Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2020

(1)

Välfärdsförvaltningen

Anna Böhlenius, MAR Jens Hallner, MAS

Tomas Öberg, verksamhetsutvecklare Veronica Olmenius, avdelningschef

Dnr

VN 2020/819

Kvalitets- och

patientsäkerhetsberättelse

2020

(2)

Sammanfattning

Kramfors kommun drabbades tidigt under våren 2020 av covid-19. Det medförde ett ansträngt läge för verksamheterna främst inom hälso- och sjukvård, funktionsstöd och äldreomsorg. Inom äldreomsorgen har det varit flera sjuka brukare samtidigt som det har varit flera sjuka medarbetare, vilket har bidragit till en mycket ansträngd situation. Patientsäkerhetsarbetet har under året haft fullt fokus på att minska smittspridning. Flera olika åtgärder har satts in på alla nivåer i organisationen. Utbildningar i basala

hygienrutiner, covid-19 rutiner och skyddsutrustning, har genomförts.

På grund av pandemin har inte de förväntade resultaten som beskrevs i kvalitet- och patientsäkerhetsberättelsen för 2019 kunna uppnåtts.

Majoriteten av de förväntade resultaten kvarstår därför att åtgärda inför 2021.

(3)

Innehåll

Inledning ... 5

1 Övergripande mål och strategier ... 6

2 Organisation och ansvar ... 6

3 Samverkan för att förebygga vårdskador, kvalitetsbrister och missförhållanden ... 8

Intern samverkan ... 8

Extern samverkan ... 8

4 Patienter, brukare och närståendes delaktighet ... 9

5 Rapporteringsskyldighet för hälso- och sjukvårdspersonal och enligt lex Sarah ... 9

6 Synpunkter och klagomål ... 10

7 Egenkontroll ... 10

8 Åtgärder för att öka patientsäkerheten och kvalitén... 11

Genomförda åtgärder ... 11

8.1.1 God och Nära vård ... 11

8.1.2 Tillförande av undersköterskor för sjukvård i hemmet ... 11

8.1.3 Utveckla och kvalitetssäkra journalföring och informationsöverföring 12 8.1.4 Utveckla och säkra process för avvikelsehantering ... 12

8.1.5 Nationell handlingsplan för patientsäkerhet ... 12

8.1.6 Vision E-hälsa 2025 ... 12

8.1.7 Kompetensutveckling i verksamheten ... 13

8.1.8 Utveckla och kvalitetssäkra demensvården ... 13

8.1.9 Andelen sveplarm särskilt boende för äldre ... 13

8.1.10Kvalitetsutveckling genom digital teknik ... 14

9 Riskanalys ... 14

10 Utredning av händelser – vårdskador, kvalitetsbrister och missförhållanden ... 14

11 Informationssäkerhet ... 14

Åtgärder inom behörighets- och loggkontroller samt övrig informationssäkerhet ... 14

Journalgranskning hälso- och sjukvård ... 15

Journalgranskning socialtjänst ... 15

12 Resultat och analys ... 15

Egenkontroll ... 16

12.1.1Uppföljning av delegering i hälso- och sjukvårdsåtgärder ... 16

12.1.2Tandvårdsstöd ... 16

(4)

12.1.3Kvalitetsregistret Senior Alert ... 16

12.1.4Blåsdysfunktion ... 18

12.1.5Svenska HALT och Kvalitetsmätning Säbo ... 19

12.1.6Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom ... 19

12.1.7Svenska Palliativregistret ... 20

12.1.8NU-lägesmätning läkemedel ... 21

12.1.9Läkemedelshantering ... 24

12.1.10 Vårdhygien ... 24

12.1.11 Smittutbrott ... 25

12.1.12 Uppföljning av kvalité- och patientsäkerhet under sommarperioden 28 12.1.13 Öppna jämförelser ... 29

12.1.14 Kommunens kvalité i korthet ... 30

12.1.15 Brukarundersökning ... 31

13 Avvikelser ... 36

Avvikelser i vårdkedjan ... 36

Avvikelser hälso- och sjukvård ... 37

Avvikelser inom socialtjänst och verksamhet som bedrivs enligt LSS 40 14 Klagomål och synpunkter ... 42

Patientnämnden i region Västernorrland ... 43

15 Händelser, vårdskador och missförhållanden... 43

16 Riskanalys ... 44

17 Mål och strategier för kommande år ... 44

(5)

Inledning

Enligt Patientsäkerhetslagen (PSL 2010:659) ska vårdgivaren, innan 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelsen ska öppet och tydligt redovisa strategier, mål och resultat av arbetet med att förbättra patientsäkerheten. Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses.

Patientsäkerhetsberättelsen bör utformas så att den kan ingå i vårdgivarens ledningssystem för patientsäkerhet.

Av Socialtjänstlagen (SoL 2001:453), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS 1993:387) samt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 2017:30) framgår att insatserna och vården ska vara av god kvalité.

Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9 framgår det att vårdgivaren och den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska; planera, leda, kontrollera och förbättra verksamheten med stöd av ledningssystemet.

Samma föreskrift beskriver vidare att den som bedriver socialtjänst bör upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse; vilket är ett sätt att

sammanställa resultat och analysera kvaliteten i verksamheterna under året.

Sedan 2017 inkluderar patientsäkerhetsberättelsen i Kramfors även en kvalitetsberättelse.

(6)

1 Övergripande mål och strategier

SFS 2010:659,3 kap. 1 § och SOSFS 2011:9, 3 kap.

Välfärdsnämnden hade i sin verksamhetsplan för 2020 följande mål:

Kramforsbon

 Kramforsborna ska ha tillit till att politik och förvaltning arbetar för deras bästa.

 Brukarna ska bemyndigas till största möjliga valfrihet över de insatser som erbjuds dem.

Processer

 Verksamheterna arbetar för samverkan inom och över

förvaltnings- och myndighetsgränser.

 Verksamheterna arbetar enligt vetenskaplig forskning och beprövad erfarenhet.

Medarbetare

 Medarbetare ska uppleva arbetsglädje.

 Rätt kompetens ska tillvaratas och utvecklas.

Ekonomi

 Balans mellan lag, kvalitet, ekonomi och styrning ska eftersträvas.

 Verksamheterna arbetar för en god förvaltning.

Aktiviteter har under året genomförts i syfte att nå måluppfyllelse vilket beskrivs under avsnittet för resultat och analys.

2 Organisation och ansvar

SFS 2010:659,3 kap. 9 § och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 §, p 1

Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enlig LSS ska säkerställa att verksamhetens personal arbetar i enlighet med de

processer och rutiner som ingår i ledningssystemet.

Enligt 6 kap. 4§ PSL är hälso- och sjukvårdspersonal skyldiga till att bidra till att en hög patientsäkerhet upprätthålls. En motsvarande lydelse finns i 14 kap. 2§ SoL och 24 a§ LSS där det framgår att var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller i verksamhet enligt LSS är skyldiga att medverka i verksamhetens kvalitetsarbete.

Välfärdsnämnden

Kramfors kommuns välfärdsnämnd har det övergripande ansvaret för socialtjänst och verksamheter som bedrivs enligt LSS. Nämnden är också vårdgivare för kommunala hälso- och sjukvården och ska planera, leda samt kontrollera verksamheten. Detta på ett sätt som leder till att kravet på god hälso- och sjukvård och kravet på god kvalité upprätthålls.

Förvaltningschef

Ansvarar för att leda och fördela förvaltningens arbete i enlighet med nämndens mål och gällande lagar och författningar.

(7)

Avdelningschef kvalitetsledning

Ansvarar övergripande för kvalitetsledning i samtliga verksamheter enligt HSL, SoL och LSS.

Verksamhetschef hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvårdförordningen (2017:80) 4:1

Innehar det övergripande ansvaret för hälso- och sjukvårdsverksamheten och ansvarar för att säkerställa patientens behov av trygghet, kontinuitet,

samordning och säkerhet i vården tillgodoses.

Verksamchefer SoL och LSS

Ansvarar för att i samverkan och över verksamhetsgränser bedriva

systematiskt kvalitetsarbete samt att ta fram verksamhetsspecifika rutiner i enlighet med gällande författningar.

Medicinskt ansvarig för rehabilitering och medicinskt ansvarig sjuksköterska

Hälso- och sjukvårdförordningen (2017:80) 4:1

Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) och medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ansvarar för att patienterna får en säker och ändamålsenlig vård av god kvalitet. MAR och MAS utövar sitt ansvar genom att fastställa tjänsteföreskrifter och rutiner, följa upp resultat och identifierar prioriterade förbättringsområden i verksamheten.

MAR och MAS ansvarar för att utreda och anmäla allvarliga vårdskador/risk för vårdskador till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) samt negativa händelser och tillbud med medicintekniska produkter till Läkemedelsverket.

Enhetschefer

Leder och ansvarar för det systematiska förbättringsarbetet. Genomför egenkontroller och riskanalyser på enhetsnivå samt utreder, bedömer och analyserar avvikelser. Enhetschef ansvarar för att tjänsteföreskrifter och rutiner är väl kända i verksamheten och involverar övriga medarbetare i det systematiska förbättringsarbetet inom det egna ansvarsområdet.

Legitimerad personal

Legitimerad personal är delaktig i det systematiska förbättringsarbetet, rapporterar händelser och resultat. Ansvarar för att hälso- och sjukvården följer vetenskap och beprövad erfarenhet.

Medarbetare

Alla medarbetare ska aktivt medverka i - och bidra till - en utveckling av det systematiska förbättringsarbetet, genom att bland annat följa föreskrifter och rutiner som är styrande för verksamheten.

(8)

3 Samverkan för att förebygga vårdskador, kvalitetsbrister och missförhållanden

SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 §, 7 kap. 2 § p 3

En förutsättning för att förebygga uppkomst av vårdskador i hälso- och sjukvården och för att säkra kvalitén på de insatser som utförs inom socialtjänsten och verksamhet enligt LSS är en god samverkan.

Intern samverkan

Inom förvaltningen finns ett flertal samverkans forum för både enskilda professioner samt för multiprofessionella team.

Här följer några exempel:

- Särskilt boende för äldre och hemtjänst/hemsjukvård: samverkan kring den enskilde i form av veckoträff där personal, enhetschef och legitimerad personal deltar

- Legitimerad personal: yrkesträffar

- Biståndshandläggning äldreomsorg: individuell ärendehandledning - Funktionsstöd: samverkan mellan verksamheterna i individärenden,

exempelvis mellan daglig verksamhet och gruppbostäder

- Individ och familjeomsorg: samverkan med skolan och elevhälsan Extern samverkan

Representanter från kommunen deltar i nätverk och samverkansform inom olika områden.

Här följer några exempel:

- Region Västernorrland: regelbundna träffar mellan Kramfors kommun, slutenvård och primärvård

- Hjälpmedel Västernorrland: samverkan sker mellan länets kommuner, Regionen och Hjälpmedel Västernorrland - Läkemedelsenheten Region Västernorrland: regelbunden

samverkan mellan länets MAS:ar och läkemedelsenheten - Nätverk: regelbundna nätverksträffar för MAS, MAR,

verksamhetschefer HSL, SoL, LSS samt enhetschefer inom hälso- och sjukvård

- Vårdhygien: samverkan sker med vårdhygienisk expertis.

- Individ och familjeomsorg: samverkan med bland annat polismyndigheten, länsstyrelsen och regionen

(9)

4 Patienter, brukare och närståendes delaktighet

SFS 2010:659 3 kap. 4 §

All vård och behandling samt sociala insatser ska långt som möjligt utformas och genomföras i samverkan med den enskilde och om denne önskar även de närstående. Den enskilde och dess närstående ska informeras om vilket stöd och hjälp kommunen kan erbjuda, men också vart de kan lämna synpunkter och klagomål på verksamheten.

Vid utredning av hälso- och sjukvårdsavvikelser ska den enskilde och

närstående erbjudas möjlighet att delta. Inom socialtjänsten finns inte samma krav på delaktighet i utredningen om ett missförhållande. Där beskrivs i stället att enskilda bör hållas underrättad om utredningen samt om anmälan sker till IVO.

Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen samt information om hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet som bedrivs enligt LSS återfinns på www.kramfors.se

5 Rapporteringsskyldighet för hälso- och sjukvårdspersonal och enligt lex Sarah

SFS 2010:659, 6 kap. 4 § och SOSFS 7 kap. 2 § p 5

Enligt föreskriften för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete är vårdgivaren eller den som bedriver verksamhet enligt SoL/LSS skyldiga att fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa, som kan medföra brister i verksamhetens kvalité.

Enligt PSL är all vård- och omsorgspersonal skyldiga till att bidra till att en hög patientsäkerhet upprätthålls genom att rapportera risker för vårdskador och händelser som har eller hade kunna medföra en vårdskada.

Verksamhet som bedrivs enligt SoL eller LSS har motsvarande skyldighet att rapportera, utreda samt avhjälpa och undanröja missförhållanden och risker för missförhållanden enligt lex Sarah.

Avvikelser inom förvaltningen hanteras enligt:

 Rutin för avvikelsehantering

 Rutin för lex Sarah.

 Tjänsteföreskrift för systematiskt förbättringsarbete

 Tjänsteföreskrift för utredningar av händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada (lex Maria)

Ansvarig enhetschef tar del av och utreder rapporterade avvikelser. Om avvikelsen berör hälso- och sjukvård genomförs utredningen tillsammans med legitimerad personal. Utredningen ska innehålla uppgifter om det inträffade, bakomliggande orsaker, vilka konsekvenser det inträffade hade

(10)

för den enskilde och vilka åtgärder som är aktuella. Om bedömningen är att händelsen är allvarlig skickas avvikelsen vidare till MAR/MAS för

ställningstagande till utredning enligt lex Maria, eller till verksamhetschef för dialog om utredning enligt lex Sarah. MAR, MAS eller verksamhetschef beslutar, inom sitt ansvarsområde om anmälan till IVO. Negativa

händelser/tillbud som omfattar medicintekniska produkter rapporteras alltid till MAR/MAS som ansvarar för utredning och anmälan till

Läkemedelsverket.

Rapport och anmälan om lex Sarah samt anmälan enligt lex Maria sammanställs kontinuerligt och delges nämnden samt redovisas årligen i kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen.

6 Synpunkter och klagomål

SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 och 6§§, 7 kap 2 § p 6,

Synpunkter och klagomål kan inkomma från den enskilde själv, närstående eller medarbetare genom klagomålshantering på kommunens hemsida, via personlig kontakt, telefonsamtal, mail eller brev. Synpunkter och klagomål hanteras enligt:

 Rutin för idéer, synpunkter, klagomål och visselblåsarfunktion

 Rutin för avvikelsehantering.

Synpunkter och klagomål kan också inkomma från Patientnämnden i region Västernorrland eller från IVO. Synpunkter och klagomål sammanställs och delges nämnden kontinuerligt. Den årliga sammanställningen redovisas i kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen.

7 Egenkontroll

SOSFS 2011:9, 5 kap. 2§, 7 kap. 2 § p 2

Egenkontroll ska utövas med den frekvens och den omfattning som krävs för att för att kunna säkra verksamhetens patientsäkerhet och kvalitet.

Resultaten delges under avsnittet för resultat och analys.

(11)

8 Åtgärder för att öka patientsäkerheten och kvalitén

SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 2

Genomförda åtgärder

För att nå de övergripande målen med att öka patientsäkerheten och kvalitén i verksamheterna har ett flertal åtgärder genomförs under året. Nedan följer några beskrivningar.

8.1.1 God och Nära vård

God och Nära vård är inte en ny organisationsnivå eller en benämning på dagens primärvård, även om primärvården utgör en kärna i den nära vården.

Nära vård är snarare ett nytt sätt att arbeta med hälsa, vård och omsorg.

Kramfors kommun arbetar tillsammans med länets övriga kommuner och region kring frågan - hur nära vård ska utformas i Västernorrland? Arbetet med god och nära vård beräknas pågå i många år och under 2021 är avsikten att en programplan ska antas som beskriver hur arbetet i verksamheterna ska påbörjas. Inom Kramfors har en lokal programgrupp bildats i syfte att arbeta med god och nära vård.

Kramfors kommun deltar i ”Nära vård på landsbygd” tillsammans med Sollefteå kommun och region Västernorrland. Under 2020 har arbetet med pilotprojektet “Hemma hos mig” inletts i Kramfors kommun, projektet syftar till att utveckla nya arbetssätt där målgruppen är multisjuka äldre.

8.1.2 Tillförande av undersköterskor för sjukvård i hemmet Under våren tillfördes hemsjukvårdsundersköterskor till hälso- och

sjukvårdsenheten i syfte att möjliggöra och säkerställa delegeringar av vissa arbetsuppgifter. Inom respektive hemsjukvårdområden finns i dagsläget cirka två till tre hemsjukvårdsunderskötersketjänster.

(12)

8.1.3 Utveckla och kvalitetssäkra journalföring och informationsöverföring Uppföljningen efter införandet av journalmodulen ”Hälsoärende” visade på att det fanns stora behov av utveckling av själva journalsystemets upplägg.

Systemleverantören har inlett ett utvecklingsarbete som förhoppningsvis är färdigställt under 2021. Uppföljningen identifierade även behov av åtgärder internt. Bland annat åtgärder för att höja kompetensen hos medarbetarna gällande dokumentation men också kunskaper i att hantera systemet,

”Hälsoärende”.

Det finns även ett behov av utveckling av frastexter för att underlätta, effektivisera och kvalitetssäkra dokumentationen samt behov av översyn för introduktionen till nya medarbetare i journalsystemet.

8.1.4 Utveckla och säkra process för avvikelsehantering

Avsikten var att implementera ett nytt system och arbetssätt i början av året för att hantera avvikelser. Dock medförde pandemin att införandet fick skjutas fram till 1 januari 2021. Det nya arbetssättet innebär en tydligare riktning i att identifiera systemfel till det inträffade samt ett förtydligande i ansvarsfördelningen av vem som ansvarar för åtgärderna.

Genom systemet rapporterar nu samtliga verksamhetsområden på samma sätt och i en gemensam modul. En av vinsterna är att underlag för

kvalitetsutveckling enklare kan tas fram och nyttjas av verksamheterna i deras kvalitetsarbete. En annan fördel är att verksamheterna nu kan

rapportera risker för avvikelser – vilket ses som ytterligare en utveckling i att arbeta systematiskt med avvikelser.

8.1.5 Nationell handlingsplan för patientsäkerhet

Sverige har en nationell handlingsplan för patientsäkerhet som gäller under 2020-2024. Handlingsplanen ska stärka kommuner och regioner i det

systematiska patientsäkerhetsarbetet, bidra till att förebygga vårdskador samt utgöra ett stöd för samordning av arbetet med patientsäkerhet i Sverige.

Genom att ta fram egna handlingsplaner kan kommuner och regioner etablera principer, prioriteringar och mål för sitt patientsäkerhetsarbete.

Arbetet med nationell handlingsplan för patientsäkerhet har inte inletts i Kramfors kommun men planeras att göras under 2021.

8.1.6 Vision E-hälsa 2025

År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta förmänniskor att uppnå en god

(13)

och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet.

Arbetet med Vision E-hälsa 2025 har ännu inte inletts men planeras att inledas under 2021.

8.1.7 Kompetensutveckling i verksamheten

Flera av de planerade kompetensutvecklingssatsningarna har på grund av pandemin måsta skjutas upp, avbrytas eller helt uteslutas. Den

kompetensutveckling som ändå skett har i stort sett varit uteslutande relaterat till covid-19.

8.1.8 Utveckla och kvalitetssäkra demensvården

Kramfors kommun har länge arbetat på olika sätt för att möta de växande behov som finns av stöd när det gäller demens och personer med

demenssjukdom. I slutet av året inrättades därför ett demensteam i kommunen. Demensteamet syftar till att via handledning, utbildning och individuella kontakter bidra till att den person som har en demenssjukdom och dennes närstående får adekvat stöd under hela sjukdomsförloppet.

Demensteamet tjänar också som ett konsultativt stöd gentemot verksamheterna i förvaltningen.

8.1.9 Andelen sveplarm särskilt boende för äldre

Sveplarm används i syfte att förhindra fall. Behovet av sveplarm utreds av sjuksköterska som ansvarar för ordination och uppföljning av larmet.

Boende Antal tillsatta platser (totalt antal platser inom parantes)

Antal sveplarm

Andel i procent

Gläntan 13 (14) 6 46 %

Kvarnbacken 54 (60) 27 50 %

Kaptenen 24 (28) 12 50 %

Viktoriagården 26 (54) 21 81 %

Nybo 27 1 <1 %

Sundbrolund 49 17 35 %

Av diagrammet framgår att andelen sveplarm skiljer sig åt mellan enheter på säbo. På den demensenhet där sveplarm förekommer i störst omfattning används det till 81 % av platserna, och den icke demensenhet där larm används minst är förekomsten mindre än 1 %. Andelen sveplarm har totalt sett ökat jämfört med föregående år.

(14)

8.1.10 Kvalitetsutveckling genom digital teknik

Under året har möjligheten till digitala vårdkontakter mellan kommunen och region Västernorrland tillskapats. Digitala rondtider och digitala besök av patientansvarig läkare är nu möjlig både inom säbo och inom

hemsjukvården.

9 Riskanalys

SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 §, 7 kap 2§ p 4

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) gällande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ska vårdgivaren fortlöpande bedöma om det finns risker för att händelse skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalité, vilket beskrivs i Tjänsteföreskrift för systematiskt förbättringsarbete. Riskanalyser genomföras fortlöpande och ska vara framåtblickade, det vill säga förebyggande. Riskanalysens steg omfattar identifiering och bedömning av risker, bakomliggande orsaker, åtgärder, metod för uppföljning samt uppföljning.

10 Utredning av händelser – vårdskador, kvalitetsbrister och missförhållanden

HSLF-FS 2017:40, 3 kap. 1§ och SOSFS 2011:9 7 kap sista stycket

Under året har MAR och MAS utrett ett flertal avvikelser. Ingen av dessa har bedömts så allvarliga att anmälan enligt lex Maria har genomförts.

Under året har åtta rapporter om missförhållanden enligt lex Sarah upprättats, 16 stycken (2019) och 10 stycken (2018). Två av dessa

missförhållanden har bedömts som allvarliga och anmälts till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

11 Informationssäkerhet

HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1§

Åtgärder inom behörighets- och loggkontroller samt övrig informationssäkerhet

Behörighet- och loggkontroll ska ske enligt:

 Rutin för granskning av loggar Treserva

 Rutiner för behörighet i välfärdsförvaltningens verksamhetssystem.

Under våren genomfördes loggkontroll med undantag för tre vård- och omsorgsboenden samt för hälso- och sjukvårdsenheten. Detta på grund av pandemin. Ingen behörighetskontroll utfördes. I december genomfördes både logg- och behörighetskontroll för samtliga verksamheter.

(15)

Sex anmärkningar är identifierad vid loggkontrollen inom SVO och fyra är fortfarande under utredning. Inom Kvalitetsledning och hälsa (KLH) identifierades en anmärkning och inom Funktionsstöd (FS) och Individ och familjeomsorg (IFO) är loggkontrollen utan anmärkningar.

Under året har 53 % av de medarbetare som deltagit i utbildningen om digital hantering av personuppgifter och informationssäkerhet slutfört denna.

Det låga deltagandet beror till viss del på en teknisk problematik. Detta ska nu vara åtgärdat och utbildningen kommer att återupptas under vecka 6 2021.

Under året har tre personuppgiftsincidenter inträffat där alla var av liknande karaktär. Incidenterna rapporterades till Integritetsskyddsmyndigheten som beslutade att lägga ned utredningen utan vidare åtgärd.

Journalgranskning hälso- och sjukvård Journalgranskningen av hälso- och sjukvården visade på att

dokumentationen av sjuksköterskor gällande utredning och diagnoser inte dokumenterats fullt ut i enlighet med gällande lagstiftning och föreskrift.

Förväntat resultat:

 Att verksamheter åtgärdar de uppmärksammade bristerna i rapporten Journalgranskning legitimerad personal 2020.

Journalgranskning socialtjänst

Inom SVO har en medarbetare bland annat till uppdrag att granska den sociala dokumentationen. På grund av pandemin fick uppdraget prioriteras ned för att sedan återupptas i slutet av året. En journalgranskning

genomfördes på ett av kommunens säbo. Resultatet visade en förbättring av den löpande journalföringen samt innehållet i genomförandeplanerna jämfört med granskningen 2018. Under 2021 kommer granskningen fortsätta på resterande säbon.

12 Resultat och analys

SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 3

Inför kvalitet- och patientsäkerhetsberättelsen har samtliga verksamheter inom välfärdsförvaltningen fått i uppdrag att analysera och redovisa sitt resultat. Endast ett fåtal enheter har inkommit med dessa uppgifter. Av den anledningen går det inte att konstatera de bakomliggande orsakerna till resultaten fullt ut.

(16)

Egenkontroll

12.1.1 Uppföljning av delegering i hälso- och sjukvårdsåtgärder Egenkontrollen visade på samma resultat som föregående år; att uppföljningar av delegeringar inte sker i enlighet med gällande tjänsteföreskrift.

Resultatet av egenkontrollen tyder även på att delegering till

hemsjukvårdsundersköterskorna inte sker enligt gällande tjänsteföreskrift.

 Säkerställa att delegering och uppföljning av delegering sker i enlighet med gällande lagstiftning, föreskrift, tjänsteföreskrift och rutin.

12.1.2 Tandvårdsstöd

På grund av pandemin och att Folktandvården av den anledningen inte utförde munhälsobedömningar under våren, togs beslutet att inte föra statistik gällande erbjudna munhälsobedömningar under 2020.

Under hösten hade patientansvariga sjuksköterskor kontakt med Folktandvården utifrån behovet hos den enskilde patienten.

 Fortsatt dialog med Folktandvården angående hur munhälsobedömningar ska genomföras under 2021.

12.1.3 Kvalitetsregistret Senior Alert

Kvalitetsregistret Senior Alert stödjer vårdprevention för personer över 65 år för att identifiera risker, förebygga vårdskador och ohälsa inom områdena:

trycksår, undernäring, fall, ohälsa i munnen och blåsdysfunktion.

Under 2019 fastställdes rutiner för arbetssätt med riskbedömningar enlig Senior Alert. Resultatet från enheterna visar på att de rutiner som fastställts inte implementerats under 2020. Orsak till detta uppges vara den höga belastningen som smittspridningen av Covid-19 inneburit.

Särskilt boende för äldre

Inom säbo har både antalet personer som riskbedömts och antalet

riskbedömningar enligt Senior Alert minskat i förhållande till föregående år.

En av förklaringarna tros vara att säboplatserna inte varit belagda fullt ut men också på att registreringarna i kvalitetsregistret inte prioriteras på grund av det merarbete covid-19 medfört.

(17)

Trots färre registreringar visar resultatet att säbo i Kramfors kommun ligger högst i länet och över riket gällande andelen; utredning av bakomliggande orsak, upprättad åtgärdsplan och genomförd åtgärd.

Källa: Kvalitetsregistret Senior Alert, 220125.

Målet för 2020 inom säbo var att minska antalet personer med ohälsa i munnen vilket har uppnåtts. Resultatet ska dock sättas i relation till antalet lediga platser under året, vilket kan ha varit en bidragande faktor till den stora minskningen.

2018 2019 2020

Antal personer med risk för ohälsa i munnen på säbo 68 99 58

Även fallen på säbo har minskats under 2020. Det går inte heller här att utesluta att antalet icke belagda säboplatser och en misstänkt

underrapportering av fallavvikelser under perioden av smittspridning av covid-19 varit bidragande faktorer.

Hemsjukvård/hemtjänst

Målet för 2020 var att antalet registreringar i kvalitetsregistret Senior Alert inom hemsjukvård/hemtjänst skulle öka (samma mål som under 2018 och 2019).

(18)

2017 2018 2019 2020

Antal riskbedömningar 72 85 56 24

Resultatet visar på en minskning från föregående år, endast 24 stycken registreringar av riskbedömningar har skett. Arbetssättet pågår i mindre omfattning inom två hemsjukvårds/hemtjänstområdena. Det kan därför konstateras att arbetssätt inte är följsamt till gällande rutiner för

riskbedömning enligt Senior Alert.

Funktionsstöd

Även inom område funktionsstöd var målet att öka antalet registreringar.

Resultatet visar på en minskning i jämförelse mot föregående år. Det kan därför konstateras att arbetssätt inte är följsamt till gällande rutiner för riskbedömning enligt Senior Alert.

2017 2018 2019 2020

Antal riskbedömningar 12 0 9 5

 Att säkerställa att riskbedömningar sker enligt rutin för riskbedömning enligt Senior Alert inom samtliga

verksamhetsområden där kommunal hälso- och sjukvård bedrivs.

 Att öka antalet registreringar i Senior Alert för område hemsjukvård/hemtjänst och funktionsstöd.

12.1.4 Blåsdysfunktion

Målet för 2020 var att antalet registrerade basala inkontinensutredningar i Senior Alert skulle öka på säbo. Egenkontrollen visar på att målet inte har uppnåtts. Istället har antalet utredningar minskat i jämförelse med

föregående år. Resultatet visar på att mindre än 3 % av brukarna/patienterna på säbo erhållit utredningen, vilket är en stor minskning mot 2019 (21 %).

Dock kan utredningar ha förekommit i förskrivarstödet Guide utan att ha registrerats i kvalitetsregistret Senior Alert.

Inom hemsjukvården har tre patienter en aktuell inkontinensutredning och inom område funktionsstöd återfinns ingen.

 Att andelen inkontinensutredningar ska öka på säbo.

(19)

12.1.5 Svenska HALT och Kvalitetsmätning Säbo

Folkmyndighetens Svenska HALT (Healthcare Associatied infections in Long Term care facilitis) mätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning inom säbo genomfördes inte under 2019. Det var länge oklart hur och om mätningen skulle fortsätta. Med anledning av detta genomfördes istället en länsgemensam kvalitetsmätning inom säbo under 2020. I den senaste mätningen i HALT (2018) konstaterades att Kramfors kommun hade en hög andel kvarliggande urinkatetrar. Resultatet från årets kvalitetsmätning visar på ett fortsatt högt antal kvarliggande urinkatetrar. På säbo har 28 % av de som bor där en kvarliggande urinkateter vilket är högst i länet, omfattningen är mer än dubbelt mot övriga kommuner i

Västernorrlands län.

Källa: Kvalitetsmätning 2020, särskilt boende för äldre.

Av de patienter som har en kvarliggande urinkateter har 87 % en

dokumenterad bakomliggande orsak och mål med behandlingen av ansvarig läkare. Motsvarande siffran i länet är 80 %.

 Att minska antalet kvarliggande urinkatetrar på säbo.

12.1.6 Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

registret syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom på säbo.

(20)

År Antal enskilda individer Antal registreringar BPSD

2020 92 96

2019 115 171

2018 114 139

2017 121 107

2016 113 135

2015 113 240

Källa: BPSD-registret, 210112.

Målet 2019 och 2020 var att säkerställa så att BPSD skattningar genomförs på ett gemensamt och likartat sätt inom säbo. Resultatet visar på att

arbetssättet inte utökats utan pågår på samma enheter (demensenheterna) som tidigare i varierande omfattning. Det kan därför konstaterats att målet inte är uppnått. Det har inte upprättats någon gemensam och övergripande rutin. Det är av vikt att säkerställa att BPSD skattningar sker utifrån den enskildes behov, oavsett vilket säbo den enskilde bor på.

Målet var också att antalet enskilda individer som erhåller skattning ska öka.

Målet har inte uppnåtts utan istället har antalet skattningar minskat med 17

% i jämförelse mot föregående år.

 Att säkerställa så BPSD skattningar genomförs på ett gemensamt och likartat sätt inom säbo.

 Att öka antalet registreringar och antalet unika personer på säbo.

12.1.7 Svenska Palliativregistret

Vården i livets slutskede vid förväntade dödsfall registreras i Svenska Palliativregistret, bland annat utifrån de kvalitetsindikatorer som

Socialstyrelsen fastställt. Antalet registreringar uppgick 2020 till 68 stycken, vilket är i nivå med föregående år.

Målsättningen för 2020 var att minst fyra av sju kvalitetsindikatorer skulle uppnås. Resultatet visar på att målet inte uppnåtts då endast en

kvalitetsparameter uppnåtts, “utan trycksår (kategori 2-4)”.

(21)

Målvärde Kramfors 2019

Kramfors 2020

Länet 2020

Riket 2020 Mänsklig närvaro vid

dödsögonblicket

90 % 96 % 87 % 83 % 79 %

Dokumenterat brytpunktssamtal

98 % 81 % 74 % 75 % 77 %

Ordination injektion stark opioid vid smärtgenombrott

98 % 97 % 97 % 97 % 96 %

Ordination injektion ångest-dämpande vid behov

98 % 97 % 97 % 96 % 95 %

Smärtskattning sista levnadsveckan

100 % 89 % 68 % 50 % 52 %

Dokumenterad munhälso-bedömning

90 % 77 % 40 % 57 % 60 %

Utan trycksår (kategori 2-4)

90 % 85 % 91 % 91 % 89 %

Källa: Svenska palliativregistret, 210122.

 Att uppnå minst fyra av sju kvalitetsindikatorer.

12.1.8 NU-lägesmätning läkemedel

Syftet med mätningen är att följa utvecklingen av användande av olämpliga läkemedel för äldre. Främst läkemedel vid oro och sömnproblem.

Läkaren ska vara restriktiv vid ordination av dessa läkemedel.

Sjuksköterskan ska i sina omvårdnadsutredningar för bland annat oro och sömnproblem vidta omvårdnadsåtgärder som första åtgärd innan läkemedel används. Därtill följs genomförandet av symtomskattningar av sjuksköterska inför läkarens fördjupade läkemedelsgenomgångar.

Särskilt boende

2020 års mätning visar att andelen patienter med stående ordination av sömnläkemedel har minskat något sedan 2019 men håller sig fortfarande på en hög nivå. Nivån på andelen patienter som har stående ordination av neuroleptika är fortsatt högst i länet. När det gäller vid behovs läkemedel kan det sedan föregående år ses en ökning inom säbo.

(22)

Källa: NU-lägesmätning 2020.

Hemsjukvård

I hemsjukvården har mätningarna pågått sedan 2014, förekomsten av antal stående läkemedel och vid behovs läkemedel per patient har varierat från år till år. Jämfört med föregående år så visar årets mätning att en ökning skett både gällande stående läkemedel och vid behovs läkemedel.

Oxazepamanvändning

Sedan 2019 mäts förekomst av det lugnande läkemedlet Oxazepam. Det tar lång tid för läkemedlet att utsöndras hos äldre personer, dess lugnande effekt kvarsitter och leder därmed till ökad risk för fall. Även vid användande av dessa läkemedel vid exempelvis BPSD symtom ska omvårdnadsåtgärder vara förstahandsalternativ innan läkemedelsanvändande.

0 5 10 15 20 25

procent

Andel patienter som har sömnläkemedel som stående ordination, säbo

2018 2019 2020

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20

procent

Andel patienter som stående ordination av neuroleptika, säbo

2018 2019 2020

(23)

På särskilt boende för äldre har det skett en ökning gällande andelen

personer som har Oxazepam stående och vid behov, jämfört med föregående år.

I hemsjukvården har det minskat något gällande andelen personer som har Oxazepam stående men en ökning har skett på andelen som har det vid behov.

Särskilt boende för äldre 2020 Resultat 2019 inom parentes Antal patienter

med Oxazepam stående

Andel med Oxazepam stående

Andel med Oxazepam vid behov

Ånge 23 19 % (18 %) 35 % (26 %)

Örnsköldsvik 69 11 % (13 %) 27 % (29 %)

Sollefteå 41 18 % (17 %) 11 % (12 %)

Kramfors 33 21 % (17 %) 25 % (23 %)

Härnösand 44 21 % (15 %) 28 % (29 %)

Timrå 18 12 % (15 %) 22 % (16 %)

Sundsvall 99 14 % (13 %) 25 % (23 %)

Västernorrland 327 15 % (14 %) 25 % (24 %) Källa: NU-lägesmätning 2020.

Hemsjukvård 2020 Resultat 2019 inom parentes Patienter med

oxazepam stående

Andel med oxazepam stående

Andel med oxazepam vid behov

Ånge 9 9 % (8 %) 11 % (5 %)

Örnsköldsvik 14 4 % (3 %) 7 % (8 %)

Sollefteå 11 5 % (5 %) 11 % (7 %)

Kramfors 12 7 % (8 %) 8 % (4 %)

Härnösand 10 4 % (3 %) 9 % (10 %)

Timrå 9 7 % (5 %) 5 % (6 %)

Sundsvall 19 7 % (6 %) 7 % (6 %)

Västernorrland 84 6 % (5 %) 8 % (7 %)

Källa: NU-lägesmätning 2020.

(24)

Symtomskattningar inför fördjupade läkemedelsgenomgångar

Andel symtomskattningar inför fördjupad läkemedelsgenomgång har ökat på säbo. Från 77 % (2019) till 78,5 % (2020). Inom hemsjukvården har det minskat från 46 % (2019) till 22,2 % (2020).

 Att minska antalet stående sömnläkemedel, neuroleptika och lugnande läkemedel på säbo.

 Att öka antalet symtomskattningar inför fördjupad läkemedelsgenomgång i hemsjukvården.

12.1.9 Läkemedelshantering Extern granskning

Extern kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen bör genomföras minst en gång per år. Vid senaste granskningen, som genomfördes på säbo under 2019 framkom liknande brister vid flera enheter. Bland annat

fullmaktshantering för uthämtande av läkemedel, avsaknad av rutiner för nyckelhantering samt kontroll och kassation av narkotikaklassade läkemedel.

Uppföljningen visade på att verksamheten åtgärdat majoriteten av bristerna men att ett flertal åtgärder kvarstår att åtgärda.

 Att kvarstående brister som uppmärksammat i rapporten;

Sammanställning av extern granskning av läkemedel 2019 åtgärdas.

Läkemedelsstölder

Under året har det inte rapporterats några läkemedelsstölder.

Läkemedelsförvaring

Utifrån tidigare uppmärksammade brister i läkemedelsförvaring, främst nyckelhantering på säbo, har det under året påbörjats ett systematiskt utbyte av läkemedelsskåp och övergång till digitala lås som ska säkerställa

nyckelhanteringen. De prioriterade boendena var Sundbrolund, Nybo och Kvarnbacken. Dessa boenden har under året fått nya läkemedelsskåp samt digitala lås. Under 2021 planeras att införa digitala lås på Viktoriagården och Kaptenen/Gläntan.

12.1.10 Vårdhygien

För att säkerställa och kontrollera om efterlevnad samt kunskaper är tillräckliga är kommunerna skyldig att anställa eller avtala med regionerna

(25)

om tillgång till vårdhygienisk expertis (hygiensjuksköterska). Kramfors kommun har avtal gällande vårdhygienisk expertis.

Egenkontroll

Samtliga verksamheter som omfattas av föreskriften för basal hygien, SOSFS 2005:10 (14 st inom FS, 6 säbo och 8 hemtjänst) är skyldiga att årligen genomföra egenkontroll av verksamheten.

Under 2020 genomfördes egenkontroller på alla enheter under hösten.

Resultaten har diarieförts.

Förväntat resultat

 Att kontroll av vårdhygien sker två gånger per år enligt egenkontrollprogram – vårdhygienisk standard.

Hygienronder

Under 2019 genomfördes hygienronder på samtliga säbon. Åtgärderna följdes upp under 2020. Uppföljningen visade på att majoriteten av

enheterna åtgärdat samtliga uppmärksammade brister. Två av enheterna har inte besvarat uppföljningen. Det skulle kunna innebära att det vid dessa två enheter fortfarande finns brister som kan innebära en patientsäkerhetsrisk och/eller påverka medarbetarnas arbetsmiljö.

Under 2020 genomfördes fyra hygienronder inom området för funktionsstöd, gruppbostad LSS. Liknande brister uppmärksammades däribland brister i basala hygienrutiner och arbetskläder. Verksamheten uppdrogs att åtgärda de förslagna åtgärderna. Uppföljningen visade på att samtliga åtgärder var vidtagna och/eller hade en plan för genomförande.

 Att identifierade brister åtgärdas på de enheter som inte besvarat uppföljningen.

12.1.11 Smittutbrott

Förebygga smittspridning och hantera misstänkt samt konstaterad Covid-19

Covid-19 är en infektionssjukdom som orsakas av viruset SARS-CoV-2 som tillhör virusgruppen coronavirus. De flesta som smittas får lindriga symtom och behöver ingen särskild behandling. En del smittade blir allvarligt sjuka med exempelvis lunginflammation. Äldre personer med underliggande sjukdomar löper högre risk att få svårare symtom och avlida som följd.

(26)

I mars 2020 konstaterades på säbo det första fallet av covid-19 inom kommunal hälso- och sjukvård.

Smittutbrott av covid-19 har förekommit vid fyra olika säbon, sex

hemtjänst/hemsjukvårdsområden samt inom en gruppbostad för LSS. Antalet konstaterat smittade med covid-19 återfinns fram för allt inom säbo men också inom ordinärt boende.

Provtagen covid-19 Konstaterad smittad covid-19

Säbo 300 40

Ordinärt boende 158 31

Funktionsstöd 51 1

Totalt: 509 72

Källa: Sammanställning av antal screening/misstänkt/konstaterad smittad i Covid-19 för verksamheterna säbo, hemtjänst/hemsjukvård och funktionsstöd 2020.

På grund av rådande pandemi har det under året pågått en kontinuerlig samverkan mellan länets medicinskt ansvariga sjuksköterskor, vårdhygien och smittskydd i Västernorrland. Gemensamma rutiner och riktlinjer har skapats för att minska smittspridningen. Kohortvård har bedrivits i stor omfattning som en direkt åtgärd vid misstänkt eller konstaterad smitta av covid-19 i verksamheten. Basala hygienrutiner har varit grunden i

arbetssättet hos alla medarbetare som arbetar vårdnära.

Tillgången till skyddsutrustning, exempelvis munskydd och plasthandskar har säkerställts genom inköp i tillräcklig omfattning och en organisering av den lokala lagerhållningen.

I december införde välfärdsförvaltningen möjligheten för alla medarbetare som arbetar vårdnära att testa sig för covid-19 inför varje arbetspass. Det resulterade i flera medarbetare som inte hade symtom identifierades som positiva för covid-19. Arbetssättet har bidragit positivt till att minska smittspridningen i verksamheterna.

Tillsyn från inspektionen av vård och omsorg (IVO)

IVO tillsynade under hösten 2020 flera regioner och kommuner utifrån covid-19. Bland annat region Västernorrland med tillhörande kommuner, däribland Kramfors kommun.

IVO konstaterar följande utifrån läkarmedverkan:

o Äldre personer på säbo har inte fått vård och behandling utifrån den enskildes behov vid misstänkt/konstaterad covid-19

o Den äldre och dess närstående har inte fått information eller gjorts delaktiga.

(27)

o Ställningstagande till vård i livets slutskede har inte skett i enlighet med gällande regelverk.

Vid IVO:s tillsyn konstaterades vid ett av kommunens särskilda boenden följande brister:

o Det har vid det särskilda boendet inte funnits förutsättningar för att ge en sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård av god kvalité till äldre med misstänkt eller konstaterad covid-19.

o Tillsynen har visat att det i inledningen av pandemin inte kunde bedrivas kohortvård dygnet runt, då ansvarig för verksamheten hävdade att det inte fanns omvårdnadspersonal tillgänglig.

o Det har framkommit att äldre som haft covid-19 hittats avlidna på sina rum.

o Vidare framkom att omvårdnadspersonalen inte följde rutin för användandet av skyddsutrustning,

Utifrån IVO:s tillsyn ombads välfärdsnämnden att redovisa sin ställning till de brister IVO konstaterat samt de eventuella åtgärder som redan genomförts eller planerats att genomföras.

Svaret ska vara IVO tillhanda senast 15 mars 2021.

Antalet konstaterat smittade och avlidna till följd av Covid-19 inom välfärdsförvaltningen under 2020

Sammanfattningsvis har totalt 72 personer inom verksamheten konstaterads smittade av covid-19 och av dessa har 18 personer avlidit under 2020. I början av pandemin (mars/april) provtogs inte samtliga brukare/patienter med symtom. Det medförde sannolikt att en underrapportering skedde gällande både antal smittade och avlidna. Enligt verksamheternas egen sammanställning finns förutom de som konstaterats smittade, ytterligare 13 personer som avlidit misstänkt smittade men ej provtagits.

Under slutet av mars infördes screening av brukare/patienter efter

exempelvis sjukhusvistelse. Totalt har 151 brukare/patienter screenats under året varav fyra konstaterats smittade.

(28)

Källa: Sammanställning av antal screening/misstänkt/konstaterad smittad i Covid-19 för verksamheterna säbo, hemtjänst/hemsjukvård och funktionsstöd 2020.

Minskad smittspridning

Efter att rutiner och arbetssätt upprättas och befäst har smittspridningen enbart varit begränsad, och endast förekommit i några enstaka isolerade fall.

Inga nya utbrott har heller skett vilket kan tyda på god följsamhet till rutiner och arbetssätt

Vaccinering mot covid-19

Vaccinering mot covid-19 inleds första veckan 2021 utifrån prioriteringsordningen som region Västernorrland upprättat utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

12.1.12 Uppföljning av kvalité- och patientsäkerhet under sommarperioden

I flera år har liknande brister identifierats när det gäller patientsäkerhet under sommarperioden. De åtgärder som genomförts har därmed inte haft önskad effekt.

Uppföljningen visade bland annat att:

o Delegering varken skett effektivt eller patientsäkert

o Upplevelsen varit den låga bemanningen av legitimerad personal medfört att vissa patienter inte fått sina hälso- och sjukvårdsbehov tillgodosedda

o Det teambaserade arbetssättet har periodvis blivit åsidosatt

o Sommarens bemanning av legitimerad personal har inte motsvarat patienternas hälso- och sjukvårdsbehov

(29)

Inom de verksamheter som bedrivs enligt SoL och LSS är uppfattningen att bemanningen fungerat som planerat. Till övervägande del har enhetscheferna uppgett att brukarnas insatser har kunnat utföras i enlighet med beslut och genomförandeplan. Utifrån de språkförbristningar som uppges föreligga har insatsernas kvalitet dock varierat.

 Att identifierade brister i rapporten “Uppföljning av kvalité och patientsäkerhet under sommaren 2020” åtgärdas.

12.1.13 Öppna jämförelser

Socialstyrelsen publicerar årligen öppna jämförelser (ÖJ) utifrån en mängd indikatorer som visar på kvalitet inom socialtjänst och hälso-och sjukvård i Sverige. ÖJ ger insyn och kan användas för analys, uppföljning och

utveckling inom verksamheterna. En årlig genomgång av kommunens inrapporterade data, i jämförelse med övriga riket och de mål som Socialstyrelsen följer upp, ger ett bra underlag för fortsatt

verksamhetsutveckling.

Ekonomiskt bistånd

Resultatet är inrapporterade i januari – mars 2020 och redovisas som 2019 års resultat.

Avseende "barn (0-18 år) i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd" är utfallet för Kramfors kommun 1,9 % (2018) och 1,9 % (2019). I jämförelse med riket (2,2 %) ligger Kramfors något lägre än riksgenomsnittet.

Avseende "unga vuxna med ekonomiskt bistånd" är utfallet, andelen för Kramfors kommun 13,3 % (2018) och 13,3 % (2019). I jämförelse med riket (7,3 %) ligger Kramfors högre än riksgenomsnittet.

Detta tros bero på att Kramfors har en högre arbetslöshet bland unga vuxna än jämfört med riket. Utfallet tros även härledas ifrån att vi har en hög andel unga vuxna som inte fullgjort lagstadgad skolgång.

 Att orsakerna till resultatet vidare analyseras och att samverkan med berörda parter ökar i syfte att minska utvecklingen.

(30)

Sociala barn- och ungdomsvården

Statistiken visar att konsulthandläggare inom sociala barn- och

ungdomsvården drastiskt minskat. 52 % (2018) 10 % (2019) och 0 % (2020).

Utöver de positivet ekonomiska aspekterna finns flera fördelar gällande kvalitén med att undvika konsulthandläggare. Bland dessa kan nämnas fördelar som; kontinuitet, förtroende och trygghet mellan brukare och handläggare.

Våld i nära relationer

Flera kommuner genomför fortbildning för handläggare inom våld i nära relationer, däribland Kramfors. Drygt nio av tio kommuner uppger att de under det senaste året genomfört fortbildning om våld i nära relationer riktat till handläggare.

Under 2019 hade Kramfors överenskommelser om samverkan kring våld i nära relationer med vuxenpsykiatrin, primärvården, akutmottagningar samt ungdomsmottagningen. Av årets resultat är det oklart om dessa

överenskommelser fortfarande är aktuella.

 Att överenskommelser gällande samverkan med berörda aktörer är finns upprättade och hålls aktuella.

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Av statistiken för 2019 och 2020 framgår det att Kramfors saknar en aktuell rutin för information om samordnad individuell plan (SIP) för barn och vuxna inom LSS samt inom socialpsykiatri.

 Att en rutin tas fram som beskriver hur vi ska informera och arbeta med SIP för nämnda målgrupper.

12.1.14 Kommunens kvalité i korthet

Resultatet i Kommunens kvalité i korthet (KKiK) redovisas inom några områden som bedömts som intressanta för invånarna. Resultaten har ambitionen att beskriva kvalitet och effektivitet i jämförelse med andra kommuner. Det nationella projektet KKiK omfattar övervägande delen av Sveriges kommuner. KKiK använder cirka 40 mått för att mäta kommunens prestationer inom områdena; barn och unga, stöd och omsorg samt samhälle och miljö. Nedan visas ett urval av dessa uppgifter. Urvalet grundas på vilka områden som hade resultat föregående år samt i förhållande till andra

kommuner.

(31)

För 2020 saknas flera resultat. Detta beror dels på att de nationella undersökningarna inte genomförts i samma utsträckning som tidigare år, men också att våra egna undersökningar uteblivit med hänsyn till pandemin.

2018 2019 2020

Brukarundersökning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn, andel (%)

Kramfors 91 94 93

Alla kommuner

91 90 88

Brukarbedömning individ och familjeomsorg totalt - förbättrad situation, andel (%)

Kramfors 67 78 -

Alla kommuner

76 76 -

Brukarundersökning särskilt boende äldreomsorg, helhetssyn, andel (%)

Kramfors 89 87 86

Alla kommuner

82 82 81

Ej aktualiserade vuxna personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd, andel (%)

Kramfors 80 75 -

Alla kommuner

79 79 -

Väntetid antal dagar från ansökan till beslut om försörjningsstöd,

medelvärde

Kramfors 16 14 -

Alla kommuner

15 15 -

Väntetid i antal dagar från

ansökningsdatum till första erbjudna inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde

Kramfors 98 100 -

Alla kommuner

53 67 -

Källa: Kommunens kvalité i korthet, 210202.

 Att bibehålla resultat på den höga nivå som är (grönt).

 Att vårt interna arbete återupptas med att rapportera in resultat.

12.1.15 Brukarundersökning

Socialstyrelsens nationella brukarundersökning för äldreomsorgen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänsten och på Sveriges

äldreboenden.

Socialstyrelsen har uppdraget att genomföra undersökningen. Från mitten av mars varje år får alla över 65 år, som har hemtjänst eller som bor i ett särskilt boende för äldre, en enkät per post med frågor om vad de tycker om sin äldreomsorg.

(32)

För hemtjänsten inom Kramfors kommun var svarsfrekvensen för 2020, 59

% jämfört med rikets 57 %. För särskilt boende var svarsfrekvensen 49 % jämfört med rikets 40 %.

Hemtjänst

Nedan visas ett urval från 2020 års hemtjänstresultat från undersökningen

”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen”.

Andel positiva svar - inflytande Andel positiva svar – hjälpens utförande

Andelen positiva svar - trygghet

Källa: Socialstyrelsen 2020, Vad tycker det äldre om äldreomsorgen?

Resultaten visar att Kramfors till övervägande del håller en bra eller mycket bra nivå jämfört med både kranskommunerna, länet och riket.

Ett område som verksamheterna har arbetat med både innan och under pandemin är kontaktmannaskapet. År 2018 reviderades rutinen i syfte att bland annat höja kontinuiteten hos brukarna.

Olika projekt har bedrivits och av årets analys från verksamheterna framkommer det att de har arbetat och utvecklat kontaktmannaskap. Ett exempel från hemtjänsten är så kallade vårdlag, där personalens arbetssätt nu uttalat utgår ifrån kontaktmannaskapet. Det har även lett till att medarbetarna fått ta ett större ansvar.

Det kan antas att de förändringsarbeten som sker är en av anledningarna till att den sammantagna nöjdheten med hemtjänsten hos brukarna ligger kvar på samma höga nivå som föregående år 93 %.

(33)

Under de senaste åren har resultaten varit relativt låga på frågan om brukarna vet vart de ska vända sig för att lämna synpunkt eller klagomål. 2018 (61 %) 2019 (59 %). Det förväntade resultatet för 2020 var att verksamheterna skulle vidta åtgärder för att motverka denna trend och öka resultatet. Av årets resultat framgår det att 73 % vet vart de ska vända sig. En förbättring har skett under året. En orsak till det uppger verksamheterna är att de haft mera kontakt med brukare och anhöriga med anledning av pandemin.

 Att antalet brukare som vet vart de ska lämna synpunkter eller klagomål ökar.

Särskilt boende för äldre – äldreboende

Nedan visas ett urval från 2020 års resultat för äldreboende från undersökningen ”vad tycker de äldre om äldreomsorgen”.

Andel positiva svar – trygghet Andel positiva svar – tillgänglighet

Andel positiva svar – mat och måltidsmiljö Andel positiva svar – bemötande

(34)

Andel positiva svar – sociala aktiviteter

Källa: Socialstyrelsen 2020, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Resultaten visar att Kramfors till övervägande del håller en bra eller mycket bra nivå jämfört med både kranskommunerna, länet och riket. Resultaten visar däremot på några utvecklingsområden, bland annat området för mat- och måltidsmiljön samt nöjdheten med aktiviteter som erbjuds på

äldreboendet.

År 2018 svarade 79 % att de upplevde måltidssituationen som en trevlig stund på dagen. Av årets resultat är motsvarade resultat 71 %.

År 2018 uppgav 82 % att de var nöjda med aktiviteterna som erbjöds medan den siffran vid årets resultat är 70 %. Varför resultatet har sjunkit behöver analyseras vidare men en trolig orsak är de restriktioner gällande samvaro som pandemin medfört.

Vad som också utmärker sig är att resultatet stigit från fjolårets 64 % till 71

% av dem som upplever sig positiva till möjligheten att träffa läkare. Detta i jämförelse med rikets dryga 50 %. Även här behöver resultatet analyseras vidare.

Det är inte tydligt på vilket sätt verksamheterna inom hemtjänst och särskilt boende för äldre använder resultaten för att utveckla sitt systematiska

kvalitetsarbete. Verksamheterna bör under 2021 ta fram en modell/arbetssätt som beskriver hur resultat ska utvärderas och jämföras i syfte att utveckla verksamheterna.

 Att andelen brukare som vet vart de ska lämna synpunkter och klagomål ökar inom säbo.

 Att de orsakerna till varför nöjdheten sjunkit inom mat- och måltider samt inom aktiviteter utreds och lämpliga åtgärder sätts in för att motverka trenden.

(35)

Enkätundersökning daglig verksamhet och bostad med särskild service LSS

Socialstyrelsen som ansvarar för undersökningen beslutade att inte

genomföra den under 2020. Beslutet togs med hänsyn till verksamheternas förutsättningar och behov att fokusera på sitt grunduppdrag istället för att administrera undersökningen.

Det förväntade resultatet för 2019 kvarstår.

 Att resultatet av brukarundersökningen avseende trygghetsaspekten analyseras och utvärderas.

Individ och familjeomsorgen

Under året har SKR:s brukarundersökning för individ och familjeomsorg genomförts. Undersökningen riktas till de personer som har kontakt med socialtjänsten under oktober/november och tillhör målgrupperna ekonomiskt bistånd, ungdomar från 13 år, vårdnadshavare samt missbruk.

Svarsfrekvensen för undersökningen var i riket låg och så även inom Kramfors. De troliga orsakerna var dels att de fysiska träffarna med klienterna uteblev, men också det nya och administrativa sätt undersökningen skulle genomföras på.

Trots den låga svarsfrekvensen ges ändå en indikation på att målgrupperna uppfattar verksamheterna till övervägande del som goda.

Ekonomiskt bistånd Ungdomar 13 + och äldre

(36)

Vårdnadshavare

 Att resultat från nationell statistik, exempelvis brukarundersökning, ÖJ och KKiK tas tillvara och används i verksamheten i det

systematiska kvalitetsarbetet.

 Att verksamheterna hittar nya arbetssätt för att motivera brukare att svara på undersökningen och därmed öka svarsfrekvensen.

13 Avvikelser

Avvikelser i vårdkedjan

Totalt har 40 avvikelser i vårdkedjan registrerats under 2020, vilket är något färre än föregående år då antalet var 44. Av dessa 40 avvikelser är 29 utgående till region Västernorrland och 11 är inkommande till Kramfors kommun.

Inkommande avvikelse i vårdkedjan

Av 11 inkommande avvikelser till Kramfors kommun är fyra besvarade.

Avvikelserna berör bland annat; avsaknad av biståndsbeslut, icke

fullständiga personuppgifter, brister i munhälsan, avsaknad av kläder/skor vid sjukhusvistelse, brister i kommunikation och utebliven

läkemedelsbehandling. Ingen av avvikelserna har föranlett någon fördjupad utredning av MAR/MAS.

Utgående avvikelser i vårdkedjan

Av de 29 utgående avvikelserna till region Västernorrland har 14 besvarats.

Avvikelserna är framförallt riktade mot slutenvården men även primärvård och ambulans. De vanligast förekommande avvikelserna är; brister i kommunikation, felaktiga och/eller avsaknad av ordinationshandlingar för läkemedel, uteblivna förskrivning av hjälpmedel, uppkomna trycksår samt avsaknad av läkemedel och medicinteknisk utrustning. Bristerna har lett till

(37)

negativa konsekvenser för den enskilde och riskerat att hälso- och sjukvård uteblivit.

En arbetsgrupp med representanter från tre kommuner i länet och region Västernorrland arbetar med ett förslag till ett forum för samverkan kring avvikelser i vårdkedjan. Förslaget beräknas färdigställas under 2021.

Förväntade resultat:

 Att inkommande avvikelser i vårdkedjan hanteras enligt rutin.

 Kontinuerlig samverkan med region Västernorrland gällande avvikelser i vårdkedjan.

Avvikelser hälso- och sjukvård Funktionsstöd

Det totala antalet hälso- och sjukvårdsavvikelser inom området funktionsstöd ligger på samma nivå som föregående år. En minskning kan däremot skönjas gällande avvikelser inom läkemedel och fall medan utebliven behandling ökat något.

Källa: Treserva, 210129.

Hemsjukvård

Inom området för hemsjukvård har antalet hälso- och sjukvårdsavvikelser årligen ökat sedan övertagandet av hemsjukvården 2014. Även under 2020 har samtliga avvikelsetyper ökat - framförallt läkemedel och fall.