hedervärt att arbeta med ungdomar om heder

Full text

(1)

att arbeta med ungdomar om heder

hedervärt

stOckhOlM 2006

(2)

Kvinnoforum har i över tio år arbetat med att lyfta frågan om hedersförtryck och hedersvåld. De senaste åren har Kvinnoforum drivit flera projekt tillsammans med skolor. Ett av projekten, Flera kulturer ett liv, har speciellt uppmärksammat de unga flickor och pojkar som lever med hedersrelaterade normer.

Detta projekt som startades 2003 har riktat in sig på de problem som många flickor som lever i familjer med hedersnormer möter i sina försök att skaffa sig högre utbildning och/eller förvärvsarbete. Familjerna i fråga håller flickorna under hård kontroll och driver igenom sina egna planer för tidigt äktenskap och familjbildande för flickorna, även om dessa går emot flickans egna framtidsplaner. Detta leder inte sällan till att flickorna hoppar av skolan i förtid eller hindras från att gå vidare till högre utbildning och förvärvsarbete. Därigenom kränks flickornas mänskliga rättigheter att bestämma över sina egna liv och dessutom förlorar arbetsmarknaden de viktiga resurser som flickorna utgör. Syftet har i första hand varit att tillsammans med skolan utveckla metoder för skolans personal att se och arbeta med hedersrelaterade problem. Syftet har även varit att öka jämställdheten för flickorna och ge dem och andra som kan stödja dem verktyg och möjligheter för att flickorna ska kunna gå ut i arbetslivet.

Under tre år har Kvinnoforum samarbetat med skolledning, lärare och elevvårdspersonal på tre olika skolor i Stockholm i frågor som rör hedersförtryck. Två viktiga

förhållningssätt har varit utgångspunkten för Kvinnoforums arbete kring hedersnormer:

gender och empowerment

Utgångspunkten i arbetet har varit att personalen själva diskuterar frågor som rör hedersrelaterat förtryck för att kunna ta upp denna diskussion med eleverna. Metoderna ska bottna i de vuxnas attityder och förhållningssätt. För att kunna leda ett förebyggande arbete är det viktigt man själv ställer sig de frågor som man ställer till eleverna. Under projekttiden har konkreta metoder utvecklats och testats av både skolpersonal och elever.

För att genom learning by doing föra in kunskap och erfarenhet om metoder för arbete med eleverna har vi arbetat parallellt med flick- och pojkgrupper och anpassat metoderna för dessa grupper. Vår erfarenhet är att flickor och pojkar behöver diskutera vissa frågor i könsindelade grupper.

Hedersrelaterat förtryck är ett globalt problem. En förutsättning för arbetet har varit att utgå från mänskliga rättigheter. Att arbeta mot våld, förtryck, kontroll, ojämställdhet och med och för empowerment är en del av ett övergripande arbete för att främja mänskliga rättigheter. Många flickor och pojkar behöver också känna till och bli upplysta om sina rättigheter och därigenom öka förståelsen för varandras situation och förutsättningar.

Ambitionen är att denna skrift ska vara både en inspirations- och kunskapskälla för främst skolor som vill arbeta förebyggande med både flickor och pojkar om hedersnormer och hedersförtryck. Skriften kan även användas av andra yrkesgrupper som arbetar aktivt med flickor och pojkar. Den innehåller både fakta om hedersnormer och konkreta övningar för att arbeta förebyggande med frågan. Betoningen är på

(3)

Jag vill varmt tacka skolledningen, arbetsgrupper, lärare och elevvårdspersonal på Hjulsta skolan, S:t Botvids gymnasium och Farsta gymnasium.

Jag vill även tacka alla projektledare och medarbetare på Kvinnoforums Interkulturella Center som under de här tre åren bidragit med sina kunskaper och erfarenheter till projektet.

Jag vill rikta ett stort tack till referensgruppen på Stockholms Lärarhögskola, som bidragit med många värdefulla kunskaper om etnicitet, lärarroll och skolans värdegrundsarbete.

Utan våra finansiärer Svenska ESF-rådet och Stockholms Stad skulle inte projektet kunnat genomföras. Därför riktar Kvinnoforum ett stort tack till de båda finansiärerna.

Och sist men inte minst tack alla flickor och pojkar som deltagit i övningar och diskussioner och som därmed väglett oss i att hitta lämpliga metoder som även kan fungera i det förebyggande arbetet mot hedersförtryck och hederskontroll.

Bam Björling ordförande för Kvinnoforum

Svenska ESF-rådet

(4)

Denna skrift är tänkt som ett stöd för och en inspirationskälla till ett förebyggande arbete med flickor och pojkar om hedersnormer och hedersförtryck. Den riktar sig till lärare, elevvårdspersonal, övriga pedagoger och andra vuxna som i sitt arbete vill lyfta frågan.

I arbetet med att ta fram den här materialet har vi eftersträvat att kombinera både teor- etiska och praktiska kunskaper. Människor med olika utbildningar och erfarenheter har lämnat sina avtryck och därmed påverkat utvecklingen av tankarna. Vi har kunnat spegla flera perspektiv samtidigt genom en bred sakkompetens inom olika områden som flick- gruppsmetodik, beteendevetenskap och psykologi, etnicitet och mångfald, socialt arbete, homosexuellas rättigheter och så vidare. Även lärarnas specialkompetens om skolans vardag och miljö har spelat en viktigt roll i arbetet.

Skriften börjar med en kort introduktion till hedersnormer, gender och empowerment . I det andra kapitlet beskrivs utförligare vad vi menar med heder, hedersnormer och hedersförtryck. Vi vill ge en grund för pedagoger för att kunna arbeta praktiskt kring dessa frågor. Vi presenterar hedersförtryckets olika former och även flickors strategier att handskas med det.

I tredje kapitlet skriver vi om vikten av det förebyggande arbetet i skolan. Vi påvisar bland annat om hur läroplanen kan fungera som stöd i detta arbete. Erfarenheter från skolpersonal som deltagit i projektet presenteras även här.

I fjärde kapitlet kan man hitta resonemang om ledarrollen och värdefulla tankar om attityder och förhållningssätt.

I kapitel fem följer övningar som har testats på skolorna tillsammans med personal, flickor och pojkar. Övningarna är tänkta att fungera som igångsättare och dörröppnare för vidare diskussioner. Varje övning har ett tema som anknyter till hedersproblema- tiken. Utöver konkreta instruktioner kan man även få ytterligare tips för att arbeta vidare med temana.

I kapitel sex och sju hittar du viktiga kontakter och tips på litteratur. Slutligen finns det bilagor som kan vara till hjälp i arbetet.

Vi hoppas att ni som läser materialet kan ha nytta av det i ert arbete med flickor och pojkar. För att utveckla vårt förebyggande arbete mot hedersförtryck tar vi tacksamt emot era kommentarer kring innehållet i vårt material. Skicka gärna era synpunkter till flera@kvinnoforum.se.

(5)

KAPITEL 1 INTRODUKTION ... 8

VÅGA PRATA HEDER ... 8

HEDER - EN FRÅGA OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER ... 8

TESTA, UTVECKLA OCH UTBILDA ... 9

GENDER OCH EMPOWERMENT ...9

KAPITEL 2 HEDER, HEDERSNORMER OCH HEDERSFÖRTRYCK... 10

HEDER OCH SKAM...10

Oskulden som symbol 11

Ryktesspridning 11 Straff och påföljder 12 HEDERSRELATERAT ...12

FÖRTRYCKETS OLIKA FORMER ...13

Begränsat handlingsutrymme 13

Tvång 13

Hot och kränkningar 13

Undandragen kärlek och omsorg 13 Förföljelse och fysiskt våld 13 FLICKORS STRATEGIER ... 14

HEDERSRELATERAT VÅLD – ETT GLOBALT PROBLEM ... 15

HEDERSTÄNKANDET KAN FÖRSTÄRKAS ...15

HEDER UR OLIKA PERSPEKTIV ... 16

KAPITEL 3 ATT ARBETA FÖREBYGGANDE INOM SKOLAN...17

SKOLANS UPPDRAG ... 17

Läroplan 17 Stöd från skolledningen 18 Skolan en viktig arena 18

PROCESSINRIKTAT SYNSÄTT OCH KONTINUITET ... 19

INTERN OCH EXTERN SAMVERKAN ... 19

KAPITEL 4 LEDARE OCH DELTAGARE I FÖRÄNDRINGSPROCESSER...21

ATT LEDA FÖRÄNDRINGSPROCESSER ... 21

VÄRDEGRUNDSARBETE ... 21

ATTITYDER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT ... 21

BEMÖTANDE ... 22

YTTRANDEFRIHET ... 22

HUR FÅR JAG STÖD? ... 23

GEMENSAMT FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH KONTRAKT ... 23

TRYGGHET I GRUPPEN ... 24

(6)

VÄRDERINGSÖVNINGAR SOM VERKTYG ... 27

ÖVNINGAR I ETT SAMMANHANG - FORMEN OCH GRUPPEN ... 28

Checklista 29 INTRODUKTION TILL HEDER OCH KÖNSROLLER ... 30

FRAMTIDSDRÖMMAR ... 31

RYKTESSPRIDNING ... 32

RESPEKT MELLAN FLICKOR OCH POJKAR ... 33

ETNICITET ... 34

JÄMSTÄLLDHET OCH KÖNSROLLER ... 35

FÖRÄLDRARS FÖRVÄNTNINGAR ... 36

RELATIONER ... 37

HANDLINGSUTRYMME ... 38

SEXUALITET OCH IDENTITET ... 39

FRAMTIDSDRÖMMAR OCH UTBILDNING ... 40

UPPSKATTNINGSÖVNINGAR ... 41

KAPITEL 6 VIKTIGA KONTAKTER...43

FÖR UNGA ... 43

FÖR DIG SOM ARBETAR MED UNGA ... 45

FÖR AKUTA SITUATIONER ... 46

KAPITEL 7 LITTERATUR...47

BÖCKER OCH RAPPORTER ... 47

För flickor och pojkar 47

För lärare och pedagoger 47 In English 48 REFERENSER ... 48

KAPITEL 8 BILAGOR...49

UTDRAG UR FN:S FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA ... 49

BARNKONVENTIONEN - KORT VERSION ... 49

REGERINGSKONFERENS MOT HEDERSVÅLD 7-8.12 2004 ... 53

UTVÄRDERING FÖR DELTAGARE PER TILLFÄLLE ... 54

UTVÄRDERING FÖR DELTAGARE (HELHET) ... 55

LEDARUTVÄRDERING FÖR VARJE TRÄFF ... 57

XIST/KVINNOFORUM ...58

(7)

Kapitel 1

Kapitel 1

Introduktion

Våga prata heder

Att tala om heder och hedersförtryck kan för många vara laddat. Frågan är komplex och inte lätt att handskas med. Därför är det viktigt att skaffa sig kunskap och fakta om hedersnormer och hur de fungerar, men även att bli medveten om sina egna attityder, roller och fördomar.

Vilka reaktioner väcker begrepp som hedersnormer, krav på oskuld och hedersvåld hos mig? Vad händer med mig som pedagog när jag går in i diskussioner som är svåra? Kan jag göra fel? Många viktiga frågor behöver ställas för att vi ska kunna få insikt om hedersnormer och våga prata om dem med flickor och pojkar. Att göra något konkret är att våga. Tystnad hjälper ingen och förändrar inget.

Med den här skriften vill vi uppmana så många vuxna som möjligt att våga samtala med flickor och pojkar om hedersförtryck. Flickor och pojkar har behov av att lyfta frågor som rör jämställdhet, sexualitet, kulturkrockar, hedersnormer och hedersvåld. Det

behövs samtal som kan ge verktyg för flickor och pojkar att förändra sin egen verklighet.

Vi kan lova att de samtalen är efterlängtade av ungdomarna.

heder - en fråga om mänskliga rättigheter

Utgångspunkten för oss på Kvinnoforum är att hedersrelaterat förtryck handlar om brist på mänskliga rättigheter. Det är en mänsklig rättighet att varje människa har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet. Både flickor och pojkar får ett begränsat livsutrymme genom hedersnormer och hedersförtryck. För flickor handlar det om begränsad rörelse- frihet och brist på makt över sin egen kropp och sexualitet. För pojkar kan det handla om en påtvingad uppgift att vidmakthålla hedersnormerna. Gemensamt för bägge är att man kan utsättas för tvångsäktenskap eller drabbas av hedersvåld om man blir kär i en person av samma kön.

Hederskontrollen av flickor och pojkar kan leda till hot, misshandel och våld. Ofta leder det till begränsningar i olika livsval, till exempel val av utbildning, yrke eller partner.

Att arbeta förebyggande med hedersförtrycket innebär att arbeta för att öka flickors och pojkars handlingsutrymme och möjligheter att påverka sina egna liv. Det handlar om att förekomma snarare än att reagera, om att agera innan det är för sent. Skolan är den viktigaste arenan för förebyggande arbete kring dessa frågor, eftersom alla flickor och pojkar möts där.

(8)

testa, utveckla och utbilda

Inom projektet Flera kulturer ett liv har vi testat metoder, utvecklat dem och utbildat personal på tre skolor i Stockholm: Hjulstaskolan, S:t Botvids gymnasium och Farsta gymnasium. De konkreta övningarna har utvecklats i samarbete med personalen på de tre skolorna. Referensgrupper bestående av skolpersonal har testat metoderna innan de har använts med eleverna. Alla övningar har testats i klassrummen i flick- och pojkgrup- per och de är bäst lämpade för ungdomar i högstadie- och gymnasieålder.

Metoderna i den här skriften är valda och utvecklade för att vara kvalitativa och fungera långsiktigt. Det viktiga är att sätta in dessa metoder i ett sammanhang. Många av övnin- garna är inte i sig nya, utan de har anpassats till den problematik som vi har arbetat med.

Vi har betonat arbetssättet och processen, inte metoderna i sig. Syftet är att öppna upp för en djupare dialog och en medvetandegörandeprocess kring hedersfrågor.

Skolpersonalen har även fått utbildning inom området hedersförtryck samt

förhållningssätten gender och empowerment. Dessa förhållningssätt är av avgörande betydelse för hur metoder och arbetssätt praktiseras.

Gender och empowerment

De viktigaste verktygen i arbetet har varit gender och empowerment. Vi tolkar heders- förtryck genom att använda en genderanalys. För att förstå det hedersrelaterade förtrycket behöver vi använda olika perspektiv samtidigt. Det går inte att tolka hedersförtrycket enbart som mäns våld mot kvinnor eller enbart som ett kulturellt uttryck, därför att frågan är komplex och det finns många faktorer att ta hänsyn till.

Gender betyder att vi ser de systematiska skillnader som råder mellan kvinnor och män, här i Sverige och på andra håll i världen. Många faktorer påverkar och konstruerar relationen mellan män och kvinnor: social klass, etnicitet, religion, ålder, geografisk plats, utbildning, yrke, sexuell identitet och så vidare. En äldre kvinna i chefsposition har förvisso högre position än en ung man som är arbetslös, men när man jämför en kvinna och en man inom varje enskild kategori med samma ålder och yrke, är mannen alltid överordnad. Denna överordning kan ta sig uttryck i mindre makt och lägre lön för kvinnor samt sexuella trakasserier och sexualiserat våld. Gender är alltså olika

maktstrukturer som påverkar oss i våra liv.

Empowerment kan sägas vara både metod och förhållningssätt. Med empowerment menas alla de processer som leder till att människor blir allt mer ägare av sina liv, på individ- grupp- och samhällsnivå. Det handlar om att få flickor och pojkar att

mobilisera sina egna resurser och bli aktörer, vilket innebär att de har makt att påverka sina liv. Det innebär också att vi tittar på vad som främjar eller hindrar flickors och pojkars väg till att bli ägare av sina liv. Människors grad av empowerment kan beskrivas utifrån hur stort deras handlingsutrymme är.

(9)

Kapitel 2

Kapitel 2

Heder, hedersnormer och hedersförtryck

heder och skam

Synen på heder och skam kan ta sig olika uttryck i olika kulturer. Föreställningar kring kön, makt och sexualitet är heller inte förbehållet vissa grupper utan är något som vi alla bär på. Därmed blir frågan om heder också något som alla kan relatera till. Vad anses som ett moraliskt riktigt beteende för flickor och kvinnor i vårt samhälle? Hur har det förändrats över tid? Vi återfinner hedersbegreppet även i Sverige. Hedersnormer och social kontroll är och har varit så sent som på 1900-talet en del av samhällets värderingar och normer. Exempelvis var ogifta kvinnor som födde barn under första delen av 1900- talet ofta tvungna att lämna bort sina barn eller flytta från hemorten och bryta med sina familjer. Men även idag finns begreppen hora och lösaktig tjej i vårt språk och används av båda vuxna och ungdomar. Katarina Wennstam skriver i sin bok Flickan och oskulden hur man idag ser på flickornas skuld vid till exempel våldtäkter och övergrepp.

Begreppet heder handlar här om ett system av hederstänkande och hedersnormer som tar sin utgångspunkt i kontrollen av kvinnor och deras sexualitet. Kön, makt och sexualitet är centrala begrepp om man vill förstå hederstänkandet. Tankesättet finns i kulturer där individen är helt underordnad kollektivet, oftast familjen och släkten (Figur 1).

Speciellt flickorna är starkt underordnade gruppen (Figur 2). Genom att individen i dessa gruppcentrerade kulturer är helt underordnad gruppens värderingar innebär felsteg av en gruppmedlem att hela gruppens heder drabbas. Kultur definierar vi som värderingar, ritualer, traditioner och sedvänjor som skapas av människor för att förstå, tolka och ge mening i världen.

Figur 1 illustrerar skillnader i grupp- respektive individcentrerade samhällen. Cirkeln till vänster visar vilken plats individen har i det gruppcentrerade samhället. Där har gruppen, det vill säga familjen den viktigaste betydelsen. Cirkeln till höger beskriver det individcentrerade samhället där individen står i centrum och familjen har mycket mindre betydelse.

Figuren baserad på Annick sjögrens modell i Här går gränsen

Individen Familjen samhället

Figur 1

Ett viktigt begrepp är även skam. I motsats till individorienterade kulturer där varje individ bär ansvar för sina handlingar och även hela skulden för sina felsteg, drabbar skammen hela familjen och gruppen i de kollektivt orienterade kulturerna. Heder och skam är därmed tätt sammankopplade.

(10)

Familjer som lever med hedersnormer har en traditionell patriarkal familjestruktur. Det innebär att pappan eller andra äldre män (till exempel morfar, farbror, äldste son) är överhuvud i familjen. Den äldre generationen, inklusive mor- och farföräldrar, har mer att säga till om än den yngre. Mödrarna har stort ansvar för barnuppfostran och därmed barnens agerande och beteende. Det är hon som kan få stå till svars för ett ”dåligt bete- ende” hos en dotter eller son. Det är kvinnorna som i vardagen upprätthåller hedersnor- merna och ansvarar att de upprätthålls. Döttrarna har allra minst att säga till om i familjen. Vem som är högst upp i hierarkin kan variera beroende på familjesituationen.

Oskulden som symbol

I hederstänkandet är mannens heder lika med familjens heder. Flickors och kvinnors handlingar ses som en symbol för hela släktens heder och trovärdighet. Det finns en stark fokusering på flickors oskuld och mannens äganderätt. Flickor i tonåren får inte umgås med män eller pojkar, än mindre ha sex. Flickans kropp får inte på något sätt uppfattas som tillgänglig för någon annan än den blivande maken.

Ansvaret för flickans beteende och sexualitet ligger främst hos fadern och sedan maken, men kan också delegeras till andra familjemedlemmar eller släktingar. Kontrollen över att hedersnormer efterföljs upprätthålls av både män och kvinnor i familjen. Hedersnor- mer kontrollerar både unga kvinnors och mäns handlingsutrymme, men på olika sätt.

Om familjen märker att de håller på att förlora kontrollen över flickan kan de se till att hon gifts bort så tidigt som möjligt, på så sätt överförs ansvaret till maken.

Ryktesspridning

En stor del av hedersförtrycket handlar om ryktesspridning. Flickan kan få dåligt rykte om hon ses tillsammans med pojkar, om hon umgås med flickor som inte har ett gott rykte, om hon har varit på någon fest, om hon bär vissa slags kläder, osv. Flickan behöver inte ens ha gjort något som anses vara fel för att ryktesspridningen ska komma igång. Själva ryktet räcker för att hon ska råka illa ut och ryktet i sig kan enligt heders- tänkandet räcka för att skada familjens heder och flickan drar därmed skam över sin familj. Eftersom ryktesspridningen och den påföljande skammen inte enbart kopplas till flickan, utan även till pappan och familjenamnet, blir bestraffning av flickan ett sätt

P FF MFFM MM

M ÄSAS

D P = Pappa

FF = Farfar MF = Morfar FM = Farmor MM = Mormor M = Mamma Äs = Äldste son As = Andra söner D = Döttrar

Figuren är hämtad från Ungdom, kultur- möten, identitet. Red. Nader Ahmadi

Figur 2

Figur 2 illustrerar en traditionell patriarkal

familjestruktur. Överst i pyramiden är pappan, underst familjens flickor. Det innebär att pappan som man har mest makt, mest att säga till om i familjen. Även familjemedlemmarnas ålder har betydelse.

(11)

Kapitel 2

straff och påföljder

Människor som bryter mot normer och värderingar kring vad som anses lämpligt utifrån hederstänkandet, bestraffas oftast på något sätt. Påföljderna för ett avvikande beteende kan vara såväl formella som informella och ser olika ut i olika samhällen. Exempelvis gäller inte de lagar som skyddar kvinnors rättigheter på alla platser i världen. Oavsett den formella lagstiftningen kan också en grupp inom ett samhälle stötta olagliga hand- lingar, såsom våldtäkt, sexuella trakasserier och mord.

För en man som ska återupprätta sin familjs heder står de normer och regler som gäller inom hans grupp över ett lands lagar. Dessa normer är sociala konstruktioner och förändras med tiden. Ibland används även religionen för att legitimera och förklara bestraffningar, men egentligen finns det ingen religion idag som påbjuder våld i hederns namn.

hedersrelaterat våld

Det finns olika sätt att definiera vad hedersrelaterat våld är. Det finns ingen vedertagen definition som används av alla. De flesta som arbetar med frågan väljer att göra en egen definition, ibland kortfattad ibland fylligare. Det viktigaste är att inte fastna för själva arbetet med definitionen, då frågan är så komplex att den är svår att fånga i en kort definition.

Kvinnoforum har använt följande definition i rapporten Honour Related Violence within a global perspective:

”Hedersrelaterat våld är en form av våld som utövas främst av män mot kvinnor inom ramen för en kollektivt baserad familje- grupp- och samhällsstruktur, för att bibehålla den sociala konstruktion av heder som tar sig uttryck i värderingar, normer eller traditio- ner.”

Länsstyrelsen i Södermanland använder denna definition:

”Hedersrelaterat förtryck och hedersrelaterat våld finns i klaner och familjer i ett patriarkalt samhällssystem. Individen är underordnad gruppen och äger och tar yttersta ansvar för heder och skam. Här är mannens och gruppens heder direkt avhängigt av gruppens kvinnliga medlemmars faktiska eller påstådda sexuella beteende och relationer.

I det faktiska förtrycket och våldet är utövaren oftast en man i nära relation till offret som oftast är en flicka eller ung kvinna. Andra kvinnor i nära relation till offret kan direkt eller indirekt utgöra ett stöd till förtrycket som öppet stöds av kollektivets gillande. Systemet gör även förövarna till offer.”

Länsstyrelsen i Stockholm och även andra myndigheter och organisationer använder en definition som består av olika komponenter:

• Våldet ses och uttalas av kollektivet som en legitim handling för att straffa kvinnors olydnad och bevara familjens heder

• Hederstänkandet har en avgörande roll

• Ett rykte kan räcka för bestraffning

• Våldet drabbar främst kvinnor från det att de blir könsmogna. Även pojkar och

(12)

Förtryckets olika former

Hedersförtryck kan se olika ut. Det kan finnas tidiga tecken och varningssignaler som man kan vara uppmärksam på. Våldets psykiska och sociala former är vanligare än de fysiska. Självklart bör nämnas att det yttersta, det vill säga hedersmordet, är mycket ovanligt i Sverige. Samtidigt får vi inte glömma att många flickor och pojkar trots det utsätts för ett oerhört lidande. Förtrycket tar sig uttryck i såväl kontrollmekanismer som bestraffningar.

Begränsat handlingsutrymme

Många flickor får ett begränsat handlingsutrymme när de kommer upp i tonåren.

Det kan handla om att de inte tillåts bestämma över sin fritid och över vilka de umgås med. Till exempel kan flickorna bli förbjudna att delta i idrottsaktiviteter, gå på fritidsgården eller på skolfester. De kan omgärdas av regler som begränsar deras rörelsefrihet, till exempel att inte befinna sig på kaféer eller andra allmänna platser. I vissa familjer kan man förbjuda dottern att studera vidare och att skaffa sig ett yrke.

tvång

En form av tvång är när flickan tvingas avstå från vissa lektioner i skolan, en annan om hon tvingas bära slöja eller speciella kläder. Ett mycket grovt exempel är tvångsäktenskap, där flickan eller pojken själv inte samtycker till val av partner.

Hon/han tvingas in i giftermål, vilket även kan leda till sexuellt tvång och våldtäkt.

hot och kränkningar

Förtrycket kan ta sig uttryck i form av hot om våld eller uteslutning ur familjen.

Flickorna kan även hotas till livet om de inte gör som föräldrarna säger och kräver.

En form av psykiskt våld är förödmjukelser och nedvärderande behandling.

Undandragen kärlek och omsorg

Många flickor lider av att familjemedlemmarna tar avstånd från dem och inte visar sin kärlek. Isolering och förskjutning kan användas som straff om flickorna inte beter sig enligt hedersnormerna. I värsta fall kan de uteslutas ur familjen och inte få umgås med någon av sina nära.

Förföljelse och fysiskt våld

En flicka som inte har levt upp till hedersnormerna kan alltså utsättas för bestraff- ningar av olika slag. I svåra fall utsätts hon för fysiskt våld. Flickor som väljer att lämna sina familjer och söka skydd kan bli förföljda av sina släktingar och får leva under ständig rädsla. Utöver det kan de känna sig väldigt ensamma, då familjen har varit det viktigaste nätverket i deras liv.

(13)

Kapitel 2

Flickors strategier

Flickor har olika lösningar för att klara av att handskas med hedersförtrycket och den starka kontrollen. Några av dessa är att:

...satsa på skola och studier.

Flickan märker att familjen kan skjuta upp äktenskapsplanerna om hon är duktig i skolan och vill studera vidare. Skolan kan fungera som en fri och positiv arena för dessa flickor. Den senaste statistiken från Skolverket gällande elevernas skolresultat visar att flickor med invandrarbakgrund har gått förbi de svenska killarna och nu- mera har bättre betyg än dem.

...anpassa sig till familjens krav.

Flickan anpassar sig helt och hållet till hedersnormerna för att slippa uppslitande konflikter hemma.

...leva ett dubbelliv.

Flickan fogar sig i kraven så länge familjen kan kontrollera henne, men i övrigt gör hon som hon själv anser vara rätt. Det kan till exempel innebära att hon klär om i skolan, ljuger om var hon har varit och har en pojkvän i smyg.

…protestera öppet.

Flickan väljer att protestera mot familjens normer och argumenterar för andra alter- nativ. Hon kan till exempel tänja på reglerna genom sin argumentation och envishet.

Men de öppna protesterna kan även få allvarliga konsekvenser.

hedersrelaterat våld – ett globalt problem

Trots att de flesta regeringar skrivit under FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, där de har förbundit sig att bekämpa våld mot flickor, förekommer det hedersrelaterat våld i ett flertal länder världen över. Ofta är det också så att man på regeringsnivå inte arbetar aktivt mot det.

För många flickor är hot om våld, misshandel, tvångsäktenskap och våldtäkt en del av vardagen. FN:s rapport (UNFPA 2000) visar att uppemot 5.000 kvinnor och flickor mördas varje år genom hedersmord av familjemedlemmar.

Hedersmord är ett utbrett fenomen som förekommer bland annat i Egypten, Iran, Jordanien, Libanon, Marocko, Pakistan, Syrien, Turkiet, Yemen, i Medelhavsländerna och även i Frankrike, Tyskland och Storbritannien. FN:s sändebud har även uppmärk- sammat att hedersmord har förekommit i följande länder: Bangladesh, Brasilien, Ecuador, Indien, Israel, Sverige och Uganda.

Hedersvåld praktiseras av grupper inom bland annat kristna, muslimska och judiska samhällen. Även bland helt sekulariserade grupper förekommer hedersvåld. Det går inte heller att direkt knyta hedersvåldet till en viss etnicitet, då det inom varje etnisk grupp finns individer som helt stödjer våldet och individer som tar avstånd ifrån det.

(14)

Hedersrelaterat våld är ett problem som på olika sätt har uppmärksammats av FN. Bland annat kräver FN:s generalsekreterare Kofi Annan att alla former av våld mot flickor och kvinnor som sker i hederns namn ska kriminaliseras och att de som avsiktligt deltar i sådana handlingar ska straffas.

”All forms of violence against women or girls committed in the name of honour should be criminalized, and those deliberately participating in such acts should be penalized.”

FN:s generalsekreterare, Kofi Annan 2002

Hedersfrågan är en fråga om demokrati och mänskliga rättigheter, särskilt kvinnors rättigheter. Tillgång till valmöjligheter när det gäller utbildning och yrke beskriver gra- den av demokrati i olika samhällen. Våld mot kvinnor kan åtgärdas utifrån ett

rättighetsperspektiv, att ge kvinnor och flickor makt över sina egna liv.

hederstänkandet kan förstärkas

Ibland kan hedersproblematiken förstärkas i samband med flytten till Sverige. Några av faktorerna bakom detta är enligt Lasse Johansson i Om hedersrelaterat förtryck mot flickor och unga kvinnor:

1. Den långtgående boendesegregationen som kan innebära att många från samma etniska grupp bor i närheten av varandra. Då finns det många som kan kontrollera och se vad som händer i familjerna. Om någons dotter ses i sällskap med pojkar sätter skvallret igång bland alla i samma etniska grupp.

2. Arbetslösheten bland invandrare är hög. Genom att de vuxna invandrarmännen inte kommer in i det svenska samhället knyter de starkare band med varandra genom till exempel egna organisationer och föreningar. Det kan innebära att en del

invandrarföreningar med mansdominans ger ny näring till patriarkalt hederstänkande.

3. Familjer som har levt under hedersnormer i hemlandet sätts under press från släk- tingar som inte bor i Sverige. Släktingarna har kanske inte förståelse för hur kvinnors situation är i Sverige. Ibland sker det motsatta, det vill säga att tänkandet i hemlandet förändras i samband med att samhället förändras. De som har flyttat bär med sina gamla värderingar som kanske inte längre är gångbara ens i deras eget hemland.

4. Själva migrationsprocessen kan innebära svårigheter för familjer. Föräldrarnas roll förändras, framförallt papporna kan förlora i status i samband med flytten till Sverige.

Ungdomarna anpassar sig snabbare in i det nya samhället och ställer helt nya krav på föräldrarna. Vissa föräldrar reagerar med hårt tvång och bevakande. Ibland är tvånget och kontrollen starkare än det skulle ha varit i hemlandet.

heder ur olika perspektiv

När man delar in människor i olika grupper, utifrån olika kategorier som kön, klass, etnicitet och sexualitet, skapas skillnader, marginalisering och underordningar. Dessa kategorier definieras och värderas olika beroende på det kulturella och sociala

(15)

Kapitel 2

sammanhanget. Därför räcker det inte att analysera hedersförtrycket enbart utifrån ett enda perspektiv. Det krävs flera perspektiv samtidigt för att analysera makt och ojämlikhet i samhället och för att belysa hur olika maktstrukturer samverkar. Detta perspektiv kallas även intersektionalitet och används av forskare som de los Reyes, Mulinari och Darvishpour.

När man diskuterar hedersrelaterat våld handlar debatten ofta om integration,

segregation, multikulturalism och rasism. Det finns till exempel många olika åsikter och teorier om och i vilken grad bristen på integration påverkar förekomsten av hedersrela- terat våld. Familjer med starka hedersnormer som befinner sig i en samhällsstruktur som inte stödjer dessa normer faller ofta in i flera av samhällets marginaliserade kategorier.

Intersektionalitet är ett sätt att undersöka och försöka förstå hedersproblematiken genom att fokusera på hur dessa olika kategorier samverkar i sammanhang där hedersrelaterat våld förekommer.

Det är viktigt att analysera hedersrelaterat våld utifrån ett maktperspektiv, eftersom flickorna befinner sig i underordnade maktpositioner vad det gäller såväl kön som ålder, etnicitet och klass. För de flickor och pojkar som dessutom har en annan sexuell lägg- ning än normen, innebär det ytterligare en underordnad maktposition.

En del flickor och pojkar med invandrarbakgrund menar att deras föräldrar förändrat sitt beteende efter att de har lämnat sitt hemland. Föräldrarna utövar en starkare kontroll över sina barn i det nya landet, något som kan få svåra konsekvenser. Många barn är också oroliga för sina föräldrars välmående och menar att de skulle behöva någon form av stöd, då de tror att föräldrarna känner sig odugliga, socialt exkluderade och

otillfredsställda över hur deras liv ser ut.

Flickor och pojkar i familjer med invandrarbakgrund kan känna att de lever mellan två oförenliga kulturer och normsystem. De försöker leva upp till såväl föräldrarnas som samhällets krav och förväntningar på dem. Även om flickor och pojkar kan hitta strategier för att klara av sin situation, är det mentalt och praktiskt krävande att leva ett dubbelliv. Ofta är kraven och förväntningarna större när det gäller flickor och därför blir deras situation speciellt svår. Ett uttryck för svårigheterna med att leva ett dubbelliv är den lojalitetskonflikt som kan uppstå då flickan eller pojken tvingas välja mellan familjen och samhället. Resultatet kan vara en känsla av exkludering och utanförskap i relation till både familjen och samhället.

(16)

Kapitel 3

Att arbeta förebyggande inom skolan

Det förebyggande arbetet är många gånger ett svårt arbete som kan upplevas otacksamt.

Det sker ofta i skymundan. Dessutom blir det ibland ifrågasatt eftersom man väljer att gå in och belysa något som kanske ännu inte är ett problem eller som åtminstone inte är ett synligt problem. Anledningen till att arbeta förebyggande är just att motverka att problem uppstår. Att försöka förebygga problem är något vi alla gör nästan dagligen, både i privatlivet och i samhället. Det kan handla om att förebygga sjukdomar eller att förebygga brottslighet.

Hedersrelaterad problematik är en komplex fråga där de egna och samhällets föreställn- ingar kring kön, sexualitet och makt måste ifrågasättas. Att våga möta motstånd, att ta upp komplexa frågor utan att leta enkla svar och att inse att man själv ofta inte kan se alla infallsvinklar är viktiga kompetenser hos skolpersonal som vill ta upp frågan med elever. Det viktiga är att inte gå undan. Mänskliga rättigheter – och därmed kvinnors rättigheter – är universella. Förtryck av kvinnor är också universellt. Arbetet med att förebygga förtryck måste ske i varje möte mellan flickor och pojkar, kvinnor och män.

skolans uppdrag

”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla”

Skolverkets läroplan

Skolan erbjuder oftast en mötesplats för en mycket heterogen grupp. Det är en arena och arbetsplats för en mängd olika människor som ska samarbeta: en yngre och en äldre generation; kvinnor och män; människor med olika bakgrund, religion och traditioner, etc. Alla ska samsas kring gemensamma mål, ingen ska bli kränkt eller diskriminerad.

läroplan

Läroplanen kan fungera som ett stöd för pedagogernas arbete och för verksamheten som bedrivs inom skolan. I den fastställs bland annat att skolan aktivt och medvetet ska ”främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter”, samt att skolan ska sträva efter att varje elev ”tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling”. Läroplanen säger också att lärare har ett ansvar gentemot eleverna i att

”uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling”.

I enlighet med Läroplanen ska läraren ”förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt sam- hälle”. Det demokratiska ledarskapet utgör därmed en hörnsten i skolan.

(17)

KAPITEL 3

Myndigheten för skolutveckling har lyft fram frågan om skolans roll i arbetet mot hedersförtryck. De diskuterar detta i ett material som heter Heder, skam, familj och makt. Enligt dem har skolan ett viktigt uppdrag som är knutet till kön, etnicitet och makt. De ser följande insatser som skolan kan göra:

• Fokusera på flickors rättigheter. Skapa ett gott klimat för alla. Samverka med hemmet.

• Rikta insatserna för att främja kontakterna mellan flickor och pojkar. Utgå från lokala förutsättningar och behov.

• Samverka med andra aktörer för att stödja och skydda en enskild flicka i krissituation.

• Söka kvalificerad hjälp.

stöd från skolledningen

All personal som vi har kommit i kontakt med och som har arbetat med hedersfrågan på skolorna, betonar vikten av att få stöd från sin egen ledning. Det är oerhört svårt, nästan omöjligt, att arbeta förebyggande kring olika frågor om skolans ledning inte stödjer detta. Ju aktivare stöd från ledningen, desto bättre möjligheter för skolper- sonalen att lyckas med sitt arbete. Exempelvis kan det vara väldigt betydelsefullt att det avsätts tid till att planera och arbeta med frågan.

“Man behöver stöd från ledningen och kontinuitet; att jobba med det hela tiden.

Det krävs fortbildningsmöjligheter och handledning för alla vuxna som jobbar med förebyggande arbete. Man måste dokumentera. Det är viktigt för skolan att veta vad som händer. Det ska finnas en plan för dokumentation och utvärdering, att man inte bara gör något utan att reflektera över det.

Det förebyggande arbetet kan inte betygsättas på samma sätt som andra ämnen.”

Lärare

”Skolledningen ska vara lyhörd. Den ska lyssna på personalen. Det behövs även ett forum där personalen kan stötta varandra och ta upp olika svåra frågor”.

Skolsköterska

skolan en viktig arena

Alla som arbetar i skolan har säkert hört tusen gånger att skolan är den bästa och viktigaste arenan för att arbeta förebyggande. Detta kan gälla allt ifrån alkohol- och drogförebyggande arbete till att arbeta mot mobbning bland skolelever. När det gäller hedersrelaterat våld är skolan så viktig eftersom det är den enda säkra miljö där vi vet att vi kan fånga in ungdomar som lever med hedersnormer. Flickor som lever under hedersförtryck går oftast inte på fritidsgårdar eller är med i föreningar.

Det stora ansvaret kan säkert upplevas som övermäktigt av många som arbetar inom skolan. Det är som att samhället lägger hela ansvaret för det förebyggande arbetet på skolan och dess personal. Då kan det bli så att personalen på skolorna ges många och

(18)

tunga arbetsuppgifter utan att få resurser, handledning och annat stöd för att klara av detta.

Trots detta kvarstår faktumet att skolan är en viktig arena. Där möts alla barn och ungdomar med olika bakgrund. De vistas där lång tid och de möter många vuxna i olika professioner. Men det finns självklart andra viktiga arenor för det förebyg- gande arbetet, till exempel fritidsgårdar, föreningar och organisationer. Även där kan de vuxna spela en mycket viktig roll i det förebyggande arbetet. Kanske kan du som pedagog hitta en samarbetspartner där?

Processinriktat synsätt och kontinuitet

Kan man någonsin känna att det förebyggande arbetet blir klart? Hur vet man det? Är det möjligt att sätta upp mål för det förebyggande arbetet?

Det förebyggande arbetet kan ha tydliga mål som går att nå, det kan till exempel handla om delmål som är konkreta. På det viset går det att nå mål i ett arbete som är en process.

Men det är viktigt att betrakta det förebyggande arbetet som en kontinuerlig process, som inte kan bli helt färdig någon gång. Något som även skolpersonal, som har testat olika övningar med elever, påpekar:

”Att jobba med förhållningssätt kräver tid, man kan inte applicera sådana stora förhållningssätt med fart.”

Lärare

”Börja tidigt! Redan i förskolan kan man börja med att jobba med relationer och jäm- ställdhet. Redan då kan man börja uppmärksamma könsroller och stödja flickors och pojkars väg till att bli jämställda. Jag börjar med sex- och samlevnadsundervisning i årskurs 5-6 – det känns för sent.”

Skolsköterska

”Börja från skolstart! I de lägre åldrarna kan man inte ta upp frågan om hedersmord men nog så väl jobba med jämställdhet, respekt och relationer”.

Lärare

Intern och extern samverkan

Skolpersonalen som testade och utvecklade övningarna har talat mycket om samarbetets betydelse inom skolan. Det är svårt att arbeta ensam. Stödet från kollegorna är viktigt.

Det har visat sig att när ett helt lärarlag tillsammans har gått in i arbetet mot hedersrela- terat förtryck, har man kunnat följa trådar och diskussioner på olika lektioner. Då är det inte bara en eller två personer ur personalen som ansvarar för frågan utan flera vet vad som händer i processen. De betonar också att det har varit en stor fördel då olika yrkes- grupper har involverats i arbetet, såsom kuratorer, skolsköterskor och kamratstödjare.

(19)

KAPITEL 3

Det finns även positiva erfarenheter från större samverkansprojekt mellan skolor och andra kommunala aktörer för att förebygga hedersrelaterat förtryck. I Eskilstuna

kommun har Kvinnoforum initierat ett projekt som kallas Ett mångkulturellt liv. Där har aktörer som skolan, socialtjänsten och polisen samverkat för att tillsammans motverka det hedersrelaterade våldet och förtrycket. De olika aktörerna har utbildats i problema- tiken och de har tillsammans lagt upp planer för kommunens gemensamma arbete. Det har varit tydligt att de olika aktörerna har olika roller, men att det är ytterst viktigt att vara medvetna om dessa och att samarbeta och hålla varandra informerade. Detta har visat sig vara det bästa för målgruppen, det vill säga flickorna och pojkarna som kan drabbas av hedersförtrycket. Samverkansarbetet har vid flera tillfällen bedrivits i sko- lornas lokaler i samband med studiedagar etc, något som har uppskattats av personalen.

Bara att få ett namn och ett ansikte på en kontaktperson hos socialtjänsten eller polisen med kunskap om hedersfrågor kan betyda mycket.

(20)

Kapitel 4

Ledare och deltagare i förändringsprocesser

Att leda förändringsprocesser

“Jag behöver inte “veta mest”. Skippa övertaget! Jag kan vara “en av dem”. Sudda bort en gräns. Jag har inte sanningen! Jag ska inte lära ut! Svaren är deras!”

Skolsköterska

Som ledare i förändringsprocesser skapar du utrymme för, underlättar och möjliggör en utveckling hos människor. En ledares främsta uppgift är inte att i första hand lära ut något specifikt, utan att kunna leda diskussioner och att våga ta diskussionsgruppen förbi ett plan där man bara behandlar allmänna påståenden. Som underlättare försöker man nå bakom dessa påståenden, få människor att själva se vad som ligger bakom dem och förstå vilka konsekvenser dessa påståenden kan få för dem själva och andra.

För att kunna arbeta med människor och demokrati- och värdegrundsfrågor är det viktigt att ha en ledarroll som går ut på att vara en person som underlättar en utveckling av tankar, kunskap och värderingar. Det här kapitlet kommer att handla om din roll som ledare i en process med de flickor och pojkar du möter.

Värdegrundsarbete

Skolan ställer höga krav på lärare. Förutom att undervisa i sina ämnen, ska lärare även kunna arbeta med elevernas psykosociala miljö. Idag ingår social kompetens och demokratiarbete i elevernas utbildning, men som lärare kan man ändå känna osäkerhet inför att leda värdegrundsarbete och hantera eventuella konflikter.

Konsten att leda förändringsprocesser är många gånger en balansgång där man vill starta en process i en viss riktning utan att det blir i form av tvångsmatning med godkända åsikter. Processen kan öppna upp för nya infallsvinklar och en djupare förståelse för det aktuella ämnet. Om arbetet i stället blir moraliserande och tvingande kan det leda till att människor håller ännu mer fast vid sin diskriminerande ståndpunkt med argumentet att de har rätt att tycka vad de vill med stöd i yttrandefriheten.

Attityder och förhållningssätt

“Tips! Jag vill säga till alla skolsköterskor: Delta! Det är bra att träffa ungdomar i andra situationer än de vanliga. Det finns en risk att man som vuxen går in i arbetet med hedersfrågor utan att vara beredd på att det kan väcka starka känslor. Man ska vara väl förberedd. Läs noga metoderna och förhållningssätten. Reflektera över dina egna fördomar och tankar kring ämnet.”

Skolsköterska

(21)

Kapitel 4

I värdegrundsarbete blir ens egna värderingar satta på prov hela tiden. Som ledare är du deltagande i processen och även dina fördomar kommer att utmanas. Innan du går in och håller i en övning är det viktigt att du tänker igenom och diskuterar dina egna värderin- gar. Vilka är dina fördomar och föreställningar om vad som är okej eller normalt och vad som inte är det? Kan du själv tänka dig att ställa upp på det du kräver av unga? Du måste inte vara perfekt, men du behöver vara medveten om hur du själv fungerar och reagerar.

Det är väldigt viktigt att våga ställa många frågor. Var inte rädd för att gå vidare, släpp inte svåra frågor för tidigt och se till att följa upp diskussioner som inte hinns med. Ställ frågor så att deltagarna förstår själva - då blir det flickornas och pojkarnas egen kunskap.

Vrid och vänd när det handlar om fördomar. Det vi ofta gör i värdegrundsarbete är att vi skrapar på ytan, vi diskuterar och har åsikter men vi når inte ner i de lager som ska- par våra åsikter och fördomar. Det blir gärna ”värdegrundsarbete light”. Många gånger blir det så här för att vi som vuxna inte själva är vana att arbeta på ett djupare plan med värderingar. Därför är det en fördel att vi som ledare själva arbetar med värdegrunder på ett mer djupgående sätt.

Bemötande

Ibland kan man få höra väldigt grova uttalanden och det är inte alltid så lätt att veta hur man ska bemöta dem på bästa sätt. Ett sätt kan vara att sätta igång en diskussion om allas lika värde och rättigheter. Få eleverna att tänka till runt det. Gå igenom FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (se bilaga) och diskutera den: Vad innebär den för olika människor och grupper? Fråga vad de tycker om ”alla människors lika värde”. Håller de med om att alla människor har lika värde? Diskutera vad det betyder i praktiken.

”Utsätt dig själv för övningarna. Våga släppa taget och var en människa! Var noga med att alla kommer till tals och får ett utrymme. Det är viktigare att lyssna än att prata och lära ut.”

Lärare

Kärnan i det här arbetssättet är att svar, åsikter och tankar inte behöver ställas mot varan- dra. Att man öppnar upp för diskussioner och skapar medvetenhet om olika begrepp, hur de känns och hur man kan vrida och vända på dem. Som ledare får man känna in varje enskild situation och anpassa diskussionen därefter. Tänk på att inte gå in för tidigt och bryta diskussioner, utan vänta och se hur flickorna och pojkarna själva löser situationen.

Yttrandefrihet

Att min frihet tar slut där din börjar betyder att oavsett yttrandefrihet eller rätten att tycka vad man vill så har vi ett gemensamt utrymme som vi ska samsas om där alla ska kunna känna sig tillräckligt trygga. Om jag använder min åsiktsfrihet och mitt

handlingsutrymme till att uttrycka eller utöva diskriminerande åsikter och handlingar kommer någon eller några andras livsutrymmen att begränsas.

Med FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna som utgångspunkt är det lättare att ta upp laddade ämnen. Det flyttar fokus från argument om yttrandefriheten till mänskliga värden och hur vi vill att det mellanmänskliga samspelet ska fungera i vårt

(22)

hur får jag stöd?

I arbetet med hedersrelaterade frågor kan man som ledare känna sig väldigt ensam, speciellt i svåra situationer eller konflikter. Det går aldrig att förutse vad som kommer upp under övningarna. Det är möjligt att det finns någon i gruppen som lever under svårt hedersförtryck, blir misshandlad eller hotad.

”Man kan få reda på svåra saker. Då är det viktigt vart man ska vända sig. Som sköterska eller kurator vet man vart man kan vända sig. Det kan kanske vara svårare för lärare. Det behövs kanske en egen lista för lärare vart man kan vända sig .”

Skolsköterska

Det är därför bra att arbeta tillsammans med någon och dela på ledarskapet. Detsamma gäller när du provar en ny övning. Fråga om någon kollega kan delta och hjälpa dig att gå igenom och diskutera övningen efteråt. Är du lärare behöver du inte nödvändigtvis samarbeta med en annan lärare, utan det kanske finns en skolsköterska eller elevvårdare som kan delta. Det kan dessutom vara bra att ha ett nätverk av personer som man vet att man alltid kan vända sig till. Försök att hitta andra personer som jobbar med de här frågorna eller som på annat sätt är intresserade av dem, etablera en kontakt och använd dig av den vid behov. Det kan vara en person på din arbetsplats eller kanske någon som på annat sätt kommer i kontakt med hedersfrågor i eller utanför sitt arbete. Här kan du också ta hjälp av listan i kapitel sex, där det finns förslag på olika organisationer dit du kan vända dig.

Övningarna som presenteras i den här boken syftar till att förebygga, inte att hjälpa i en akut situation. Som ledare är det viktigt för dig att tänka på att det kan finnas flickor och pojkar som behöver prata med någon efter de övningar ni har gjort tillsammans. Det kan vara viktigt för dem att veta att de kan komma till dig efteråt och ventilera sina tankar och funderingar. Tänk också igenom vilka andra personer inom eller utanför skolan som de kan vända sig till och få stöd hos. Det är bra att kopiera listan med viktiga kontakter för flickor och pojkar och dela ut den till alla.

Gemensamt förhållningssätt och kontrakt

Som ledare är det viktigt att involvera deltagarna och att göra dem till ägare av

processen, se till att de själva är aktivt involverade och har möjlighet att påverka. Fråga flickorna och pojkarna hur de vill ha det i klassen/gruppen/samhället. Ställ frågor där de får formulera vilket bemötande från t ex skolkompisar, lärare, skolledning och kommun som får dem att växa och må bra. Lyssna och ta deras åsikter på allvar.

Låt dem formulera sina åsikter till ett gemensamt kontrakt som behandlar förhålln- ingssätt i gruppen och ha dokumentet som grund i det fortsatta arbetet. Det kommer att vara mycket mer verksamt att återkoppla till genom åren än regler från skolledningens håll. Om flickorna eller pojkarna inte följer de åtaganden som de har beslutat om, markera att det inte är acceptabelt och sätt gränser. En del av ungdomarna kanske kommer från familjeförhållanden utan gränssättning och ofta är det just de som bryter åtaganden och tänjer på gränser. För dem är det extra viktigt att gränserna upprätthålls.

(23)

Kapitel 4

trygghet i gruppen

En viktig förutsättning för att lyckas med sitt ledarskap är att skapa ett tryggt och av- spänt klimat i gruppen, där alla vågar säga sin mening. Även om de flesta av övningarna, som presenteras här, är tänkta att skapa en bra atmosfär utan konkurrens eller tvång, är klimatet också avgörande för hur bra de fungerar i gruppen. Klimatet avgör också hur övningarna kan användas och vilka frågor som fungerar att tas upp. I en mindre trygg grupp kan man exempelvis välja att låta flickorna/pojkarna skriva ned sina åsikter kring ett tema för sig själva innan de får diskutera dem med varandra. Var medveten om de informella strukturerna och försök att skapa en tillåtande stämning, där ingen fördöms eller värderas för sina åsikter. Ta tillvara och bygg vidare på det som fungerar i gruppen.

När det gäller ledarrollen, är en förutsättning för att lyckas att vara accepterad i gruppen.

Var därför medveten och uppmärksam på ditt eget beteende, tänk på att en enda liten nick kan räcka för att bedöma någons åsikt. I kapitel fem beskrivs tanken bakom övningarna och där finns även tips på hur du kan börja och avsluta ett pass. Trygghet i övningarna och gruppen kan även handla om de ramar du som ledare erbjuder.

Arbeta med hela människan

Flera av övningarna i den här boken involverar kroppen på olika sätt, till exempel får man ofta ta ställning i värderingsövningar genom att byta plats. Det finns flera anled- ningar till att använda sig aktivt av kroppen, en av dem är att man genom att arbeta med hela kroppens system aktiverar nya sätt att tänka och lära på.

Ett sätt att verkligen förankra övningarna hos flickorna och pojkarna är att dra

paralleller till något i deras egna liv så att de förstår. Detta kan vara speciellt användbart när du använder övningar som behandlar empati, men tänk då på att undvika exempel som är fördomsfulla. Ett exempel kan vara om du vill få några pojkar att förstå att det kan kännas jobbigt för flickor att bli kallade hora. Dra då inte parallellen att ”hur skulle det kännas för dig om någon kallade dig för bög”? Resultatet blir att samtidigt som du försöker minska ett diskriminerande beteende gentemot flickor så förstärker du ett diskriminerande beteende gentemot homosexuella. Du förstärker fördomen om att bög är något dåligt, ett skällsord.

Försök i möjligaste mån att göra övningarna själv först. Att du själv går igenom processen gör att du vet vad ungdomarna i sin tur upplever och vilka känslor som kan väckas av olika övningar. Det gör också att du blir tryggare när du ska leda gruppen.

(24)

Kapitel 5

Metoder och övningar

Det är bra att läsa föregående kapitel innan man ger sig in på de konkreta metoderna.

Om du har hoppat direkt till detta kapitel rekommenderar vi därför att du gör det först.

Detta för att få ut så mycket som möjligt av övningarna.

I det här kapitlet presenteras exempel på övningar som på olika sätt knyter an till hedersproblematiken. Vi har i projektet “Flera kulturer ett liv” arbetat med separata flick- och pojkgrupper på högstadiet och gymnasiet. Övningarna som presenteras här är utformade för det upplägget.

Varje övning följer samma mall: syfte med övningen, tillvägagångssätt, material, tidsram och kommentarer i slutet. Kommentarerna är reflektioner och tips från oss och från skolpersonal som har testat övningen. Självklart kommer du att få egna erfarenheter som är unika för dig. Ta gärna för vana att föra anteckningar efter varje gång du har använt någon övning. Du kan ha stor nytta av dem senare!

Vi hoppas att du med hjälp av våra beskrivningar och råd själv testar dessa metoder och skaffar dig egna erfarenheter. Vi vill dock påpeka att inga metoder är färdiga recept som automatiskt leder till ett visst resultat.

kopplingen till heder

Att starta ett arbete med att förebygga hedersrelaterat förtyck och kontroll innebär att du går in i en process. Ingen ensam övning kan i sig räcka för att lösa ett problem eller förändra deltagarnas förhållningssätt. Det är viktigt att se detta arbete som en pågående process där du som pedagog leder något vars slut du inte kan se. Det som händer i gruppen leder er vidare och nya frågor uppstår. Övningarna är bara ett redskap på vägen, inte ett självändamål.

De teman och syften övningarna som presenteras här är utformade efter är utvalda för sin anknytning till hedersproblematiken. Det betyder att det till varje övning redan finns minst ett färdigformulerat syfte. Trots detta är det viktigt att du som pedagog funderar kring syftena och kring vad du vill uppnå med hedersarbetet, så att det är tydligt förankrat hos dig innan du använder övningen med flickorna/pojkarna. Det kan också hända att du vill ändra något i övningen för att den ska passa den grupp du ska arbeta med bättre, var då bara medveten om vilka förändringar det kan innebära för syftesfor- muleringen och målet med övningen.

I modellen på nästa sida illustreras det samband vi ser mellan temana/övningarna och hedersproblematiken.

(25)

Kapitel 5

HEDER

Relationer

Sexualitet och identitet

- Oskuld centralt i hedersnormer.

- Kontroll av sexualitet

- Skillnad tjejer och killar

-Homosexualitet

Etnicitet

- Maktstrukturer i samhället som påverkar hedersproblematiken.

Föräldrars förväntningar

- Hedersnormer bärs upp av föräldrargenerationen.

- Generationskonflikt.

- Säga nej till föräldrar.

Framtidsdrömmar och utbilning

- Fokus på framtid och valmöjligheter.

- Framtiden kan man själv påverka.

- Väg bort från hedersförtryck.

- Vad är en bra relation?

- Konsekvenser av en dålig partner.

- Påverkar val av partner leder till minskad hederskontroll.

Handlingsutrymme

- Utökat handlingsutrymme innebär minskad hederskontroll.

- Frihet och mänskliga rättigheter.

Jämställdhet och Könsroller

- Hedersförtryck hindrar jämställdhet.

- Maktstrukturen i samhället som påverkar hederproblematiken.

- Ryktesspridning.

Respekt mellan tjejer och killar

- Tjejers sexualitet.

- Förståelse.

Ryktesspridning

- Grundpelare i hedersförtrycket.

- Kan förstöra en familjs heder.

- Ryktesspridning framkallar bestraffning och kontroll.

(26)

Varför flick- och pojkgrupper?

Alla metoder som har använts på skolorna har testats i könsuppdelade grupper. Detta har varit en medveten strategi från Kvinnoforums sida. Vi utgår ifrån att det idag

existerar systematiska skillnader mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. Det betyder att flickor och pojkar inte är några enhetliga grupper, då vi alla påverkas av andra maktstrukturer som klass, etnicitet, religion, sexuell identitet, social bakgrund, ålder etc. Dessa systematiska skillnader innebär att det finns olika förväntningar på och begränsningar för flickor och pojkar, vilket även är tydligt i hedersproblematiken.

Både flickor och pojkar berörs av hedersnormer och kan utsättas för olika typer av förtryck, men formen för förtrycket och kontrollen samt de konsekvenser det får för deras liv skiljer sig åt. Exempelvis kan flickor begränsas i sin sexualitet (med krav på oskuld vid giftermål), eller i vilka kläder hon får ha på sig, medan killar kan tvingas in i en kontrollerande roll mot sina systrar, kusiner, etc.

Med detta som utgångspunkt menar vi att det kan vara framgångsrikt att arbeta med skilda flick- och pojkgrupper. Vi menar också att vissa ämnen som oskuld, sexualitet och sexualiserat våld skulle vara svårare att diskutera i könsblandade grupper än i flick- och pojkgrupper.

Separata grupper är däremot inte en universallösning, framförallt inte i förlängningen, så välj utifrån din grupp, övning och syften hur du vill arbeta. Testa gärna att vid något tillfälle ha en könsblandad grupp. Vad händer då? Ta tillbaka erfarenheterna till nästa gruppträff med den könsuppdelade gruppen. Hur tyckte de att det fungerade? Vad kan man behöva prata om gemensamt? Hur fortsätter man att arbeta med frågorna

tillsammans?

Elevernas röster:

”Jättebra att vi var uppdelade. Jag vågade prata när det var bara tjejer. Vi tjejer har samma problem.”

”Vissa tjejer skäms för att prata till exempel om oskulden om killar är med.”

”Skönt att bara killar var med.”

”Det vore bra att träffa killarna efteråt och berätta om vad vi tagit upp.”

”Onödigt. Killarna behöver höra vad vi har att säga.”

Personalens kommentarer:

”Även killar behöver stöd. De tvingas in i roller som de inte vill ha, till exempel vakta systern.”

”Att träna killgrupper i att samtala med varandra är viktigt. Killar har alldeles för få möjligheter till detta.”

Värderingsövningar som verktyg

Övningarna som presenteras här bygger delvis på olika varianter av värderingsövningar.

De ser olika ut men används utifrån samma syften, nämligen att få flickorna och pojkar- na att fundera kring hur de tänker och vad de tycker om olika frågor. Meningen är att ta del av andras tankar och sätt att se på saker, men också att öva sig på att formulera sina

(27)

Kapitel 5

egna tankar. Syftet är också att ge dem möjligheten att testa och eventuellt ändra sina åsikter i en trygg miljö. Värderingsövningar är uppbyggda så att det inte finns något rätt svar och så att det hela tiden går att byta uppfattning under övningens gång.

Värderingsövningar är ett verktyg för att bli tryggare i sig själv genom att bli tydligare i sina åsikter och ta ställning för dem. Genom att öva sig på att lyssna på andra, växer också gruppen. Värderingsövningar är också ett bra sätt att få igång tankar kring olika frågor och kan användas som ett verktyg för att belysa strukturella mönster i samhället.

Övningar i ett sammanhang - formen och gruppen

Arbetet med övningarna är en process som förutsätter en trygghet i gruppen. Ett sätt att skapa en trygg miljö är att, på olika sätt, arbeta med gruppkänslan. Olika varianter av uppskattningsövningar är bra verktyg för att arbeta med gruppkänslan och tryggheten i en grupp. I slutet av kapitlet finns därför några varianter av uppskattningsövningar att använda under processens gång.

För att skapa en förståelse för processen och en samhörighet mellan övningarna kan det också vara viktigt att hitta former kring dem. En metod för att skapa ett sammanhang kring övningarna och samla gruppen inför och efter en övning är rundan. Den går till så att alla sitter i en ring och får möjlighet att en i taget säga något eller låta bli. Tanken är att alla ska få utrymme att komma till tals och bli sedda och hörda av de andra i

gruppen. Alla andra är då respektfulla lyssnare och tillåts inte avbryta eller kommentera det som sägs. För att göra det ännu tydligare kan man skicka runt en ”talpinne” som den som pratar håller i. Rundan stärker individen, men också gruppen genom att fördela taltiden och ge övning i att både ta och ge uppmärksamhet.

Rundan kan också användas för att introducera ett tema, knyta an till tidigare övningar, känna av stämningen i gruppen och hos individerna, sammanfatta eller utvärdera övningen, knyta an temat till framtiden, stärka gruppen eller låta flickorna/pojkarna tydliggöra sina tankar och åsikter och öva sig på att sätta ord på sina tankar. Exempel på rundor kan vara:

“Någonting som gör mig glad”.

“Jag skulle vilja ha makt att…”.

“Här och nu”. Vem är jag och hur mår jag här och nu?

“Någonting som har varit bra och någonting nytt från idag”.

“Ge en gåva till personen som sitter till höger om dig. Beskriv vad det är du ger och räck över den tills hon/han tar emot den”.

“Någonting som får mig att må bra…”

“Någonting jag är bra på”.

“En situation då jag kommer att säga nej”.

“En viktig relation i mitt liv just nu”.

“En sak jag skulle vilja ändra i flickors/pojkars situation”.

(28)

checklista

När du har läst materialet och funderat kring hur och varför du vill arbeta med det, är det dags att ge sig på övningarna. Men innan du använder dem med flickorna och pojkarna kan det vara bra att påminna sig en extra gång om följande frågeställningar:

• Finns det möjlighet att testa metoden i min arbetsgrupp?

• Vad behöver jag för material, tid och andra förutsättningar för att genomföra övningen på ett bra sätt?

• Hur får jag flickorna/pojkarna att känna igen sig och bli berörda av övningarna?

Finns det exempel från deras vardag som jag kan lyfta in i övningarna i form av påståenden, dilemman etc?

• På vilket sätt kan jag fånga upp och involvera elevernas åsikter och förväntningar?

Exempelvis genom förslagslåda och utvärderingar. (Se bilaga.)

• Hur ska jag dokumentera övningen? (Se bilaga.)

(29)

Kapitel 5

Introduktion till heder och könsroller

Syftet med övningen är att:

…introducera frågor/teman som på olika sätt berör hedersproblematiken.

…visa att det går att tänka på mer än ett sätt kring frågorna.

Så här går övningen till

Alla sitter i en ring. Du har ett papper med oavslutade meningar som du läser upp en i taget. Efter varje oavslutad mening får en flicka/pojke säga sin egen fortsättning på den.

När meningarna tar slut är det bara att börja med den första meningen igen tills alla har fått avsluta åtminstone en mening var. Tanken är att det ska gå ganska fort så att flickornas/

pojkarnas spontana reaktioner kommer fram.

Oavslutade meningar

• En sak som gör mig glad är…

• Om jag sover länge på morgonen…

• Jag skulle vilja…

• Flickor behöver…

• Pojkar behöver…

• Jag mår bra när…

• En pojke kan få dåligt rykte om han…

• En flicka kan få dåligt rykte om hon…

• Flickor och killar har…

• Om en pojke har dåligt rykte kan han…

• Om en flicka har dåligt rykte kan hon…

• Det bästa med min kultur är…

• Det bästa med min familj är…

• Att vara tillsammans med någon från en annan kultur kan vara…

• I framtiden vill jag leva tillsammans med…

• För pojkar är oskulden…

• För flickor är oskulden…

• Homosexualitet är…

• Jag skulle vilja bestämma…

• Kärlek och sex är…

• Om någon spred dåligt rykte om min kompis skulle jag…

• Något som begränsar mig…

• Skolan kan stötta sina elever genom att…

• Föräldrar kan stötta sina barn genom att…

• Om fem år…

• Jag känner mig stark när…

Din uppgift som ledare är att hålla uppe tempot i övningen.

Kommentarer:

• Den här övningen kan vara en bra igångsättare att kombinera med mer diskussionsinriktade övningar.

• Om du använder övningen som en av många kring hederstemat så är en variant att alla får skriva ned sina avslutningar på meningarna under en av de första gångerna och sen under en av de sista gångerna för att se om deras åsikter har förändrats på något sätt. Samla in deras meningar vid det första tillfället och dela ut dem efter att de har fått fylla i meningarna vid det andra tillfället.

• Meningarna kan förstås anpassas efter hur trygg gruppen är och hur mycket ni har arbetat med frågorna. Det är inte heller nödvändigt att använda alla meningarna på en gång, välj gärna efter tillfälle och tema.

Övning 1

Tid: Den här övningen kräver ca 15 min.

Material som behövs: Ev kopior på de oavslutade meningarna och pennor.

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :