PM Miljö. Hässleholms kommun. Björklunda, etapp 2 GRANSKNINGSHANDLING. Malmö

(1)

Hässleholms kommun

Björklunda, etapp 2

(2)

Björklunda, etapp 2

PM Miljö

Datum 2018-09-052018-10-22

Uppdragsnummer 1320036011

Utgåva/Status GRANSKNINGSHANDLING

Daniel Jern Mattias Lindberg

/Malin Hansson Jonas Thern

Uppdragsledare Handläggare Granskare

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 3

1.1 Bakgrund och syfte ... 3

1.2 Administrativa uppgifter ... 3

2. Områdesbeskrivning ... 3

3. Historik och potentiella föroreningar ... 4

4. Geologiska förhållanden ... 5

5. Bedömningsgrunder ... 5

5.1 Jord ... 5

5.2 Grundvatten ... 6

5.3 Ytvatten ... 8

6. Genomförande... 8

7. Resultat och utvärdering ... 8

7.1 Geologiska förhållanden ... 9

7.2 Laboratorieanalyser jord ... 9

7.3 Laboratorieanalyser grundvatten ... 9

7.4 Laboratorieanalyser ytvatten ... 9

8. Utvärdering ... 9

8.1 Jord ... 9

8.2 Grundvatten ... 10

8.3 Ytvatten ... 10

9. Slutsats och rekommendationer ... 10

9.1 Upplysning ... 10

Referenser ... 11

Bilagor

1 Analyssammanställning – jord

2 Analyssammanställning – grundvatten 3 Analyssammanställning - ytvatten

(4)

Björklunda, etapp 2 PM

1. Inledning

En detaljplan ska upprättas för Björklunda etapp 2. Detaljplanen ska ge möjlighet till ny exploatering i form av bostäder och förskola.

1.1 Bakgrund och syfte

Ramböll Sverige AB har fått i uppdrag av Stadsbyggnadskontoret, Hässleholms kommun, att utföra en miljöteknisk markundersökning med syfte att säkerställa att området inte är förorenat inför exploateringen.

1.2 Administrativa uppgifter

Uppdragsgivare: Hässleholms kommun Kontaktperson: Walid Kazemyar

Fastighetsbeteckningar:

Län: Skåne

Kommun: Hässleholm

Ramböll:

Uppdragsledare: Daniel Jern

Handläggare miljö: Mattias Lindberg/ Malin Hansson Tillsynsmyndighet: Miljökontoret i Hässleholm

2. Områdesbeskrivning

Det aktuella utredningsområdet, se figur 1, är idag naturmark med inslag av åkermark och ligger i södra Hässleholm norr om Södra Kringelvägen.

Detaljplanområdet som kommer bebyggas begränsas av en cykelväg i väst som går längs med den rullstensås, vilken går i nordsydlig riktning. I öster begränsas planområdet av ett öppet dike och följer sedan åkermarkens struktur i söder. I

(5)

Österåsgatan. Området är omgärdat av bostadsbebyggelse och marken används i dag som strövområde av boende i närheten.

Området är inte beläget inom eller i närheten av några skyddsvärda områden såsom naturreservat, Natura 2000 områden, vattenskyddsområden el. dyl. (VISS, 2018). Dock förekommer två biotopskyddade åkerholmar och alléer inom

området. Likaså förekommer bevarandevärda stenmurar och enskilda träd (Hässleholm kommun, 2016).

Figur 1. Aktuellt område med planområdet markerat med gult. Källa: Hässleholms kommun.

3. Historik och potentiella föroreningar

Området har tidigare använts som jordbruksmark och potentiella föroreningar bedöms att vara pesticider samt petroleum föroreningar samt föroreningar från atmosfäriskt nedfall kan förekomma i hela området och då främst utgöras av PAH:er och bly från biltrafiken (Ramböll, 2018).

Inga tidigare miljötekniska markundersökningar har genomförts på området (Ramböll, 2018).

(6)

Området präglas av en åsformation som löper i nordsydlig riktning och enl. SGU:s jordartskarta domineras de naturliga lagren av isälvsmaterial. Områdets sydöstra del består av svallad sand (SGU, 2018).

Ramböll har vid olika tillfällen undersökt de hydrogeologiska förhållandena i området och installerat ett antal grundvattenrör. Grundvattnets generella strömningsriktning är mot sydost mot ett utströmningsområde där grundvattennivån ligger i nivå med markytan (Ramböll, 2018).

5. Bedömningsgrunder

5.1 Jord

Som initial bedömningsgrund för området har Naturvårdsverkets riktvärden för Känslig Markanvändning, KM använts (Naturvårdsverket, 2009). Föreslagna bedömningsgrunder för området baseras på kommande markanvändning, som är bostadsområde. KM innebär att markkvaliteten inte begränsar val av mark- användning. Alla grupper av människor (barn, vuxna och äldre) kan vistas permanent inom området under en livstid. De flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas (Naturvårdsverket, 2009).

För framtida eventuella hantering av massorna, har även Mindre Känslig Markanvändning, MKM, (Naturvårdsverket, 2009), Avfall Sveriges

bedömningsgrunder för förorenade massor (FA) (Avfall Sverige, 2012) och MRR (Mindre än Ringa Risk), använts som jämförvärde. Om föroreningshalterna i jorden bedöms vara lägre än MRR så behöver åtgärder generellt inte anmälas utan kan utföras fritt (Naturvårdsverket, 2010).

Tabell 1. Åtgärdsmål, KM och MKM, (gråmarkerat) samt riktvärde för

återanvändning och farligt avfall. Föreslagna riktvärden enligt Naturvårdsverket (2009; 2010) samt Avfall Sverige Utveckling (2007). Enheterna för halterna är mg/kg TS.

Farligt avfall

Ämne RR KM _täckning^Deponi- MKM FA Avvikande

ämnesindelning

Arsenik, As 10 10 10 25 1 000

Barium, Ba - 200 - 300 10 000

Bly, Pb 20 50 200 400 2 500

Kadmium, Cd 0,2 0,8 1,5 12 1 000¹

Kobolt, Co - 15 - 35 2 500¹

Koppar, Cu 40 80 80 200 2 500

Krom, Cr (totalt) 40 80 80 150 10 000

Kvicksilver, Hg (oorg.) 0,1 0,25 1,8 2,5 1 000

Nickel 35 40 70 120 1 000¹

Vanadin - 100 - 200 10 000

(7)

Ämne RR KM _täckning^Deponi- MKM FA Avvikande ämnesindelning

Zink 120 250 250 500 2 500

Alifater >C5-C8 - 25 - 150 1000 FA: C6-C10

Alifater >C8–C10 - 25 - 120 -

Alifater >C10–C12 - 100 - 500 10 000 FA: C10-C16

Alifater >C12–C16 - 100 - 500 -

Alifater >C16–C35 - 100 - 1 000 10 000

Aromater >C8–C10 - 10 - 50 1 000

Aromater >C10–C16 - 3 - 15 -

Aromater >C16–C35 - 10 - 30 1 000 FA: C10-C35

PAH L 0,6 3 3 15 -

PAH M 2 3,5 10 20 1 000 FA: Övriga PAH

PAH H 0,5 1 2,5 10 100 FA: Cancerogena PAH

Bensen - 0,012 - 0,04 -

Toluen - 10 - 40 -

Etylbensen - 10 - 50 -

M/P/O-Xylen Summa BTEX

- -

10 -

- -

50 -

-

1000 FA: summa BTEX

Med avseende på bekämpningsmedel har Naturvårdsverkets riktvärden för KM och MKM (Naturvårdsverket, 2009) att använsts för att bedöma föroreningsgrad i tillbörliga delar.

Tabell 2. Åtgärdsmål KM och MKM (gråmarkerat) Föreslagna riktvärden enligt Naturvårdsverket (2009). Enheterna för halterna är mg/kg TS.

Ämne KM MKM

DDT, DDD, DDE* 0,1 1

Aldrin-Dieldin* 0,02 0,18

Kvintozen-

Pentakloranilin* 0,12 0,4

Hexklorbensen 0,035 2

* Summa av två parametrar. Om endast en parameter visa över laboratoriets rapporteringsgräns och en parameter visar under rapporteringgränsen har hälften av detta värde antagits i summeringen. Detta redovisas i bilaga 1.

5.2 Grundvatten

Analyserade halter av metaller i grundvattnet har jämförts med riktvärden i SGU:s rapport Bedömningsgrunder för grundvatten (SGU, 2013) och Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (Livsmedelsverket, 2011).

(8)

avseende på halter av metaller (SGU, 2013) och Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (2011). Samtliga halter redovisas i µg/l.

Ämne

Tillståndsklassning för grundvatten enligt SGU-rapport 2013:01 Dricksvatten LIVSFS 2011:3 Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5

Arsenik, As ≤1 1-2 2-5 5-10 ≥10 10

Bly, Pb ≤0,5 0,5-1 1-2 2-10 ≥10 10

Kadmium, Cd ≤0,1 0,1-0,5 0,5-1 1-5 ≥5 5,0

Koppar, Cu <20 20-200 200-1 000 1 000-2 000 ≥2 000 2 000 Krom, Cr (totalt) <0,5 0,5-5 5-10 10-50 ≥50 50 Kvicksilver, Hg <0,005 0,005-0,01 0,01-0,05 0,05-1 ≥1 1,0 Nickel, Ni <0,5 0,5-2 2-10 10-20 ≥20 20

Vanadin, V - - - -

Zink, Zn <5 5-10 10-100 100-1 000 >1 000 -

Som bedömningsgrund vid utvärdering av resultaten från laboratorieanalyserna av oljekolväten och PAH har uppmätta värden jämförts mot riktvärdena framtagna av Svenska Petroleum och Biodrivmedels Institutet (SPBI, 2014) enligt tabell 3.

Riktvärdena utgår från fyra stycken skyddsnivåer, dricksvatten, ångor i

byggnader, bevattning samt miljörisker för ytvatten. Vid bedömning har lägsta värdet enligt SPI:s riktvärden använts som jämförvärden.

Tabell 4. Riktvärden för dricksvatten, ångor i byggnader, bevattning, miljörisker ytvatten samt föreslagen bedömningsgrund. Samtliga halter är angivna i mg/l.

Riktvärdena redovisas ursprungligen i tabell 5.10 i SPBI (2014).

Ämne Dricks-

vatten

Ångor i byggnader

Bevattning Miljörisker Ytvatten

Föreslagen bedömningsgrund

Utspädningsfaktor 1 1/5000 1 1/100

Alifater >C5-C8 0,1 3 1,5 0,3 0,3

Alifater >C8-C10 Alifater >C10-C12

0,1 0,1

0,1 0,025

1,5 1,2

0,15 0,3

0,1 0,025

Alifater >C12-C16^a 0,1 - 1 3 1

Alifater >C16-C35^a 0,1 - 1 3 1

Aromater >C8-C10 0,07 0,8 1 0,5 0,5

Aromater >C10-C16 0,01 10 0,1 0,12 0,1

Aromater >C16-C35 0,002 25 0,07 0,005 0,005

Summa PAH L 0,01 2 0,08 0,12 0,08

Summa PAH M 0,002 0,01 0,01 0,005 0,005

Summa PAH H 0,00005 0,3 0,006 0,0005 0,0005

Bensen 0,0005 0,05 0,4 0,5 0,05

Toluen 0,04 7 0,6 0,5 0,5

Etylbensen 0,03 6 0,4 0,5 0,4

Xylen 0,25 3 4 0,5 0,5

Resultaten från laboratorieanalyserna av bekämpningsmedel i grundvatten har bedömts enligt jämförvärden från SGU Rapport 2013:01 (SGU, 2013).

(9)

bekämpningsmedel (SGU, 2013).

Klass Tillstånd Bekämpningsmedel Grad av påverkan Kommentar

1 Mycket låg halt <0,01 Ingen eller obetydlig

2 3

Låg halt Måttlig halt

0,01 – 0,025 0,025 – 0,05

Måttlig Påtaglig

4 Hög halt 0,05 – 1 Stark

5 Mycket hög halt ≥0,1 (Enskilda);

≥0,5 (Summa)

Mycket stark Otjänlig som dricksvatten

5.3 Ytvatten

För ytvattenproven ifrån diket har de gränsvärdesnormer för prioriterade ämnen och bedömningsgrunder för särskilt förorenade ämnen (SFÄ) i Havs- och

vattenmyndighetens rapport 2013:19 i bilaga 6 respektive bilaga 2 använts (HAVS, 2013). Då det endast är ett fåtal parametrar som har

gränsvärdesnormer/bedömningsgrunder har även tillståndsklassgränserna för metaller från Naturvårdsverkets rapport 4913 (Naturvårdsverket, 1999) använts för att bedöma föroreningsnivån i vattnet.

Det skall tilläggas att tillståndsklassgränser för sjöar och vattendrag gäller för icke filtrerade prover medans gränsvärdesnormerna gäller för filtrerade prover.

Ytvattenprovet som uttogs i fält filtrerades.

För vissa pesticider har Kemikalieinspektionens riktvärde för ytvatten använts som jämförvärde (Kemikalieinspektionen, 2004).

6. Genomförande

Omfattningen av den miljötekniska undersökningen framgår i tillhörande MUR.

Provtagningspunkter redovisas på ritningen G01 i tillhörande MUR.

Jordprovtagningen utfördes med jordskruv, monterad på borrbandvagn med ledning av SGFs fälthandbok för undersökningar av förorenad mark (SGF, 2013)

7. Resultat och utvärdering

En sammanställning av alla analysresultat redovisas i bilaga 1-3 för jord, grundvatten respektive ytvatten. Samtliga analysprotokoll redovisas i bilaga 9 i tillhörande MUR.

Resultaten från laboratorieanalyserna har jämförts mot bedömningsgrunderna presenterade i kapitel 5.

(10)

Generellt består området av sandmassor, med inslag av silt, ner till minst 3 m.u.

my. Av dessa bedöms den översta halvmetern vara fyllnadsmassor.

7.2 Laboratorieanalyser jord

I provtagningen översteg tre analyserade prov riktvärdet för känslig

markanvändning med avseende för PAH-H. Överskridandena sker i punkterna R1807M, R 1814M och R 1815M på nivån 0-0,5 i samtliga punkter. Två

analyserade prov översteg riktvärdet för mindre ringa risk med avseende på bly, punkt R 1814M på 0-0,5 m, och PAH-M, punkt R 1815M på nivån 0-0,5 m. Övriga parametrar understeg halten för Naturvårdsverkets riktvärde för mindre ringa risk.

7.3 Laboratorieanalyser grundvatten

I provtagningen översteg inga prov föreslagna riktlinjer alternativt uppvisade mycket låga halter.

7.4 Laboratorieanalyser ytvatten

Halter metaller i ytvattnet låga till mycket låga med undantag för koppar och zink, där halterna var måttligt höga. Även bedömningsgrunderna för SFÄ överskrids för dessa parametrar.

Beträffande pesticider så uppvisar uppmätta halter för Glyfosat, 2 µg/l, och AMPA, 0,6 µg/l, klart under Kemikalieinspektionens riktvärden på 100 respektive 500 µg/l. Halter över rapproteringsgränsen har även noterats för parametrarna diuron, 2,6- diklorbenzamid och terbutylazin-2-hydroxy. Ramböll har inte hittat några jämförvärden för dessa parametrar men de bedöms vara låga.

Övriga analyserade parametrar i ytvattnet ligger under laboratoriets

rapporteringsgräns för aktuell metod och kommenteras därför ej yttreligare.

8. Utvärdering

8.1 Jord

Föroreningarna i jord, över KM, bedöms finnas i den ytliga fyllnadsjorden, 0-0,5 m. De förekommer vid den sydliga bondgården och ytan har grovt uppskattats till 3 000 m². Avgränsningen i norr och öster är osäker då inga närliggande punkter finns i denna riktning. Gränsen för bondgården har här använts som gräns för föroreningsutbredningen. Avgränsningen mot syd och väster är mer säker då det finne en närbelägen punkt, R1806M, vars halter underskrider KM i denna riktning.

Föroreningarna är dock avgränsade i djupled och med en antagen mäktighet på det förorenade lagret på 0,5 antas en volym på 1 500 m³ vara förorenad.

(11)

Ingen förorening bedöms finnas i grundvatten at de påkallar åtgärder.

8.3 Ytvatten

Halterna koppar och zink har uppmätts i halter som gör att det kan anses vara påverkade. Mot bakgrund av att aktuell bäck tar upp dagvatten från Hässleholms tätort är troligen det orsaken till dessa halter.

9. Slutsats och rekommendationer

Jord inom området har undersökts i 15 provtagningspunkter. Föroreningshalterna inom området är i de flesta punkter lägre än riktvärdet för Känslig

Markanvändning (KM). I tre punkter överskreds riktvärdet för Känslig

Markanvändning med avseende på PAH-H. Styrande för riktvärdet för PAH-H är intag av växter och även i viss mån skydd av markmiljön (Naturvårdsverket, 2016). Om inget behov av att kunna upprätta egna odlingar i det planerade bostadsområdet kan mängden massor som behöver åtgärdas reduceras betydligt.

Om hela det förorenade området skall åtgärdas rekommenderas att ytterligare jordprover uttas i nordlig och östlig riktning för att ytterligare kunna avgränsa föroreningen.

Områdets historik indikerar att inga större förorenade verksamheter funnits på platsen. Mot bakgrund av detta samt nu utförd undersökning, med provpunkter vid de identifierade bondgårdarna och åkermark, anses inga övriga utredningar eller åtgärder vara nödvändiga.

9.1 Upplysning

Enligt Miljöbalken kapitel 10 § 11 ska den som äger eller brukar en fastighet, oavsett om området tidigare ansetts vara förorenat, genast underrätta tillsynsmyndigheten om det upptäcks en förorening på fastigheten och föroreningen kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Ramböll

rekommenderar att denna rapport delges tillsynsmyndigheten i Hässleholms kommun.

Vidare är det enligt 28 § Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd förbjudet att utan anmälan till tillsynsmyndigheten vidta en åtgärd som kan medföra ökad risk för spridning eller exponering av förorening om denna risk inte bedöms som ringa. Med ledning av utförd undersökning bedömer Ramböll att en skriftlig anmälan måste lämnas in till tillsynsmyndigheten i Hässleholms kommun i

(12)

Referenser

Avfall Sverige. (2007). Rapport 2007:1 Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor. Malmö: Avfall Sverige.

HAVS. (2013). Havs- och vattenmyndighetens förskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2013:19, konsoliderad 2017-01-01.

Hässleholm kommun. (2016). Biotopskyddade miljöer i jordbruksmark - Inventering av Björklunda DP-område. Linnéa Björk Planavdelningen Hässleholm kommun.

Kemikalieinspektionen. (2004). Riktvärden för växtskyddsmedel i ytvatten.

Stockholm: Kemikalieinspektionen.

Livsmedelsverket. (2011). Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten, LIVSFS 2011:3. Livsmedelsverket.

Naturvårdsverket. (1999). Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag, rapport 4913.

Naturvårdsverket. (2009). Riktvärden för förorenad mark, modellbeskrivning och vägledning, Rapport 5976. Generella riktvärden uppdaterade juli 2016.

Stockholm: Naturvårdsverket.

Naturvårdsverket. (2010). Återvinning av avfall i anläggningsarbeten, Handbok 2010:1. Stockholm: Naturvårdsverket.

Naturvårdsverket. (2013). Klassning av farligt avfall - detta är farligt avfall.

Naturvårdsverket. (2016). Riktvärde för förorenad mark, beräkningsverktyg, reviderad 2016. Hämtat från Naturvårdsverkets hemsida

https://www.naturvardsverket.se/om-

naturvardsverket/publikationer/ISBN/5903/978-91-620-5920-7.

Ramböll. (2018). PM Provtagningsplan Björklunda, etapp 2 ver 2 . Hässleholms kommun: Malmö Stad.

SGF. (2013). Fälthandbok Undersökning av förorenade områden. Rapport 2:2013, ISSN 1103-7237, ISRN SGF-R13/2-SE. Stockholm: Svenska Geotekniska Föreningen.

SGU. (2013). Bedömningsgrunder för grundvatten, SGU-rapport 2013:01.

Uppsala: SGU.

SPBI. (2014). Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar, 2010, uppdaterad 2014-11-18,

http://spbi.se/miljoarbete/spimfab10/. Svenska Petroleum och Biodrivmedelsinstitutet, tidigare SPI.

VISS. (2018). Hämtat från www..viss.lanstyrelsen.se den 31 07 2018

(13)

Arsenik (As) ^{mg/kg TS} 10 10 25 1000 < 2,0 < 2,0 < 2,0 < 1,9

Barium (Ba) ^{mg/kg TS} 200 300 10000 17 21 20 21

Kadmium (Cd) ^{mg/kg TS} 0,2 0,8 12 100 < 0,20 < 0,20 < 0,20 < 0,20

Kobolt (Co) ^{mg/kg TS} 15 35 100 5,3 5,9 3,6 2,8

Krom (Cr) ^{mg/kg TS} 40 80 150 10000 5,4 8,8 4,4 6,6

Koppar (Cu) ^{mg/kg TS} 40 80 200 2500 7,2 10 6,8 4,7

Kvicksilver (Hg) ^{mg/kg TS} 0,1 0,25 2,5 500 < 0,010 0,017 0,019 0,011

Nickel (Ni)^*4 ^{mg/kg TS} 35 40 120 1000 6,9 11 4,2 4

Bly (Pb) ^{mg/kg TS} 20 50 400 2500 3,5 3,3 5,6 4,8

Vanadin (V) ^{mg/kg TS} 100 200 10000 14 15 13 15

Zink (Zn) ^{mg/kg TS} 120 250 500 2500 27 31 43 34

Alifater >C8-C10^*5 ^{mg/kg TS} 25 120 1000 < 5,0 < 5,0 < 5,0 < 5,0 < 5,0

Alifater >C16-C35 ^{mg/kg TS} 100 1000 10000 < 10 < 10 < 10 < 10 < 10

Aromater >C8-C10 ^{mg/kg TS} 10 50 1000 < 10 < 10 < 10 < 10 < 10

Aromater >C10-C16^*7 ^{mg/kg TS} 3 15 1000 < 0,90 < 0,90 < 0,90 < 0,90 < 0,90

Aromater >C16-C35^*7 ^{mg/kg TS} 10 30 1000 < 0,50 < 0,50 < 0,50 < 0,50 < 0,50

PAH, summa canc. ^{mg/kg TS} 100 < 0,090 < 0,090 < 0,090 0,14 < 0,090 < 0,090 < 0,090 0,14

PAH, summa övriga ^{mg/kg TS} 1000 < 0,14 < 0,14 < 0,14 0,2 < 0,14 < 0,14 < 0,14 0,2

Summa PAH L ^{mg/kg TS} 0,6 3 15 < 0,045 < 0,045 < 0,045 < 0,045 < 0,045 < 0,045 < 0,045 < 0,045

Summa PAH M ^{mg/kg TS} 2 3,5 20 < 0,075 < 0,075 < 0,075 0,14 < 0,075 < 0,075 < 0,075 0,14

Summa PAH H ^{mg/kg TS} 0,5 1 10 < 0,11 < 0,11 < 0,11 0,15 < 0,11 < 0,11 < 0,11 0,15

Naftalen ^{mg/kg TS} 2500 < 0,030 < 0,030 < 0,030 < 0,030 < 0,030 < 0,030 < 0,030 < 0,030

Aldrin-Dieldrin ^{µg/kg Ts} 20 180 <0,91 <0,91 <0,91 <0,91

DDT (total) ^{µg/kg Ts} 100 1000 <5,5 <5,5 <5,5 5,8

Hexaklorbensen ^{µg/kg Ts} 35 2000 1000000 <0,91 <0,91 <0,91 <0,91

Kvintozen-Pentakloranilin ^{µg/kg Ts} 120 400 <0,91 <0,91 <0,91 <0,91

Kommentarer

*1 Ringa risk, se Naturvårdsverket Handbok 2010:1

*2 Naturvårdsverket rapport 5976

*3 Avfall Sverige 2007:01 tabell 4.1

*4Gäller svårlösligt nickel. För lättlösligt är FA 100 mg/kg TS

*5För farligt avfall bedöms alifater C5-C8 samt C8-C10 enligt alifater C6-C10

*7För farligt avfall bedöms aromater C10-C16 samt C16-C35 enligt aromater C10-C35

(14)

Arsenik (As) ^{mg/kg TS} 10 10 25 1000

Barium (Ba) ^{mg/kg TS} 200 300 10000

Kadmium (Cd) ^{mg/kg TS} 0,2 0,8 12 100

Kobolt (Co) ^{mg/kg TS} 15 35 100

Krom (Cr) ^{mg/kg TS} 40 80 150 10000

Koppar (Cu) ^{mg/kg TS} 40 80 200 2500

Kvicksilver (Hg) ^{mg/kg TS} 0,1 0,25 2,5 500

Nickel (Ni)^*4 ^{mg/kg TS} 35 40 120 1000

Bly (Pb) ^{mg/kg TS} 20 50 400 2500

Vanadin (V) ^{mg/kg TS} 100 200 10000

Zink (Zn) ^{mg/kg TS} 120 250 500 2500

Alifater >C8-C10^*5 ^{mg/kg TS} 25 120 1000

Alifater >C16-C35 ^{mg/kg TS} 100 1000 10000

Aromater >C8-C10 ^{mg/kg TS} 10 50 1000

Aromater >C10-C16^*7 ^{mg/kg TS} 3 15 1000

PAH, summa canc. ^{mg/kg TS} 100

PAH, summa övriga ^{mg/kg TS} 1000

Summa PAH L ^{mg/kg TS} 0,6 3 15

Summa PAH M ^{mg/kg TS} 2 3,5 20

Summa PAH H ^{mg/kg TS} 0,5 1 10

Naftalen ^{mg/kg TS} 2500

Aldrin-Dieldrin ^{µg/kg Ts} 20 180

DDT (total) ^{µg/kg Ts} 100 1000

Hexaklorbensen ^{µg/kg Ts} 35 2000 1000000

Kvintozen-Pentakloranilin ^{µg/kg Ts} 120 400

Kommentarer

< 1,9 < 2,1 < 2,0 < 2,0 < 2,1 < 2,0

35 16 24 22 14 27

< 0,20 < 0,20 < 0,20 < 0,20 < 0,20 < 0,20

4 1,9 1,7 2,6 1,1 3,8

7,4 4,1 3,6 3,9 3,5 6,5

5,7 2,3 4,8 5,4 4,7 13

< 0,010 < 0,011 < 0,010 0,036 0,03 0,014

4,2 2 2,1 2,3 1,4 6,3

7,6 6,9 10 9,4 6,9 3,9

13 13 9,6 12 11 19

52 20 26 29 13 27

< 5,0 < 5,0 < 5,0

< 10 < 10 < 10

< 0,90 < 0,90 < 0,90

< 0,50 < 0,50 < 0,50

0,13 0,16 1,9 < 0,090 0,13 < 0,090 < 0,090

0,25 0,23 2,2 < 0,14 0,19 < 0,14 < 0,14

< 0,045 < 0,045 0,072 < 0,045 < 0,045 < 0,045 < 0,045

0,19 0,17 1,9 < 0,075 0,13 < 0,075 < 0,075

0,14 0,17 2,1 < 0,11 0,15 < 0,11 < 0,11

< 0,030 < 0,030 < 0,030 < 0,030 < 0,030 < 0,030 < 0,030

<0,91 <0,92 <0,91 <0,92 <0,92 <0,91

<5,5 <5,5 5,9 <5,5 <5,5 <5,5

<0,91 <0,92 <0,91 <0,92 <0,92 <0,91

(15)

Barium (Ba) ^{mg/kg TS} 200 300 10000

Kobolt (Co) ^{mg/kg TS} 15 35 100

Krom (Cr) ^{mg/kg TS} 40 80 150 10000

Koppar (Cu) ^{mg/kg TS} 40 80 200 2500

Nickel (Ni)^*4 ^{mg/kg TS} 35 40 120 1000

Bly (Pb) ^{mg/kg TS} 20 50 400 2500

Vanadin (V) ^{mg/kg TS} 100 200 10000

Zink (Zn) ^{mg/kg TS} 120 250 500 2500

Kommentarer

< 2,0 < 1,9 < 2,0 < 2,2

9,6 34 39 31

< 0,20 < 0,20 < 0,20 < 0,20

2,2 3 4,3 1,7

3,8 7,4 8 3,8

4,4 4,8 6,7 7

0,012 < 0,010 0,016 0,047

2,2 3,9 4,2 1,9

1,9 4,4 8,3 22

13 17 19 11

16 24 42 39

< 5,0 < 5,0 < 5,0 < 5,0

< 10 < 10 < 10 < 10

< 0,90 < 0,90 < 0,90 < 0,90

< 0,50 < 0,50 < 0,50 < 0,50

< 0,090 < 0,090 < 0,090 0,18 < 0,090 0,13 1,1 < 0,090

< 0,14 < 0,14 < 0,14 0,32 < 0,14 0,21 1,2 < 0,14

< 0,045 < 0,045 < 0,045 < 0,045 < 0,045 < 0,045 < 0,045 < 0,045

< 0,075 < 0,075 < 0,075 0,26 < 0,075 0,15 1 < 0,075

< 0,11 < 0,11 < 0,11 0,2 < 0,11 0,14 1,3 < 0,11

< 0,030 < 0,030 < 0,030 < 0,030 < 0,030 < 0,030 < 0,030 < 0,030

<0,92 <0,91 <0,91 <0,92

12 <5,5 <5,5 16

<0,92 <0,91 <0,91 1,1

<0,92 <0,91 <0,91 1,56

(16)

Barium (Ba) ^{mg/kg TS} 200 300 10000

Kobolt (Co) ^{mg/kg TS} 15 35 100

Krom (Cr) ^{mg/kg TS} 40 80 150 10000

Koppar (Cu) ^{mg/kg TS} 40 80 200 2500

Nickel (Ni)^*4 ^{mg/kg TS} 35 40 120 1000

Bly (Pb) ^{mg/kg TS} 20 50 400 2500

Vanadin (V) ^{mg/kg TS} 100 200 10000

Zink (Zn) ^{mg/kg TS} 120 250 500 2500

Kommentarer

< 1,9 7,3

< 0,20 1,8 3 2

< 0,010 2,2 1,7 6 7,7

< 5,0

< 10

< 0,90 1,1

3,6 < 0,090 3,6 < 0,14 0,12 < 0,045 3,1 < 0,075 4 < 0,11

< 0,030 < 0,030

<0,92 6 4,3 4,76

(17)

Pb Metaller ^mg/l 0,5 1 2 10 < 0,000010

Cd Metaller ^mg/l 0,1 0,5 1 5 0,000016

Cu Metaller ^mg/l 20 200 1000 2000 0,0017

Cr Metaller ^mg/l 0,5 5 10 50 0,00082

Hg Metaller ^mg/l 0,005 0,01 0,5 1 < 0,00010

Ni Metaller ^mg/l 0,5 2 10 20 0,00081

Zn Metaller ^mg/l 5 10 100 1000 0,00027

Kommentarer

Klass Tillstånd

1 Mycket låg halt

2 Låg halt

3 Måttlig halt

4 Hög halt

5 Mycket hög halt

Kommentarer

Stark As, Cd, Hg, Pb: Miljökvalitetsnorm för inlandsytvatten är 20 µg/l (Ni).

As, Cr, Pb och benso(a)pyren: Otjänligt som dricksvatten.

Påtaglig

Mycket stark Grad av påverkan

Kommentar

Ingen eller obetydlig

Cd, Cu: Vanlig halt i grundvatten. Skador kan uppstå i ytvatten vid 4 µg/l (Cu).

Måttlig Cr: Skador kan uppstå i ytvatten vid 3 µg/l. Cd: Kan ge biologiska effekter i ytvatten.

Miljökvalitetsnorm för inlandsytvatten är 0,8-0,25 µg/l (Cd).

(18)

Etylbensen ^mg/l 0,4 < 0,0010

M/P/O-Xylen ^mg/l 0,5 < 0,0010

Alifater >C5-C8 ^mg/l 0,3 < 0,020

Alifater >C8-C10 ^mg/l 0,1 < 0,020

Alifater >C10-C12 ^mg/l 0,025 < 0,020

Alifater >C12-C16 ^mg/l 1 < 0,020

Alifater >C16-C35 ^mg/l 1 < 0,050

Aromater >C8-C10 ^mg/l 0,5 < 0,010

Aromater >C10-C16 ^mg/l 0,1 < 0,010

Aromater >C16-C35 ^mg/l 0,005 < 0,0050

Summa PAH med låg molekylvikt ^µg/l 80 < 0,20

Summa PAH med medelhög molekylvikt ^µg/l 5 < 0,30

Summa PAH med hög molekylvikt ^µg/l 0,5 < 0,30

(19)

AMPA Pesticider µg/l <10 10,0 - 25 25 - 50 50 - 1000

≥100(Enskli da); ≥500

(Summa) 0,04

Kommentarer

Klass Tillstånd 1 Mycket låg halt 2 Låg halt 3 Måttlig halt

4 Hög halt

5 Mycket hög halt Otjänligt som dricksvatten.

Grad av påverkan Ingen eller obetydlig Måttlig Påtaglig Stark Mycket stark

Kommentar

(20)

fluoren µg/l <0,020

fenantren µg/l <0,030

antracen µg/l <0,020 0,1 0,1

fluoranten µg/l <0,030 0,12 0,0063

pyren µg/l <0,060

bens(a)antracen µg/l <0,010

krysen µg/l <0,010

bens(b)fluoranten µg/l <0,010 0,017 -

bens(k)fluoranten µg/l <0,010 0,017 -

bens(a)pyren µg/l <0,020 0,27 0,00017

dibenso(ah)antracen µg/l <0,010

benso(ghi)perylen µg/l <0,010 0,0082 -

indeno(123cd)pyren µg/l <0,010

PAH, summa 16 µg/l <0,19

PAH, summa cancerogena µg/l <0,040

PAH, summa övriga µg/l <0,15

PAH, summa L µg/l <0,10

PAH, summa M µg/l <0,080

PAH, summa H µg/l <0,045

oljeindex µg/l <50,0

filtrering 0,45 µm; metaller ja

As µg/l ≤0,4 0,4-5 5-15 15-75 >75 <0,4 0,5

Cd µg/l ≤0,01 0,01-0,1 0,1-0,3 0,3-1,5 >1,5 <0,043 0,45-1,5 0,08-0,25

Cr µg/l ≤0,3 0,3-5 5-15 15-75 >75 <0,3 3,4

Cu µg/l ≤0,5 0,5-3 3-9 9-45 >45 8,1 0,5*

Ni µg/l ≤0,7 0,7-15 15-45 45-225 >225 1,3 34 4*

Pb µg/l ≤0,2 0,2-1 1-3 3-15 >15 0,24 14 1,2*

Zn µg/l ≤5 5-20 20-60 60-300 >300 49 5,5*

Hg µg/l <0,01 0,07 -

Tillståndsklass enligt NV rapport 4913 Ingen/Mycket låg halt Låg halt

Medelhög halt Hög halt Mycket hög halt

Kan ej klassas, rapporteringsgräns över klassgräns

1) Gränsvärden för kemisk ytvattenstatus, Inlandsytvatten, HVMFS 2013:19 bilaga 6 Maximal tillåten koncentration och årsmedelvärde 2) Särskilt förorenade ämnen (SFÅ) HVMFS 2013:19 bilaga 2, bedömningsgrunder

* biotillgängligligt