vingaker.se
Vingåkers kommun Växel 0151-191 00
643 80 Vingåker E-post samhallsbyggnadsnamnden@vingaker.se Besöksadress
Bondegatan 10 A
1 (25)
Datum
Samråd 2019-10-21 Dnr 2016/304 – 214
Gropptorp - Marmorbyn
Detaljplan för del av fastigheten Gropptorp 1:43 i Marmorbyn, Vingåkers kommun, Södermanlands län
PLANBESKRIVNING
Samrådshandling
Flygfoto över Marmorbyn. Markerat område visar ungefärligt aktuellt planområde
Handlingar
Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning (detta dokument) Fastighetsförteckning
vingaker.se 2 (25)
Innehåll
Bakgrund ... 3
Planens syfte och huvuddrag... 3
Förenligt med kapitel 3, 4, 5 miljöbalken (MB) ... 3
Planområdet ... 3
Tidigare ställningstaganden ... 3
Översiktliga planer ... 3
Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden ... 3
Miljöbedömning ... 4
Riksintressen... 4
Strandskydd ... 5
Förutsättningar och förändringar ... 5
Befintlig och ny bebyggelse ... 5
Natur, mark och vatten ... 7
Förändringar... 9
Offentlig och kommersiell service ... 11
Tillgänglighet ... 12
Gator och trafik ... 12
Fornlämningar ... 13
Geotekniska förhållanden ... 13
Upphävande av strandskydd ... 15
Störningar och säkerhet ... 16
Teknisk försörjning ... 17
Vatten och avlopp ... 17
Dagvatten ………18
Värme…… ... ………..21
El………… ... 21
Opto………... 21
Avfall…….. ... 22
Konsekvenser av planens genomförande ... 22
Hur planen är avsedd att genomföras ... 23
Tidplan ………23
Genomförandetid ... 23
Ansvarsfördelning och huvudmannaskap ... 23
Fastighetsrättsliga åtgärder ... 24
Fastighetsbildning, gemensamhetsanläggning m.m. ... 24
Ekonomiska åtgärder ... 24
Kostnadsfördelning ... 24
Tekniska åtgärder ... 24
Tekniska utredningar ... 24
Medverkande tjänstemän ... 25
vingaker.se 3 (25)
Bakgrund
Planens syfte och huvuddrag
Syftet med planen är att möjliggöra ny villabebyggelse i södra Marmorbyn och öka kommunens tomtreserv. Planområdet består av ett område med cirka 25 nya tomter öster om väg 591, som en direkt fortsättning på Marmorbyn åt sydost.
Ingen mark inom planområdet är bebyggd sedan tidigare. Planområdet består av ung blandskog med varierande naturvärde. Den östra delen av området har relativt höga naturvärden medan naturen i den västra delen inte är av samma värde. Exploateringen koncentreras därför till den västra delen medan den östra delen planläggs som natur. Längs planområdets östra gräns löper ett dike och en göl som omfattas av 100 meter strandskydd.
Förenligt med kapitel 3, 4, 5 miljöbalken (MB)
Detaljplanen medför markanvändning som från allmän synpunkt och föreliggande behov är god hushållning. Detaljplanen bedöms därmed vara förenlig med
miljöbalkens 3, 4 och 5 kap, avseende grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden.
Planområdet
Planområdets utgörs av en del av den kommunägda fastigheten Gropptorp 1:43 med en areal på ca 8,3 ha.
Planområdet ligger öster om väg 591, söder om den befintliga bebyggelsen i Marmorbyn. Marmorbyn är i sin tur är beläget ca 15 km öster om Vingåker och ca 12 km nordväst om Katrineholm. Planområdet är uppdelat i en mindre och större del på varsin sida om en avfartsväg från väg 591.
Tidigare ställningstaganden
Översiktliga planer
I Översiktsplan för Vingåkers kommun från 2010 anges Marmorbyn som ett
strategiskt utvecklingsområde. Därmed är markens användning enligt detaljplanen i överensstämmelse med översiktsplanen.
Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden
Aktuellt planområde är inte detaljplanelagt sedan tidigare med undantag för den mindre delen norr om avfartsvägen från väg 591 (se karta nedan). Enligt tidigare byggnadsplan, Ändring och utvidgning respektive upphävande av Byggnadsplan för Gropptorp
vingaker.se 4 (25)
1:77, Arkivnr. 0428-P84/2, fastställd 1984-03-06, är den delen planlagd som industri med en byggnadshöjd på 7,0 m. En remsa prickmark finns mot vägområdet. Byggnadsplanen gäller också för del vägområdet för avfartsvägen som leder mot Gropptorp. Den är planlagd som allmän plats och är illustrerad med plantering längs norra sidan av vägen och i mittrefug.
Del av aktuellt planområde som är planlagt sedan tidigare markerat inom röd streckad linje.
Övrig bebyggelse i Marmorbyn är enligt gällande detaljplaner bestämd till friliggande enbostadshus i en våning.
Miljöbedömning
Undersökning av betydande miljöpåverkan
För detaljplaner ska behovet av en miljöbedömning utredas i en så kallad behovsbedömning. Planer och program som utifrån behovsbedömningen kan antas leda till en betydande miljöpåverkan ska miljöbedömas.
Behovsbedömningen för det aktuella planområdet resulterade i att en
miljökonsekvensbeskrivning inte är nödvändig. Påverkan på omgivande miljö i form av mark, luft och vatten bedöms bli marginell och inte betydande med den planerade exploateringen. Inga naturresurser och hushållningen med dessa
bedöms heller påverkas negativt. Den planerade exploateringen bedöms inte heller medföra några risker för hälsan.
Riksintressen
Planområdet och dess närhet berörs inte av några riksintressen.
vingaker.se 5 (25)
Strandskydd
Strandskyddet har två syften, att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till
strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet och regleras i miljöbalkens 7:e kapitel. Huvudregeln är att strandskyddet gäller 100 meter från det aktuella vattendraget.
Inom planområdet finns det en göl samt ett dike som ger upphov till strandskydd.
Diket är sannolikt en naturlig bäck som grävts ur för att öka flödet.
Förutsättningar och förändringar
Befintlig och ny bebyggelse
Det finns ingen befintlig bebyggelse inom planområdet. I norr gränsar
planområdet till friliggande villor, främst uppförda som 1,5-planshus. Norr om planområdet bedrivs även arkivverksamhet i lagerbebyggelse som tidigare tillhört marmorbruksverksamheten. Marken är planlagd för industri, vilket innebär att kommunen kan behöva gripa in planmässigt för att förhindra nyetablering av industri om det skulle bli aktuell. Inte minst för att säkerställa en god bebyggd miljö i Marmorbyn som helhet.
Planerad bebyggelse begränsas till den västra och norra delen av området med hänsyn till topografin och de höga naturvärdena som påträffats i öster. Marken i det norra delområdet kan behöva fyllas. I det södra delområdet är marken istället relativt torr.
Bebyggelsen planeras till villor och radhus, samtliga i två våningar. På tomternas förgårdsmark planläggs prickmark 6 meter in från vägen för att flytta in
bebyggelsen något från gatan och möjliggöra fördröjning av dagvatten. På tomterna som löper parallellt med väg 591 i det södra området planläggs 6 meter korsmark längs dess västra gräns, bakkanten av tomterna. Uppförande av
komplementbyggnader och plank där kan ha en bullerreducerande effekt samtidigt som det blir en tydlig avgränsning mot vägen. På tomterna i det norra delområdet planeras prickmarken mot avfartsvägen, samt vid infarten och mot befintlig bebyggelse.
Den södra delen av området nås via en avfart mitt för Marmorvägen. Det norra delområdet nås via en avfart öster om Marmorvägen.
Planförslagets fastighetsstorlek på minst 1000 m2 (d) innebär att området som mest kan delas in i 25 fastigheter. Största byggnadsarea per fastighet för en- eller tvåbostadshus är 100 m2 och 50 m2 för komplementbyggnader (e1). I norra delen
vingaker.se 6 (25)
av planområdet tillåts även radhus, med största sammanslagen byggnadsarea på 1000 m2 (e2).
Föreslagen tomtindelning illustrerad med steckade linjer.
Högsta byggnadshöjd är 6 meter och högsta nockhöjd är 8 meter inom samtliga tomter, även de för radhus. Högsta byggnadshöjd för komplementbyggnader är 3 meter inom hela planområdet.
Byggnaderna ska vara radonsäkrade.
vingaker.se 7 (25)
Natur, mark och vatten
Marken inom planområdet lutar flackt mot norr. Den södra delen av planområdet gränsar till låglänt våtmark med dikessystem i öster.
Vegetationen inom planområdet består idag av yngre blandskog och är mycket svårgenomtränglig och har därav ringa betydelse för friluftslivet. I östra delen av området övergår marken i sumpmark och kärr, en värdefull del sett till artrikedom.
En naturvärdesinventering har gjorts av Linnea Natur och Ekologi i juni 2017, för att bedöma skogens naturvärden och kunna väga dessa mot den föreslagna exploateringen samt för att kunna utforma ett planförslag som i största möjliga mån tar hänsyn till naturvärdena.
I naturvärdesinventeringen har fyra delområden undersökts för att bättre kunna kategorisera skogens karaktär och värden.
Kartan visar de fyra delområden som inventerats. Ungefärlig avgränsning av planområdet markerad med vit linje.
Delområde 1-3 berörs av detaljplanen. Delområde 2 ingår endast delvis i detaljplanen.
vingaker.se 8 (25)
I naturvärdesinventeringen konstateras det att det utifrån historiska kartor inte går att få fram någon information om tidigare markanvändning, men utifrån
observationer på plats bedöms det att hela området har präglats av sentida skogsbruk. Det har kalavverkats någon gång under slutet av 1900-talet och därefter planterats med gran. Björk från hyggesfasen har fått stå kvar vilket har medfört att blandskog har bildats. Gallring har skett i större delen av området, vilket gjort skogen glesare, men ingen särskild prioritering har skett i gallringen i naturvårds- eller friluftssyfte.
Delområde 1 bär spår av tidigare betespåverkan men åtminstone en skogsgeneration har passerat sedan betesfasen. Centralt i området finns ett område som avverkats i sen tid och därefter planterats med gran och nu har en mycket svårgenomtränglig karaktär. Runt hygget växer en nyligen gallrad blandskog av främst gran och björk med få träd som är äldre än 30 år,
markvegetationen är av ört/grästyp. Inom området löper ett djupt dike. I norr, mot delområde 2 övergår området i sumpskog, starkt påverkad av dikning.
Delområde 2 är sumpigt och flackt och starkt påverkat av dikningar och
skogsbruk. Det består främst av 30-årig gran-glasbjörksumpskog. Ett djupt dike i norr är sannolikt grävt i ett tidigare bäckflöde och ett dike i söder mot hygget inom delområde 1 är också ett strömdike där signalarter för bäckmiljöer i
skogsbruket observerats. I den mörka sumpskogen växer det bl.a. gott om orkidén nästrot, en kalkgynnad art. Centralt i området finns ett kärr av övergångstyp mellan fattigkärr och medel rikt kärr som tar upp mycket liten areal men är artrikt och värt att bevara. Kärret hålls öppet genom ett visst viltbete, som förekommer eftersom det finns tillgång till öppet vatten i en liten kärrgrop. Endast västra delen av delområdet ingår i detaljplanen.
Delområde 3 består av ung blandskog som i den östra delen växer på sumpmark och i den västra delen på torr och frisk mark. En viss påverkan av den kalkrika berggrunden syns i artsammansättningen. Området uppvisar normala värden knutna till flora, vegetation och fauna för skogsmark. Naturvärdesinventeringens samlade bedömning lyder: ”Det undersökta området uppvisar relativt låga naturvärden till följd av ett alltför intensivt skogsbruk och en starkt påverkad hydrologi. Planområdena 1 och 3 är de mest triviala med hänsyn till flora och vegetation. Påverkansområde 2 har däremot högre naturvärden. Sumpskogen i delområde 2 har trots tidigare dränering och avverkningar kvar vissa värden som en fin population av orkidén nästrot samt ett litet kärr med flera mindre vanliga halvgräs. Samtliga tre delområden har låga värden med hänsyn till friluftsliv.
Exploatering bör undvikas i delområde 2.”
vingaker.se 9 (25)
Förändringar
Alternativa lokaliseringar i närområdet har prövats för att åstadkomma
motsvarande bostadsutveckling som planeras av aktuell detaljplan. Det anses som
mest angeläget att ny bostadsbebyggelse etableras i anslutning till befintlig bebyggelse som det aktuella planförslaget, men att den då placeras strategiskt utifrån de gällande naturvärdena samt andra förhållanden.
Trots att planförslaget på sikt kommer innebära en ökad mänsklig närvaro i området anses det inte påverka de identifierade rödlistade arterna negativt då dessa inte är särskilt känsliga. Planläggs området innebär det ett starkare skydd genom planbestämmelser på de höga naturvärdena. Nuvarande markanvändning skogsbruk stoppas vilket annars kan leda till slutavverkning.
Karaktäristisk bild av skogen norr om avfartsvägen. Foto från naturvärdesinventeringen.
vingaker.se 10 (25)
Utformning och skötsel av naturmark
Avsikten med naturmarken är att den ska främja ett rikt biologiskt liv och få betydelse för lek och rekreation. Genom att ange användningen NATUR i detaljplanen vill kommunen säkerställa att naturmarkerna utvecklas optimalt för att tillgodose ekologiska och sociala värden. Naturmarken (NATUR) fungerar som en barriär till den särskilt skyddsvärda naturmarken (NATUR1) i östra planområdet, samt till naturen öster om det föreslagna planområdet. Väl genomtänkta skötselåtgärder bidrar till att skapa attraktiva boendemiljöer.
Naturmarkens användning och skötsel ska syfta till att gynna rekreation och biologisk mångfald. Varsam plockhuggning kan därmed ske, vilket skapar dynamik mellan gläntor och förtätningar och lockar till friluftsliv och rekreation.
Särskilt värdefulla är boträd, torrträd och gamla träd. Värdefulla är även
blommande och bärande träd och buskar (träd och buskar som ger frukt och bär såsom en, rönn, oxel, hagtorn, olvon, slån, bok, avenbok, ek, nypon, hassel, apel, körsbär). Området är sedan tidigare betespräglat och naturligt förekommande ädellövträd kan med fördel gynnas liksom exempelvis även asp, hassel, en och sälg. Sälg är en nyckelväxt för den biologiska mångfalden i Sverige genom sin stora betydelse för pollinatörer. Den blommar tidigt och producerar mycket nektar och pollen av bra kvalitet. Hanplantorna med gula videkissar är de viktigaste att gynna, spara och plantera. Pollinatörer samlar både nektar och pollen. Nektarn ger energi medan pollen förser dem med proteiner, fett, vitaminer och mineraler. Från planområdet är det inte långt till det brukade
odlingslandskapet. En bra insektspollinering kan höja både skörd och kvalitet i flera viktiga grödor.
Fällande av enstaka träd eller delar av träd kan vara nödvändigt om de utgör skaderisk för människor eller egendom, vilket är viktigt i områden där människor rör sig. Bara för att ett träd är dött eller skadat behöver det dock inte innebära en skaderisk. Risken för skada beror på mycket mer, till exempel placering, trädslag och vindfång. En bedömning ska göras med QTRA (riskbedömningssystem för träd) eller annan vedertagen metod för riskbedömning. I sådana sammanhang då åtgärder görs bör högstubbar skapas, vilket ökar mängden död ved och bidrar till den biologiska mångfalden. Planen möjliggör för anordnande av stigar och spänger eller mindre rastplatser som tillgängliggör området för friluftsliv och därmed kan bidra till att gynna folkhälsa. Strandskyddsdispens ska sökas om sådana åtgärder planeras inom strandskyddat område. Det är viktigt för den särskilt skyddsvärda naturen i NATUR1 att de hydrologiska förhållandena inte försämras.
vingaker.se 11 (25)
En selektiv röjning eller slyslåtter kan ske nära kvartersmark, vilket kan skapa en buskridå med blommande och bärande växter. Eventuellt kan mindre stigar röjas fram för att locka till besök i området. En zon med höggrässkötsel eller ängsslåtter kan med fördel lämnas allra närmast kvartersmark. På så vis blir det enklare att sköta gräsmattor och blommande örter och pollinatörer gynnas.
Användningen i NATUR är inte avsedd för bebyggelse annat än för mindre byggnader som skulle kunna behövas för platsens skötsel och bruk, exempelvis förvaring av utrustning för eventuell framtida slåtter i våtmarken i östra
planområdet, samt öster om, utanför planområdet.
Andra skötselmoment som kan bli aktuellt inom planområde NATUR och NATUR 1 utgörs av städning av icke-organiskt material så att naturmarken ger ett naturligt, rent intryck. Självdöda träd, grenar och kvistar som har fallit till marken är inte skräp och ska normalt lämnas kvar, eftersom de har betydelse för
mångfalden. Ris från tidigare röjningar ska däremot tas bort. Sådant kan samlas ihop i så kallade faunadepåer. En faunadepå är en tät och kompakt hög med ved och/eller ris, där smådjur har möjlighet att leva. Den bör placeras en bit från gångvägar och anläggningar så att den inte stör eller blir till en allmän
avstjälpningsplats. Om ingen lämplig plats finns bör riset istället avlägsnas.
Lek och rekreation
Inom den södra delen av planområdet avsätts park där kommunen har som avsikt att anlägga en lekplats. Naturen inom planområdet göras mer lättillgänglig, se beskrivning ovan.
Inom samhällets förskola och skolas områden finns lekplatser. Ca 1 km från planområdet finns även en idrottsplats med tennisbana och fotbollsplan.
Offentlig och kommersiell service Skolor
I Marmorbyn finns skola F-6, förskola samt fritidshem. Dessa ligger alla inom 1 km från planområdet. Högstadieskola för elever som bor i Marmorbyns finns i Vingåker. Det finns ingen gymnasieskola i Vingåkers kommun, elever hänvisas till närliggande kommuner.
Handel och övrig service
Det finns ingen handel och närservice i Marmorbyn. Enligt översiktsplanen ska Vingåkers kommun verka för att god service ska finnas i Marmorbyn.
Planförslaget bidrar till att förbättra underlaget för service på orten i och med ett ökat antal bostäder och invånare. Ytterligare handel finns i Vingåker och i Katrineholm, vårdcentral och äldreboende likaså.
vingaker.se 12 (25)
Tillgänglighet
Utvändig och invändig tillgänglighet regleras enligt BBR, Boverkets Byggregler.
Gator och trafik
Gatunät, gång-, cykel, och mopedtrafik
Planområdet nås från en avfartsväg från väg 591. Till det södra delområdet planeras en gatuslinga där avfarten läggs så att en fyrvägskorsning bildas mitt för Marmorvägen. Den nya gatan planeras att först gå parallellt med väg 591 och avslutas i en slinga i söder.
Avfarten till de föreslagna tomterna norr om avfartsvägen planeras så att ett tillräckligt avstånd på minst 50 m (Krav för vägars och gators utformning, Trafikverkets publikation 2015:086) skapas mellan denna och tidigare nämnda
fyrvägskorsningspunkt. I detta område planeras alla tomterna parallellt med avfartsvägen. En gata anordnas i bakkant av tomterna mellan lagerlokalerna och det aktuella planområdet, med en vändplan längst in.
På väg 591 är hastighetsbegränsningen 50 km/h. Sikten bedöms som god enligt beräkningar i Krav för vägars och gators utformning vid avfart till avfartsvägen då sikten är fri i ca 120 m. I nordöstra delen av planområdet svänger avfartsvägen i en skarp kurva. Sikten vid avfarterna in till både norra och södra delen av planområdet ligger längre bort än 120 m från nämnda kurva vilket ger minsta önskade längd för god sikt även där. Arkivverksamheten genererar lite trafik.
För samtliga nya gator inom planområdet är vägområdesbredden 7 m och gatubredden planeras till 4,5 m, för att medge utrymme för diken.
Inget gång- och cykelvägnät finns utbyggt i Marmorbyn.
Kollektivtrafik
Busshållplats med trafik mot Katrineholm finns i nära anslutning till planområdet.
Planområdet omfattas, liksom hela Marmorbyn, av beställningstrafik till Vingåker.
Parkering
Parkering ordnas inom respektive fastighet.
vingaker.se 13 (25)
Fornlämningar
Den häradsekonomiska kartan är från sent 1800-tal och visar på att planområdet var skogbevuxet även då, vilket talar för att det inte finns några fornlämningar inom det aktuella området för planen. Enligt riksantikvarieämbetets fornsök (raa.se) finns heller inga kända fornlämningar inom planområdet eller i dess närhet. Inga fornlämningar har påträffats på platsen och planen utgår därmed från att inga fornlämningar finns.
Om fornlämningar påträffas ska kontakt tas med Länsstyrelsen.
Häradsekonomisk karta från år 1897-1901. Planområde inom röd ring. Karta från Lantmäteriet.
Geotekniska förhållanden
Området är relativt flackt, med viss lutning från sydväst mot nordost. Marknivån vid undersökningspunkterna varierar mellan ca +40 och +45 (RH 2000).
vingaker.se 14 (25)
SGU:s jordartskarta. Undefärlig avgränsning av planområdet med svart linje.
Enligt SGU:s jordartskarta består de ytliga jordlagren i området huvudsakligen av morän och angränsar till ett torvområde.
Vingåker kommun har låtit utföra ett PM geoteknik (Tyréns 2018-04-20) över planområdet.
Överst i jordprofilen återfinns ett ca 0,2 m mäktigt mulljordslager. Under detta följer silt, lerig silt och/eller sandig silt eller siltig sand, bitvis med grusinnehåll ner till varierande djup av ca 1-5 m under markytan. Därefter följer morän. Härav kan tydas att jordens relativa hållfasthet är medelhög eller hög.
Infiltrationskapaciteten i förekommande jordar är generellt låg.
Grundvattennivån låg vid avläsning 26 mars 2018 på ca 0,6-2,2 m under markytan.
Vid avläsning var grundvattennivåerna i Sverige över lag ovanligt höga. Generellt varierar grundvattennivån med årstid och nederbörd.
Radonmätningar är inte utförda men med anledning av berggrunden kan det inte uteslutas att radon kan förekomma. Därav krävs radonsäkert byggande,
byggnaderna ska vara radonsäkrade.
vingaker.se 15 (25)
Rekommendationer
Grundläggning görs frostskyddad och med normal dränering. Hus upp till tre våningar kan grundläggas med kantförstyvad bottenplatta på mark. Eventuella sättningar förväntas bli mycket små.
Ingen stabilitetsrisk eller risk för skred föreligger då området är relativt flackt.
Schakter ner till grundvattenytan ska ske med släntlutning 2:1. Förekommande siltjordar är flytbenägna vid vibrationer och nederbörd, schakter bör inte stå öppna för länge då risk finns att ihållande nederbörd gör sliten flytbenägen.
Schakt undergrundytan bör ske med släntlutning 1:1.
Infiltrationskapaciteten i förekommande jordar är generellt låg. Lämpligen tas dagvatten omhand genom olika typer av fördröjningsmagasin så som dammar och/eller svackdiken i tomtgräns.
Upphävande av strandskydd
Inom planområdet omfattas diket och gölen av 100 meter strandskydd. För att kunna upphäva strandskyddet i en detaljplan måste det finnas särskilda skäl enligt 7 kap. 18 § miljöbalken samt att syftet med strandskyddet inte motverkas, det vill säga att djur- och växtlivet inte påverkas och allmänhetens tillgång till
strandområden inte försämras.
Detaljplanens exploatering bedöms inte påverka de naturvärden samt djurliv som är förknippade med diket och gölen negativt. Strandskyddet föreslås upphävas för kvartersmark, gatumark och viss del av naturmark. En fri passage säkerställs genom allmän plats, naturmark.
Som särskilt skäl till strandskyddets upphävande anges 7 kap. 18§:
2. strandskyddet gäller vid en liten sjö eller ett litet vattendrag och områdets betydelse för att tillgodose strandskyddets syften är liten.
På plankartan finns en administrativ bestämmelse om att strandskyddet upphävs inom de områden som berörs.
vingaker.se 16 (25)
Störningar och säkerhet
Luft
Inga mätningar har gjorts för att ta fram värden på luftkvaliteten. Sannolikheten att kvaliteten skulle försämras i och med planens genomförande bedöms som obefintlig. Trafikalstringen till området kommer endast öka marginellt.
Buller
I Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader står bestämmelserna om riktvärden för buller utomhus för bl.a. vägar vid bostadsbyggnader. Buller från vägar bör enligt 3 § inte överskrida
- 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och
- 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden.
Baserat på Trafikverkets nationella databas (NVDB) framgår att det på väg 591 passerar 1056 (+/- 11) fordon per dygn, varav 62 (+/- 24) är tung trafik. Enligt NVDB:s vägledning är förväntad dygnsekvivalent ljudnivå 56 dBA 20 m från väg 591 mitt, då hastigheten är 50 km/h. 20 m från väg 591 mitt är ungefär i mitten av de tomter som löper längs med väg 591. Då arkivverksamheten genererar mycket få transporter bedöms den inte förorsaka buller eller vibrationer i planområdet.
Trafikbullret vid fasad bedöms med marginal (4 dBA) ligga under riktvärdena i planområdet. För uteplats inom tomterna längs väg 591 kan ljudnivån komma att överstiga riktvärdena. En planbestämmelse b1 införs att uteplatser ska placeras på tyst sida av en byggnad. Alternativ kan vara att sätta upp bullerplank mot väg 591.
Korsmarken längs med väg 591 tillåter uppförande av komplementbyggnader och plank som har en bullerreducerande effekt.
Marken omedelbart norr om planområdet är planlagd för industri, men idag helt störningsfri. Det innebär att förutsättningarna kan komma att förändras vid ett ägarbyte. Kommunen kan då behöva gripa in planmässigt och enligt annan lagstiftning om nyetablering av industri skulle bli aktuell, inte minst för att säkerställa en god bebyggd miljö i Marmorbyn som helhet.
Säkerhet
Diket som löper i planområdets östra del, samt damm för fördröjning av dagvatten utgör en risk främst för barn som rör sig i området. Ett staket eller någon annan form av avgränsning för att minimera risken att falla i vattnet bör sättas upp.
vingaker.se 17 (25)
Diket med branta kanter, i östra delen av området.
Teknisk försörjning
Vatten och avlopp
Planområdet kommer anslutas till kommunalt vatten och avlopp (VA) och ingår i verksamhetsområde för VA. Sörmland vatten är huvudman för vatten och avlopp i Marmorbyn. Ledningar planeras att läggas med självfall inom området.
Anslutningspunkt bör finnas vid korsningen med Marmorvägen och vid den nya infarten till det norra bostadsområdet.
vingaker.se 18 (25)
Dagvatten
Sjö Kolsnaren (SE654601-151038) är recipient för området. Sjön har följande status:
o Otillfredsställande ekologiskt status på grund av övergödning.
Vattenförekomsten bedöms inte kunna nå God ekologis status till 2021 och ett tidsundantag till 2027 har därmed satts.
o Uppnår ej god kemiskt ytvattenstatus. Allmänt överskridande av ämnena kvicksilver och polybromerade difenyletrar.
• Grundvattenmagasin, sand- och grusförekomst genom Kolsnaren (SE654775-151332)
o God kemisk grundvattenstatus
• Grundvattenmagasin, sand- och grusförekomst genom Kolsnaren (SE654595-151471)
o God kemisk grundvattenstatus
Med de föreslagna åtgärderna beskrivna nedan samt med den utspridningseffekt som sker i Kolsnarens totala vattenmassa bedöms planförslaget att inte medföra någon försämring av Kolsnarens, områdets recipient, status.
Vingåkers kommun har låtit Ramböll Sverige AB utföra en dagvattenutredning (2018-11-28) för aktuellt detaljplaneområde. I och med att naturmark tas i anspråk för kvarters- och gatumark krävs fördröjning och rening av dagvatten, för att inte riskera att sjön Kolsnaren påverkas samt för att hantera ökade flöden som blir följden av ökad bebyggelse och mer hårdgjord yta.
Sedan tidigare finns två trummor under avfartsvägen samt diken längs den östra plangränsen och avfartsvägen. Samtliga diken ansluts till befintlig
dagvattenledning i nordvästra delen av planområdet med utlopp i Kolsnaren. Det finns två naturliga våtmarker i planområdet, öster om planerad bebyggelse i södra området.
Lågpunktskarteringen speglar den situation när avloppssystemet går fullt och all ytavrinning sker på ytan (se bild nedan). Punkterna 2-4 bedöms medföra viss översvämningsrisk.
Fördröjningen ska i största mån likna naturens förlopp och ske så nära källan som möjligt. Befintliga, naturliga vattenstråk ska bevaras och nyttjas, med undantag för befintligt dike längs östra plangränsen då det omfattas av strandskydd. Ett
principförslag är framtaget för öppna dagvattenanläggningar vilket innebär att fördröjningsvolymer för upp till ett 20-årsregn krävs inom planområdet.
Principförslaget föreslår lokalt omhändertagande av dagvatten inom kvartersmark.
Frikopplade stuprör leder ut dagvattnet över grönytorna inom respektive
vingaker.se 19 (25)
fastighet. Överskottsvatten som inte infiltreras leds förslagsvis till uppsamlande infiltrationsstråk i fastighetsgränserna som kan utgöras av exempelvis kross- eller makadamdike. När större nederbörd än det dimensionerande regnet når
planområdet måste bortledning och bräddning kunna ske på ett säkert sätt.
Lågpunktskartering för planområdet hämtad från Scalgo, från Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn, Ramböll Sverige AB.
vingaker.se 20 (25)
Skiss över föreslagen dagvatten- och skyfallshantering.
Som alternativ till makadamdiken kan takvattnet avledas till underjordiska makadammagasin. Inom den södra delen av planområdet (område D i
dagvattenutredningen) krävs ett makadammagasin på 14 m3 på varje fastighet.
Med hänsyn till makadamens porvolym och ett antaget djup på 1 m blir
bottenarean 45 m2. Inom den norra delen (område A) krävs makadammagasin på 24 m3 på varje fastighet, med ett djup på 1 m och en bottenarea på 80 m2.
Reserverat område för makadammagasin inom kvartersmark har planbestämmelse b1 inom prickmark. Fastighet avser de illustrerade fastigheterna under rubriken Befintlig och ny bebyggelse. Om fastighetsbildningen gör avsteg från illustrationen kan beräknade volymer behöva räknas om.
För allmän platsmark föreslås avvattning av lokalgatorna med fördröjning i längsgående gräsbeklädda makadamdiken. Rening och fördröjning kombineras därmed. Vägområdets bredd (7 meter) med en gatubredd på 4,5 meter medger diken på båda sidor om vägen. Marken i den sydvästra delen av planområdet är sluttande vilken kräver att föreslagna makadamdiken sektioneras (”trappsteg”) för att möjliggöra fördröjning. Detta bör utredas i senare projekteringsskede.
Kommunen kommer att upprätta en skötselplan för omhändertagandet av dikena.
vingaker.se 21 (25)
Intill avfartsvägen i det södra områden inom allmän platsmark skulle även en samlad fördröjning kunna anläggas, markerad i plankartan. Denna fördröjning skulle kunna utgöras av exempelvis ett underjordiskt makadammagasin eller en nedsänkt översilningsyta. Makadamdikena längs med vägen skulle även kunna breddas hit via dagvattenledningar.
Vidare föreslås även att någon form av invallning längs södra delen av Marmorvägen i höjd med lågpunkt 2 och 4 för att minska risken för
översvämning i samband med skyfall. Därtill rekommenderas även att installera en bakvattenlucka på befintlig trumma under Marmorvägen för att undvika att vatten däms vid punkt 2 vid skyfall.
Höjdsättning ska säkerställa att det finns marginal så att byggnader inte riskerar att översvämmas. Höjdsättningen ska också se till att dagvattnet rinner bort från byggnader via skyfallsvägar som gångvägar och gator till mindre känsliga platser där dagvattnet kan tillåtas att bli stående. Kommunen kommer sätta
höjdsättningen vid projektering i ett senare skede när planen har vunnit laga kraft.
Föroreningsmängderna ökar jämfört med befintliga förhållanden, vilket innebär att rening krävs. Beräkningarna visar att trots reningsåtgärder lyckas inte
föroreningsmängden reduceras densamma som vid befintliga förhållanden.
Förutsatt att förslagna dagvattenåtgärder implementeras bedöms dock att
recipienten inte påverkas negativt av föreslagen exploatering. Detta med anledning av att viss rening sker i befintliga dagvattendiken och på väg till recipient samt på grund av den utspädningseffekt som sker i recipienten. Möjligheten att nå
miljökvalitetsnormerna för sjön Kolsnaren försämras därmed inte. Inom planområdet finns inga potentiellt förorenade områden.
Värme
Ingen fjärrvärme finns inom Marmorbyn idag och inga planer för utbyggnad.
Enskilda lösningar tillämpas för respektive hus.
El
Planområdet berör inga befintliga elledningar. Inom planområdet finns möjlighet för en transformatorstation inom område markerat med E.
Opto
Fiber finns i anslutning till planområdet. Tekniska Verken i Katrineholm är nätägare.
vingaker.se 22 (25)
Avfall
Kontakt ska tas med Sörmland Vatten och Avfall AB i ett tidigt skede under projekteringen av området för utformning och placering av utrymmen för avfallshantering. Hämtning planeras att ske fastighetsvis.
Konsekvenser av planens genomförande
Planen innebär en förlust av skogbevuxen mark för att tillskapa nya bostadstomter. Lokaliseringen av bostäderna är dock god med hänsyn till möjligheter att utnyttja redan befintlig infrastruktur i och med läget i direkt anslutning till befintlig bebyggelse i Marmorbyn, samtidigt som värdefull natur bevaras. De nya tomterna har placerats med hänsyn till förekommande
naturvärden samt terräng, och de mest värdefulla delarna av skogen har planlagts som natur, vilket innebär ett starkare skydd för värdena än om ingen planläggning skulle ske. Alternativa lokaliseringar i närområdet har prövats för att åstadkomma motsvarande bostadsutveckling men förkastats då exploatering i anslutning till befintlig bebyggelse anses som mest angeläget.
Närheten till naturen ger goda möjligheter till rekreation för de närboende, samt aktiviteter både på land och vatten. Med de redan befintliga
kollektivtrafikförbindelserna till både Vingåker och Katrineholm är placeringen av ny exploatering i landsbygdsmiljö bra och kan ge underlag till ännu bättre
förbindelser. Fler boende i Marmorbyn ger även ett bättre underlag för att utöka serviceutbudet i samhället.
Sett ur ett barnperspektiv finns god möjlighet för lek inom planområdet med en lekpark nära belägen. Även skogen kan bjuda in till lek. Dock måste riskfaktorn kring diket och gölen i öster ses över för att minimera risken att trilla i. Det är även önskvärt att en säker gång- och cykelpassage anläggs som korsar
avfartsvägen och ansluter till Marmorvägen för att barn ska kunna ta sig till skolan. Inne i Marmorbyn finns även en fotbollsplan som kan fungera som en mötesplats på fritiden. För de något äldre barnen finns kollektivtrafikförbindelser både till Vingåker och Katrineholm där fler mötespunkter finns.
Ett släpp mellan tomterna planeras in för att underlätta passage över väg 521 till busshållplats och sjön. Att korsa vägen är en riskfaktor och åtgärder bör eventuellt vidtas.
Miljökvalitetsnormer för vatten, luft och buller beräknas att inte överskrida tillåtna värden.
vingaker.se 23 (25)
Hur planen är avsedd att genomföras
Tidplan
September 2019 Samråd
December 2019 Samhällsbyggnadsnämnden beslutar om granskning Februari 2020 Samhällsbyggnadsnämnden /KF beslutar att anta planen Mars 2020 Detaljplanen vinner laga kraft om inga överklaganden
Genomförandetid
Genomförandetiden är 10 år från den dag detaljplanen vinner laga kraft.
Ansvarsfördelning och huvudmannaskap
Allmän plats
Vingåkers kommun är huvudman för allmänna platser och ansvarar därmed för utbyggnad av gator samt skötsel av allmänna platser.
Huvudman VA
Kommunen via Sörmland Vatten och Avfall AB Huvudman dagvatten
Kommunen via Sörmland Vatten och Avfall AB Elnät
Tekniska verken i Katrineholm Kvartersmark
Kommunen anlägger lokalgator och ordnar med dagvattenfördröjningen och röjer träd inom kvartersmark inför försäljning av tomterna. Därefter ansvarar
respektive fastighetsägare för skötsel av anläggningarna.
vingaker.se 24 (25)
Fastighetsrättsliga åtgärder
Fastighetsbildning, gemensamhetsanläggning m.m.
Från kommunens fastighet Gropptorp 1:43 ska ca 25 tomter (minsta areal 1000 m2 per fastighet) styckas av som en följd av planen.
Ansökan om fastighetsbildning görs av kommunen.
Aktuell sträcka av avfartsvägen förvaltas av en vägsamfällighet och utgör en gemensamhetsanläggning. Denna kommer att upphävas i en lantmäteriförrättning och i och med det övergå till kommunalt huvudmannaskap inom planområdet.
Ekonomiska åtgärder
Kostnadsfördelning
Anläggnings- och anslutningsavgifter för vatten och avlopp bekostas av Vingåkers kommun enligt gällande taxor.
Lokalgator och ev. gång- och cykelväg anläggs och bekostas av Vingåkers kommun.
Dagvattendiken och fördröjningsmagasin för dagvatten anläggs och bekostas av Vingåkers kommun.
Kostnader för fastighetsbildning bekostas av Vingåker kommun.
Förrättningskostnader debiteras enligt lantmäteritaxan.
Samtliga kostnader ovan och kostnader för detaljplanen kommer ingå i tomtpriset, vid försäljning av tomter.
Tekniska åtgärder
Tekniska utredningar
Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn. 2018-11-28, Ramböll.
PM Geoteknik Gropptorp, Marmorbyn. 2018-04-20, Tyréns AB.
Skog söder om Marmorbyn. Inventering och naturvärdesbedömning. Juni 2017, Linnea – Natur och Ekologi.
vingaker.se 25 (25)
Medverkande tjänstemän
Medverkande
Tidigt samråd har skett angående behovsbedömning med Länsstyrelsen Södermanlands län.
Planen har upprättats av Anna Maria Häggblom och Johanna Stafström, Tyréns AB, i samarbete med Vingåkers kommun.
Vingåkers kommun Namn
Samhällsbyggnadsnämndens beslut Samråd: XXXXX Granskning: XXXXX Antagande: XXXXX
