2020-03-29
DAGVATTENUTREDNING
TÄBY PARK, DETALJPLAN 5
DAGVATTENUTREDNING
Täby Park, detaljplan 5
KUND
Riksbyggen ekonomisk förening
KONSULT
WSP Samhällsbyggnad
WSP Sverige AB
121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000
wsp.com
KONTAKTPERSONER
Anders Rydberg anders.rydberg@wsp.com
UPPDRAGSNAMN
Dagvattenutredning Täby Park dp 5 UPPDRAGSNUMMER
10296396 FÖRFATTARE
Erika Wikmark, Caroline Dahl & Anders Rydberg DATUM
2020-03-29
INNEHÅLL
1 BAKGRUND 5
2 SYFTE 5
3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN 6
3.1 OMRÅDESBESKRIVNING 6
3.2 GEOLOGISKA OCH HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN 7 3.3 AVRINNINGSFÖRHÅLLANDEN OCH BEFINTLIG DAGVATTENHANTERING 9
3.4 RECIPIENT OCH MILJÖKVALITETSNORMER 10
3.5 GRUNDVATTENFÖREKOMST 12
4 FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN 12
4.1 PLANERAD BEBYGGELSE 12
4.2 AVRINNINGSFÖRHÅLLANDEN OCH PLANERAD DAGVATTENHANTERING 13 4.3 INSTÄNGDA OMRÅDEN, ÖVERSÄMNINGSRISKER 14
5 KRAV PÅ DAGVATTENHANTERING 15
5.1 DAGVATTENHANTERING I TÄBY KOMMUN 15
5.2 HUVUDPRINCIPER FÖR PLANOMRÅDET 16
5.3 HANDLINGSPLAN FÖR GOD YTVATTENSTATUS 18
5.4 LOKALT ÅTGÄRDSPROGRAM TÄBY KOMMUN 19
5.4.1 Befintliga reningsanläggningar 19
5.4.2 Planerade åtgärder för ökad rening 20
6 FÖRSLAG PÅ DAGVATTENÅTGÄRDER 21
6.1 ÖVERGRIPANDE PRINCIPER 21
6.2 BESKRIVNING AV ÅTGÄRDER 21
6.2.1 Dagvattenhantering inom kvartersmark 21
6.2.2 Dagvattenhantering inom allmän mark 21
6.2.3 Dagvattenhantering på bjälklag 22
6.2.4 Växtbädd 23
6.2.5 Skålade gräsytor 24
7 SKYFALLSHANTERING 24
8 BERÄKNINGAR 26
8.1 KARTERING AV MARKANVÄNDNING 26
8.2 BERÄKNING AV DIMENSIONERANDE FLÖDEN 27
8.3 BERÄKNAD AVRINNING OCH FÖRDRÖJNINGSVOLYMER 29
8.4 DAGVATTNETS FÖRORENINGSINNEHÅLL 30
8.5 RESULTAT AV FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER 31
8.6 EFFEKTER PÅ MILJÖKVALITETSNORMER 32
8.7 SKYFALLSHANTERING 33
9 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER 34
9.1 SAMMANFATTNING 34
9.2 SLUTSATSER 35
9.3 VIDARE ARBETE 35
10 REFERENSER 36
BILAGA 1 BERÄKNADE FÖRDRÖJNINGSVOLYMER ENLIGT TÄBYS DAGVATTENSTRATEGI MED TILLHÖRANDE RIKTLINJER
BILAGA 12 KOMPLETTERANDE UNDERLAG FÖR UTFORMNING OCH DIMENSIONERING AV DAGVATTENÅTGÄRDER I PARKOMRÅDE
1 BAKGRUND
Området som utreds i denna rapport är detaljplan 5 (inringat med rött i Figur 1) och som ligger inom programområdet för Täby Park (område inringat i blått i Figur 1), tidigare galoppfältet, som ska utvecklas med ca 6000 bostäder, 4000–5000 arbetsplatser, service, kultur, utbildning, offentliga rum, idrott, rekreation och parker. Planområdet har en area på ca 5,5 ha och utgörs av delar av
fastigheterna Hästen 2, Hästen 4, Viggbyholm 74:1, Viggbyholm 43:23 och Viggbyholm 74:35.
Figur 1. Täby parks programområdes ungefärliga utbredning markerat med blått. Utredningsområdets ungefärliga utbredning markerat med rött.
2 SYFTE
WSP har fått i uppdrag att utföra en dagvattenutredning som underlag till pågående detaljplanearbete.
Dagvattenutredningen har som syfte att undersöka hur den planerade bebyggelsen kommer påverka flöden av dagvatten inom och från planområdet, samt föroreningsbelastningen från dagvattnet, med utgångspunkt från nuvarande förhållanden. Nuvarande och framtida förutsättningar i området
kartläggs och undersöks. För att säkerställa en hållbar framtida dagvattenhantering föreslås lämpliga åtgärdsförslag som går i linje med Täby kommuns dagvattenstrategi och riktlinjer för hållbar
dagvattenhantering.
3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN
3.1 OMRÅDESBESKRIVNING
Planområdet ligger i östra delen av den nya stadsdelen Täby Park i Täby kommun, intill trafikplats Viggbyholm mellan E18 och Roslagsbanan. I dagsläget utgörs området främst av skogsmark men även några gräsytor, mindre vägar samt en byggnad i den sydvästra delen (Figur 2).
Innan exploateringen av Täby Park inleddes präglades området starkt av hästverksamheten i form av galoppbana, träningsbanor, stallar och servicebyggnader men även stora parkeringsytor.
Avvecklingen av hästverksamheten är en förutsättning för Täby Park, och de konsekvenser som följer av områdets utveckling har under programarbetet relaterats till situationen innan verksamheten upphörde. Detta medför att även utvecklingen inom detaljplan 5 också bör bedömas utifrån samma situation.
Område 5 består i nuläget huvudsakligen av skogsmark och grönområden, men omgivande mark består av anläggningar kopplade till den tidigare hästverksamheten med en hög belastning av fosfor, vilket minskar i och med att de ersätts av bebyggelse.
Figur 2. Planområdet utmarkerat med röda linjer.
Planområdet gränsar till två redan antagna detaljplaner. Det är Detaljplan 1 i väster samt Detaljplan 2 öster om planområdet. Dessa har kommit olika långt i projekterings- och byggskede.
3.2 GEOLOGISKA OCH HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN
De geologiska förhållandena varierar inom planområdet (Figur 3). Enligt utförd tolkning (Ulf Jonsson Geo, 2013) utgörs jordarter på höjderna av urberg överlagrat av tunna moränlager. I de lägre belägna områdena återfinns lera, som i områdets centrala delar utgörs av torrskorpelera, eller silt. Leran eller silten har generellt ett tolkat djup mellan 0 – 2,5 meter, med något större djup på 2,5 – 5 meter i områdets nordvästra ände, och underlagras i allmänhet av ett lager friktionsjord med varierande mäktighet.
Figur 3. Jordartskarta med planområdet markerat med blå linjer.
Inom detaljplaneområdet kan det ställvis, i de lägre belägna områdena, förekomma ett övre samt ett undre grundvattenmagasin som är separerade av lager med lera eller silt. Det undre
grundvattenmagasinet finns då i friktionsjorden mellan ovanliggande lera eller silt och underliggande berg, med en sannolik hydraulisk kontakt med grundvattnet i berggrunden. Inströmningsområden för undre grundvattenmagasin inom detaljplaneområdet utgörs av de höjdområden där jordarterna består av morän eller urberg.
Grundvattennivåer kan naturligt variera med flera meter under ett år och mellan olika år. Som högst är grundvattennivåerna vanligtvis under våren och som lägst under sensommaren.
I Figur 4 redovisas bedömd grundvattenströmning. Som framgår av bilden är den huvudsakliga strömningsriktningen nordlig.t
Figur 4 Utsnitt från byggnadsgeologisk karta, tolkade markförhållanden och grundvattenströmning. Källa: PM angående mark- och grundläggningsförhållanden – underlag för detaljplan, Ulf Johnson Geo AB, 2013-03-11. Kartan är baserad på resultat av utförda geotekniska undersökningar, ÅF – Infrastructure AB.
I samband med exploatering kommer delar av marken att fyllas ut medan inom andra delar kommer schaktning bli aktuell, framförallt vid anläggande av garage inom kvartersmark. När fyllnadsmassor läggs på finkorniga jordar finns risk att ytliga grundvattenmagasin bildas eller att grundvattennivån i befintliga magasin ökar. Vid schakt finns risk att grundvattennivåerna sänks.
Ändrade grundvattennivåer kan således medföra fuktproblem respektive risk för sättningar. För att minska dessa risker är det viktigt att rätt dimensionerande grundvattennivåer fastställs när
dräneringsåtgärder utförs. Perioden 2017 – 2019 har i Sverige generellt kännetecknats av
grundvattennivåer mycket under det normala, till följd av små mängder nederbörd och varmt väder, varför fortsatta observationer är nödvändiga för att fastställa lämpliga dräneringsnivåer.
Tidigare observationer (WSP 2016 b, c) visar att vatten periodvis är stående ytligt inom ett låglänt område i anslutning till det mellersta kvarteret. Området har bedömts kunna ha viss betydelse för infiltration till det underliggande berggrundvattnet. Åtgärder bör inte utföras som ökar dräneringen av området och därigenom försämrar denna funktion.
Figur 5 Ytor som är viktiga för grundvattenbildning. Grönt infiltration i bergsprickor och morän, Lila- långsam infiltration via våtmarksområde. DP 5 blå markering, DP 1 röd markering, DP 2 lila markering
3.3 AVRINNINGSFÖRHÅLLANDEN OCH BEFINTLIG DAGVATTENHANTERING
Figur 6 är från den utredning som under programarbetet togs fram över dagvattenhantering för
galoppfältsområdet (WSP, 2016b, c). I utredningen framkommer det att programområdet utgörs av två dominerande avrinningsområden. Dels ett som innefattar galoppfältet som ansluter till en
dagvattentunnel i områdets södra del. Dels den östra delen av området som avrinner norrut mot befintligt dagvattensystem i Stora Marknadsvägen. Utöver detta sker avledning av några mindre markområden till andra förbindelsepunkter, dessa områden är mer låglänt mark i anslutning till väg- och GC-tunnlar.
Befintliga dagvattensystem finns utbyggt längs den angränsande Bergtorpsvägen i öster, liksom längs Marknadsvägen norr om planområdet och E18 söder om planområdet. Nya dagvattensystem finns utbyggda eller planerade inom detaljplan 1 och 2. Systemet leder västerut till det centrala
parkområdet. De södra delarna av detaljplan 5 kommer att anslutas till detta system.
Kapaciteteten hos dagvattensystemet i Marknadsvägen är begränsad. En hydraulisk analys har tidigare utförts för att klarlägga vilka åtgärder som kan vara tänkbara för att säkerställa funktionen vid ett dimensionerande 20-årsregn (WSP, 2019). Den mest sannolika åtgärden är att anlägga ett fördröjningsmagasin vid Kemistvägen/nya simhallen.
Figur 6. Avrinningsområden och nuvarande anslutningspunkter samt bedömt läge för vattendelare. Pilar visar dominerande avrinningsriktning. Figur från tidigare utförd utredning av WSP (2015). Planområdet markerat med blåstreckad linje.
3.4 RECIPIENT OCH MILJÖKVALITETSNORMER
Dagvatten från planområdet rinner naturlig, samt via ledning, till Stora Värtan som utgör en inre del av Östersjön. Avståndet från planområdet till recipienten är ca 2 km (Figur 7).
Figur 7. Recipienten Stora Värtan med delavrinningsområde utmarkerat med mörkblå linje. Planområdets ungefärliga plats markerat med röd cirkel.
Enligt EU:s gemensamma regelverk om vatten, det så kallade vattendirektivet syftar till att säkra en god vattenkvalitet i Europas yt- och grundvatten. Sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten som är tillräckligt stora omfattas av vattendirektivet och kallas då formellt för vattenförekomster. Det finns fastställda miljökvalitetsnormer (MKN) för alla vattenförekomster. Sammanfattningsvis innebär det att en verksamhet eller åtgärd inte får tillåtas av en myndighet eller kommun om de ger upphov till en försämring av vattenmiljön eller äventyrar möjligheten att uppnå den status eller potential som vattnet ska ha enligt MKN.
MKN för ytvatten omfattar ekologisk och kemisk ytvattenstatus samt kemisk och kvantitativ grundvatten- status. Den ekologiska statusen bedöms på en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig medan kemisk ytvattenstatus har två klasser: god och uppnår ej god. Vattenmyndighetens statusklassificering av Stora Värtan sammanfattas nedan i Tabell 1.
Tabell 1. Statusklassning av recipienten Stora Värtan (VISS, 2019)
Kvalitetsfaktor Status Miljökvalitetsnorm
Ekologisk status Måttlig God ekologisk status 2027
Kemisk status Uppnår ej god God kemisk status
Bromerade
difenyleter Uppnår ej god Undantag – mindre strängt krav Kvicksilver och
kvicksilverföreningar Uppnår ej god Undantag – mindre strängt krav
PFOS Uppnår ej god
Tributyltenn Uppnår ej god Undantag – tidsfrist till 2027
3.4.1 Ekologisk status
Den ekologiska statusen för Stora Värtan är klassad som måttlig. Utslagsgivande för den sammanvägda bedömningen av ekologisk status är måttliga halter av klorofyll a, totalmängd kväve och fosfor samt måttlig status för ljusförhållande.
MKN är att god ekologisk status ska uppnås till år 2027. Statusen bedöms att inte kunna uppnås till 2021 med avseende på näringsämnen. För att uppnå god status bör belastningen av fosfor minska med 282 kg/år i recipienten vilket motsvarar 25 % av utsläppen idag enligt VISS (2018). För totalkväve finns ingen mängd angiven i VISS i kg/år men utsläppen måste minska med 21 % för att recipienten ska kunna uppnå god status.
3.4.2 Kemisk status
Den kemiska statusen för Stora Värtan är klassad till uppnår ej god. I stort sätt alla svenska vatten- förekomster har högre halter av kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) än gränsvärdena inom EU, vilket innebär att få vattenförekomster klarar normen för god ekologisk status. Det finns i dagsläget inte några åtgärder som gör det möjligt att komma tillrätta med överskridande av kvicksilver och PBDE. Sverige har därför beslutat att göra ett nationellt undantag för dessa ämnen, och redovisa statusen exklusive dessa ämnen.
Statusen kemisk status utan överallt överskridande ämnen ger dock fortfarande Stora Värtan uppnår ej god kemisk status. Detta då Stora Värtan har förhöjda halter av miljögifterna PFOS och TBT. Även de särskilt förorenande ämnena arsenik och zink överskrider den så kallade klassgränsen för respektive ämne i vatten. Antracen har uppmätts i halter över nationellt gränsvärde för sediment och vatten- förekomsten bedöms därav vara påverkad av förorenat sediment. För att uppnå god status för PFOS är förbättringsbehovet 47 µg/kg våtvikt (VISS, 2018). Föroreningskällorna som identifierats för PFOS är förorenade områden, så som brandstationer och deponier.
3.5 GRUNDVATTENFÖREKOMST
Planområdet är beläget på grundvattenförekomsten Täby-Danderyd vilken är en urbergsförekomst.
Enligt VISS (2019) har grundvattenförekomsten god kemisk och kvantitativ status. Vattenförekomsten täcker större delen av tätortsområdena i Täby samt en del av Danderyds kommun. Planområdet som är ca 5,5 ha utgör ca 0,2% av vattenförekomstens totala yta som uppgår till ca 2700 ha).
Grundvattenförekomsten Täby-Danderyd är ej regionalt prioriterad i Regional vattenförsörjningsplan för Stockholms län (Länsstyrelsen Stockholm, 2018). Dock är områden med berg, morän samt tunnare lerjordar viktiga för grundvattenbildningen. Detta gör att stora delar av planområdet kan anses bidra till grundvattenbildningen.
4 FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN
4.1 PLANERAD BEBYGGELSE
Planområdet utgörs av tre delar som åtskiljs av allmänna gator, vilka i sin tur ingår i detaljplan 1 och 2.
Figur 8. Planerad bebyggelse (2019-12-11) inom planområdet som är markerat med rött. Kvartersbeteckningar som används i texten.
Planområdet kommer att utformas som tät kvartersbebyggelse med huvudsakligen bostäder men även en förskola samt verksamheter i det norra kvarteret. I den norra delen av planområdet planeras en park. Parken ansluter till den s.k. ”gröna slingan” som är ett genomgående parkstråk längs vissa gator i området. Gröna slingan ingår ej i planområdet, utan löper längs planområdets västra gräns samt från parken och västerut mot den centrala parken stråket. I den södra delen av planområdet ansluter gröna slingan till befintlig naturmark som kommer bevaras i största mån (Figur 8).
4.2 AVRINNINGSFÖRHÅLLANDEN OCH PLANERAD DAGVATTENHANTERING
Dagvatten inom planområdet kommer avledas åt två olika håll. Kvarter 1+2, 3 samt allmän platsmark kommer avledas i nordöstlig riktning via nya dagvattenledningar som ansluter till befintliga
dagvattensystem i Marknadsvägen och ledas vidare till recipienten Stora Värtan. Parkytan norr om Kvarter 1+2 avleds dock mot lågpunkt vid planerad GC-port under Bergtorpsvägen. Kvarter 4, 5 samt naturmarken i den södra delen av planområdet kommer via dagvattensystem som anlagts inom Detaljplan 1 att avledas i västlig riktning till centrala parken. Där genomgår vattnet ytterligare
fördröjning och rening, innan avledning sker via befintlig dagvattentunnel till Stora Värtan. Se Figur 9 nedan för illustration över flödesriktningar av dagvatten som är framtagen utifrån planerad höjdsättning inom programområdet.
Den planerade höjdsättningen gör att ytvattendelaren genom området förskjuts jämfört med i dagsläget. Den andel av området som avleds västerut ökar medan den del som avrinner norrut minskar vilket är positivt då dagvatten som avleds västerut genomgår ytterligare steg för fördröjning och rening som nämnts innan. Avrinningen norrut upphör helt genom att avledningen styrs österut via lågpunkter längs Bergtorpsvägen. Detta gör att flödesbelastningen på dagvattensystemet i
Bergtorpsvägen kan begränsas, vilket är positivt då kapaciteten är begränsad.
Det finns dock goda förutsättningar för fördröjning och rening även för dagvatten som avrinner i nordöstlig riktning. Åtgärder planeras inom parkmarken i planområdets norra del innan avledning sker till befintligt dagvattensystem, se Figur 10.
Figur 9. Flödesvägar för dagvatten (WSP, 2015). Planområdet markerat med blå linjer. Stora blå pilar visar generell flödesriktning av dagvatten från respektive del av planområdet markerat med.
Figur 10. Illustration över nya VA-ledningar inom detaljplan 5 och föreslagen ytterligare fördröjning av dagvatten i dagvattenmagasin (schematiskt redovisad) i den norra delen av planområdet.
4.3 INSTÄNGDA OMRÅDEN, ÖVERSÄMNINGSRISKER
Skyfallsberäkningar utfördes i programskedet (WSP 2016a). Beräkningarna bygger på den
höjdsättning som utarbetades då. Simuleringen avser ett 30-minuters 100-års regn med klimatfaktor 1,25. I modellen har hänsyn tagits till planerade dagvattensystem som beräknades ha kapacitet motsvarande ett 20-årsregn. Dagvattensystemen har antagits vara helt fulla och all mark helt
vattenmättad. Ingen hänsyn togs till lokala fördröjningsåtgärder inom området. Beräkningarna visar att det i den aktuella delen av planområdet inte uppkommer några allvarligare översvämningar.
Figur 11. Preliminära beräkningsresultat från översvämningsmodellering. Planområdet markerat med rött.
Efter att skyfalllsmodelleringen genomfördes har höjderna justerats i samband med projektering av allmänna ytor samt att det enligt nu gällande lokala riktlinjer finns krav på fördröjning av hela regnvolymen vid ett 100-årsregn inom kvartersmark. Dessa förändringar bedöms inte riskera att förändra resultatet till det sämre.
Beräknade dämningsnivåer är huvudsakligen under 0,1 m. Något större vattendjup uppträder i stadsparken samt i lågpunkten vid gångtunneln i öster. Vidare så kan något större vattensamlingar uppträda i delar av gröna slingan.
5 KRAV PÅ DAGVATTENHANTERING
Med en genomtänkt dagvattenhantering kan risken för översvämningar och föroreningsbelastning på sjöar och vattendrag minska. Det är kommunens ansvar att se till att det finns möjlighet att hantera dagvattnet inom allmän, privat och samfälld mark och att rådande lagstiftning följs.
Vattendirektivet (2000/60/EG) syftar till att skydda och förbättra kvalitén i alla EU:s vattendrag och har varit delvis införd i svensk lagstiftning sedan 2004 och fullt införd sedan 1/1–2019. För att kunna mäta vattenkvaliteten i olika vattenförekomster görs statusbedömningar som bygger på ett flertal olika parametrar. Mål för framtida vattenkvalitet uttrycks som miljökvalitetsnormer (MKN) vilka formuleras som vilken status som ska uppnås vid en viss tidpunkt. För samtliga vattenförekomster gäller att statusen inte får försämras, och åtgärder får ej medges som riskerar att möjligheterna att uppnå MKN äventyras. För att dagvattenhanteringen ska uppfylla kraven som följer av miljökvalitetsnormerna är det viktigt att utreda recipientens status, samt vilka kvalitetsfaktorer som är relevanta för
vattenförekomsten.
I denna utredning följs riktlinjer från Svenskt Vattens publikation P110 – ”Avledning av dag-, drän- och spillvatten” (2016) som beskriver funktionskrav, dimensionering och utformning av allmänna avlopps- system samt innehåller anvisningar för en klimatsäker samhällsplanering. Utöver denna följs även de riktlinjer, krav och principer som Täby kommun tagit fram för dagvatten på kvartersmark, se nedan i avsnitt 4.1.
5.1 DAGVATTENHANTERING I TÄBY KOMMUN
Täby kommun har tillsammans med fem andra kommuner; Upplands Väsby, Sigtuna, Vallentuna, Sollentuna och Järfälla gått samman i Oxunda vattensamverkan. Syftet med samverkan är att minska föroreningsbelastningen och förbättra vattenkvaliteten i Oxundaåns avrinningsområde. Bland annat har vattensamverkan tagit fram en dagvattenpolicy (Oxunda Vattensamverkan, 2016) som gäller för hela Täby kommun. Policyn framhåller att dagvattnet i första hand ska omhändertas lokalt i
planområdet. Vidare ska en öppen dagvattenhantering prioriteras.
I kommunens antagna dagvattenstrategi (2016-10-18) konkretiseras policyns inriktning enligt nedan.
Inom kvartersmark ska det eftersträvas att låta minst hälften av ytan vara vegetationstäckt och/eller genomsläpplig. Dagvatten från tak och andra hårdgjorda ytor ska ledas dit.
Användandet av miljöstörande ämnen i byggnads- och anläggningsmaterial ska undvikas.
Direktanslutning av ofördröjt takdagvatten till allmän dagvattenledning tillåts ej.
Tak i stadsmiljö ska, där så är möjligt, avvattnas mot gårdar eller mot gator med förgårdsmark.
Stuprör mot gata ska uppfylla kraven om fri höjd för utstickande hinder.
Dagvatten från gator/vägar, större markaparkeringar (>5 fordon inom samma fastighet), torgytor samt lek- och aktivitetsytor ska fördröjas före avledning. Fördröjningsåtgärder
dimensioneras för 10 mm regn och en tömningstid på ca 12 timmar. Tömning genom infiltration bör eftersträvas.
Dagvatten från större markparkeringar (>5 fordon inom samma fastighet) ska oljeavskiljas före avledning.
Lågt liggande mark avsätts för natur- och parkändamål, aktivitetsytor eller andra typer av ytor som tillåts att tillfälligt översvämmas vid mycket stora regn, motsvarande ett klimatkompenserat 100-årsregn.
Ytor för översvämningshantering ska skapas genom att parker, aktivitetsytor, torg och
parkeringsplatser eller andra lämpliga delar placeras lägre än omgivande bebyggelse. Detta för att skydda omgivande bebyggelse mot extrema flöden och höga vattennivåer.
Byggnader och samhällsviktiga anläggningar ska placeras och höjdsättas så att
översvämningar inte orsakar betydande skador eller större problem med framkomligheten.
Generellt ska fördröjning av dagvatten inom Täby kommun ske i första hand i vegetationsbaserade lösningar såsom gräsytor, skelettjordar, regnträdgårdar, dammar, diken eller andra typer av öppna växtbäddar eller vegetationsytor. I andra hand ska fördröjning ske i övriga typer av filtrerings- och infiltrationsbaserade anläggningar så som makadamdiken, stenkistor eller liknande. I tredje och sista hand ska fördröjning ske i underjordiska magasin eller andra typer av anläggningar.
Enligt principer för dagvattenhantering i Täby kommun ska dagvattensystem alltid dimensioneras för klimatkompenserat 20-årsregn för tät bostadsbebyggelse och klimatkompenserat 30-årsregn för centrum- och affärsområden. Klimatkompensationen ska göras med en klimatfaktor på 1,25.
Enligt Täby kommuns (2017b) ABVA (Allmänna bestämmelser för vatten och avlopp) ska fastigheter anslutna till kommunens dagvattensystem, som avvattnat mer än 1 000 m2 hårdgjord yta, fördröja minst hälften av det totala flöden från ett klimatkompenserat 20- eller 30-årsregn inom fastigheten.
Dessutom ska ett klimatkompenserat 100-årsregn kunna fördröjas lokalt inom såväl kvartersmark som allmän platsmark.
5.2 HUVUDPRINCIPER FÖR PLANOMRÅDET
I planprogrammet för planområdet Täby Park föreslås följande huvudprinciper (i fallande prioritets- ordning) för dagvattenhantering. Utifrån huvudprinciperna föreslås principer för dagvattenhantering inom detaljplan 5 med utgångspunkt från de lokala förhållandena.
1. Planera så att översvämning undviks
Tekniska system dimensioneras så marköversvämning inte sker oftare än med en statisk återkomsttid på 20 år inklusive klimatfaktor 1,25. Mark och gator höjdsätts så det finns sekundära avrinningsvägar som medger ytligt avrinning vid extrem nederbörd. Gator och entréer höjdsätts så att framkomligheten säkras även vid skyfall med minst 100 års återkomsttid inklusive klimatfaktor 1,25. Konstruktioner som anläggs under beräknade översvämningsnivåer utförs så de ej tar skada vi höga vattennivåer.
2. Säkerställa en fortsatt lokal grundvattenbildning
För att upprätthålla grundvattenbildningen eftersträvas infiltration i så stor utsträckning som möjligt.
Detta kan gynnas genom att undvika bortledande av dagvatten i täta rörledningar, utan istället skapa dagvattenlösningar som medger infiltration till kringliggande mark, särskilt i de delar av området där det är moränjordar i dag. Infiltration i berg sker där det finns kross och sprickzoner i berget. Ett grövre jordmaterial fungerar som ett fördröjningsmagasin som möjliggör att långsam infiltration kan ske under en längre period. I delar av området där utfyllnad sker kan en liknande funktion förväntas.
3. Begränsa uppkomsten av dagvatten
Detta sker i första hand genom att undvika onödiga hårdgjorda ytor och en medveten utformning av de ytor som behöver vara hårdgjorda. Genomsläpplig markbeläggning (ex. gles plattsättning, rasterytor, grusytor) och planteringszoner är materialval som är positiva utifrån denna synvinkel.
Gröna tak är en åtgärd som minskar dagvattenavrinningen sett över längre perioder och detta gäller även exempelvis tjockare växtbäddar på betongbjälklag. Detta gynnar emellertid inte grundvatten- bildningen då effekten är ett resultat av högre avdunstning (evapotranspiration). Genom att leda dagvatten till förgårdsmark kan liknande flödesreducerande effekt uppnås samtidigt som grundvattenbildning gynnas.
4. Tillämpa lösningar som ger trög avledning och rening från gårdar och kvartersmark.
Gårdsmarken i programområdet Täby Park är i mycket hög utsträckning uppbyggd ovanpå betongbjälklag. Även här bör de hårdgjorda ytorna minimeras. Om gården konstrueras på ett genomtänkt sätt finns goda förutsättningar att fördröja dagvatten i enlighet med de krav som redovisats i programskedet.
Detta kan ske med växtbäddar, regnträdgårdar, ytliga översvämningsytor eller nedsänkta/under- jordiska fördröjningsmagasin. Inom gårdsmarken ska även det takvatten som uppkommer fördröjas.
Åtgärder för fördröjning av takdagvatten kan även ordnas på förgårdsmark. För att skapa goda lösningar bör gårdarnas överbyggnad vara minst 800 mm gärna ännu tjockare.
Underjordiska hålrumsmagasin (betongkonstruktioner, rörmagasin eller kassettsystem) kan vara motiverande för att skapa extra fördröjningsvolymer, men bör inte vara den primära åtgärden.
Vid flödesfördröjning sker normalt viss rening genom sedimentering och filtrering genom jordmaterial.
Det är emellertid önskvärt att i stor utsträckning komplettera detta med vegetation. Förutsättningarna är goda att integrera rening och fördröjning i samma anläggningar.
Överskottsvatten avleds till det allmänna dagvattensystemet som leder vidare dagvatten från kvartersmark och gator till något av de gröna stråken eller till parkstråket.
5. Ytlig hantering i gröna slingan
Gröna slingan är ett genomgående parkstråk som också har som syfte att fördröja och utjämna det dagvatten som uppkommer från kringliggande gatumark, och fungera som multifunktionell yta som kan rymma större vattenvolymer vid extrema skyfall. Delar av Gröna slingan angränsar till Detaljplan 5.
6. Avledning till centrala parkstråket
Från de södra delarna av Detaljplan 5 sker avledning via dagvattensystem som byggts ut inom andra detaljplaner inom Täby Park. Dagvattensystemet leder till det centrala parkstråket.
7. Avledning i annan riktning
Dagvatten från Kvarter 1+2 samt Kvarter 3 avleds till parkytan i norra deenl av planområdet. En anläggning för fördröjning och rening av dagvatten skapas här. Parken utformas även för att kunna fördröja större volymer i samband med extrema skyfall. Avledning sker via nya ledningar till Marknadsvägen.
Parkytan norr om kvarter 1+2 utformas för att kunna hantera lokalt bildat dagvatten samt skyfall.
Avledning sker via befintliga system som avvattnar GC-passagen under Bergtorpsvägen.
Utöver de sju punkterna ovan kommer Täby kommun att ställa krav på en viss grönytefaktor för kvartersmark och allmän mark. Grönytefaktor är ett verktyg som genom poängsättning av
utformningen av olika ytor och markanvändning skapar incitament för att uppnå en god bebyggd miljö.
Det bidrar också till att säkerställa att ytor utformas med tanke på lokal dagvattenhantering.
5.3 HANDLINGSPLAN FÖR GOD YTVATTENSTATUS
Täby kommun har tagit fram en handlingsplan med målet att uppnå och bibehålla god ekologisk och god kemisk status för samtliga ytvatten senast år 2027. Syftet med handlingsplanen är att:
Öka takten på åtgärdsarbetet i Täby kommun
Förbättra och skapa rutiner och processer i kommunens vattenvårdsarbete
Omvandla övergripande ramdirektiv och åtgärdsprogram till en anpassad lokal nivå
Definiera behovet av åtgärder, effekten av dem samt ansvarsfördela
Prioriterade åtgärder av betydelse för Stora Värtan har sammanställts i Tabell 2 nedan. Dessa bedöms till största del kunna vara genomförda till år 2025.
Tabell 2. Prioriterade åtgärder för att uppnå god ytvattenstatus för Stora Värtan.
Prioritet Åtgärd Typ av åtgärd
1 Fortsatt miljöövervakning Kunskapshöjande
2 Arninge Handelsområde Fysisk åtgärd
3 Arninge Verksamhetsområde Fysisk åtgärd
3 Vandringshinder ”Vattenfallet” Rönningebäcken Fysisk åtgärd 3 Utred och åtgärda Ullnasjöns internbelastning Fysisk åtgärd
4 Hästängsdammen Fysisk åtgärd
4 Återställande av Rönningebäckens åfåra Fysisk åtgärd
4 Fosfordammar/våtmarker Rönninge by och Löttinge Fysisk åtgärd
4 Hydromorfologisk utredning Kunskapshöjande,
ev. fysisk åtgärd
5 F2-dammen Fysisk åtgärd
5 Skyddszoner/tvåstegsdiken kring vattendrag på Täby kommuns fastigheter Fysisk åtgärd 5 Anpassade skyddszoner och/eller tvåstegsdiken på jordbruksmark Fysisk åtgärd
6 Viggbydalen Fysisk åtgärd
6 Strukturkalkning på jordbruksmark Fysisk åtgärd
6 Utred och åtgärda MIFO-objekt efter behov Kunskapshöjande,
ev. fysisk åtgärd
7 Vandringshinder Rönningebäcken Fysisk åtgärd
7 Näsa äng Fysisk åtgärd
8 Enhagsparken Fysisk åtgärd
5.4 LOKALT ÅTGÄRDSPROGRAM TÄBY KOMMUN
WSP (2018) har på uppdrag av Täby kommun tagit fram kostnadseffektiva och lokalt anpassade åtgärdsförslag för ytvattenförekomsterna inom kommunen. De lokala åtgärdsprogrammen har uppgiften att specificera förbättringsbehov och åtgärder för att förbättra och bibehålla god status i recipienter.
Åtgärderna som presenteras i det lokala åtgärdsprogrammet är åtgärder som krävs utöver den dagvatten- och översvämningshantering som följer av Täby kommuns dagvattenstrategi.
Nettoinflödet av fosfor till Stora Värtan är enligt Naturvatten (2017) 1,7 ton/år, där över 99 % kommer från inflödet av havsvatten via Askrikefjärden och Lilla Värtan. Belastningen från land beräknades till drygt 1,2 ton/år, med huvuddelen från urbana källor och endast en mindre del från skog, jordbruk och enskilda avlopp. För Stora Värtan finns förmodligen en stor intern fosforbelastning från sediment, enligt Naturvatten.
5.4.1 Befintliga reningsanläggningar
Stora Värtans avrinningsområde inom Täby kommun är stort och omfattar dels områden nära men även områden längre bort vars dagvatten leds via ledningar till Stora Värtan. Det finns exempelvis ledningar direkt från Arningeområdet och från avfallsdeponin i Hagbyåns avrinningsområde. Inom Arningeområdet finns dammar samt en bassäng som renar dagvatten och från avfallsdeponin släpps renat lakvatten. Det finns ett trettiotal utflöden av dagvatten, varav de med störst föroreningsmängd är markerade i Figur 12. Täby Park ligger inom avrinningsområdet Viggbygärdet (nr 3 i vänstra bilden i Figur 12), för vilken delar av dagvattnet renas i Viggbydalsdammarna (nr 3 i högra bilden i Figur 12).
Figur 12. Planområdets ungefärliga plats markerat med blå cirkel.
Vänstra bilden:
Avrinningsområden med störst mängder förorening i dagvatten från Täby kommun till Stora Värtan markerade med ljusblått. Siffror indikerar avrinningsområde och gröna punkter är dagvattenutsläpp:
(1) Arninge, Hägerneholm (2) Södra Hägernäs (3) Viggbygärdet (4) Viggbydalen
(5) Centrala Täby och Enebyberg
(6) Ådalsvägen, Näsbypark (7) Lahäll, Sågtorpsvägen
Högra bilden: Befintliga dagvattenanläggningar i Stora Värtans avrinningsområde:
(1) Hägernäsbassängen (2) F2-dammen
(3) Viggbydalsdammarna (4) Sjöängsbassängen (5) Lahällsdammen
Källa: WSP (2018).
5.4.2 Planerade åtgärder för ökad rening
I dagsläget finns två dagvattenanläggningar, Viggbydalsdammarna och Sjöängsbassängen, inom Stora Värtans avrinningsområde med syfte att rena dagvatten från delområdet aktuellt för denna dagvattenutredning. Viggbydalsdammarna (nr 3 i högra bilden i Figur 12) har en yta på ca 0,2 ha och beräknas vara underdimensionerad. För att ge tillräcklig rening bedöms i åtgärdsprogrammet att dammen behöver ha en yta på minst 1,2 ha, men gärna 2 ha för optimal rening. Trots det bedöms det i åtgärdsprogrammet att Viggbydalsdammarna med tillhörande diken ger en god rening för avrinningsområdet. Sjöängsbassängen (nr 4 i Figur 12) är en skärmbassäng med flytande våtmarker.
På grund av dålig funktion av dessa som resultat av is och väderförhållanden ska våtmarkerna tas bort.
Skärmbassängen planeras eventuellt vara kvar men då med mycket lägre reningskapacitet.
För övriga delavrinningsområden till Stora Värtan finns ytterligare planerade dagvattenanläggningar, se Figur 13.
Figur 13. Planering av möjliga reningsanläggningar för Stora Värtans avrinningsområde i Täby kommun inringade i rött (WSP, 2018).
Utifrån beräknad föroreningsbelastning från respektive delavrinningsområde bör främst avrinningen från centrala Täby och Enebyberg ner till Sjöängsbassängen (nr 4 i Figur 12) prioriteras för åtgärder. I dagsläget leds en stor del av centrala Täbys dagvatten ned i en tunnel och sedan till
Sjöängsbassängenn. Lämpliga åtgärder är därför att placera dagvattendammar och
fördröjningsmagasin innan vattnet leds ned i tunneln. Totala ytbehovet för dagvattendammar beräknas till minst 4,5 ha, gärna 8 ha för optimal reningskapacitet. Om de 5 ha planerade dagvattendammarna inom avrinningsområdet skulle anläggas ger det en minskning av totalfosfor på 150 kg/år och för totalkväve på 350 kg/år.
För Viggbydalsdammarna (nr 3 i Figur 12) är beräknad föroreningsmängd som rinner med dagvattnet relativt hög. En viss rening av dagvattnet sker i tillförseln i diken men exklusive denna är rening är den beräknade minsta totalstorleken för dammen cirka 1,2 ha, och cirka 2 ha för optimal reningskapacitet.
Den planerade utökningen av dammen till 0,8 ha skulle ge en minskning av totalfosfor på 30 kg/år och för totalkväve på 70 kg/år.
Det i dagsläget orenade utsläppet vid Ådalsvägen/Näsbydal (nr 6 i Figur 12) behöver åtgärdas. Om möjligt kan de mindre utloppen från avrinningsområden norr och söder om dammen (Höglandsvägen och Bastuholmsvägen) kopplas på den planerade dammen. Dammen behöver vara minst 0,4 ha men gärna 0,7 ha för optimal reningskapacitet. Den planerade dammen är ca 0,5 ha vilket skulle ge en minskning av totalfosfor på 15 kg/år och för totalkväve 35 kg/år.
Sammantaget blir den bedömda potentiella effekten av identifierade åtgärder inom Täby kommun en årlig minskning med ca 220 kg fosfor. Detta ska ställas i relation till det samlade betinget enligt VISS att fosforbelastningen på Stora Värtan bör minska med 285 kg/år.
Tabell 3 Sammanställning över beräknad effekt (kg/år Tot-P) av identifierade dagvattenåtgärder inom Täby kommun med utlopp till Stora Värtan.
P max N max
Lahällsdammen (nr 5 i i Figur 12) 25 55
Sjöängskanalen (nr 4 i Figur 12) 150 350
Viggbydalsdammarna (nr 3 i Figur 12) 30 70 Ådalsvägen/Näsbydal (nr 6 i Figur 12) 15 35 Sammanlagd potentiell reningseffekt 220 510
6 FÖRSLAG PÅ DAGVATTENÅTGÄRDER
6.1 ÖVERGRIPANDE PRINCIPER
Grundprincipen för att säkerställa en långsiktig hållbar dagvattenhantering är att:
1. Byggnader ska placeras på höjdpartier och grönytor i lågstråk 2. Dagvattenflöden ska begränsas genom infiltration och fördröjning
3. Dagvattnets föroreningsinnehåll ska begränsas genom naturlig rening på väg till recipienten Föroreningar i dagvattnet är i hög utsträckning partikelbundna. En god rening förutsätter därför en god avskiljning av partiklar, vilket kan ske genom sedimentering eller filtrering. Lösta ämnen kan reduceras genom omvandling via kemiska eller mikrobiologiska processer, samt fastläggas genom ytkemiska processer. Genom upptag i vegetation kan framförallt näringsämnen reduceras.
6.2 BESKRIVNING AV ÅTGÄRDER
6.2.1 Dagvattenhantering inom kvartersmark
Gårdarna kommer bebyggas som planterade gårdar med gångvägar och mötesytor. I övrigt är inte gårdarnas utformning närmare bestämd. I utredningen har antaganden gjorts om att dagvatten från takytor och hårdgjorda ytor inom kvarteren omhändertas i växtbäddar. Växtbäddar utförs med ett ytanspråk som är 10% av den reducerade arean. Växtbäddarna utförs med en ytlig dämningszon som är minst 80 mm djup, ett poröst lager på minst 500 mm ovanpå ett dränerande lager som är minst 200 mm. Porositeten i det porösa lagret är ca 15%, och för dräneringslagret ca 30%
6.2.2 Dagvattenhantering inom allmän mark
Dagvatten från hårdgjorda ytor inom allmän platsmark har antagits omhändertas inom redovisade planteringarna i situationsplanen (2019-12-11) . De utgör ca 8% av den reducerade arean.
Planteringarna har antagits utformas som växtbäddar eller som skelettjordar. I beräkningarna har hälften av dagvattnet antagits omhändertas i växtbädd och hälften i skelettjord. Dimensioner på växtbädd har antagits enligt tidigare beskrivning för gårdsytor. Antaget totaldjup på skelettjords- konstruktionen är 1,0 m med en 0,6 m mäktighet på skelettjordslagret med porositet på 15%.
Skelettjordarna kan också anläggas med högre porositet, upp till ca 30% vilket ger större fördröjningsvolym.
Ytterligare fördröjning av dagvatten planeras i parkmarken i den norra delen av planområdet. En möjlig yta för dagvattenmagasin (se Figur 10 för skiss över denna yta) har redovisats, med en ungefärlig area på 290 m2. Denna yta är även tillräcklig för rening av det dagvatten som leds hit via planerade ledningsnät, varför en kombinerad renings och fördröjningsfunktion är lämplig.
Utöver den utpekade platsen för ytmagasin planeras övriga ytor inom parkmarken anläggas som nedsänkta respektive skålade ytor vilket ger ytterligare möjligheter för fördröjning och rening av dagvatten och som bör nyttjas till detta. De gröna ytorna inom parkmarken har en total yta på ca 7400 m2, inklusive ytan för det nämnda dagvattenmagasinet.
6.2.3 Dagvattenhantering på bjälklag
Som nämnt ovan saknas det i nuläget närmare uppgifter kring gårdsbjälklagens uppbyggnad och denna utredning redovisar som följd av detta inte detaljer kring bjälklaget. Dock finns aspekter värda att nämna ur dagvattensynpunkt. Rekommenderade växtbäddsdjup enligt Vinnova (2017) varierar beroende på typ av vegetation, men generellt behövs mellan 150–350 mm för gräsmatta, 250–500 mm för buskage, 350–700 mm för stora buskar, 600–1250 mm för mindre träd/buskträd och minst 1000 mm för större träd. Ett tjockare växtbäddsdjup möjliggör för fördröjning och rening i större utsträckning. För att minska belastningen på bjälklaget men samtidigt skapa tillräcklig porvolym blandas med fördel lättviktsmaterial som exempelvis pimpsten eller biokol in i växtsubstratet. Biokol kan förutom att effektivt hålla vatten, näring och syre även binda näringsämnen och tungmetaller. För att ytterligare minska vikten på bjälklaget kan den undre delen av överbyggnaden bestå av lecakulor, som ger bra dränering och väger lite. Ett dräneringslager med dräneringsledning genom vilken vatten leds till dagvattenledning anläggs underst.
Figur 14. Vegetation och substrattjockled. Illustration Vinnova, 2017.
Det är viktigt att ha välfungerande dränerings- och avvattningsmöjligheter för att inte vatten ska bli stående för länge och orsaka skada eller för stor tyngd på bjälklaget. Detta skapas bland annat genom planering och dimensionering av avvattningsvägar och lutningar och att brunnar placeras i lågpunkter i bjälklaget (Vinnova, 2017). Beroende på bjälklagets bärighet bör brunnar placeras så att viss fördröjning tillåts, dvs att brunnar placeras på en viss höjd ovanför lågpunkten. Exakt placering av lågpunkt bör utredas vidare vid detaljprojektering.
6.2.4 Växtbädd
Växtbäddar är ett lämpligt alternativ för att omhänderta dagvatten då de är en plats- och reningseffektiv metod för att omhänderta dagvatten. Definitionsmässigt handlar det om en
vegetationsbeklädd markbädd med fördröjnings- och översvämningszon för infiltration och behandling av dagvattnet (SVOA, 2017a). Takdagvatten leds via stuprör till antingen nedsänkta eller upphöjda växtbäddar. Dagvatten från hårdgjorda markytor leds ytligt med hjälp av en genomtänkt höjdsättning till nedsänkta växtbäddar.
Figur 15. Principskiss av en växtbädd till vänster. Växtbäddar, både upphöjda och nedsänkta, intill byggnad till höger.
(Principskiss: WRS, foto: Erika Wikmark).
Figur 16. Exempel på växtbädd intill parkeringsyta (foto: Erika Wikmark).
6.2.5 Skålade gräsytor
Skålade och/eller nedsänkta gräsytor är lämpliga för att omhänderta överskottsvatten vid regn som är större än det som ledningssystemet är dimensionerat för. Utformningen av skålade gräsytor kan variera avsevärt och även anläggas som stråk beroende på områdets platsspecifika egenskaper och vilka behov som föreligger. Om de görs stora och grunda kan de även tjäna som multifunktionella ytor, det vill säga ha en normal funktion men sedan tillåtas översvämmas vid skyfall eller kraftigare regn.
Skålade gräsytor kan hålla relativt stora volymer vatten. Via infiltration och kontakt med växtytor sker dessutom rening av dagvattnet genom fastläggning och nedbrytning. Skålade gräsytor med växtlighet kan potentiellt ge mycket stora biologiska och ekologiska effekter beroende på hur de utformas (SVOA, 2017b). I de fall där förutsättningarna för infiltration av vatten till underliggande mark är begränsade bör ytorna förses med dräneringsledningar som ansluts till dagvattenledning.
I Fel! Hittar inte referenskälla. Figur 17 visas exempel på en innergård där en god
dagvattenhantering skapats med mycket grönytor och nedsänkta fördröjningsytor, men även mindre hårdgjorda områden.
Figur 17. Exempel på innergård anpassad för god dagvattenhantering (foto: Erika Wikmark).
7 SKYFALLSHANTERING
Kvartersmark ska enligt Täby kommuns riktlinjer kunna hantera sin egen fördröjningsvolym vid ett 100- årsregn. Om detta inte är möjligt eller om nederbörden överstiger fördröjningsvolymen inom respektive kvarter, sker avledning från kvartersmarken mot allmän platsmark enligt Figur 18.
Avrinning från gatumarken sydväst om Kvarter 5 leds mot parkstråket Gröna slingan väster om kvarteret. Avrinning från naturmarken i söder avleds via dagvattenledningar i Gröna slingan. I övrigt ingår ingen allmän platsmark i planområdets södra delar. De gator som angränsar till planområdets södra delar avleds generellt mot väster till Gröna slingan. Gröna slingan utformas för att kunna rymma ett volymen av ett 100-årsregn från kringliggande gatumark. Avrinning från gårdsytorna inom Kvarter 4
och 5 som inte fördröjs inom kvartersmarken sker också västerut till Gröna slingan. Vid extrema intensiva skyfall som överstiger de volymer som ryms i Gröna slingan sker ytligt flöde i den riktning som följer av den planerade höjdsättningen, flödesriktningar kan ses i Figur 18
I den norra delen av planområdet är parkområdet den naturliga lågpunkten. Parkytan utförs med lågt liggande ytor som kan ta emot ytligt avrinnande vatten vid skyfall. Till parkytan kan vatten avrinna från Kvarter 3, lokalgatan norr om Kvarter 3 samt gatan mellan Kvarter 1+2 och Kvarter 3. Även de två kvarteren öster och väster om parken samt mellanliggande gatumark liksom gatan norr om parken avleds hit, trots att dessa ytor inte ingår i planområdet.
Figur 18. Framtida flödesriktningar för ytliga flöden inom planområdet utifrån höjdsättning erhållen 2020-01-23. Planområde markerat med rött. Allmän platsmark utanför detaljplaneområdet som rinner mot planområdet markerat med gult och kvartersmark utanför planområdet som rinner mot planområdet markerat med grönt.
Den östra parken norr om Kvarter 1+2 tar emot ytligt avrinnande vatten från Kvarter 1-+2 samt från lokalgatorna norr och söder om östra parkområdet. Även avrinningen från markytorna mellan
kvartersmarken och Bergtorpsvägen avleds hit. Även detta parkområde utformas så volymerna vid ett 100-årsregn kan rymmas här. Dimensionering och utformning av dagvattenåtgärder i parkområdet beskrivs närmare i Bilaga 2.
Som framgår av texten ovan finns områden utanför detaljplaneområdet som också rinner mot de två parkerna. Dessa är markerade i Figur 18, där gult visar allmän platsmark och grönt visar kvartersmark.
Dessa ytor har inkluderats i beräkningarna över vilka volymer som behöver kunna fördröjas i parken.
8 BERÄKNINGAR
Beräkningar av framtida flöden och fördröjningsvolymer har utförts. Separata beräkningar har utförts för kvartersmark respektive allmän platsmark. Detta för att säkerställa att en god dagvattenhantering som uppfyller Täby kommuns krav på dagvattenhantering erhålls.
Föroreningsbelastning och föroreningsreduktion redovisas uppdelat enligt avrinningsförhållanden beskrivna i avsnitt 4.2 och som visas i Figur 9. Allt dagvatten från planområdet leds till Stora Värtan, men den del som leds västerut genomgår ytterligare rening i flera steg vid passage genom centrala parkområdet. Det finns även goda förutsättningar för ytterligare rening av det dagvatten som avrinner i nordöstlig riktning, detta kan ordnas inom parkområdet innan det ansluts till befintlig ledning. Denna ytterligare rening har inte inkluderats i föroreningsberäkningarna.
8.1 KARTERING AV MARKANVÄNDNING
Som grund till flödes- och föroreningsberäkningar har nuvarande samt planerad markanvändning karterats (Figur 19 och Figur 20). Kartering har baserats på grundkarta, ortofoto samt situationsplan (2019-11-26).
Avrinningskoefficienter för de olika typerna av markanvändning har valts med stöd av P110 (Svenskt Vatten, 2016), beräkningsverktyget StormTac och platsens förutsättningar. Markanvändningen takyta har getts en avrinningskoefficient på 0,9 och innergårdar har getts en avrinningskoefficient på 0,6 och kategoriserats som gårdsyta inom kvarter i StormTac. Innergårdar har getts denna
avrinningskoefficient då det i dagsläget inte finns några detaljer kring deras utformning och antagande har gjorts om att de består av både genomsläppliga och hårdgjorda ytor. Innergårdarna anläggs även till största del på bjälklag. Övriga hårdgjorda ytor inkluderar markytor som inte identifierats som vägytor eller parkeringsytor har getts en avrinningskoefficient på 0,8 och kategoriserats som marksten med fogar i StormTac. Parkeringsyta, gata och GC-väg har också getts avrinningskoefficienter på 0,8.
Plantering har getts avrinningskoefficient på 0,3, skogsmark en avrinningskoefficient på 0,2 då marken till stor del består av berg. Parkområdet i den norra delen av planområdet har getts en
avrinningskoefficient på 0,2 och kategoriserats som parkmark där även gångvägar inom ytan är inkluderade. För den befintliga vägen inom området har ÅDT antagits till ca 500 och för planerad lokalgata inom planområdet har ÅDT antagits till ca 1000.
Vid föroreningsberäkningar har en lägre avrinningskoefficient tillämpats på gårdsytorna. Genom att de är uppbyggda som växtbäddar har avrinningen över helåret bedömts på motsvarande sätt som för gröna tak/takterasser. Koefficienten för gröna tak är enligt StormTac 0,3.
Figur 19. Kartering av nuvarande markanvändning inom planområdet.
Figur 20. Kartering av planerad markanvändning inom planområdet.
8.2 BERÄKNING AV DIMENSIONERANDE FLÖDEN
För att beräkna dimensionerade dagvattenflöden från området används rationella metoden:
𝑄𝑑 𝑑𝑖𝑚= 𝐴 ∙ 𝜙 ∙ 𝑖(𝑡𝑟) ∙ 𝐶 Där:
- 𝑄𝑑 𝑑𝑖𝑚 = dimensionerande flödet (l/s) - 𝐴 = avrinningsområdets area (ha) - 𝜙 = avrinningskoefficient
- 𝑖(𝑡𝑟) = dimensionerande nederbördsintensitet (𝑙/𝑠, ℎ𝑎) - 𝑡𝑟 = regnets varaktighet (min)
- 𝐶 = klimatfaktor
Avrinningskoefficienter har valts enligt beskrivning ovan. Årsnederbörden för Stockholmsområdet är ca 636 mm. Beräkningar för dimensionerande regn med en återkomsttid på 20 och 100 år med en
varaktighet på 10 min har utförts enligt Dahlström (2010). Dagvattenflödet efter exploatering redovisas med en klimatfaktor på 1,25 enligt riktlinjer i P110 (Svenskt Vatten, 2016).
Nedan i Tabell 4 och Tabell 5 redovisas resultat från beräkningar utförda för nuvarande samt planerad markanvändning.
Tabell 4. Beräknade dimensionerande flöden från planområdet innan exploatering
Befintlig
markanvändning
Area Area Φ Ared Årsvolym Flöde
20 år 100 år
m2 ha ha m3/år l/s l/s
Takyta 233 0,02 0,9 0,02 133 6 10
Väg 1873 0,19 0,8 0,15 953 43 73
Grönyta 10 730 1,07 0,1 0,11 682 31 52
Skogsmark 41 809 4,18 0,2 0,84 5318 240 409
Totalt 54 645 5,46 0,2 1,11 7087 320 544
Tabell 5. Beräknade dimensionerande flöden från planområdet efter exploatering med klimatfaktor
Planerad
markanvändning
Area Area Φ Ared Årsvolym Flöde
20 år 100 år
m2 ha ha m3/år l/s l/s
Kv 1+2
Takyta 4792 0,48 0,9 0,43 2743 155 264
Hårdgjord yta 570 0,06 0,8 0,05 290 16 28
Underbyggd innergård 3795 0,38 0,6 0,23 1448 82 139
Kv 3
Takyta 2107 0,21 0,9 0,19 1206 68 116
Hårdgjord yta 421 0,04 0,8 0,03 214 12 21
Underbyggd innergård 1250 0,13 0,6 0,08 477 27 46
Kv 4
Takyta 2266 0,23 0,9 0,2 1297 73 125
Hårdgjord yta 267 0,03 0,8 0,02 136 8 13
Underbyggd innergård 1273 0,13 0,6 0,08 486 27 47
Kv 5
Takyta 2006 0,2 0,9 0,18 1148 65 110
Hårdgjord yta 563 0,06 0,8 0,05 286 16 28
Underbyggd innergård 1532 0,15 0,6 0,09 585 33 56
Allmän platsmark
Parkeringsyta 97 0,01 0,8 0,01 49 3 5
Gata 2599 0,26 0,8 0,21 1322 75 127
GC-väg 1101 0,11 0,8 0,09 560 32 54
Takyta 12 0,001 0,9 0,001 7 0 1
Hårdgjord yta 1119 0,11 0,8 0,09 569 32 55
Plantering 310 0,03 0,3 0,01 59 3 6
Grönyta inkl. gångväg 9555 0,96 0,2 0,19 1215 69 117
Skogsmark 19 010 1,9 0,2 0,38 2418 136 232
Totalt 54 645 5,48 0,48 2,6 16 515 932 1590
8.3 BERÄKNAD AVRINNING OCH FÖRDRÖJNINGSVOLYMER
Täby kommun ställer fem huvudsakliga krav gällande avrinning och fördröjning av dagvatten från fastigheter och allmän platsmark (se kapitel 5). förutom dimensionerande flöden som framgår av Tabell 5, redovisas nedan i Tabell 7 en sammanställning av de erforderliga fördröjningsvolymer som erfordras för att uppnå respektive krav.
Skogsmarken i södra delen av planområdet har inte inkluderats i beräkningarna, då
avrinningsförloppet är betydligt långsammare och flödena sammanfaller inte tidsmässigt med de urbana flödena. Det är dock viktigt att säkerställa fungerande flödesvägar till Gröna slingan som går strax utanför planområdet för den del av nederbörden som överskrider infiltrationsförmågan i naturmarken.
1. Kvartersmark ska planeras så att minst hälften av ytan är grön och/eller genomsläpplig.
Nedan i Tabell 6 redovisas respektive kvarters innergårdsarea samt den gröna ytan inom den allmänna platsmarken. I tabellen framgår även hur stor andelen innergård/grönyta är i förhållande till den totala arean för respektive kvarter samt allmän platsmark. Som kan ses är den gröna ytan inom allmän platsmark tillräcklig för att uppnå kravet. Det är viktigt att höjdsättningen medger att dagvatten från hårdgjorda ytor leds till de gröna ytorna. Gällande kvarteren kan i tabellen ses att storleken på innergårdarna genomgående är för liten för att kunna uppnå kravet. I den högra kolumnen i tabellen redovisas ytterligare yta som behövs göras grön/genomsläpplig för att uppnå kravet vid antagande om att hela innergårdens yta är genomsläpplig.
Tabell 6. Respektive kvarters innergård/gröna ytor inom allmänplatsmark i förhållande till den totala arean för respektive område. Även den gröna/genomsläppliga yta som ytterligare behövs för att uppnå målet redovisas
Area delområde
Area Innergård/grönyta
Andel innergård/grönyta
av totala arean
Ytterligare yta som behöver göras grön/genomsläpplig
m2 m2 % m2
Kv 1+2 9157 3795 41 780
Kv 3 3778 1250 33 640
Kv 4 3806 1273 33 630
Kv 5 4101 1532 37 520
Allmän platsmark 33 803 28 875 85 -
2. Den totala fördröjningsvolymen inom planområdet ska beräknas för ett klimatkompenserat 100- årsregn, där avtappningen motsvarar flödet från det dimensionerande 20-årsregnet.
För att fördröja ett 100-årsregn från hela planområdet krävs att ca 760 m3 magasineras vid antagande att det kommunala nätet är dimensionerat för ett klimatkompenserat 20-årsregn. Av detta kommer ca 400 m3 från allmän platsmark och resten från kvartersmark. Fördröjningsvolym uppdelat på kvarter och allmän platsmark redovisas i Tabell 7 Avrinning och volymer som behöver hanteras inom de två parkerna redovisas utförligare i avsnitt Fel! Hittar inte referenskälla..
3. Avvattning av vägar, markparkering och hårdgjorda markytor ska rinna till fördröjningsåtgärder som kan rena en volym motsvarande 10 mm regn för den reducerade arean.
Erforderlig fördröjningsvolym för att magasinera de första 10 mm regn för respektive kvarter samt allmän platsmark redovisas nedan i Tabell 7.
4. Takdagvatten ska i första hand ledas ut på mark eller till annan öppen fördröjningsanläggning.
Fördröjningens storlek är inte definierad.
En genomtänkt placering av stuprör utifrån takens utformning bör göras så att möjligheten finns att leda takdagvatten till öppna fördröjningsanläggningar.
5. Resterande hårdgjorda ytor för fastigheter >1000 m2 hårdgjord yta ska fördröjningsvolymen motsvara hälften av flödet från ett klimatkompenserat 20-årsregn.
Volymen som behöver fördröjas för respektive kvarter samt för allmän platsmark redovisas i Tabell 7.
För hela planområdet ger detta en total fördröjning på ca 43 m3 för att fördröja hälften av ett
klimatkompenserat 20-årsregn. Allmän platsmark står för ca 4 m3 resten står kvartersmark för. Detta är dock inte en ytterligare fördröjningsvolym, utan kan vara en del av den totala fördröjningsvolymen som krävs för att fördröja ett 100-årsregn enligt punkt 2.
Tabell 7. Erforderliga fördröjningsvolymer för att möte Täby kommuns krav på dagvattenhantering uppdelade per kvarter och allmän platsmark.
Fördröjningsbehov Fördröjningsbehov Fördröjningsbehov
10 mm 50% 20-årsregn 100-årsregn
m3 m3 m3
Kv 1+2 70 16 174
Kv 3 30 7 70
Kv 4 30 8 72
Kv 5 32 8 78
Allmän platsmark 31 4 366
Totalt 193 43 760
8.4 DAGVATTNETS FÖRORENINGSINNEHÅLL
Syftet med föroreningsberäkningarna är att uppskatta hur förändringen i markanvändning påverkar dagvattnets innehåll av föroreningar och därmed bedöma dess påverkan på recipienten. Dagvattnets föroreningsinnehåll och behov av rening måste beaktas vid utformning av planområdet för att uppnå en reningsgrad som krävs för att inte försämra möjligheten att uppnå MKN.
Föroreningsberäkningar har utförts med dagvatten- och recipientmodellen StormTac. För att uppskatta mängden föroreningar som kommer från planområdet med befintliga förutsättningar och efter
exploatering används schablonhalter för specifika typer av markanvändning. Dessa föroreningshalter tillsammans med avrinningskoefficienter och areor för de olika typerna av markanvändning samt den årliga nederbörden för området ger mängden föroreningar som området genererar under ett år.
Värden erhållna från de använda schablonhalterna bör betraktas som en uppskattning av förorenings- situationen i området, snarare än exakta värden. En årsnederbörd på 636 mm/år har använts vilket är en korrigerad årsmedelnederbörd baserad på en uppmätt nederbördsvolym för Stockholmsområdet enligt SMHI:s metoder (SMHI, 2014. Beräknad föroreningsbelastningen (kg/år) före respektive efter exploatering redovisas för avrinning västerut i Tabell 8 och åt nordost i Tabell 9.
Följande ämnen har beräknats: fosfor (P), kväve (N), bly (Pb), koppar (Cu), zink (Zn), kadmium (Cd), krom (Cr), nickel (Ni), kvicksilver (Hg), suspenderad substans (SS) och opolära alifatiska kolväten (olja). För samtliga ämnen avses totalmängder.
Som tidigare nämnt har planområdet delats upp i två delområden vid föroreningsberäkningar utifrån framtida avrinningsförhållanden. Det ena området avrinner i nordlig riktning och det andra området avrinner i västlig riktning.
Tabell 8. Föroreningsbelastning från del av planområdet som avrinner åt nordöst med befintlig och planerad markanvändning.
Även förändringen i procent redovisas.
Ämne (kg/år) P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja PAH16
kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår Innan 0,4 4,9 0,021 0,057 0,092 0,00094 0,019 0,021 0,00012 180 1,4 0,0004 Efter 1,5 15 0,033 0,12 0,26 0,0045 0,041 0,037 0,00025 300 2,5 0,0044 Förändring (%) 275% 206% 57% 111% 183% 379% 116% 76% 108% 67% 79% 1000%
Tabell 9. Föroreningsbelastning från del av planområdet som avrinner västerut med befintlig och planerad markanvändning.
Även förändringen i procent redovisas
Ämne (kg/år) P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja PAH16
kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår Innan 0,32 3,8 0,027 0,048 0,11 0,0011 0,017 0,024 0,000056 160 0,87 0,00048 Efter 0,64 6,9 0,026 0,059 0,16 0,0027 0,023 0,029 0,000076 170 0,79 0,0025 Förändring (%) 100% 82% -4% 23% 45% 145% 35% 21% 36% 6% -9% 421%
8.5 RESULTAT AV FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER
I beräkningar av föroreningsreduktion i StormTac har antaganden gjorts kring dagvattenanläggningar.
Det har antagits att takytor och hårdgjord mark inom kvartersmark omhändertas i växtbäddar med ett ytanspråk på 10% av den reducerade arean. För allmän platsmark har areor för markerade
planteringar i situationsplan antagits omhänderta dagvatten från de hårdgjorda ytorna, där 50%
antagits renas i växtbäddar och 50% antagits renas genom skelettjordar då det i dagsläget inte finns närmare detaljer kring fördelningen mellan de olika åtgärderna. Gårdsytorna har vid beräkning av föroreningsreduktion givits en lägre avrinningskoefficient, 0,3, enligt beskrivning i avsnitt 8.1.
Tabell 10. Föroreningsmängder före exploatering i jämförelse med föroreningsmängder efter exploatering, inklusive föreslagna åtgärder för omhändertagande av dagvatten som avrinner nordöst. Förändring redovisas även i procent. I tabellen redovisas även föroreningsmängd och förändring mot nuläge efter rening i park.
Ämne (kg/år) P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja PAH16
kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår Innan 0,4 4,9 0,021 0,057 0,092 0,00094 0,019 0,021 0,00012 180 1,4 0,0004 Efter, utan rening 1,5 15 0,033 0,12 0,26 0,0045 0,041 0,037 0,00025 300 2,5 0,0044 Efter, med rening 0,309 4,91 0,0066 0,0422 0,0451 0,000778 0,0147 0,0163 0,000094 74 0,5 0,000418 Förändring -23% 0% -69% -26% -51% -17% -23% -22% -22% -59% -64% 4%
Beräkningarna visar att föroreningsmängderna i dagvattnet som avleds norrut minskar eller är oförändrat jämfört med nuläget för i stort sett samtliga ämnen, även om ingen särskild hänsyn tas till den gemensamma rening som sker i parkområdet.
Tabell 11. Föroreningsmängder före exploatering i jämförelse med föroreningsmängder efter exploatering, inklusive föreslagna åtgärder för omhändertagande av dagvatten som avrinner västerut. Förändring redovisas även i procent. Föroreningsbelastning efter exploatering, exklusive rening redovisas även
Ämne (kg/år) P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja PAH16
kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår kgår Innan 0,32 3,8 0,027 0,048 0,11 0,0011 0,017 0,024 0,000056 160 0,87 0,00048 Efter, utan rening 0,64 6,9 0,026 0,059 0,16 0,0027 0,023 0,029 0,000076 170 0,79 0,0025 Efter, med rening 0,15 2,9 0,0178 0,036 0,067 0,00081 0,015 0,0217 0,000042 107 0,566 0,00036 Förändring -53% -24% -34% -25% -39% -26% -12% -10% -25% -33% -35% -25%
