Samrådshandling – Dagvattenutredning – Detaljplan Gropptorp-Marmorbyn

(1)

Vingåkers kommun

Dagvattenutredning

Gropptorp-Marmorbyn

Göteborg 2018-11-28

(2)

Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn

Datum 2018-11-28

Reviderad 2018-12-14

Uppdragsnummer 1320035269

Utgåva/Status Granskad

Henrik Bodin-Sköld Anna Johansson Camilla Andersson

Uppdragsledare Handläggare Granskare

(3)

i

teknik\w\leverans\reviderad_leverans_181213\pm dagvattenutredning gropptorp-marmorbyn.docx

En dagvattenutredning har genomförts för att utvärdera dagvatten- och skyfallsfrågor i samband med detaljplanearbetet för del av fastigheten Gropptorp 1:43. Detaljplanen avser byggnation av bostadsområden med fristående villor och radhus. För att inte riskera att exploateringen påverkar sjön Kolsnaren (områdets recipient) negativt vilket kan förväntas då naturmark omvandlas till bostadsområden krävs fördröjning och rening av dagvatten inom planområdet. Både kvartersmark och allmän platsmark antas anslutas till befintlig

dagvattenledning (D225) i Marmorvägen. Utgångspunkten är att flödet inte får öka gentemot befintliga förhållanden.

För allmän platsmark föreslås avvattning av lokalgator i bostadsområdena. För att uppnå erforderlig fördröjning och rening föreslås gräsbeklädda makadamdiken placeras längs med gatorna. Då marken är kuperad i den sydvästra delen av villaområdet kommer föreslagna makadamdiken att behöva sektioneras för att möjliggöra fördröjning. Vid eventuella skyfall, då kapaciteten i anläggningarna överskrids, rinner dagvatten av vägytan till dikenas skålformade gräsyta Därefter rinner dagvattnet ytligt vidare till en avsatt uppdämningsyta placerad i lågpunkt eller till befintliga diken längsmed Marmorvägen. Viss del av

ytavrinningen kan via dagvattenbrunnar försedda med kupolsil ledas ner till dränledningen på dikets botten och med dagvattenledning bräddas till avsatt översvämningsyta eller till befintliga diken invid Marmorvägen.

För kvartersmark föreslås lokalt omhändertagande av dagvatten från villa och radhusfastigheterna. För att uppnå erforderlig fördröjning och rening föreslås stuprör frikopplas för lokal infiltration i gräsytor. Ett uppsamlande infiltrationsstråk i form av ett makadamdike för fördröjning av överskottsvatten föreslås placeras i fastighetsgräns. Vid eventuella skyfall, då kapaciteten i anläggningarna överskrids föreslås makadamdikena bräddas till föreslagna makadamdiken längsmed nya gatuytor. Avskärande diken

rekommenderas utmed fastighetsgräns för att uppströms områden rinna in på tomterna och orsaka översvämning. I den norra delen av planområdet kan det avskärande diket

kombineras med föreslaget makadammagasin för fördröjning av dagvatten från gatuytorna på allmän platsmark.

Ett antal åtgärder för skyfallshantering föreslås. Utöver god höjdsättning av byggnader och infrastruktur inom området föreslås även en enklare form av lokal invallning av

Marmorvägen samt tillämpning av bakvattenlucka i en kulverterad ledning. Detta för att undvika att befintlig och planerad bebyggelse översvämmas vid framtida skyfall.

Föroreningsberäkningarna baserade på schablonvärden enligt modelleringsverktyget StormTac visar att riktvärden enligt Riktvärdesgruppen 2009 klaras vid befintliga och framtida förhållanden. Föroreningsmängden ökar dock jämfört med befintliga förhållanden, vilket innebär att rening krävs. Beräkningarna visar att trots reningsåtgärder lyckas inte föroreningsmängden reduceras densamma som vid befintliga förhållanden.

Förutsatt att förslagna dagvattenåtgärder implementeras bedöms inte recipienten påverkas negativt av föreslagen exploatering, vilket i sin tur inte försämrar möjligheten att nå miljökvalitetsnormerna för sjön. Detta med anledning av följande:

- riktvärden klaras vid framtida förhållanden utan reningsåtgärder

- ökningen av mängden kvicksilver är mycket liten och det finns osäkerheter i beräkningarna - viss rening sker i befintliga dagvattendike samt på väg till recipient

- den utspädningseffekt som sker i recipienten

(4)

\w\leverans\reviderad_leverans_181213\pm dagvattenutredning gropptorp-marmorbyn.docx

1. Inledning och syfte ...1

2. Underlag ...2

3. Förutsättningar för dagvattenhantering ...3

3.1 Miljökvalitetsnormer och statusklassificering recipient ... 4

3.1.1 Ekologisk status ... 4

3.1.2 Kemisk ytvattenstatus ... 4

3.2 Weserdomen ... 5

4. Kartläggning av befintliga förhållanden ...6

4.1 Planområdesbeskrivning ... 6

4.2 Topografi ... 6

4.3 Översvämningsrisk – Skyfall... 7

4.3.1 Lågpunktskartering SCALGO ... 7

4.3.2 Lågpunktskartering vid olika skyfallshändelser... 8

4.4 Hydrogeologi ... 10

4.4.1 Geologi ... 10

4.4.2 Grundvattennivåer ... 11

4.4.3 Infiltrationskapacitet ... 11

4.5 Avvattning ... 11

4.5.1 Avrinningsområden ... 13

4.6 Strandskydd ... 14

4.7 Markavvattningsföretag ... 14

5. Framtida förhållanden ... 15

5.1 Planområdet ... 15

5.1.1 VA-anslutning ... 15

5.1.2 Höjdsättning ... 15

6. Dagvattenflöden och fördröjningsvolym ... 16

6.1 Markanvändning och reducerad area inom planområdet ... 17

6.2 Dimensionerande dagvattenflöden ... 18

6.3 Erforderlig fördröjningsvolym ... 20

7. Föreslagen dagvattenhantering... 21

7.1 Kvartersmark ... 23

7.2 Allmän platsmark ... 25

7.3 Avskärande åtgärder ... 27

8. Skyfallshantering ... 28

8.1 Generella åtgärder ... 28

(5)

iii

8.2.1 Åtgärder i riskområde 1 ... 28

8.2.2 Åtgärder i riskområde 2 och 4 ... 28

8.2.3 Åtgärder i riskområde 3 ... 29

8.2.4 Övriga åtgärder för skyfallshantering ... 29

8.2.5 Sammanfattning av skyfallsåtgärder ... 30

8.3 Bräddning makadamåtgärder ... 30

9. Föroreningar ... 31

9.1 Markanvändning ansatt i StormTac ... 31

9.2 Resultat föroreningsberäkningar ... 31

9.3 Osäkerheter i beräkningsverktyget StormTac ... 32

9.4 Specifika osäkerheter för aktuellt planområde ... 33

9.5 Diskussion MKN-påverkan ... 34

10. Slutsatser ... 35

11. Fortsatt arbete ... 36

Bilagor

Bilaga 1. Befintliga förhållanden – Bef. Dagvattensystem och avrinningsanalys Bilaga 2. Framtida förhållanden – Föreslagen dag- och skyfallshantering

(6)

1. Inledning och syfte

Vingåkers kommun har gett Ramboll Sverige AB i uppdrag att utföra en dagvattenutredning till detaljplan för del av fastigheten Gropptorp 1:43.

Planområdet är beläget i Gropptorp-Marmorbynsområdet ca 1,5 mil från Vingåkers tätort och strax öster om sjön Kolsnaren (Figur 1). Området utgörs idag av skog, våtmarker och det finns diken som följer den östra kanten av planområdet samt Marmorvägen i områdets mitt. Detaljplanen avser byggnation av bostadshus i from av fristående villor och radhus.

Utredningen innefattar:

• Beskrivning av dagvattenrecipient och dess statusklassning

• Beskrivning av dagvattenavrinningen före och efter exploatering

• Beräkningar av dimensionerande flöden före och efter exploatering (med klimatfaktor) samt erforderlig fördröjningsvolym

• Förslag på möjliga dagvattenhanteringsmetoder för erforderlig fördröjning som om möjligt förespråkar LOD

• Föroreningsberäkningar före och efter exploatering

• Konsekvenser av planförslaget på recipienten

Figur 1: Översiktskarta över planområdet markerat med streckad linje. Kartan är hämtad från Länsstyrelsens WebbGIS, 2018-07-03.

(7)

2 av 36

Ritningsunderlag DWG:

• Grundkarta, erhållen i samband med offert

• Ortofoto, erhållen juni 2018

• Ledningsplan, erhållen juni 2018

• Plankarta, erhållen juli 2018

• Höjdmodell, erhållen juli 2018 PDF:

• Tyréns (2018). Gropptorp, Marmorbyn. Nybyggnation, Översiktlig geoteknisk undersökning, sektion A-D.

• Tyréns (2018). Gropptorp, Marmorbyn. Nybyggnation, Översiktlig geoteknisk undersökning, Plan.

Skriftligt

• Tyréns (2018). PM Geoteknik. Gropptorp, Marmorbyn. 2018-04-20.

• Tyréns (2018). Markteknisk undersökningsrapport geoteknik. Gropptorp, Marmorbyn. 2018-04-20.

• Riktvärdesgruppen (2009). Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, Regionala dagvattennärverket i Stockholms län, Riktvärdesgruppen februari 2009.

Internet

• http://viss.lansstyrelsen.se, (ID:SE651292286-151038), 2017-12-20

• https://apps.sgu.se/kartvisare/, 2017-12-20

• http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/Sodermanland/sodermanlandskartan/

• http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/dataserier-med-

normalvarden-1.7354

(8)

Förutsättningar för dagvattenhantering är framtagna i samråd med Vingåkers kommun. Även Svenskt Vattens publikationer/riktlinjer ligger till grund för utredningen.; P110 Dimensionering av allmänna avloppsledningar, P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering och P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem.

Planområdet har bedömts motsvara ”tät bostadsbebyggelse” i P110, vilket innebär att vid dimensionering av nya dagvattensystem bör återkomsttiden för fylld ledning inte understiga 5 år och återkomsttiden för trycklinje i marknivå 20 år (öppna dagvattenanläggningar). Återkomsttiden för marköversvämningar med skador på byggnader och anläggningar som följd bör för alla typer av områden vara 100 år.

Vid dimensionering av dagvattensystem ska hänsyn tas till ökad nederbörd till följd av klimatförändringar. Enligt P110 bör en klimatfaktor 1,25 därför ansättas vid beräkning av framtida dagvattenﬂöden, d.v.s. en ökning av regnintensiteten med 25 %.

Då Vingåkers kommun inte har några riktvärden gällande rening av dagvatten har riktvärden enligt Riktvärdesgruppen och det regionala dagvattennätverket i Stockholms län (2009) använts. Gällande riktvärden motsvarar nivå 1M vilket innebär dagvattenutsläpp direkt till recipient (Tabell 1).

Tabell 1. Riktvärden för dagvattenutsläpp direkt till recipient (mindre sjöar, vattendrag och havsvikar). Värden är hämtade från publikation Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp av Regionala dagvattennätverket i Stockholm, 2009.

Ämne Enhet Riktvärde nivå 1M

Fosfor (P) µg/l 160

Kväve (N) µg/l 2000

Bly (Pb) µg/l 8

Koppar (Cu) µg/l 18

Zink (Zn) µg/l 75

Kadmium (Cd) µg/l 0,4

Krom (Cr) µg/l 10

Nickel (Ni) µg/l 15

Kvicksilver (Hg) µg/l 0,03

Suspenderad substans (SS) µg/l 40 000

Oljeindex (olja) µg/l 400

PAH16 µg/l 0

Benso(a)pyren (BaP) µg/l 0,03

(9)

4 av 36

Miljökvalitetsnormer, MKN, är ett styrinstrument inom Vattenförvaltningen som står för den svenska lagstiftningens implementering av EU:s vattendirektiv.

Miljökvalitetsnormerna utgör kvalitetskrav som ska eller bör uppnås vid en viss tidpunkt och regleras i miljöbalken. Vattenmyndigheterna har beslutat om miljökvalitetsnormer för alla ytvattenförekomster, vilka syftar till att uppnå Hög eller God ekologisk status/potential och God kemisk status. Klassificeringen av ekologisk respektive kemisk status görs baserat på ett antal underliggande kvalitetsfaktorer, parametrar och ämnen.

Miljökvalitetsnormen för de vatten som har bedömts ha God ekologisk eller kemisk (ytvatten) status, är att den goda vattenkvaliteten ska bibehållas.

Ekologisk status/potential är en sammanvägning av biologiska, fysikalisk-kemiska och hydrologiska parametrar. Ekologisk status/potential klassiﬁceras i fem klasser:

Hög, God, Måttlig, Otillfredsställande och Dålig status.

Kemisk ytvattenstatus bestäms av gränsvärden ett antal olika ämnen som är gemensamma för EU. Samtliga ämnen är miljögifter och benämns i

vattenförvaltningsarbetet som prioriterade ämnen. Exempel på prioriterade ämnen är: kadmium, kvicksilver, tributyltenn (TBT) och ﬂera olika polyaromatiska

kolväten (PAH).

3.1.1 Ekologisk status

Den ekologiska statusen för Kolsnaren (ID: SE654601-151038), är klassad som Otillfredsställande på grund av övergödning. Vattenförekomsten bedöms inte kunna nå God ekologisk status till 2021 på grund av administrativa begränsningar och ett tidsundantag till 2027 har satts. Åtgärder behöver dock genomföras i så stor utsträckning som möjligt till 2021 för att God ekologisk status ska kunna nås till 2027.

3.1.2 Kemisk ytvattenstatus

Den kemiska ytvattenstatusen för Kolsnaren är klassad som uppnår ej god.

Detta på grund av att de allmänt överskridande ämnena; kvicksilver och polybromerade difenyletrar, PBDE inte uppnår God kemisk status i

vattenförekomsten. Med allmänt överskridande ämnen avses de ämnen som överskrids i alla Sveriges vattenförekomster.

Om kvalitetskravet för ett av ämnena överskrids klaras inte kravet på God kemisk ytvattenstatus. Undantag kan dock meddelas i form av mindre stränga krav (uppnår ej kemisk ytvattenstatus) vilket gäller för PDBE och kvicksilver.

Skälet för undantag för PBDE (industrikemikalie som främst används som flamskyddsmedel) och kvicksilver är att det bedömts vara teknisk omöjligt att sänka halterna till de nivåer som motsvarar God kemisk ytvattenstatus. Problemet med PDBE härrör från påverkan från luftburna föroreningar och bedöms ha sådan

(10)

åtgärda det.

Den största påverkan av kvicksilver består av atmosfärisk deposition vars ursprung är långväga, globala atmosfäriska utsläpp från tung industri och

förbränning av stenkol. I Sverige har en stor mängd av det nedfallna atmosfäriska kvicksilvret under en lång tid ackumulerats i skogsmarken humuslager, varifrån det kontinuerligt sker läckage till ytvatten med en påföljande ackumulering i vattenlevande organismer och fisk. Problemet bedöms ha sådan omfattning och karaktär att det i dagsläget saknas tekniska förutsättningar att åtgärda det.

De nuvarande halterna (december 2015) av PDBE och kvicksilver får inte öka.

3.2 Weserdomen

EU-domstolens avgörande i den så kallade Weserdomen har påverkat

myndigheternas tillämpning av miljökvalitetsnormerna för vatten. Domstolen pekade på en rad följder av vattenförvaltningens mål i vattendirektivet. Domstolen bedömde att verksamheter som riskerar att orsaka en försämring av ekologisk eller kemisk status, eller äventyrar dessa mål inte får tillämpas.

Havs- och vattenmyndighetens har i rapport 2016:30 (HAV 2016) bedömt hur domen påverkar svensk rättstillämpning. Myndigheten bedömer bland annat att miljökvalitetsnormerna för ekologisk och kemisk status har samma rättsverkan och att det med att en av statusklassningens kvalitetsfaktorer försämras en klass, exempelvis från God till Måttlig, att en försämring av vattenförekomstens status ska ha skett. Vilket innebär att verksamheten inte får ges tillstånd.

(11)

6 av 36

4.1 Planområdesbeskrivning

Planområdet Gropptorp/Marmorbyn (del av fastigheten Gropptorp 1:43) är beläget ca 1,5 mil från Vingåkers tätort. Planområdet är ca 8,3 ha stort och avgränsas i väst av Väg 591. I norr/nordväst avgränsas planområdet av Marmorvägen, ett bostadsområde samt av Marmorbyns Arkivcentrum. Skogsområden begränsar både söder och österut.

Området utgörs idag av tallskog med inslag av lövskog. Längs med planområdets östra gräns löper ett dike. Diket förgrenas invid Marmorvägen för att därefter fortsätta i öst-västlig riktning mot planområdets västra gräns. Inom området finns det ett inmätt sankmarksområde samt ett vassområde, ungefärligt belägna enligt Figur 2.

4.2 Topografi

Markytan i området sluttar från sydväst till nordost med marknivåer som varierar mellan ca +49 till +40 (RH2000). Marken i området kring befintliga diken är relativt flack. Se Figur 3 men även föregående Figur 2.

Figur 2: Planområdet (gul linje), höjdkurvor och befintliga diken från grundkartan samt våtmarkernas ungefärliga position.

(12)

Figur 3. Topografisk översikt av planområdet. Blå pilar anger ungefärlig flödesriktning. Källa: Scalgo.

4.3 Översvämningsrisk – Skyfall

4.3.1 Lågpunktskartering SCALGO

En lågpunktskartering som visualiserar lågpunkter, instängda områden och ytliga vattenvägar vid skyfall inom planområdet har tagits fram med hjälp av

programmet Scalgo. Karteringen speglar den situation som råder när a) avloppsystemet går fullt, b) markens infiltrationskapacitet är mättad. All ytavrinning i Scalgo sker därför på ytan.

Sveriges nationella höjdmodell, GSD-Höjddata i grid 2+, ligger till grund för karteringen och är modifierad i den mån att befintliga byggnadsytor har integrerats. Modellen tar hänsyn till topografiska ytavrinningsvägar, lågpunkter och instängda områden för områdets befintliga topografi. Modellen tar dock ej hänsyn till tid, markens absorption eller befintligt VA-system. För att veta vilka flöden i (l/s) som genereras och hur vattnet breder ut sig längs vattenvägarna behöver en modell av området göras där ett regn över tid kan simuleras.

(13)

8 av 36

Skyfall (50 mm)

SMHI:s definition av ett skyfall är minst 50 mm under en timme eller minst 1 mm på en minut. Denna regnvolym har i Scalgo lagts på den befintliga topografin inom planområdet. Figur 4 nedan visar lågpunkter, instängda områden och ytliga avrinningsvägar som bildats vid ett sådant skyfall. Avrinningsvägarna har begränsats med ett tillrinningsområde på minst 0,5 ha.

Totalt fyra riskområden har identifierats vid ett skyfall (område 1-4 i nedan figur).

Figur 4. Lågpunktskartering för planområdet vid ett skyfall (50 mm regn), med ett tillrinningsområde på 0,5 ha. Vita pilar anger ungefärlig flödesriktning. Källa:

Scalgo.

Lågpunktskarteringen visar att risk för översvämning uppstår vid följande fyra områden:

(14)

planområdet. Stora vattenmängder samlas i anslutning till det flertal diken och våtmarks/sumpskogsområden som förekommer, och rinner vidare mot område 2.

2) Vid några mindre, lokala lågpunkter i anslutning till diken invid Marmorvägen. Vatten ansamlas i anslutning till befintligt dike, vilket belastas av vatten från riskområde 1.

3) I den nordöstra delen av planområdet bildas en lågpunkt med en utbredd vattenansamling vilken avvattnas mot befintligt dike utmed Marmorvägen mot område 4.

4) Strax väster om planområdet, vid befintlig bostadsbebyggelse nordväst om Marmorvägen, förekommer en lågpunkt där vatten vid skyfall ställer sig nära vägen. Invid denna lågpunkt ligger Marmorvägens nivå på ca +40,5 till ca +41,0 möh. Denna lågpunkt belastas av vatten från

riskområde 1 söder om vägen (via vägtrumman) samt från riskområde 3 genom flöde i vägdiket.

Skyfall (75 mm)

Vid ett ännu större regn (ca 75 mm) kvarstår ovan nämnda riskområden 1-4, där översvämningsrisken vid område 4 ökar markant. I detta skyfallsscenario finns risk att vatten ställer sig på Marmorvägen, i det område där vägens nivå är som lägst (se Figur 5 nedan).

I Figur 5 tydliggörs även att det finns en förbindelse mellan lågpunkterna norr och söder om Marmorvägen, via en vägtrumma (se kapitel 4.5 Avvattning samt markering i nedan figur).

(15)

10 av 36

Figur 5: Inzoomning vid riskområde 3 och 4 (se Figur 4), där vatten vid ett kraftigare skyfall riskerar att ställa sig på Marmorvägen (röd markering).

Ungefärligt läge för vägtrumma markeras med grön pil. Källa: Scalgo.

Samlad bedömning av skyfallsrisker i befintliga förhållanden

Av de fyra riskområden som identifierats i ovan bedöms riskområde 2 respektive 4 vara mest kritiska att lösa. Utifrån riskanalys i tidigare kapitel bedöms ett skyfall kunna medföra risk för människors hälsa samt risk för skada på egendom, särskilt i bostadsområdet norr om Marmorvägen (område 4). Det blir därför viktigt att vid exploatering av området tillämpa åtgärder för att minska översvämningsrisken samt säkerställa att risksituationen ej förvärras. Förslag till åtgärder presenteras i Kapitel 8.

4.4 Hydrogeologi 4.4.1 Geologi

Enligt SGU:s jordartskarta består de ytliga lagren i planområdet huvudsakligen av morän och angränsar till ett större torvområde (Figur 6). Små partier av urberg återfinns även i den norra delen av planområdet.

(16)

Enligt en geoteknisk utredning genomförd av Tyréns 2018-04-20 har jordlagerföljden generaliserats som följande:

1. Översta 0,2 m av jordprofilen består av mäktigt mulljordslager, bortsett från två punkter där översta lagret består av lågförmultnad torv.

2. Därefter består jordprofilen ner till ca 1 - 5 m djup av silt, lerig silt och/eller sandig silt bitvis med grusinnehåll.

3. Under detta följer morän

I en punkt norr om Marmorvägen nåddes sonderingsstopp mot sten, block eller berg redan vid ca 1 m under markytan. I övrigt påträffades stopp först vid minst 2,4 m under markytan (Tyréns, 2018-04-20).

4.4.2 Grundvattennivåer

Grundvattennivån varierar enligt den geotekniska utredningen mellan 0,6-2,2 m under markytan. I ett borrhål observerades 2018-03-26 fri grundvattenyta på ca 1,2 m under markytan. Generellt varierar grundvattennivån med årstid och nederbörd och vid tiden för den geotekniska utredningen (2018-03-26) var grundvattennivån i Sverige ovanligt hög (Tyréns, 2018-04-20).

4.4.3 Infiltrationskapacitet

Enligt den geotekniska utredningen är infiltrationshastigheten i förekommande jordar generellt låg (Tyréns, 2018-04-20).

4.5 Avvattning

Det finns i dagsläget diken längsmed den östra planområdesgränsen och Marmorvägen, se Figur 7 och Bilaga 1. Antagen flödesriktningen i dikena är översiktligt redovisad med pilar i Figur 7 och Bilaga 1.

Figur 6: Jordartskartan över planområdet (svart linjeavgränsning) hämtad från SGU:s kartvisare Jordarter 1:25000 – 1:100000, 2018-08-15).

(17)

12 av 36

(Figur 7 och Bilaga 1). Betongtrumman i den nordöstra delen av planområdet antas ha en dimension på ca 300 mm och avvattnar uppström områden till det befintliga diket söder om Marmorvägen. Den andra betongtrumman antas ha en dimension på ca 600-800 mm och avvattnar området norr om Marmorvägen samt befintligt naturområde söder om Marmorvägen.

Samtliga diken ansluts till en befintlig dagvattenledning av betong med en dimension på 225 mm i den nordvästra delen av planområdet (Figur 7 och Bilaga 1). Dagvatten från planområdet leds via diken, trummor och dagvattenledningar till utlopp i sjön Kolsnaren väster om området.

Det finns två naturliga våtmarksområden i mitten av planområdet, se ungefärlig placering i (Figur 7 och Bilaga 1). Vid platsbesöket uppfattades den nordligaste våtmarksområdet som fuktigt. Enligt uppgifter från kommunen så är en liten del av den nordligaste våtmarken nästan alltid vattenfylld och det brukar ej vara möjligt att gå där. Det sydligaste våtmarksområdet var vid platsbesök vassbevuxet men torrlagt.

Figur 7: Översikt av befintligt dagvattensystem som ledes från planområdet, trummor identifierade i fält samt flödesriktning i befintliga diken. Även naturliga våtmarksområden identifierade i fält är ungefärligt utplacerade i grundkartan.

(18)

Med hjälp av en höjdmodell över befintliga marknivåer i och angränsande planområdet, befintliga dagvattenledningar, trummor och diken har delavrinningsområden för befintliga förhållanden definierats, se Figur 8.

Delavrinningsområdena mynnar till befintliga diken vilka slutligen ansluts till befintlig dagvattenledning i Marmorvägen. Dagvattenledningen antas utgöra delavrinningsområdenas utloppspunkt.

Planområdets administrativa gränser följer inte den naturliga ytavrinningen vilket innebär att uppströms områden belastar området både vid mindre regn men också vid skyfall. Belastningen från uppströms områden är översiktligt redovisade med flödespilar samt blå linjeavgränsning enligt Figur 8 och Bilaga 1.

Planområdet belastar även nedströms belägna områden via Marmorvägen och bostadsområdet i den nordvästra delen av planområdet, se flödespilar i Figur 8 och Bilaga 1.

Figur 8: Delavrinningsområden A, B och C definierade för befintliga förhållanden.

Även belastningen från uppströms områden är översiktligt redovisad med blå linjeavgränsning, se Bilaga 1 för hela området.

(19)

14 av 36

Befintliga diken och våtmarker inom planområdet ingår i strandskyddat område på 100 m. Vingåkers kommun ämnar ansöka om att lyfta strandskyddet närmast kvartersmarken med avsikten att minska strandskyddet till ca 30 meter.

4.7 Markavvattningsföretag

Enligt underlag från Länsstyrelsen WebbGIS så finns det inga

markavattningsföretag inom planområdet (Länsstyrelsen WebbGIS, 2018-06-03).

(20)

5.1 Planområdet

Figur 9 visar ett utkast av plankarta daterad 2018-06-19.

Figur 9: Utkast av plankarta erhållen från Vingåkers kommun 2018-06-19.

Området avses att exploateras med bostadshus med en kombination av villor och radhus. Villorna planeras huvudsakligen i den sydvästra delen av planområdet utmed Väg 591 och radhusen i den norra delen planområdet på andra sidan av Marmorvägen.

5.1.1 VA-anslutning

Anslutningspunkten för dagvatten antas ske till befintlig dagvattenledning i Marmorvägen. Framtida dagvattenledningar antas samförläggas med spillvatten- och dricksvattenledningar under planerade vägar enligt plankartan.

5.1.2 Höjdsättning

Höjdsättning för kommande exploatering är inte fastställd i detta skede. Enligt Vingåkers kommun planeras höjdsättnigen tas fram med hjälp av en översiktlig bedömning av nivå på vägarna.

(21)

16 av 36

Vid framtida förhållanden antas delområde B och C slås samman till delområde D.

Sammanslagningen av delavrinningsområdena baseras på att befintliga

marknivåer troligtvis kommer justeras vid byggnation enligt plankartan samt att framtida dagvattenledningar antas samförläggas med spill- och

dricksvattenledningar under nya planerade lokalgator. Figur 10 nedan visar antagen indelning av delavrinningsområdena efter exploatering.

Figur 10: Plankarta samt definierade delavrinningsområden vid framtida förhållanden.

(22)

Tabell 2 visar storleken av avrinningsområden före och efter exploatering.

Tabell 2: Definierade delavrinningsområden för planområdet vid befintliga och framtida förhållanden.

Delområde A (ha)

Delområde B (ha)

Delområde C (ha)

Delområde D (ha) Befintliga

förhållanden 1,13 6,17 1,01 -

Framtida

förhållanden 1,13 - - 7,18

Belastningen från uppströms områden antas vara densamma som vid befintliga förhållanden (Bilaga 1 och 2). Dagvattenflöden från dessa områden har inte beräknats då exploateringen endast sker inom planområdet och flöden från uppströms belägna områden inte förutsätts behöva fördröjas inom området.

6.1 Markanvändning och reducerad area inom planområdet

Vid exploatering av området kommer markanvändningen inom planområdet att ändras. Hårdgjorda ytor kommer att öka och befintliga grönytor att minska.

Hårdgörningsgraden för den planerade exploateringen är inte fastställd i detta skede varvid schablonvärden för radhus- och villaområden enligt P110 har använts vid flödes- och föroreningsberäkningar. Det orangefärgade området i Figur 9 och Bilaga 2 visar kvartersmarken för det planerade radhusområdet och gulmarkerade området kvartersmarken för tilltänkta villaområdet. Allmän platsmark har enligt plankartan antagits utgöras av vägar/gata, naturområden och befintliga diken.

Tabell 3-4 visar antagen markanvändning på kvartersmark (KV) respektive allmän platsmark (A) inom planområdet vid befintliga och framtida förhållanden.

Markanvändning tillsammans med avrinningskoefficienten ger en reducerad area vilken också redovisas i Tabell 3-4. Avrinningskoefficienterna är hämtade från P110.

Tabell 3: Markanvändning definierad för befintliga förhållanden, samt avrinningskoefficienter och reducerad area angiven i hektar.

Mark- användning

Avrinnings- koefficient

Delområde A (ha)

Delområde B (ha)

Delområde C (ha)

Ytvatten A 1 0,04 0,10 -

Väg 1 A 0,85 0,06 0,12 -

Naturmark A 0,05 1,03 5,95 1,01

Totalt 1,13 6,17 1,01

Reducerad

area 0,14 0,5 0,06

(23)

18 av 36

avrinningskoefficienter och reducerad area angiven i hektar.

Markanvändning Avrinnings- koefficient

Delområde A (ha) Delområde D (ha)

Ytvatten A 1 0,04 0,09

Väg 1 A 0,85 0,07 0,13

Lokalgata med

kantsten A 0,85 0,17 0,49

Radhusområde KV 0,50 0,75 -

Villaområde KV 0,30 - 2,67

Parkmark A 0,10 - 0,10

Naturmark A 0,05 0,10 3,71

Totalt 1,13 7,18

Reducerad area 0,62 1,6

6.2 Dimensionerande dagvattenflöden

Vid beräkningar av dimensionerande dagvattenflöden har Rationella metoden använts, där regnets varaktighet likställs med områdets rinntid, vilken varierar inom planområdet vid befintliga och framtida förhållanden. För befintliga förhållanden har delområde A antagits ha en rinntid på 13 min, delområde B 23 min och delområde C 15 min. Vid framtida förhållanden har samtliga rinntider satts till 10 min.

Enligt P110’s minimikrav för dimensionering av nya dagvattensystem i ”tät bostadsbebyggelse”, bör beräkningar utföras för regnhändelser med

återkomsttider på 5- och 20 år. Dessa återkomsttider tillsammans med rinntiden (regnets varaktighet) ger upphov till en dimensionerande regnintensitet.

Tabell 5 redovisar återkomsttid och dimensionerande flöden vid befintliga förhållanden för både kvartersmark och allmän platsmark (de ytor där en förändring av markanvändning förväntas ske) samt all yta inom planområdet (d.v.s. även ytor som förblir desamma som vid befintliga förhållanden).

(24)

inom planområdet där markanvändningen kommer förändras samt för all yta inom planområdet.

Delområde Aföre

Delområde Dföre

Planområdet Återkomsttid (år)

Flöde (l/s) Flöde (l/s)

Framtida kvartersmark

5 5,8 15

20 13 23

Framtida allmän platsmark

5 1,3 3,2

20 2,1 5,1

All yta inom planområdet

5 22 63

20 35 98

Då delområde B och C antas slås samman till D vid framtida förhållanden har flödet för dessa delområden vid befintliga förhållanden, för all yta, adderats. För att ta hänsyn till framtida klimatförändringar och ökade nederbördsmängder ansätts även en klimatfaktor (KF) på 1,25 enligt Svenskt Vattens Publikation P110 vid framtida förhållanden.

Tabell 6 redovisar återkomsttid och dimensionerande flöden för framtida förhållanden på både kvartersmark och allmän platsmark, samt för all yta inom planområdet. Tabell 6 visar också skillnaden i flöde mellan befintliga och framtida förhållanden.

Tabell 6: Dimensionerande dagvattenflöden vid framtida förhållanden för de ytor inom planområdet där markanvändningen kommer förändras, samt för all yta inom planområdet.

Delområde Aefter Delområde Defter

Planområdet Återkomsttid (år)

Flöde (l/s)

Skillnad före & efter (l/s)

Flöde (l/s)

Skillnad före & efter (l/s)

Kvartersmark 5 85 79,2 182 167

20 134 121 287 264

Allmän platsmark 5 33 31,7 97 93,8

20 52 49,9 153 147,9

5 140 118 370 308

20 220 185 580 482

(25)

20 av 36

Beräkning av erforderliga fördröjningsvolymer har utförts enligt Svenskt Vattens publikation P110. Volymerna har beräknats med utgångspunkt i att flödet för respektive delområde inte ska öka efter exploatering. En flödesreducerande faktor på 2/3 har även lagts på utloppsflödet för att kompensera för att avtappningen från ett magasin inte är maximal förrän magasinet är fullt. Erforderlig

fördröjningsvolym för hela planområdet baseras på att utflödet inte ska öka efter exploatering och redovisas i Tabell 7.

Tabell 7: Fördröjningsvolym beräknad med utgångspunkt i att flödet inte ska öka jämfört med befintliga förhållanden.

Delområde A Delområde D Planbestämmelser Återkomsttid (år) Fördröjnings-

volym (m³)

Fördröjnings- volym (m³)

Kvartersmark 5 88 170

20 120 270

Allmän platsmark 5 42 130

20 63 200

5 100 250

20 160 390

(26)

Den övergripande strategin för föreslagen dagvattenhanteringen i planområdet är att fördröja dagvatten enligt P105 och P110:s rekommendationer, samt att rena dagvatten från hårdgjorda ytor. Generellt så bör dagvattenhanteringen i området följa principen för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD). Fördröjning bör i största mån likna naturens förlopp samt ske så nära källan som möjligt.

En översiktlig höjdsättning för området har tagits fram baserat på höjdmodell, skyfallskartering, fältbesök, plankarta. Målet är att få självfall i föreslagna dagvattenanläggningar.

En utgångpunkt vid framtagandet av dagvattenhantering för området är att befintliga, naturliga vattenstråk kan bevaras och nyttjas, samt att dagvattnet bör kunna infiltreras lokalt i så stor utsträckning som möjligt. Detta medför att dagvattnet till stora delar kan hanteras genom naturlig avledning och infiltration, samtidigt som belastningen på det befintliga ledningssystemet minimeras.

Enligt kommunen så bör inte fördröjning i befintliga diken ske. Detta med anledning diken omfattas av strandskydd och att hydrologin i befintliga

våtmarksmiljöer inte bör påverkas. Därför har inga dagvattenåtgärder placerats inom detta område.

Principförslaget på dagvattenhanteringen är framtaget för öppna

dagvattenanläggningar vilket innebär fördröjningsvolymer upp till ett 20-årsregn krävs inom planområdet, se Tabell 7.

(27)

22 av 36

Figur 11. Skiss över föreslagen dag- och skyfallshantering.

Dagvattenhanteringen inom det aktuella planområdet föreslås hanteras enligt nedanstående skissförslag (se figur 11 samt Bilaga 2).

(28)

Fördröjning av dagvatten från kvartersmarken med villor och radhus föreslås ske genom att stuprör frikopplas och leds ut över grönytor inne på respektive

fastighet. Trots att infiltrationskapaciteten i förekommande jordar generellt ligger lågt enligt den geotekniska utredningen kan viss infiltration kan ändå byggas upp i de översta marklagren om matjorden innehåller en viss andel sand och grus.

Stuprören skulle därmed kunna förses med en utkastarböj och takvatten ledas ut över gräsmattan enligt principskisserna i Figur 12 och Figur 13.

Marken bör slutta 1:20 från byggnaden ca 2,5 m för att förhindra eventuell belastning på befintligt dräneringssystem och att vatten leds in mot byggnaden grundkonstruktion (Svenskt Vatten, P105).

Överskottsvatten som inte infiltrerar leds till ett uppsamlande infiltrationsstråk placerat i fastighetsgräns för ytterligare fördröjning se Figur 12 och Figur 13. Vid större regn föreslås makadammagasinen bräddas till befintliga diken samt föreslagna dagvattenåtgärder på allmän platsmark (se kommande kapitel).

Figur 12. Principskiss där takvatten leds ut över mark. Överskottsvatten som inte infiltrerar rinner mot ett uppsamlande dräneringsstråk och vidare mot

dagvattensystem utanför fastigheten. Källa: P105, Fig 9.8.

(29)

24 av 36

Figur 13: Profilskiss där takvatten leds ut över mark. Överskottsvatten som inte infiltrerar rinner mot ett uppsamlande dräneringsstråk och vidare mot

dagvattensystem utanför fastigheten. Källa: P105, Fig 9.9.

Det uppsamlande infiltrationsstråket (till höger i Figur 12 och 13) kan utgöras av ett krossdike eller makadamdike. Olika varianter på makadamdiken är t.ex. en grund skålformad gräsyta underbyggd med makadam, eller ett dike fyllt med makadam likt Figur 14.

Figur 14: Exempel på makadamdiken i gräsyta och intill väg. Översta bilden är tagen i ett villaområde i Nödinge. Källa: Ramböll/ Stockholm Vatten och Avfall.

(30)

med ett grovt material (makadam) som dagvattnet leds till. Makadammagasinet kan göras tätt eller otätt, noteras bör att ett otätt makadammagasin förutsätter att botten av magasinet ligger ovan grundvattennivån. På botten av

makadamdiket föreslås förläggningen av en dränledning. Rekommenderad lutning för infiltrationsstråk i längsled är 0,2-0,5 %.

Placerats makadamdiken i fastighetsgränsen enligt Figur 11 och Bilaga 2 kan erforderlig fördröjningsvolym för kvartersmark (Tabell 7) nås. Utformningen av makadamdikena bör ses över i senare skeden.

Alternativt skulle takvatten kunna avledas till ett underjordiskt makadammagasin enligt principskissen i Figur 15.

Figur 15: Principskiss makadammagasin under mark. Den strypta

tömningsledningen ansluts till ett dike eller ledning. Källa P105, Fig 9.10.

För att nå erforderlig fördröjning upp till ett 20-årsregn i radhusområdet krävs att ett makadammagasin på ca 24 m³ placeras på varje fastighet. Med hänsyn till makadamens porvolym och ett antaget djup på 1 m blir bottenarean på magasinet 80 m². I villaområdet krävs att ett makadammagasin på ca 14 m³ placeras på varje fastighet, vilket med samma porvolym och djup resulterar i en bottenarea på 45 m².

7.2 Allmän platsmark

Fördröjning av dagvatten från nya vägar (benämns lokalgator) inom planområdet föreslås ske i makadamdiken placerade längsmed vägen. Rening av dagvatten kan på detta sätt även kombineras med fördröjning.

I delar av planområdet (sydvästra delen av villaområdet) sluttar marken betydligt mer än rekommenderad lutning för infiltrationsstråk i längsled (minst 0,2-0,5 %).

Detta medför att krossdiket kommer att behöva sektioneras för att erforderlig fördröjningsvolym ska ges. Sektionerna i krossdiket kan utgöras av vallar som består av krossmaterial med mindre kornfraktion än övrig fyllning som vilket möjliggör för dagvattnet att dämma upp bakom (Figur 16). Utformningen av det sektionerade krossdike/diket behöver utredas vidare i senare projekteringsskede.

(31)

26 av 36

fördröjning.

På botten av makadamdiket föreslås en dränledning förläggas. Till ledningen skulle dagvattenbrunnar med kupolsil kunna vara anslutna. Dagvatten kan på så sätt ledas ner till dränledningen via kupolbrunnen om det av någon anledning inte skulle kunna tränga ner genom jordlagret tillräckligt snabbt, se principskissen i Figur 17. Makadamdikena på fastighetsmark skulle via dessa kupolbrunnar även kunna kopplas samman med dikena på allmän platsmark.

Figur 17: Makadamdike med upphöjd dagvattenbrunn försedd med kupolsil.

Figur 16: Profilskiss av sektionerat makadamdike för fördröjning. Källa: Ramboll

(32)

erforderlig fördröjningsvolym för allmän platsmark (Tabell 7) nås. I föreslaget dagvattensystem har dikesbotten antagits ligga 1 m under planerade vägytan.

Utformningen av makadamdikena bör ses över i detalj i ett senare skede.

En samlad fördröjning skulle också kunna anläggas där villaområdet angränsar till Marmorvägen (Bilaga 2). Den samlade fördröjningen kan exempelvis utgöras av ett underjordiskt makadammagasin eller en nedsänkt översilningsyta.

Makadamdiken längs med vägen skulle även kunna bräddas till denna yta via dagvattenledning (Figur 17) vid större regn.

Höjdsättningen av Marmorvägen bör ses över i senare skeden så att denna typ av åtgärd inte riskerar att orsaka olägenheter nedströms.

7.3 Avskärande åtgärder

Med hjälp av avskärande åtgärder kan ytavrinning från uppströms liggande områden hanteras. Diken föreslås placeras enligt Bilaga 2 för att förhindra att dagvatten rinner in på kvartersmark. Avskärande åtgärder kan också vara i form av ett dräneringsstråk infiltrerande grussträng invid bergsslänt, som en låg mur, kantsten eller öppen ränna Figur 18.

Figur 18: Exempel avskärande åtgärd i form av grussträng invid bergsslänten (vänster) och mur (höger). Foto: Ramboll