Innehållsförteckning 1

(1)

(2)

RAPPORT

Click here to enter date. 2 (12)

rapport inre kyrkviken

Innehållsförteckning

1 BAKGRUND OCH SYFTE ...3

2 HISTORIK ...4

2.1 Tidigare verksamheter ...4

3 OMRÅDESBESKRIVNING ...4

3.1 Geologi ...4

3.2 Hydrogeologi – ytvatten, grundvatten ...5

4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KLASSIFICERING OCH RIKTVÄRDEN ...5

5 GENOMFÖRANDE ...6

5.1 Jordprovtagning ...6

5.1.1 Gräsområdet, området för den markförlagda dagvattendammen ...6

5.1.2 Området för den f.d. bensinstationen ...7

5.2 Laboratorieanalyser ...8

6 RESULTAT ...8

6.1 Området för den markförlagda dagvattendammen...8

6.1.1 Laboratorieanalys av jordprover ...8

6.2 Området vid den f.d. bensinmacken ...9

6.2.1 Laboratorieanalys av jordprover ... 10

7 KLASSIFICERING, MARKFÖRLAGDA DAGVATTENDAMMEN ... 10

8 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 11

9 REFERENSER ... 12

Bilagor

Bilaga 1 Provtagningsplan Bilaga 2 Fältprotokoll Bilaga 3 Tabell, analysresultat Bilaga 4 Analysrapporter

Bilaga 5 Analysrapporter SVOC (semivolatila ämnen) Bilaga 6 Klassificeringsplan

(3)

RAPPORT

1 Bakgrund och syfte

På uppdrag av Lidingö stad har ÅF Infrastructure AB genomfört en miljöteknisk

markundersökning vid Inre Kyrkviken, söder om Lidingövallen, Lidingö, se figur Figur 1-1. Syftet är undersöka utbredning av kända föroreningar samt klassificera jorden inför framtida planer för området.

Området kring Lidingövallen och Kyrkviken, Lidingö, används idag som park- och

strandpromenad. Här, på gräsfältet planeras i framtiden dammar som ska ta hand om och rena dagvatten ifrån omgivningarna, för att möjliggöra en hållbar dagvattenrening vid Inre Kyrkviken.

Man vill även möjliggöra utveckling av Lidingövallens idrottsområde. Inför byggandet av dammarna (markförlagda dagvattendammen) vill Lidingö stad reda ut den eventuella

föroreningssituationen på platsen. Man vill också få mer kunskap om föroreningssituationen vid den f.d. bensinmacken vid den lilla stranden vid kyrkan.

Vid grävarbeten inom planområdet då ny kabel skulle grävas ned påträffades föroreningar i marken (Lidingö Stad 2013). 2010 gjorde WSP en miljöteknisk provtagning i jord och sediment i och vid Inre Kyrkviken, vilken visade att det förekommer föroreningar i marken (Lidingö Stad 2013).

Figur 1-1. Kartan visar provplatsernas lägen i förhållande till omgivningen. Källa: Eniro.

Inre Kyrkviken

(4)

RAPPORT

2 Historik

2.1 Tidigare verksamheter

Det västra området, den planerade markförlagda dagvattendammen, är från början gammal sjöbotten som under 1900-talets första del fyllts ut. Detta gjordes för att kunna uppföra

Lidingöbanans norra del, som var i drift fram till 1960-talet. Delar av den gamla bansträckningen utgör idag gång- och cykelväg (Lidingö Stad 2013). Området är idag en strandpromenad med gräsyta.

Vid det östra mindre området, vid stranden söder om Kyrkviken, som provtagits i denna undersökning, har det tidigare funnits en båtmack (f.d. bensinmacken). Denna kan ha legat på platsen så tidigt som på 1930-talet och kan ha funnits kvar 40 år efter detta (Lidingö Stad 2012).

Här finns idag en liten strand och en brygga, och markytan består av grus eller gräs.

3 Områdesbeskrivning

3.1 Geologi

Den naturliga jordartsklassificeringen av området vid stranden vid den f.d. bensinmacken är morän, enligt SGU Figur 3-1. Vid området för den markförlagda dagvattendammen är den naturliga jordartklassificeringen lera-silt. Den nu utförda undersökningen på gräsfältet visar på fyllning på lera. Fyllningen består av sand och grusig stenig sand, samt tegel, tegelrester och

”skräp” (kakel, metall, glas, trä mm.).

Figur 3-1. Kartan visar de naturliga jordarterna på området. Platserna för provtagning är markerade, den större rutan markerar gräsfältet och den mindre stranden. Källa: SGU.

(5)

RAPPORT

3.2 Hydrogeologi – ytvatten, grundvatten

I provgroparna på gräsytan hittades markvatten i nivåer mellan 0,6-1,3m under markytan. Dessa nivåer speglade sannolikt vattenytan i Inre Kyrkviken och varierade med topografin.

I provgroparna vid stranden påvisades markvatten mellan 1,2-1,4m under markytan.

Enligt SGU:s grundvattenkarta är uttagsmöjligheterna i berg 600-2000 l/h (Figur 3-2).

Figur 3-2. Grundvattenkartan från SGU visar att uttagsmöjligheterna för grundvatten i berg är 600-2000 l/h. Källa: SGU.

4 Förutsättningar för klassificering och riktvärden

Området för den planerade markförlagda dagvattendammen har inför provtagningarna delats in i rutor. I varje ruta har en provgrop grävts varur prov har tagits. Proven har analyserats som samlingsprov med avseende på föroreningar på ackrediterat laboratorium (ALS Scandinavia AB).

Resultaten från laboratorieanalyserna har legat till grund för en klassificering av varje ruta med utgångspunkt i Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM), samt Avfall Sveriges rekommenderade haltgränser för klassificering av förorenade massor som farligt avfall (FA), se tabell Tabell 4-1.

(6)

RAPPORT

Tabell 4-1. Klassificering av provtagningspunkter. Klassificeringen utgår från Naturvårdsverkets riktvärden för förorenad mark: känslig markanvändning (KM) och mindre känslig

markanvändning (MKM) (Naturvårdsverket 2008); samt Avfall Sveriges riktvärden för farligt avfall (FA) (Avfall Sverige, 2007).

Riktvärde Klassificering

Halt <MK Klass 1

KM <halt< MKM Klass 2

MKM < halt <FA Klass 3

Halt >Fa Klass 5

5 Genomförande

5.1 Jordprovtagning

Den 9 april 2014 utfördes utsättning av provpunkter med GPS.

Den 10-11 april 2014 utfördes jordprovtagning i 17 respektive 3 punkter med provgropsgrävning på de aktuella områdena. Situationsplan bifogas i bilaga 1. Samtliga punkter var utsatta och inmätta med GPS. Någon punkt flyttades ca 0,5m vid tillfället för provtagningen då den bedömdes riskera ligga för nära en eventuell ledning.

Jordprover uttogs i diffusionstäta påsar och glasburk för analys. Fältmätning av volatila kolväten (VOC) utfördes på samtliga påsprover med hjälp av en Photo Ionization Detector (PID-mätare).

Vid provtagningen noterades jordart samt syn- och luktintryck i fältprotokoll (bilaga 2).

Jordproverna sändes till ackrediterat laboratorium (ALS Scandinavia AB), där prover från flera gropar analyserades som samlingsprov. Vissa prover analyserades enskilt, då okulärbesiktning eller reslutat från PID-analys i fält motiverade detta.

Resultat från analys av prover och samlingsprover erhölls och sammanställdes och jämfördes med gällande riktvärden.

5.1.1 Gräsområdet, området för den markförlagda dagvattendammen Området för den markförlagda dagvattendammen delades in i rutor om ca 15x15m och i 17 rutor grävdes en provgrop, se Figur 5-1 samt situationsplanen i bilaga 1. Rutorna benämns med siffrorna 1-4 och bokstäverna B-G. Provtagning av jord i provgroparna utfördes varje 0,5m under markytan ned till markvattennivån, naturligt material eller ned till ca 2m under markytan.

Proverna sattes samman till samlingsprov, vilka prover som tillsammans utgör samlingsprov redogörs för i tabell Tabell 5-1.

(7)

RAPPORT

Figur 5-1. Provtagningsplan med rutnät och provpunkter markerade.

Tabell 5-1. I samlingsproverna ingående provpunkter (markförlagda dagvattendammen).

Samlingsprover 14ÅF1C

14ÅF2B

14ÅF1D 14ÅF1E 14ÅF2D 14ÅF2E

14ÅF1F 14ÅF2F

14ÅF3C 14ÅF3D 14ÅF4C 14ÅF4D

14ÅF3E 14ÅF3F 14ÅF4E

En punkt (14ÅF1G) ströks i fält i samråd med Robert Nilsson på Lidingö Stad, då denna punkt bedömdes ligga för nära ett träd vars rotsystem skulle kunna ha skadats. Vid grävning av

provpunkt 14ÅF2G nåddes vid djupet 0,5-1m en plastremsa markerande kabel, varvid grävningen avslutades. Materialet i denna provpunkt bedömdes vara sand i ledningsgrav och sålunda mindre förorenat än omgivande punkter, varvid inte någon analys har gjorts av detta material. I

provpunkt 14ÅF3D nåddes vid djupet 0,5-0,8m en potentiell gammal kabel, varpå grävningen avbröts.

5.1.2 Området för den f.d. bensinstationen

På området för den f.d. bensinstationen grävdes tre provgropar (14ÅF01, 14ÅF03 och 14ÅF04), se Figur 5-2 samt bilaga 1. En punkt ströks då den inte kunde provtas på grund av träd samt ledningar i marken (14ÅF02), och den bedömdes vara svår att flytta utan att den hamnade för nära någon annan punkt. Provtagning av jord i provgropen utfördes varje 0,5m under markytan ned till markvattennivån, naturligt material eller ned till ca 2m under markytan. Dessa prover utfördes inte som samlingsprover.

(8)

RAPPORT

Figur 5-2. Provtagningsplan med provpunkterna markerade. Punkt 02 (14ÅF02) blev struken och provtogs inte.

5.2 Laboratorieanalyser

Jordprover skickades till ackrediterat laboratorium (ALS Scandinavia AB) för analys av analyspaketen MS-1 och OJ-12A, med avseende på metaller, alifater, PAH (polycykliska

aromatiska kolväten) och PCB (polyklorerade bifenyler). Resultaten redovisas i tabellen i bilaga 3 och analysrapporterna i bilaga 4. Även en s.k. SVOC-screening (semi-volatila organiska kolväten) gjordes, vilka redovisas i bilaga 5.

6 Resultat

Fältprotokoll (jordart, lukt och synintryck) redovisas i bilaga 2.

6.1 Området för den markförlagda dagvattendammen

Jordprofilen på gräsområdet består generellt av fyllnadsmassor (sand, lera/torrskorpelera) underlagrade av grövre fyllnadsmassor (sand/ grus/ sten). I de flesta provgropar hittades tegelrester/-stenar. I flera provgropar hittades även skräp som metall, armering, kakel/klinker, glas, glasflaskor, glödlampor, trärester, vassrester mm (14ÅF1C, 1D, 1E, 1F, 2F, 3C, 3F, 4D). I nivåer runt 0,6-1,3 m rann grundvatten till som oftast bubblade upp underifrån. I de flesta fallen avslutades grävningen av respektive provgrop p.g.a. inrinnande/uppströmmande grundvatten. I flera fall luktade dessa nivåer av petroleumprodukter (14ÅF1C, 1D, 1E, 2B, 2C, 2E, 3E). I provpunkt 14ÅF4C hittades svart material: träspån och något som liknade bränt trä. I punkt 14ÅF4E hittades ett vitt material 1-1,5m under markytan. Ett prov av detta material analyserades enskilt.

6.1.1 Laboratorieanalys av jordprover

I tabellen i bilaga 3 redovisas analysresultat för jordprov tillsammans med Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM och MKM, och Avfall Sveriges rekommenderade haltgränser för klassificering av förorenade massor som farligt avfall (FA). Analysrapporter bifogas i bilaga 4.

(9)

RAPPORT

I fyra av fem samlingsprover från området för den markförlagda dagvattendammen detekterades halter av något eller några analyserade ämnen över MKM (metaller och/eller PAH). I alla

samlingsprover påträffades halter mellan KM och MKM för något eller några ämnen.

 I samlingsprov för provpunkterna 14ÅF1C och 14ÅF2B detekterades halter mellan KM och MKM för bly, zink och PAH H.

 I samlingsprovet för provpunkterna 14ÅF1D, 14ÅF1E, 14ÅF2D och 14ÅF2E detekterades halter över MKM för arsenik och koppar, samt halter mellan KM och MKM för barium, kobolt, nickel, bly och zink.

 I samlingsprovet för provpunkterna 14ÅF1F och 14ÅF2F påträffades halter över MKM för PAH H (PAH med tyngre molekylvikt). Här hittades även halter mellan KM och MKM för PAH M (PAH med medeltunga molekylvikter).

 I samlingsprov för 14ÅF3C, 14ÅF3D, 14ÅF4C och 14ÅF4D detekterades halter över MKM för zink och PAH H; samt halter mellan KM och MKM för bly och PAH M.

 I samlingsprovet för provpunkterna 14ÅF3E, 14ÅF3F och 14ÅF4E detekterades halter över MKM för PAH M och PAH H, och mellan KM och MKM för bly.

Några prover analyserades enskilt då syn- och luktintryck i fält eller resultat av PID-analys i fält motiverade detta.

 Provet 14ÅF2C(0,5-0,8m) hade ett avvikande PID-värde (20) och visade sig vid labanalys innehålla tunga alifater (>C16-C35) i höga halter, nästan 3xMKM. Här fanns även PAH M och PAH H mellan KM och MKM.

 Provet 14ÅF3C(1-1,2m) var ett svart (organiskt?) material med PID-värde (4,9).

Labanalysen visade att provet innehöll tunga alifater (>C16-C35) över 3xMKM, samt alifater (>C12-C16) och PAH L, PAH M och PAH H mellan KM och MKM.

 14ÅF4C(1-1,5m) innehöll ett svart (organiskt?) material med träspån och bränt trä med stark lukt. PID-analys gav värdet 18. Labanalysen visade att provet innehåller halter över gränsen för FA (farligt avfall) för bly (3xFA) och PCB (10xFA) (se bilaga 3); samt barium, zink, alifater (>C16-C35), PAH M och PAH H över MKM. Arsenik, koppar, kvicksilver, alifater (>C12-C16) och PAH L (låg molekylvikt) i halter mellan KM och MKM.

 Provgropen 14ÅF4E innehöll vid djupet 1-1,5m ett vitt material. Detta vita material provtogs enskilt. Labanalys visade dock inte på några halter över KM för analyserade ämnen.

Notera också att det påvisades ett flertal övriga semivolatila främmande ämnen i

fyllnadsmaterialet vilka presenteras närmare i bilaga 5. Det finns inga tillämpliga rikt- eller referensvärden för dessa ämnen varför vi avstår från att närmare bedöma förekomsthalterna av dessa ämnen.

Materialet i marken på området för den markförlagda dagvattendammen var fyllningsmaterial, innehållandes många olika sorters skräp (tegel, metall, trä, glas, kakel/klinker mm), ställvis med oljelukt. Provtagningen i provgroparna kunde inte utföras till större djup än 1-2m p.g.a. tillrinning av vatten i gropen, och därmed kunde man inte nå ned under fyllnadsmaterialet till ”naturligt material”. Föroreningarna är därmed inte avgränsade nedåt.

6.2 Området vid den f.d. bensinmacken

Jordprofilen på strandområdet består fyllnadsmaterial (sand, grus och sten) med tegelrester. Vid nivån 1,2-1,4m rann markvatten fram. Fältprotokoll och Fältanteckningar redovisas i bilaga 2-3.

(10)

RAPPORT

6.2.1 Laboratorieanalys av jordprover

Laboratorieundersökning av jordprover visar på generellt låga föroreningshalter på området vid den lilla stranden (bilaga 4, 5 och 6). I både 14ÅF01 och 14ÅF04, på djupet 1-1,2m, återfanns PAH H mellan KM och MKM. I övrigt var halterna av analyserade parametrar under KM.

Notera också att det påvisades ett flertal övriga semivolatila främmande ämnen i

fyllnadsmaterialet vilka presenteras närmare i bilaga 5. Det finns inga tillämpliga rikt- eller referensvärden för dessa ämnen varför vi avstår från att närmare bedöma förekomsthalterna av dessa ämnen.

7 Klassificering, markförlagda dagvattendammen

Klassificering inom området har skett genom att analysresultat från uttagna jordprov har fått representera föroreningshalten i en delvolym jord. Klassificeringsplanen redovisas i Figur 7-1 samt bifogas i bilaga 6. Analysresultaten baseras generellt på samlingsprov, vilka ger en

medelhalt för 2-4 provrutor, samt i några fall på enskilda prover. Detta ger en relativt god bild av föroreningssituationen i fyllnadsmassorna på området och visar på medelhalter av

föroreningshalter över riktvärdena för MKM. En enskild ”hot spot” (svart material med träspån och bränt trä och stark lukt med halter över haltgränser för FA) påvisas i schaktruta 4C vilket indikerar att det kan förekomma ställvisa föroreningsnivåer över haltgränserna för FA.

Då provtagningen i provgroparna generellt skedde ned till 1-2m djup och man inte nådde ned under fyllnadsmassorna till det ”naturliga materialet” vid provtagningen, är föroreningarna inte avgränsade nedåt.

De enhetsytor som inte är markerade med färg i Figur 7-1 och bilaga 6 har inte provtagits och analyserats. Dessa kan komma att provtas och klassificeras vid senare tillfälle, vilket kan medföra att klassificeringsplanen revideras.

(11)

RAPPORT

Figur 7-1. Klassificeringsplan. Ringen i respektive ruta motsvarar provpunkten.

8 Slutsatser och rekommendationer

I samtliga analyserade prover vid den markförlagda dagvattendammen överstiger

föroreningshalten riktvärdena för KM och 13 av 16 klassificeringsrutor är klassificerade som överstigande ritkvärdena för MKM. I en ruta (14ÅF4C) klassificeras fyllnadsmassorna som FA (bly, PCB), se Figur 7-1 och bilaga 6. Föroreningarna inte är avgränsade nedåt. Fyllnadsmassorna i området bedöms vara förorenade till en nivå som generellt överstiger riktvärdena för MKM.

Ställvisa förekomster av avvikande höga halter som överstiger haltgränser för FA har påvisats i en typ av fyllnadsmaterial i en provpunkt och man kan inte utesluta att det förekommer liknande material ställvis i området. Inga fyllnadsmassor förväntas ha halter under riktvärdena för KM.

I samband med schaktarbeten rekommenderas att påvisat fyllningsmaterial med

föroreningshalter över haltgränser för FA inledningsvis avgränsas och tas om hand separat. För påföljande jordschakt bör fyllnadsmassorna tas om hand som massor med föroreningshalter överstigande riktvärden för MKM. Om man vill försäkra sig om fyllnadsmaterialets mäktighet och avgränsa föroreningsutbredningen med djupet i markprofilen föreslås ytterligare provtagning med borrvagn.

På området hittades mycket sopor i jorden vid provtagningen (tegel, metall, kakel, klinker, trä, glas m.m.), som även förekommer under grundvattennivån. Vid schakt i området finns risk för spridning nedströms med grundvattnet. Vi rekommenderar därför att ett antal grundvattenrör installeras och provtas innan schaktarbeten påbörjas för att kunna utföra miljökontroll och – övervakning i samband med markarbeten i området. Provtagning av grundvattnet medför också en bättre bild av föroreningsutbredning och -transport i grundvattnet.

Uppmätta föroreningshalter medför också att man behöver beakta dessa i samband med planering av markarbeten så att man säkerställer arbetsmiljön och vidtar lämpliga

(12)

RAPPORT

skyddsåtgärder, t.ex. täckande kläder, handskar, minimera damning vid hantering av massorna och liknande.

Påvisade föroreningshalter i fyllningsmassorna, generellt överstigande riktvärden för MKM, kan medföra exponeringsrisk för människor och miljö. ÅF rekommenderar att detta utreds närmare relaterat till såväl nuvarande markanvädning som planerad framtida markanvändning.

9 Referenser

Avfall Sverige 2007:1. Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor. Rapport 2007:1.

ISSN 1103-4092.

Lidingö Stad 2012. Riskklassning enligt MIFO fas 1, Lidingö Stad Miljö- och

stadsbyggnadskontoret, Inventering och riksklassning av äldre, potentiellt förorenade verksamheter på Lidingö 2012.

Lidingö Stad 2013. Detaljplan Inre Kyrkviken, Stadsdelarna Bo, Näset och Hersby, Planbeskrivning, 2013-10-03, MSN 2006:10914.

Naturvårdsverket 2008. Generella riktvärden för förorenad mark.

(13)

BILAGA 1

(14)

8863

6581 5100

155 831

+3,6 +4,9

+3,5 +3,2 +1,0

+1,3

+1,0

+0,9

+1,0 +1,6

+1,0 +1,1

+0,4

+0,5 +0,6

+1,3

+1,0 +0,8

+0,6

+1,3 +0,5

+1,2 +1,4

+1,4

+1,2 +1,2

+0,5

+0,0 +0,8

+1,7

+1,5

+1,6

2

1

1 1

1

78 5:3

7:244

A

B

C

D

E

F

G 1

2 3 4

01 02

03

04

(15)

BILAGA 2

(16)

Projektnamn: Datum: Sida: 1 av 5

Uppdragsnr: Projektled:

Plats: Provtagare:

Provpunkt Markyta Datum Nivå

(mumy) Geoteknisk benämning^* PID

(ppm)

Prov

m.u.my Lab-prov Noteringar

14ÅF01 Gräs 10-apr 0-0,2 F/mu sa 0,0 0-0,5

0,2-0,5 F/Sa Tegelrester, tegelstenar

0,5-1,0 F/Sa 0,0 0,5-1,0 - " -

1-1,4 F/gr Sa 0,1 1-1,4 Vattenyta 1,4 m, tegel, blött

14ÅF03 Gräs/grus 10-apr 0-0,5 F/gr Sa mu 0,0 0-0,5 Tegelstenar, rötter

0,5-1,0 F/gr Sa stora stenar 0,0 0,5-1,0 Stora stenar, fyllning, rötter

1,0-1,2 F/sa Gr 0,0 1,0-1,2 Blött, vattenyta 1,2

14ÅF04 Gräs 10-apr 0-0,5 F/mu gr Sa stenar 0,3 0-0,5 Rötter, tegel

0,5-1,0 F/gr Sa le stenar 0,0 0,5-1,0 tegel, lera mot slutet

1,0-1,2 F/gr Sa le 0,3 1,0-1,2 Tegel, plankor, vatteyta 1,2m,

blött, luktar sjöbotten

14ÅF1C Gräs 10-apr 0-0,5 F/sa st let mu 0,0 0-0,5 Tegel

0,5-1,0 F/sa let st 0,0 0,5-1,0 Ljusare sand, tegel

1,0-1,5 F/st gr 4,1 1,0-1,5 Rinner fram vatten vid 1,0m.

F, grova stenar, skräp, metall, trä, luktar olja. Kan inte gräva djupare pga ras och vatten.

Prov väldigt blött.

Provtagningsprotokoll, provgrop Bilaga 1

Lidingö Inre Kyrkviken 2014-04-10

595236 Joakim Andersson

Lidingö, Inre Kyrkviken Hanna Dillner/Sofi Hansson

Allmän information Provtagning, fältanalyser

(17)

Plats: Provtagare:

(ppm)

Prov

14ÅF1D Gräs 10-apr 0-0,5 F/st gr Sa mu 0,1 0-0,5 Järnskrot

0,5-1,0 F/st gr Sa le 0,3 0,5-1,0 Tegelbitar, glas, vattenyta 1,0m

1-1,5 F/sa Gr st 1,0 1-1,5 Grövre mtrl än ovan, luktar

olja, blött prov

14ÅF1E Gräs 10-apr 0-0,5 F/sa (mu) gr 0,1 0-0,5 Tegel, metall, armering

0,5-0,8 F/sa gr st 0,1 0,5-0,8 Vattenyta 0,8m

0,8-1,2 F/gr Sa 0,3 0,8-1,2

Stenar, träbitar, svag lukt "luktar

Kunde inte gräva djupare pga ras och vatten

pendeltåg", blött prov, vassrester

14ÅF1F Gräs 10-apr 0-0,5 F/Let (sa) 1,3 0-0,5 Gammal metalltråd, tegel

0,5-1,0 F/sa 0,4 0,5-1 Skräp, trä, tegel, vattenyta 0,9m

1,0-1,5 Sa 0,7 1-1,5 Sand, blött, prov togs i skopan.

14ÅF2G Gräs 10-apr 0-0,5 Mu, F/Sa gr sten 0,2 0-0,5

0,5-1,0 F/sa si sten 0,1 0,5-1,0 Finsand, stötte på kabelband,

så ville inte gräva djupare

14ÅF2F Gräs 10-apr 0-0,75 F/sa mu Let 0,3 0-0,75 Tegel, porslin

0,75-1 Le (na?) 0,2 0,75-1 Lera från 75cm, småstenar i

leran, torr

(18)

Plats: Provtagare:

(ppm)

Prov

14ÅF2E Gräs 10-apr 0-0,5 F/mu let sa sten 0,2 0-0,5 Tegel

0,5-0,8 F/Le 0,3 0,5-0,8 Vattenyta 0,8m, porslin, kakel,

tegel, finlera, lukt

14ÅF2D Gräs 10-apr 0-0,6 F/Let, sten 0,1 0-0,6 Tegel, kakel/klinker-bitar

vatten 0,6m, dränerande stenar, poröst emellan. Finmaterial rann av skopan.

14ÅF2C Gräs 10-apr 0-0,5 F/Let Sa gr 0,4 0-0,5 Tegelstenar

0,5-0,8 F/Let Sa gr 20,0 0,5-0,8 Vatten 0,8m, skum på ytan,

oljelukt.

14ÅF2B Gräs 11-apr 0-0,5 Me, F/Let sa 0,0 0-0,5 Brunare, tegel, sten

0,5-0,8 F/st gr (3-5cm) 0,0 0,5-0,8 Gråare, tegel, luktar olja, vatten-

yta 0,8m.

14ÅF3C Gräs 11-apr 0-0,5 F/Let 0,0 0-0,5 Tegel, sten, metallskräp

0,5-0,8 F/st gr Sa /Sa 0,0 0,5-0,8 Sten

0,8-1 F/Sa 1,8 0,8-1 Sand

1-1,2 F/svart organiskt(?) 4,9 1-1,2 Svart, organiskt

1,2- F/Sa Brun

(19)

Plats: Provtagare:

(ppm)

Prov

14ÅF3D Gräs 11-apr 0-0,5 F/Let sa st 1,0 0-0,5 Tegelrester

0,5-1,0 F/sa Let st 0,0 0,5-1,0 Tegelstenar, potentiell ledning.

14ÅF4D Gräs 11-apr 0-0,5 F/Let sa 0,1 Tegel, sandfärg/tegelfärg

0,5-1,0 F/st sa gr 0,3 Tegel, trä, kakel(?), mycket

skräp, metall, glödlampa, flaska, poröst, sopor.

1-1,5 F/le sa gr skräp 3,5 1-1,5 Vatten ca 1,3m. Skräp som ovan.

14ÅF4C Gräs 11-apr 0-0,5 F/let Sa 0,0 0-0,5 Tegel

0,5-1,0 F/Sa gr 0,0 0,5-1,0 Tegel

1,0-1,2 F/svart org mat 18,0 1,0-1,2 Luktar illa, träspån/flis, bränt trä?

Vatten sipprar snabbt upp ur det svarta materialet till nivån 0,8m.

14ÅF3E Gräs 11-apr 0-0,5 F/Let 0,1 0-0,5 Rötter, ej skräp?

0,5-1 F/Sa (lucker) 0,0 0,5-1 Tegel (lite), luckert material

1-1,5 F/Sa (tätare), trärester 0,1 1,0-1,5 Trärester, skräp (lite), vatten Kommer bara upp trärester i skopan, väller fram nedifrån bildar yta på

vattnet spolar bort sanden, tar inget 1-1,1m.

djupare prov.

Lidingö, Inre Kyrkviken Hanna Dillner

(20)

Plats: Provtagare:

(ppm)

Prov

14ÅF4E Gräs 11-apr 0-0,5 F/Let sa 0,0 0-0,5 Trädrot

0,5-0,8 F/Let sa 0,4 0,5-0,8 Tegel

0,8-1,0 F/Sa, svart rand 0,0 0,8-1,0 Sand m ca 10cm svart lager,

tegel under/över.

1,0-1,5 F/Let sa 0,0 1,0-1,5 Vatten ca 1,2m.

1,0-1,5 Vitt och fluffigt material, prov taget i egen burk.

14ÅF3F Gräs 11-apr 0-0,5 F/Let sa 0,0 0-0,5

0,5-1,0 F/Let sa 0,1 0,5-1,0 Svart lager med trä ca 0,9-1m,

rötter?

1,0-1,5 F/Sa le 0,4 1,0-1,5 Skräp, proslin

1,5-1,7 F/Le sa gr 12,1 1,5-1,7 Trärester, sjöbotten?

Lidingö, Inre Kyrkviken Hanna Dillner

(21)

BILAGA 3

(22)

Inre Kyrkviken, Lidingö

ELEMENT SAMPLE 14ÅF01 (1-1,2m) 14ÅF03 (0,5-1m) 14ÅF04 (1-1,5m)

14ÅF1C(0,5-1) + 2B(0,5-0,8)

14ÅF1D(0,5-1) + 1E(0,8-1,2) + 2D(0- 0,6) + 2E(0,5-0,8)

14ÅF1F(0,5-1) + 2F(0-0,75)

14ÅF3C(0,5-0,8) + 3D(0,5-0,8 ) + 4C(0,5-1) + 4D(0,5-

1)

14ÅF3E(0,5-1) + 3F(1-1,5) +

4E(0,5-0,8) 14ÅF2C (0,5-0,8) 14ÅF3C (1-1,2) 14ÅF4C (1-1,5) 14ÅF4E (1-1,5) >KM >MKM >FA

TS_105°C % 85,9 95,4 58,6 76,8 71,4 77,9 79,5 74,2 81,5 36,5 36,5 59,2

As mg/kg TS 2,06 1,08 1,68 2,59 41,8 1,85 1,72 2,28 2,02 <1.00 13,3 <1.00 10 25 1000

Ba mg/kg TS 23,9 12,1 33,7 92 278 50,5 149 78,7 123 94,9 1140 90,2 200 300 10000

Cd mg/kg TS <0.10 0,28 0,42 0,24 1,69 0,14 0,39 0,27 <0.10 0,74 2,34 0,21 50 400 100/1000

Co mg/kg TS 4,94 4,23 5,13 7,39 19,8 7,56 5,64 6,4 6,91 1,15 8,23 0,88 15 35 100/2500

Cr mg/kg TS 11,1 8,53 13,7 26,4 57,9 22 18,1 21,6 21,2 3,02 12,8 1,92 80 150 1000/10000

Cu mg/kg TS 11,1 8,95 43,3 42,8 231 33,5 38 43,4 27,2 13,9 133 9,58 80 200 2500

Hg mg/kg TS <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 0,4 <0.20 0,25 2,5 500/1000

Ni mg/kg TS 6,6 <5.0 8,6 12,2 58,6 11,4 9,9 10,8 10,8 <5.0 14,8 <5.0 40 120 100/1000

Pb mg/kg TS 14,1 6,3 46,3 65 362 30,8 135 57,5 24,7 17,8 7880 33,3 50 400 2500

V mg/kg TS 18,1 14,8 21,6 31 26,8 24,3 20,8 24,5 26,7 3,74 18,8 3,37 100 200 10000

Zn mg/kg TS 40,6 37,5 154 341 402 81,8 545 150 62,8 134 1010 59,6 250 500 2500

alifater >C10-C12 mg/kg TS <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 52 28 <20 <20 100 500

alifater >C12-C16 mg/kg TS <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 40 226 172 <20 100 500 10000

alifater >C16-C35 mg/kg TS <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 2910 3220 4790 <20 100 1000 10000

klorbensener, summa mg/kg TS <0.90 <0.90 <0.90 <0.90 <0.90 <0.90 <0.90 <0.90 <0.90 <0.90 <0.90 <0.90 0,5 2 2500

PCB, summa mg/kg TS <0.70 <0.70 <0.70 <0.70 <0.70 <0.70 <0.70 <0.70 <0.70 <0.70 104 <0.70 0,008 0,2 10

naftalen mg/kg TS <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 0,17 <0.10 <0.10 4,55 0,29 <0.10

acenaftylen mg/kg TS <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 0,16 0,24 0,22 <0.10 0,19 0,2 <0.10

acenaften mg/kg TS <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 0,21 0,11 0,2 0,37 7,1 <0.10

fluoren mg/kg TS <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 0,44 0,23 0,57 0,78 14,9 <0.10

fenantren mg/kg TS 0,15 <0.10 0,1 0,33 <0.10 1,38 4,6 3,2 1,42 2,95 95,2 0,25

antracen mg/kg TS <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 0,26 0,54 2,02 0,27 0,31 13,7 <0.10

fluoranten mg/kg TS 0,34 <0.10 0,36 0,87 <0.10 4,03 6,65 30,7 1,14 2,04 86 0,22

pyren mg/kg TS 0,3 <0.10 0,3 0,6 <0.10 3,36 4,95 29,8 0,99 1,53 64,4 0,12

bens(a)antracen mg/kg TS 0,141 <0.050 0,19 0,339 <0.050 1,81 2,44 15,7 0,452 1,07 24,9 <0.050

krysen mg/kg TS 0,224 <0.050 0,305 0,527 0,056 2,29 2,69 18,5 0,842 1,37 28 <0.050

bens(b)fluoranten mg/kg TS 0,295 <0.050 0,315 0,478 <0.050 2,44 2,12 18 0,358 0,934 19,8 <0.050

bens(k)fluoranten mg/kg TS 0,338 <0.050 0,325 0,548 0,052 2,75 2,75 17,7 0,217 0,808 14,6 <0.050

bens(a)pyren mg/kg TS 0,305 <0.050 0,289 0,44 <0.050 2,53 2,49 17,5 0,322 0,846 16,6 <0.050

dibens(ah)antracen mg/kg TS <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 0,251 0,308 2,06 <0.080 0,139 1,79 <0.080

benso(ghi)perylen mg/kg TS 0,34 <0.10 0,23 0,28 <0.10 1,73 1,46 6,66 0,18 0,6 6,89 <0.10

indeno(123cd)pyren mg/kg TS 0,273 <0.050 0,182 0,245 <0.050 1,76 1,62 7,63 0,206 0,747 9,38 <0.050

PAH, summa 16 mg/kg TS 2,7 <0.64 2,6 4,7 0,11 25 34 170 7,2 19 400 0,59

PAH, summa cancerogena mg/kg TS 1,6 <0.19 1,6 2,6 0,11 14 14 97 2,4 5,9 120 <0.19 100

PAH, summa övriga mg/kg TS 1,1 <0.45 0,99 2,1 <0.45 11 19 73 4,8 13 290 0,59 1000

PAH, summa L mg/kg TS <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 0,16 0,62 0,33 0,2 5,1 7,6 <0.15 3 15

PAH, summa M mg/kg TS 0,79 <0.25 0,76 1,8 <0.25 9 17 66 4,4 7,6 270 0,59 3 20

PAH, summa H mg/kg TS 1,9 <0.24 1,8 2,9 0,11 16 16 100 2,6 6,5 120 <0.24 1 10

andra föreningar (semi-vol.) detk ej det detk detk ej det detk detk detk detk detk detk detk

OJ-12A tillägg --- --- --- --- --- --- --- --- --- ---

se bilaga till rapport --- --- --- --- --- --- --- --- --- ---

samlingsprov ja ja ja ja ja

Please note: This report is preliminary and does not contain all relevant information.

For the definitive and complete reporting of the results, reference is made to the corresponding signed final report from ALS Scandinavia AB

(23)

BILAGA 4

(24)

(25)

(26)

(27)

(28)

(29)

(30)

(31)

(32)

(33)

(34)

(35)

(36)

(37)

(38)

BILAGA 5

(39)

SVOC screening

Report to the Certificate of Analysis PR1419106 Samples PR1419106-001 to 012

GC/MS screening of semivolatile compounds in solid samples

Prague 22.4. 2014

(40)

Client: ALS Scandinavia, Sweden Address: Maskinvagen 2

Täby, Sweden 183 53 Phone: 852775200

Client sample name(s):

PR1419106 -001 = client sample name 583458 -002 = client sample name 583459 -003 = client sample name 583460 -004 = client sample name 583461 -005 = client sample name 583462 -006 = client sample name 583463 -007 = client sample name 583464 -008 = client sample name 583465 -009 = client sample name 583466 -010 = client sample name 583467 -011 = client sample name 583468 -012 = client sample name 583469

Laboratory: ALS Czech Republic, s.r.o.

Na Harfě 9/336 190 00 Prague 9 Project: VIP T1406585

Responsible: Lubomír Pokorný – GCMS section supervisor

Radek Vyhnánek – GCMS section validation specialist

Analysis:

The samples were extracted and analyzed according to CZ_SOP_D06_03_157_3 Determination of organic pollutants by gas chromatography method with MS detection.

Accredited results:

All accredited analytes are reported in the Certificate of Analysis.

GC-MS screening results:

The screening results (non-accredited) are summarized below. All significant peaks were identified using NIST library and the identification was confirmed by the determination of retention (Kovacs) indices. Results were semi-quantified using the most proximate deuterated standards that are included in the standard SPIMFAB method. Sensitivity for screened analytes is decreased due to presence of aliphatics in samples 009, 010 and 011 in ranges C16-C35, C16-C28 and C16-C35 respectively. Sample 010 was alternatively extracted using Soxhlet extraction.

(41)

SVOC screening results PR1419106-001 = client sample name 583458

No. NIST fit Analyte CAS # RT RI CALC. RI NIST RI source Result (mg/kg DW)

1 98.0% Benzo[e]pyrene 192-97-2 18.543 2901 2699 0.691

2 96.0% Perylene 198-55-0 18.723 2941 2703 0.269

SVOC screening results PR1419106-002 = client sample name 583459 No other analytes than those reported as accredited were found.

1§ 98.5%

Retene 483-65-8

15.195 2247

2173

1.55

2-Isopropyl-10-methylphenanthrene 66552-97-4 2144 *

2,4,5,7-Tetramethylphenanthrene 7396-38-5 2235 *

2 84.4% 18-Norabietane NIST# 293166 13.750 2009 1813 * 0.999

3 98.5% Benzo[e]pyrene 192-97-2 18.543 2901 2699 0.782

4 96.6% 10,18-Bisnorabieta-5,7,9(10),11,13-pentaene 6566-19-4 14.461 2123 2082 0.741

5 99.2% Perylene 198-55-0 18.716 2940 2703 0.368

6 94.5% 4b,5,6,7,8,8a,9,10-Octahydro-4b,8-dimethyl-2-

isopropylphenanthrene NIST# 197141 13.963 2043 1931 * 0.323

§) There are multiple possibilities, these are stated in order according to % fit from the most probable, the NIST fit is sum of all probabilities

*) The RI NIST is only an estimate, no experimental data are available according to the NIST library

(42)

1 99.2% Benzo[e]pyrene 192-97-2 18.543 2901 2699 1.22

2 96.7% Perylene 198-55-0 18.707 2938 2703 0.395

3§ 97.7%

11H-Benzo[b]fluorene 243-17-4

15.192 2246

2177

0.267

11H-Benzo[a]fluorene 238-84-6 2162

1-Methylpyrene 2381-21-7 2204

7H-Benzo[c]fluorene 205-12-9 2164 *

4§ 97.3%

Benzo[c]phenanthrene 195-19-7

16.231 2433

2314

0.208

Acepyrene 25732-74-5 2306

Benzo[l]phenanthrene 217-59-4 2369

5§ 97.1%

Benzo[b]naphtho[1,2-d]thiophene 205-43-6

16.169 2421

2446

0.159

Benzo[b]naphtho[2,1-d]thiophene 239-35-0 2302

SVOC screening results PR1419106-005 = client sample name 583462 No other analytes than those reported as accredited were found.

(43)

SVOC screening results PR1419106-006 = client sample name 583463 part 1 of 2

1 99.5% Benzo[e]pyrene 192-97-2 18.543 2901 2699 4.63

2 99.1% Perylene 198-55-0 18.719 2941 2703 1.61

3§ 86.5% Acepyrene 25732-74-5

16.232 2433 2306

0.957

Benzo[c]phenanthrene 195-19-7 2314

4§ 98+% 1-Methylanthracene@1-Methylphenanthrene 610-48-0/

832-69-9 13.334 1945 1961 exp 0.768

5§ 99.2%

16.168 2421

2302

0.686

6§ 93.6%

11H-Benzo[b]fluorene 243-17-4

15.022 2217

2177

0.474

11H-Benzo[a]fluorene 238-84-6 2162

7H-Benzo[c]fluorene 205-12-9 2164 *

7 96+% 2-Methylphenanthrene 2531-84-2 13.206 1926 1936 exp 0.433

8§ 84.1%

2-Phenylnaphthalene 35465-71-5

13.661 1995

1918 *

0.368

2-Phenylnaphthalene 612-94-2 1958

2,3-Naphthobarrelene 27765-96-4 1969

4,5-Dihydroacephenanthrylene 6232-48-0 1906 *

exp) The RI NIST comes from experimental determination of RI by measurement of a standard of this compound

(44)

SVOC screening results PR1419106-006 = client sample name 583463 part 2 of 2

9§ 98.5%

Benzo[b]naphtho[2,3-d]furan 243-42-5

14.840 2186

2110

0.346

1-Pyrenol 5315-79-7 2204 *

Benzo[kl]xanthene 200-23-7 2128

10§ 85.1%

4-Methylphenanthrene 832-64-4

13.164 1919

1890

0.233

9-Methylanthracene 779-02-2 1980

3-Methylphenanthrene 832-71-3 1865

11§ 83.9%

2,7-Dimethylphenanthrene 1576-69-8

14.119 2067

1987

0.165

1,7-Dimethylphenanthrene 483-87-4 2017

2.5-Dimethylphenanthrene 3674-66-6 1998

9,10-Dimethylanthracene 781-43-1 2135

1,4-Dimethylanthracene 781-92-0 2009 *

4,5-Dimethylphenanthrene 3674-69-9 2009 *

12§ 80.7%

3,6-Dimethylphenanthrene 1576-67-6

14.080 2061

2027

0.150

13§ 98+% 2-Methylanthracene 613-12-7 13.269 1935 1945 exp 0.116

(45)

1 97.5% Benzo[e]pyrene 192-97-2 18.543 2901 2699 4.76

2§ 98.2% 1-Methylanthracene@1-Methylphenanthrene 832-69-9/

610-48-0 13.332 1945 1961 exp 1.68

3 96.8% Benzo[a]fluoranthene 203-33-8 18.321 2853 - - 1.65

4 98.8% Perylene 198-55-0 18.719 2941 2703 1.47

5§ 74.4%

2-Phenylnaphthalene 35465-71-5

13.661 1995

1918 *

0.871

6 99.9% 2-Methylphenanthrene 2531-84-2 13.205 1925 1936 exp 0.854

7§ 98.7% Benzo[b]naphtho[2,3-d]thiophene 243-46-9

16.168 2421 2342

0.826

8§ 80.7% 3-Methylphenanthrene 832-71-3

13.164 1919 1865

0.602

9-Methylanthracene 779-02-2 1980

9§ 95.9% Benzo[b]naphtho[2,3-d]furan 243-42-5

14.840 2186 2110

0.542

Benzo[kl]xanthene 200-23-7 2128

10§ 97.9%

Benzo[b]naphtho[2,3-d]furan 243-42-5

14.749 2171

2110

0.451

1-Pyrenol 5315-79-7 2204 *

Benzo[b]naphtho[1,2-d]furan 239-30-5 1911 *

11§ 99.3% Dibenzothiophene 132-65-0

12.171 1775 1725

0.415

Naphtho[2,3-b]thiophene 268-77-9 1778

12 99+% Di-n-butyl Phthalate 84-74-2 13.492 1969 1971 exp 0.262

13§ 96.9% Dibenzofuran 132-64-9

10.323 1532 1487

0.237

Naphtho[2,1-b]furan 232-95-1 1569 *

14 98.4% 2-Methylanthracene 613-12-7 13.266 1935 1945 exp 0.156

15 99.5% 2-Methylnaphthalene 91-57-6 8.367 1304 1308 exp 0.098

16 99.7% 1-Methylnaphthalene 90-12-0 8.526 1322 1327 exp 0.042

(46)

1 99.4% Benzo[e]pyrene 192-97-2 18.545 2902 2699 23.9

2 96.6% Benzo[a]fluoranthene 203-33-8 18.320 2853 - - 12.2

3 99.6% Perylene 198-55-0 18.721 2941 2703 10.0

4§ 95.5%

Acepyrene 25732-74-5

16.234 2433

2306

7.76

Benzo[c]phenanthrene 195-19-7 2314

Benzo[l]phenanthrene 217-59-4 2369

Benzo[ghi]fluoranthene 203-12-3 2314

5§ 99.7% 1-Methylanthracene@1-Methylphenanthrene 832-69-9/

610-48-0 13.333 1945 1961 exp 6.87

6§ 99.4%

16.169 2421

2342

6.46

7 99.9% 2-Methylphenanthrene 2531-84-2 13.205 1925 1936 exp 2.71

8§ 90.5% 2-Phenylnaphthalene 35465-71-5

13.659 1995 1918 *

2.43

9 99.9% 2-Methylanthracene 613-12-7 13.266 1935 1945 exp 1.72

10§ 99.1%

9-Methylanthracene 779-02-2

13.164 1919

1980

1.46

11§ 88.0%

2-Methylfluorene 1430-97-3

11.756 1718

1683

0.396

1-Methylfluorene 1730-37-6 1689

3-Methylfluorene 2523-39-9 1698 *

(47)

1§ 96.7%

Retene 483-65-8

15.215 2250

2173

14.4

2§ 84.1%

2.3-Dimethylphenanthrene 3674-65-5

14.092 2063

2010

12.6

4,5-Dimethylphenanthrene 3674-69-9 2009 *

(48)

1§ 98.8%

Retene 483-65-8

15.209 2249

2173

36.1

2§ 92.7%

3,4'-Diisopropylbiphenyl 61434-46-6

14.475 2125

1921

23.0

4,4'-Diisopropylbiphenyl 18970-30-4 1963

10,18-Bisnorabieta-5,7,9(10),11,13-pentaene 6566-19-4 2082

3§ 76.9% Spiro(4,5)decane 176-63-6

6.419 1105 1114 *

12.6

1-Butylcyclohexene 3282-53-9 1060 *

4 87.1% Decalin 91-17-8 5.941 1060 1052 11.9

5§ 92.5% 2,2,4,4,7,7-Hexamethyloctahydro-1H-indene 54832-83-6

9.552 1439 1385 *

5.38

1,1,4a,5,6-Pentamethyldecahydronaphthalene 80655-44-3 1432 *

6§ 87.9% 1,1,4a,5,6-Pentamethyldecahydronaphthalene 80655-44-3

9.866 1476 1432 *

5.17

2,2,4,4,7,7-Hexamethyloctahydro-1H-indene 54832-83-6 1385 *

(49)

1§ 98.0%

Retene 483-65-8

15.208 2249

2173

77.4

2§ 94.2%

10,18-Bisnorabieta-5,7,9(10),11,13-pentaene 6566-19-4

14.475 2125

2082

41.5

1§ 92.1%

Retene 483-65-8

15.193 2246

2173

0.107

(50)

BILAGA 6

(51)

8863

155 831

+1,0

+0,9

+1,0 +1,6

+1,0 +1,1

+0,4

+0,5 +0,6

+1,3

+1,0 +0,8

1

A

B

C

D

E

F

G 1

2 3 4

+1,0

+0,9

+1,0 +1,6

+1,0 +1,1

+0,4

+0,5 +0,6

+1,3

+1,0 +0,8

1

Förklaring:

Jord med halter <KM

Jord med halter >KM och <MKM Jord med halter >MKM och <FA

Jord med halter >FA

Klassificering har skett enligt Naturvårdsverkets generella

riktvärden för förorenad mark, samt Avfall Sverige 2007:1.

Färgklassningen av varje ruta styrs av högsta föroreningshalten påträffad inom samma ruta. På en annan marknivå inom samma ruta kan lägre föroreningshalter förekomma.