14 - Naturvetenskapsprogrammet 36 25 16

- Omvårdnadsprogrammet 11 10 15

- Risk- och räddningsprogrammet 32 40 37 - Samhällsvetenskapsprogrammet 30 30 48

*AIT består av TE,SAME,ES i nya Gy11.

= Dessa mål finns även med i förvaltningens styrkort

(2)

2011-12-29 Dan Sundblad

Analys av resultatet

Vi har ökat andelen nöjda elever mer än vad vi har ökat andelen elever som

rekommenderar skolan. Antalet sökande har minskat men med tanke på att elevkullen minskar och elitidrottsprogrammet fått ändrade förutsättningar får det ändå ses som ett godkänt resultat. Vi har dessutom lyckats ersätta de specialutformade programmen Arlanda IT och Risk och räddning med motsvarande nationella program och snarare ökat antalet sökande på dessa program. Antal sökande till yrkesprogrammen minskar i hela landet vilket märks även på AGY. I kursutvärderingarna är sambandet stort mellan arbetsro och andelen elever som upplever att undervisningen håller hög kvalitet.

Förbättring av arbetsron är den enskilt viktigaste faktorn för att öka andelen nöjda elever som rekommenderar skolan och därmed öka antalet sökande. Den bärbara datorn är för många elever ett hinder för arbetsron vi måste utveckla arbetssätt och arbetsformer för ett bättre utnyttjande av datorn. Det är oroande att SPE och SPS har haft låg svarsfrekvens på kvalitetsenkäten de senaste tre åren samt av de som svarar är andelen nöjda elever för lågt och detta har också visat sig i antalet sökande. Här krävs åtgärder för att förbättra både rykte och närvaro.

Vilka åtgärder har genomförts för att nå målen?

 Kursutvärderingar och elevenkäter har genomförts men uppföljningen av resultatet så att alla elever ska känna att de får tydlig feedback på sina synpunkter har inte

genomförts av alla lärare. Svarsfrekvensen har varit ojämn mellan klasser och program vilket måste åtgärdas kommande läsår.

 Elevinflytande med arbetsmiljögrupp och skolkonferens har genomförts.

Skolkonferensen upplevs som positivt med en koppling till klassråd och programråd.

Tiden för skolkonferensen upplevs alltid som för kort.

 Arbetsmiljögruppen har fungerat sämre med svårigheter att få deltagare från samtliga klasser.

 Vi har genomfört besök på alla grundskolor men det har svårt att nå Bergius.

Matematikundervisning på S:t Olofs elever, medieundervisning för Ekillas elever, Hemkunskapsundervisning för Bergius är exempel på kontaktarbete som genomförts.

 All marknadsföring planeras centralt med broschyrer, inbjudan till öppet hus mm och programmen planerar det programspecifika innehållet.

 Att använda elever som valt språk steg 5 som ambassadörer har fungerat bra.

 Vi har inte genomfört någon systematisk analys av vilken marknadsföring som ger bäst resultat.

(3)

2011-12-29 Dan Sundblad

Vilka åtgärder behöver vi vidta för att förbättra resultatet?

1. Kursutvärderingen ska revideras och lärare ska ha möjlighet att själv bestämma när den genomförs under kursen. Återkopplingen till eleverna med förslag på förbättringar ska genomföras efter varje utvärdering.

2. Skolkonferensen ska förberedas med klassråd och programråd samt genomföras under en hel dag varje termin.

3. Skolledningen ska aktivt stödja lärarna i arbetet att förbättra arbetsron. Elev som stör lektionen och blir utvisad från lektionen vid upprepade tillfällen ska kallas till skolan tillsammans med vårdnadshavare för ett möte med rektor, mentor och elevhälsan. Vid det tillfället kan eleven tilldelas en skriftlig varning enligt 6 kap

§22.

4. En marknadsplan utarbetas av marknadsgruppen med en övergripande planering för hela skolan och programmen planerar därefter det programspecifika

innehållet.

5. Internationalisering påverkar skolans rykte positivt. En separat plan utformas till kommande läsår. Årets internationaliseringsplan bifogas.

(4)

2011-12-29 Dan Sundblad

Kunskaper

Andelen högskolebehöriga förbättras endast marginell. Förutsättningarna med krav på minst G i SvA+B, MaA, EnA för att bli högskolebehörig förändrades till läsåret 0910.

Detta medför att det är svårt att jämföra siffror.

Andelen elever med slutbetyg minskade från 94% till 91% vilket innebär att vi inte når målet på 95%.

Ska vi förbättra Arlandagymnasiets rykte och få flera sökande är bra studieresultat nödvändigt. Andelen högskolebehöriga tillsammans med meritpoängen är de värden där vi jämförs med andra skolor.

Delmål/mätetal

Andel elever (%) behöriga till högskola av de elever som fick slutbetyg resp läsår

2011 2010 2009 2008 2007

Riket(2011) kommun

Fordonsprogrammet 91* 75 71,4 .. 75 71,1

Handelsprogrammet 54* 75 65,2 75 92,3 79,5 Hotell- och

restaurangprogrammet

75* 63 .. . .. 75,4

Naturvetenskapsprogrammet 93 100 86,5 94,7 77,8 96,5 Omvårdnadsprogrammet 50* 87 93,3 .. 90,9 80,3 Samhällsvetenskapsprogrammet 90 85 83,9 89,6 78,4 93,9

Teknikprogrammet 83 . . .. 89,8

Arlanda IT programmet 90 88 82,6 83,7 73,8 86,1 Elitidrottsprogrammet/SPID 90 88 82,6 83,7 73,8 86,1 Risk och räddningsprogrammet 90 88 82,6 83,7 73,8 86,1

Gymnasieskolan totalt 84 80 81 83 74

Riksgenomsnitt alla program 87 87 90 89 89

Kommentar: Läsåret 0910 ändrades förutsättningarna med krav på minst G i SvA+B, MaA, EnA för att vara behörig till högskolan.

* Saknas statistik från skolverket pga av för få elever per program. Statistiken är framtagen på skolan.

(5)

2011-12-29 Dan Sundblad

Genomsnittlig betygspoäng hos de elever som fick slutbetyg resp läsår

2011 2010 2009 2008 2007

Riket(2009) kommun Fordonsprogrammet 11,4 11,4 10,5 10,5 12,3 11,5 Handels- och

administrationsprogrammet

10,2 11,8 12,4 13,4 13,8 11,9

Hotell- och

restaurangprogrammet

12,2 .. . .. 12,0

Naturvetenskapsprogrammet 14,2 14,1 14,2 15 15,2 15,9 Omvårdnadsprogrammet 11,8 11,4 13,6 .. 12,3 12,6 Samhällsvetenskapsprogrammet 13,3 12,2 13 14 13,7 14,1

Teknikprogrammet - 12,1 . . 12,8 14,1

Arlanda IT programmet 13,6 13,3 12,8 12,9 12,4 13,3 Elitidrottsprogrammet/SPID 13,6 13,3 12,8 12,9 12,4 13,3 Risk och räddningsprogrammet 13,6 13,3 12,8 12,9 12,4 13,3 Gymnasieskolan totalt 13,1 12,4 12,8 13,3 12,9

Riksgenomsnitt alla program 14,1 14,1 14,1 14,0 14,1

Andel elever (%) med slutbetyg från gymnasieskolan inom 4 år 2011 2010 2009 2008 2007 Gymnasieskolan totalt 83 87 76 71,7 76,2 Riksgenomsnitt 10/11 84 83

Andel elever med minst G i kärnämneskurser, samt projektarbete

Eng A Esv IdhA Ma A Na A Re A Sh A Sv A Sv B Proj.

Gymnasieskolan totalt 10/11 96,7 98,8 98,0 99,2 95,9 93,4 93,4 100,0 98,3 93,9 Gymnasieskolan totalt 09/10 98,0 99,6 94,4 96,4 96,7 91,6 92,4 97,0 95,0 89,2 Riksgenomsnitt 10/11 97,9 98,2 96,0 96,9 95,0 94,7 95,9 98,9 95,4 94,0 Avvikelse 2011 -1,2 0,6 2,0 2,3 0,9 -1,3 -2,5 1,1 2,9 -0,1 Avvikelse 2010 0,3 1,3 -1,7 -0,4 1,4 -3,4 -3,5 -1,8 -0,4 -4,7 Avvikelse 2009 0,8 0,6 0,0 -3,6 -5,0 -4,3 -3,8 0,0 -2,5 0,9

= Dessa mål finns även med i förvaltningens styrkort Analys av resultatet

Studieresultaten har förbättrats men inte tillräckligt. Frånvaron är en orsak till att studieresultaten inte förbättras. Den nya skollagen innebär att vi får flera verktyg för att förbättra närvaron då föräldrar ska meddelas samma dag om eleven är frånvarande och frånvaron ska skrivas in i terminsbetyget. Detta ställer också större krav på oss i skolan att förbättra uppföljningen av frånvaron.

Uppföljning av resultat med återkoppling på elevernas betygsmål är en annan avgörande faktor för elevernas studieresultat och det har för förbättrats under läsåret. Det genomförs bäst i årskurs 1. Det kan handla om att det är enklare att införa nya rutiner med nya elever.

(6)

2011-12-29 Dan Sundblad

Lärarsidorna har utvecklats under året och de flesta lärarna har lärarsidor. Till nästa läsår ska alla lärare ha lärarsidor och vi ska utveckla kvaliteten på sidorna så att eleverna upplever att de har hjälp av sidorna i deras studier.

Ämnesmöten med ämnesansvariga har fungerat bättre än tidigare men lärarna upplever att det är för lite tid. Kommande år måste vi organisera för att skapa längre sammanhållen tid till ämnesmöten och med en tydlig agenda för att förbättra studieresultaten och en

likvärdig bedömning.

Den bärbara datorn används ibland felaktigt av eleverna och vi måste förtydliga att det är läraren som avgör när och hur den bärbara datorn ska användas på lektionstid. Vi behöver också utveckla arbetssätt där eleverna får användning för den bärbara datorn. Forskning visar att ungdomar och fr.a. pojkar läser bättre på datorskärmen än i böcker.

Ferieskolor har givit bra resultat då eleverna har kunnat koncentrera sig på ett enda ämne.

Vilka åtgärder har genomförts som är gemensamma för hela skolan

 Eleverna har satt mål i de flesta kurserna men inte i alla kurser. Lärarna har kommunicerat bedömning utifrån elevernas mål i de flesta kurserna. Det har genomfört i störst utsträckning i årskurs 1.

 Vi har inte kallat elever och föräldrar till skolan när eleven riskerar IG. Tidiga utvecklingssamtal har dock varit positivt för att tidigt identifiera elever som kan få studiesvårigheter. Studion upplevde att de tidiga utvecklingssamtalen ledde till att de tidigare fick kontakt med flera elever.

 Fortbildning i språkutvecklande arbetssätt har påbörjats. Charlotte Hurdelbrink och Pippi Ejvemark har tagit fram ett informationsmaterial som de använt i att antal programlag. Alla programlag har inte fått informationen.

 Ämnesansvariga som leder ämnesmöten med uppföljning av resultat och

systematiska pedagogiska diskussioner har genomförts. Det har upplevts vara för kort tid.

 Fortbildning i entreprenöriellt tänkande genomfördes under en studiedag i början av året. Men det har inte följts upp på något systematiskt sätt.

 De flesta lärarna har egna lärarsidor dock inte alla vilket elever och föräldrar påtalar.

Lärarsidor har upplevts som positivt och nästa år ska vi fortsätta utvecklingen.

 Ämneshandledningen har genomförts. Det har fungerat olika för olika program. Detta är ett nytt arbetssätt som fungerat bäst för åk 1. Eleverna är nöjda men vill ha mer resurser i t.ex. matematik men även i andra ämnen. Frånvaron är alltför hög och vi måste utveckla ämneshandledningen för att alla elever ska få hjälp i sina studier.

 Vi är inte tillräckligt bra på att föra in frånvaro samma dag vilket är ett problem när vi inför automatiskt återkoppling till föräldrarna. Ett förbättringsområde.

(7)

2011-12-29 Dan Sundblad

Vilka åtgärder ska vi vidta för att förbättra resultatet?

1. Ämnesmöten ska genomföras under heldagar med inriktning på att förbättra studieresultaten och en likvärdig betygsättning. Varje ämnesdag ska ha en tydlig agenda.

2. Undervisande lärare ansvarar för att eleverna sätter personliga betygsmål i kursen.

Eleven ska sedan få återkoppling på sina prestationer utifrån sina betygsmål.

Minst en gång per termin ska eleven få ett personligt samtal om sina prestationer utifrån sitt betygsmål. Vi ska utveckla ett sätt att dokumentera betygsmålen tillsammans med omdömen. Genomförandet ska följas upp i kursutvärderingar.

6. Utvecklingssamtal i samtliga årskurser ska genomföras tidigt under respektive termin. Studieresultaten ska föras in i Dexter eller motsvarande i mitten av terminen. Då kan elever och föräldrar följa upp resultaten mellan

utvecklingssamtalen. Elevernas upplevelse av tidiga utvecklingssamtal ska följas upp i elevenkäten.

3. Alla lärare ska ha lärarsidor och elevernas nytta av lärarsidorna ska följas upp i kursutvärderingarna. Lärare ska erbjudas kompetensutveckling vid

höstterminsstarten.

4. Ämneshandledningen ska utvecklas genom att säkra rätt kompetens fr.a.

matematik och svenska, blocklägga flera program för att öka kompetensen, förbättra närvarokontrollen genom att koppla en klass till en lärare.

NV/NA, SP/SA, EK är ett block pga elitidrotten FP/FT, OP/VO bildar ett block.

HP/HA, HR/RL bildar ett block

AIT, Introduktionsprogrammet och ROS schemaläggs var för sig.

5. Frånvaron ska föras in i anslutning till lektionen och vårdnadshavarna ska meddelas samma dag via en automatisk sms-tjänst. Lärarna ska föra in frånvaron samma dag men rekommenderas att föra in frånvaron i början av lektionen.

6. Elever med studiesvårigheter pga felaktigt beteende och dåliga studiestrategier ska erbjudas personlig handledning med veckovisa PH-samtal. Ett antal lärare utbildas i personligt handledning och får detta i sin tjänst. Rektor beslutar om personlig handledning i samråd med elev och vårdnadshavare.

7. En aktiv studievägledning där vi tidigt kan utforma ett individuellt anpassat program för elever med behov av stödåtgärder.

(8)

2011-12-29 Dan Sundblad

Bedömning och betyg

Vi har inte förbättrat resultaten och vi har inte nått våra mål Delmål/mätetal

Utfall 10/11

Utfall 09/10

Utfall 08/09

Best practice 10/11 Andel elever som anser att

lärarna har informerat om vad som krävs för att uppnå de olika betygen

81% 81% 78% 96%HR 89% IV

Andelen elever som anser att utvecklingssamtalet känns meningsfullt

67% 68% 58% 80%HP 79% IV

Analys av resultatet

Vi har inte nått våra mål och vi har inte förbättrat oss. Det innebär att de åtgärder vi vidtagit inte gett önskvärt resultat. Vi har genomfört kompetensutveckling i betyg och bedömning men vår förmåga att kommunicera betyg och bedömning har inte förbättrats.

Kompetensutvecklingen i betyg och bedömning höll inte vad den lovade. Ämnesmötena har varit för korta vilket försvårat arbetet med betyg och bedömning. Alla elever har inte satt betygsmål och återkoppling på eleverna betygsmål har inte genomförts till av alla lärare. Återkoppling utifrån betygsmål är en viktig faktor för att eleven ska veta vad som krävs för att uppnå de olika betygen. Utvecklingssamtalen har genomförts i början av terminerna för eleverna i årskurs 1. Om alla utvecklingssamtalen genomförs i början av terminerna bör samtalen bli mer meningsfulla.

 Kompetensutvecklingen i betyg och bedömning gav inte önskvärt resultat.

 Ämnesmöten har inte räckt till för att samarbeta kring bedömningsunderlag. De enda som genomfört det är svensklärare som gjort det sedan länge vid bedömning av NP.

Engelska startar upp med sambedömning av NP under våren.

 Eleverna har satt mål i de flesta kurserna och lärarna har kommunicerat bedömning utifrån elevernas mål men inte alla lärare i alla kurser. Det har genomfört i störst utsträckning i årskurs 1.

 Samtal mellan undervisande lärare och elev har genomförts i de flesta kurserna men inte alla lärare i alla kurser.

 Utvecklingssamtal för årskurs 1 genomfördes i början av respektive termin. Det har fungerat bra enligt berörda mentorer.

(9)

2011-12-29 Dan Sundblad

Vilka åtgärder behöver vi vidta för att förbättra resultatet?

1. Utvecklingssamtal i samtliga årskurser ska genomföras tidigt under respektive termin. Studieresultaten ska föras in i Dexter eller motsvarande i mitten av terminen. Då kan elever och föräldrar följa upp resultaten mellan

utvecklingssamtalen. Elevernas upplevelse av tidiga utvecklingssamtal ska följas upp i elevenkäten.

2. Ämnesmöten ska genomföras under heldagar med inriktning på att förbättra studieresultaten, utveckla formativ bedömning och en likvärdig betygsättning.

Varje ämnesdag ska ha en tydlig agenda.

3. Alla elever ska uppmanas att sätta mål i alla kurser. Elevernas resultat och betygsmål ska följas upp minst en gång per termin med ett individuellt samtal.

Genomförandet ska följas upp i kursutvärderingar.

(10)

2011-12-29 Dan Sundblad

Inflytande och delaktighet

Resultatet för andel elever som upplever att deras synpunkter tas tillvara på ett bra sätt förbättrades med 7%-enheter till 73% och vi når nästan vårt mål på 75%. Men däremot förbättrades elevernas upplevelse av att kunna påverka innehållet i undervisningen samt arbetssättet inte lika mycket och vi når inte målen på 70%. Best practice på skolan är HR och Arlanda IT och dessa båda program överträffar målen.

Delmål/mätetal

Utfall 10/11

Utfall 09/10

Utfall 08/09

Best practice 10/11 Andel elever som upplever att de

får påverka innehållet i undervisningen

64% 63% 50% 81%HR 60% IV

Andel elever som upplever att de får påverka arbetssättet

64% 63% 50% 75%AIT 54% IV Andel elever som upplever att

deras synpunkter tas tillvara på ett bra sätt

73% 66% 49% ^85%

HR,ROS 70%IV

= Dessa mål finns även med i förvaltningens styrkort Analys av resultat

Elevinflytande och delaktighet är en del av vårt demokratiska uppdrag men också en strategi som vi har för att öka andelen nöjda elever och förbättra studieresultaten. Det är viktigt att alla medarbetare följer vår strategi och arbetar aktivt med elevinflytande och delaktighet. Många elever upplever inte att de har inflytande även när de faktiskt har det.

Ett förbättringsområde är att medvetandegöra eleverna om när de faktiskt har inflytande över undervisning och arbetssätt. Uppföljningen av kursutvärderingarna med eleverna har inte genomförts konsekvent av alla lärare vilket påverkar elevernas upplevelse av

inflytande och delaktighet negativt. Skolkonferensen har upplevts som positiv,

elevföreningar, arbetsmiljöombud, supportelever kan ha påverkat elevernas upplevelse av att deras synpunkter tas tillvara.

 Kursutvärderingar och elevenkäter har genomförts men uppföljningen av resultatet så att alla elever ska känna att de får tydlig feedback på sina synpunkter har inte

genomförts av alla lärare.

 Elevinflytande med arbetsmiljögrupp och skolkonferens har genomförts.

Skolkonferensen upplevs som positivt med en koppling till klassråd och programråd.

Tiden för skolkonferensen upplevs alltid som för kort.

 Arbetsmiljögruppen har fungerat sämre med svårigheter att få deltagare från samtliga klasser.

(11)

2011-12-29 Dan Sundblad

 Elevrådet har inte fungerat så bra som vi önskar. Det har varit dålig uppslutning på elevrådsmöten.

1. Kursutvärderingen ska revideras och lärare ska ha möjlighet att själv

bestämma när den genomförs under kursen. Återkopplingen till eleverna med förslag på förbättringar ska genomföras efter varje utvärdering.

2. Skolkonferensen ska förberedas med klassråd och programråd samt genomföras under en hel dag varje termin.

3. Ambitionen med arbetsmiljöombud sänks till minst två ombud per program.

Dessa träffas en gång per termin för att bl.a. följa upp likabehandlingsplanen.

Dessutom ska PLL träffa dessa ombud för att följa upp läget på programmet 4. Sveriges elevorganisation SECO besökte elevrådet och berättade att många

skolor bildat en elevkår istället för ett traditionellt elevråd. Vi ska stödja eleverna ifall de vill starta en elevkår istället för elevråd.

(12)

2011-12-29 Dan Sundblad

Normer och värden

Tryggheten har förbättrats ytterligare och vi överträffar vårt mål på 95%. Stämningen och sammanhållningen har förbättrats rejält och vi når nästan vårt mål. Arbetsron har inte förbättrats och vi är långt ifrån att nå vårt mål på 75%.

Delmål/mätetal

Utfall 10/11

Utfall 09/10

Utfall 08/09

Best practice 08/09 Andel elever som känner sig

trygga på skolan

96% 93% 90% 100%NV 82%IV Andel elever som upplever att det

råder en positiv stämning och god sammanhållning på skolan

88% 82% 75% 97%ROS 79%IV

Andel elever som upplever att det är arbetsro på lektionerna

68% 67% 56% 90%ROS 65% IV

Den positiva utvecklingen när det gäller trygghet och stämning på skolan beror på flera olika saker. Elevcoacherna har för många elever upplevts positivt. Elevinflytandet är en annan trolig orsak till att både trygghet och stämning har förbättrats. En tredje orsak är att många medarbetare skapar bra relationer med eleverna.

Arbetsron är tyvärr ett område som inte förbättrats på samma positiva sätt. Vilket troligen påverkar både studieresultat, undervisningens kvalitet och andelen elever som

rekommenderar skolan. Här kan vi konstatera att vår strategi med att satsa på lärares ledarskap inte räcker utan skolledningen måste bli mycket aktivare i att stödja lärarna i klassrummet. Arbetsron är ett prioriterat område nästa läsår vilket vi också har stöd för i den nya skollagen.

 Elevcoacher med en tydlig arbetsbeskrivning har genomförts men rollen kan utvecklas ytterligare.

 Ordningsreglerna har beslutats i skolkonferensen med de har inte förankrats tillräckligt bland elever och medarbetare. Eleverna upplever att många lärare inte följer upp ordningsreglerna.

 Ett antal lärare har provat co-coaching dvs besökt varandras lektioner och iakttagit lektionerna enligt John Steinbergs modell. Men det är långt ifrån alla lärare som har genomfört det.

 Arbetsmiljögruppen har inte utvecklats enligt förväntningarna.

 Teambuilding har genomförts på många program men inte på alla.

(13)

2011-12-29 Dan Sundblad

 Livskunskapslektioner har bytt namn till värdegrundslektioner och genomförts i årskurs 2.

 Hälsosamtal i grupp i årskurs 1 har genomförts i de flesta klasserna.

1. Ordningsreglerna ska beslutas i skolkonferensen men innan dess måste vi diskutera vilka regler vi verkligen är beredda att följa. Färre regler som alla är beredda att följa.

2. Skolledningen ska aktivt stödja lärarna i arbetet att förbättra arbetsron. Elev som stör lektionen och blir utvisad från lektionen vid upprepade tillfällen ska kallas till skolan med vårdnadshavare för ett möte med rektor, mentor och elevhälsan. Vid det tillfället kan eleven tilldelas en skriftlig varning enligt 6 kap §22.

(14)

2011-12-29 Dan Sundblad

Organisation och medarbetare

Resultatet har inte kunnat följas upp då den nya medarbetarenkäten har andra frågor och annan skala.

Delmål/mätetal

Utfall 10/11

Utfall 09/10

Utfall 08/09

Medel UAN Andel nöjda medarbetare / ny

fråga: rekommenderar kommun

77* 88% 87% 74%

Andel medarbetare som anser att de kan påverka beslut som rör arbetet

?? 76% 54% 77%

Andel behöriga lärare 82% 76% 71% --- Andel lärare som har en

individuell utvecklingsplan

76%* 56% 42% 70%

* Resultat enligt nya medarbetarenkäten, skala 1-8 där 1 är 0% och 8 är 100%

Vi har inte kunna följa upp alla resultat då våra prioriterade mål inte mäts på samma sätt i den nya medarbetarenkäten. Resultatet i medarbetarenkäten var bra men svåranalyserat.

På APT har inte de svagaste resultaten upplevts som de viktigaste förbättringsområdena.

Andelen behöriga lärare har ökat men det är delvis en falsk matematik då vi inte hittat ett tillfredsställande sätt att redovisa de instruktörer som undervisar i idrottskurser och räddningskurser. Dessa är anställda av Räddningsskolan och Upplands Idrottsförbund som driver undervisningen på entreprenad. Vi har därför utelämnat dessa i redovisningen.

Detta påverkar både redovisningen av lärartätheten och andelen behöriga lärare.

Åtgärder gemensamma för hela skolan

 Veckobrev har genomförts.

 Gemensamma aktiviteter för personalen har genomförts med tre gemensamma fester.

 Alla medarbetare upplever inte att de har en individuell utvecklingsplan med tydliga utvärderingsbara mål samt åtgärder för att nå dessa mål. Det är ett utvecklingsområde kommande läsår.

 Uppföljningsamtal efter kursutvärderingar har inte genomförts med alla lärare men däremot med de lärare som haft problem.

 Vi har haft en tydlig konferensstruktur men ämnesmöten har upplevts för korta.

 Samverkansgruppen har fått information om resultatet av skyddsronden

 Cheferna har utvärderats två gånger dels en gång under våren och dels i kommunens medarbetarenkät. Redovisningen av medarbetarenkäten har upplevts som svårtolkad och rörig.

(15)

2011-12-29 Dan Sundblad

 Elitidrotts-PAL genomförde en aktivitet men stafettpinnen har inte skickats vidare.

Enligt arbetsplanen skulle PAL arrangera en aktivitet och sedan skickar vidare till ett annat PAL.

1. Skolledningen ska besöka samtliga lärares lektioner vid minst två tillfällen under läsåret.

2. Alla medarbetare ska ha en individuell utvecklingplan med tydliga mätbara mål samt aktiviteter för att nå målen.

3. Arbetsmiljöfrågor fr.a. kränkningar och hot om våld ska vara en stående punkt på APT