Översiktlig miljöteknisk markundersökning inom kv Björkudden

(1)

DGE Mark och Miljö Tel: +46 (0)771 48 00 48

Kalmar

Norra Långgatan 1

Göteborg

Fürstenbergsgatan 4

Malmö

Citadellsvägen 23

Översiktlig miljöteknisk markundersökning inom kv Björkudden Mjölby kommun, Mjölby

2015-10-06

Uppdragsnr: 412091 Dokumentnr: 606615

Rapport upprättad av Uppdragsledare

Johan Kleman Niklas Axheimer

Tel: 070-617 10 91 070-146 60 25

E-post: johan.kleman@dge.se niklas.axheimer@dge.se

DGE Mark och Miljö | RAPPORT

(2)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 2

2 Uppdrag och syfte ... 2

3 Områdesbeskrivning ... 3

3.1 Historik ... 3

3.2 Geologi- och grundvattenförhållanden ... 4

3.2.1 Brunnar ... 4

4 Riktvärden och markanvändning ... 4

5 Genomförandebeskrivning ... 5

5.1 Laboratorieanalyser ... 5

6 Resultat ... 6

7 Utvärdering ... 7

8 Slutsatser och rekommendationer ... 9

Bilagor

1. Situationsplan med provpunkter 2. Fältprotokoll

3. Analysrapporter ALS Scandinavia

Versionsförteckning

Nr Datum Kommentar

1 2015-10-12 Korrigering av undersökningsområdets area.

2 2015-10-15 Kommentar angående platsspecifika riktvärden, Rosenkammaren

(3)

1 Inledning

DGE Mark och Miljö (DGE) har på uppdrag av Mjölby kommun genomfört en översiktlig miljöteknisk markundersökning inom norra delen av Björkudden, Mjölby kommun.

Mjölby kommun avser att upprätta en detaljplan för den norra delen av Björkudden i Mjölby tätort. Planområdet är lokaliserat inom den planerade nya stadsdelen Svartå strand i centrala Mjölby, i höjd med kvarteret Bålet mellan Svartån och Södra Strandvägen (se figur 1).

Figur 1. Översiktskarta över aktuellt undersökningsområde, vilket är markerat med röd linje.

Lantmäteriet medgivande R50046490_150001.

2 Uppdrag och syfte

Aktuellt undersökningsområde har ingått i en tidigare utförd miljöteknisk markutredning utförd av WSP (2012). Utredningen berörde ett större område än det som nu är aktuellt för detaljplaneläggning. En provtagningspunkt (12M09) inom aktuellt område undersöktes, vid vilken halt av bly över Naturvårdsverkets (2009) generella riktvärde för känslig

markanvändning (KM) påvisades på djupet 0,5–1,0 meter under markytan.

Inför nu utförd miljöteknisk markundersökning har en översiktlig historisk utredning inklusive analys av historiska flygbilder samt arkivstudier utförts. Erhållen historisk

(4)

information har tillsammans med resultat från tidigare utförd utredning (WSP, 2012) legat till grund för upprättande av en provtagningsplan för aktuellt undersökningsområde.

Aktuellt uppdrag består i att översiktligt utreda historik på området och utifrån upprättad provtagningsplan (DGE, 2015) genomföra en miljöteknisk markundersökning. Syftet med undersökningen är att i samband med det pågående planarbetet få mer kunskap om eventuella föroreningar i marken inom området och eventuella risker knutna till dessa.

3 Områdesbeskrivning

Undersökningsområdet Björkudden är lokaliserat i centrala Mjölby tätort mellan järnvägen och Svartån.

Närmast Södra Strandvägen planeras bostadshus i form av fem kedjehus i 2–3 våningar.

Väster om de nya bostäderna, utmed Svartån, planeras ett parkstråk. Parken ska rymma en ny gångväg och en mindre dagvattenpark. För att de planerade kedjehusen ska hamna i nivå med angränsande gata kommer utfyllnader krävas. Området har en landareal på runt 8 300 m².

3.1 Historik

Mjölby etablerades som en järnvägsknut vid 1880-talet, vilket ledde till att industrier sökte sig till samhället. Exploateringsområdet Svartå strand, inom vilket aktuellt undersökningsområde Björkudden är lokaliserat, är ett central beläget industriområde som ligger i direkt anslutning till järnvägen och Svartån.

Inom exploateringsområdet Svartå strand har det funnits industriverksamhet av olika slag sedan början på 1900-talet, bl.a. ytbehandling, verkstäder, smälteri, träindustri mm. Tidigare utförd översiktlig miljöteknisk markundersökning (WSP, 2012) visade på förhöjda

föroreningshalter av metaller, PAH, trikloreten samt oljekolväten i jord inom olika delar av exploateringsområdet. Framförallt påträffades förhöjda metallhalter i ytlig fyllning, men generellt lägre halter i djupare jordlager. Föroreningssituationen i jord förefaller vara mycket heterogen och kan härröra från verksamheter på respektive plats och/eller ha tillförts området genom utfyllnadsarbeten.

Inom undersökningsområdet Björkudden har inga tydliga verksamheter identifierats, bortsett från periodvis lagring av stolpar inom den nordöstra delen av området. Av flygfoto framgår att stolpar åtminstone har lagrats på platsen mellan åren 1964–1966. Eventuell kan lagring av stolpar ha skett redan år 1961 (DGE, 2015).

Lagringen av stolpar, om dessa var impregnerade, kan ha orsakat spridning av kreosot (PAH) och/eller metaller (koppar, krom, arsenik, zink) till det övre markskiktet.

Vidare kan man på flygbilderna se att utfyllnader har skett (DGE, 2015). Utfyllnadsmassor kan innehålla diverse föroreningar beroende på dess ursprung, men det är inte möjligt att från historisk information avgöra vilka.

En mer detaljerad beskrivning av historisk verksamhet, områdesförhållande samt historiska flygfoton redovisas i upprättad provtagningsplan (DGE, 2015) för aktuell del av Björkudden.

(5)

3.2 Geologi- och grundvattenförhållanden

Området ligger utefter Svartåns östra strand. Marken består till största delen av

fyllnadsmassor, vilka underlagras av isälvssediment eller leriga siltiga svämsediment (SGU, 2015a). Enligt SGU är det uppskattade jorddjupet inom undersökningsområdet upp till 20 meter.

Längs Svartåns strand består jordlagren framförallt av naturliga sedimentära jordarter (WSP, 2012).

3.2.1 Brunnar

Enligt Sveriges Geologiska Undersöknings digitala karttjänst Brunnsarkivet (SGU, 2015b) finns ingen brunn inom aktuellt undersökningsområde.

Inom exploateringsområdet Svartå Strand finns två brunnar. Den ena brunnen (ID

903051795) är en energibrunn borrad augusti 2002 och är belägen intill Svartån i höjd med Nygatans sväng ca 150 meter söder om undersökningsområdet. Borrhålets djup är 200 m och djupet till berg är 39 m (SGU, 2015b).

Den andra brunnen (brunn ID 85100326) är belägen på Tumskruven 2. Brunnen är etablerad år 1989 och är 201 m djup med ett angivet djup till berg på 18 m. Användning för brunnen är angivet hushåll/fritidshus (SGU, 2015b).

4 Riktvärden och markanvändning

Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark baseras på två kategorier av markanvändning enligt tabell 1 nedan (Naturvårdsverket, 2009).

Tabell 1. Markanvändningskategorier enligt Naturvårdsverket.

Marktyp Beskrivning

KM

Känslig Mark, markkvalitén begränsar inte val av markanvändning och de flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas. Avser t.ex. bostäder, odling, grundvattenuttag och parkmark.

MKM

Mindre Känslig Mark, markkvalitén begränsar val av markanvändning. Avser t.ex. kontor, industrier och vägar. Markkvaliteten ger förutsättningar för markfunktioner som är av betydelse vid mindre känslig markanvändning, till exempel kan vegetation etableras och djur tillfälligt vistas i området. Grundvatten på ett avstånd av cirka 200 meter från området och ytvatten skyddas.

Enligt planbeskrivningen avses planerad markanvändning utgöras av bostäder och parkmark, varför området bedöms tillhöra känslig markanvändning (KM) enligt ovan angivna

terminologi. Vidare har det för det intilliggande kvarteret Rosenkammaren tidigare utförts en fördjupad riskbedömning med framtagande av platsspecifika riktvärden (DGE, 2014).

Rådande platsspecifika förutsättningar inom kvarteret Rosenkammaren bedöms övergripande vara av samma karaktär som för Björkudden, varpå en diskussion kring dessa riktvärden förs nedan.

(6)

5 Genomförandebeskrivning

Undersökningen utfördes 2015-09-18 genom grävning med grävmaskin i totalt nio provpunkter, se situationsplan i bilaga 1.

Provtagning utfördes enligt provtagningsplanen ned till naturliga jordlager. Grävdjupet varierade mellan 0,7 till 1,7 meter. Jordprov togs ut som samlingsprov från varje 0,5 meter av jordprofilen samt vid övergångar mellan olika jordarter eller från misstänkt förorenade

jordlager. Uttag av jordprover har i första hand utförts direkt från schaktvägg. Fältprotokoll redovisas i bilaga 2.

Fältarbetet har utförts enligt tillämpliga delar av SGF:s fälthandbok Rapport 2:2013 - Undersökningar av förorenade områden (SGF, 2013).

5.1 Laboratorieanalyser

En sammanställning av analysomfång och motiv till provtagningspunkter framgår av tabell 2 nedan.

Tabell 2. Analysomfång samt motiv till provpunktsplacering.

Provpunkt Analys Placering BU-1 Oljekolväten, metaller F.d. stolpupplag.

BU-2 Oljekolväten, metaller F.d. stolpupplag.

BU-3 Oljekolväten, metaller Referenspunkt, ingen uppenbar historisk verksamhet.

BU-4 Metaller Ev. utfyllnadsområde.

BU-5 Oljekolväten, metaller Ev. utfyllnadsområde.

BU-6 Metaller Ev. utfyllnadsområde, avgränsning av 12M09.

BU-7 Oljekolväten, metaller Ev. utfyllnadsområde.

BU-8 Oljekolväten, metaller Ev. utfyllnadsområde, avgränsning av 12M09.

BU-9 Metaller Ev. utfyllnadsområde, avgränsning av 12M09.

Totalt har 13 jordprover analyserats på det ackrediterade laboratoriet ALS Scandinavia AB avseende förekomst av metaller. Vidare har sex jordprover analyserats med avseende på alifatiska och aromatiska kolväten inklusive bensen, toluen, etylbensen och xylener (BTEX) samt polycykliska aromatiska kolväten (PAH).

Utöver ovan nämnda analyser har även ett samlingsprov från 0–0,5 meter under markytan, bestående av delprover från samtliga provpunkter, analyserats enligt en bred screeninganalys (Envipack) innehållande metaller, oljekolväten, polyklorerade bifenyler (PCB), klorerade pesticider, klorbensener, klorerade alifater och klorfenoler. Enligt provtagningsplanen avsågs preliminärt två samlingsprover att tas ut för analys. Med anledning av fyllnadsmassornas varierande mäktighet bedömdes dock endast material från nivån 0-0,5 meter under markytan tillgodose ett representativt provmaterial.

(7)

6 Resultat

Analysresultat från jordprover har jämförts med Naturvårdsverkets (2009) generella riktvärden för KM, se tabellerna 3 och 4 nedan.

Fullständiga analysrapporter från laboratoriet redovisas i bilaga 3.

Tabell 3. Analysresultat för jordprov (metaller) jämförda med generella riktvärden för känslig markanvändning (KM) enligt Naturvårdsverket (2009). Samtliga halter anges i mg/kg TS.

Parameter KM BU1 0-0,5

BU1 0,5-1

BU2 0-0,5

BU3 0-0,5

BU4 0-0,5

BU5 0-0,5

BU5 1-1,5 TS (%) – 77,2 84,9 78,1 74,5 66,5 72,2 88,2 As 10 4,13 6,02 6,38 2,7 2,19 4,02 6,43 Ba 200 53,1 90,2 67,1 31 50,9 57,7 53,7 Cd 0,5 0,284 0,147 0,271 0,195 0,298 0,255 0,283 Co 15 4,77 7,36 5,16 3,59 3,73 3,64 6,06 Cr 80 9,07 12,1 8,55 7,59 8,15 8,92 7,13 Cu 80 20,2 21,2 36 13,1 14,7 13,6 16,7 Hg 0,25 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 Ni 40 10,1 18,2 10,7 7,89 8,53 9,14 15,1 Pb 50 18,4 12,7 134 16,1 14,8 17,6 9,40 V 100 13 18,9 14,4 11,7 9,52 11 14,4 Zn 250 57,2 39,8 75,6 35,2 48 47,9 37,3

Tabell 3 forts. Analysresultat för jordprov (metaller) jämförda med generella riktvärden för känslig markanvändning (KM) enligt Naturvårdsverket (2009). Samtliga halter anges i mg/kg TS.

Parameter KM BU6 0-0,5

BU7 0-0,5

BU8 0-0,2

BU8 0,2-0,9

BU9 0-0,5

BU9 0,5-1

BU Samling 0-0,5 TS (%) – 81,6 87,6 82,3 97,6 88,1 83,6 78,5 As 10 5,32 4,77 3,66 0,829 6,07 6,32 11,8 Ba 200 59,6 36,2 39,8 9,01 61,2 64,3 43 Cd 0,5 0,240 0,156 0,186 <0,1 0,171 0,179 0,15 Co 15 4,58 3,54 3,22 1,47 5,19 7,33 4,64 Cr 80 8,02 4,96 5,84 2,96 7,90 9,21 10,1 Cu 80 20,6 9,88 13,8 3,07 17,3 18 16,7 Hg 0,25 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 Ni 40 10,2 7,87 7,35 4,06 11,5 17,6 9,1 Pb 50 27,3 9,30 13,2 2,32 19,1 13,1 13,8 V 100 15,8 10,2 11,3 2,34 15,3 15,7 15,4 Zn 250 50,6 22,7 35,7 12,3 40,6 33,3 65,7

Av analysresultaten avseende metaller ovan framgår att halten bly i prov BU2 (0–0,5 m) samt halten arsenik i samlingsprovet BU Samling (0–0,5 m) överstiger Naturvårdsverkets (2009)

(8)

riktvärden för KM. De förhöjda halterna understiger i båda fallen riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM).

Övriga detekterade metallhalter understiger riktvärden för KM.

Tabell 4. Analysresultat för jordprov (organiska ämnen) jämförda med generella riktvärden för känslig markanvändning (KM) enligt Naturvårdsverket (2009). Samtliga halter anges i mg/kg TS.

Parameter KM BU1 0-0,5

BU2 0-0,5

BU3 0-0,5

BU5 0-0,5

BU7 0-0,5

BU8 0,2-0,9

BU, Samling 0-0,5 TS (%) – 83,2 79,5 71,3 70,9 87,1 97,5 78,5 Bensen 0,012 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 Toluen 10 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 Etylbensen 10 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 Xylener 10 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 Alifater >C5-C8 12 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 Alifater >C8-C10 20 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 Alifater >C10-C12 100 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 Alifater >C12-C16 100 <20 <20 <20 <20 <20 <20 15 Alifater >C16-C35 100 24 20 40 56 <20 <20 128

Aromater >C8-C10 10 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <0,480 Aromater >C10-C16 3 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1,24 Aromater >C16-C35 10 <1 1,2 <1 <1 <1 <1 <1 PAH-L 3 <0,15 0,24 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 0,097 PAH-M 3 0,24 2,7 0,56 <0,25 <0,25 <0,25 1,8 PAH-H 1 0,23 5,0 0,50 <0,3 <0,3 <0,3 3,9

Av analysresultaten avseende organiska ämnen ovan framgår att alifater >C16-C35 och PAH- H påvisats i halter överstigande riktvärden för KM i samlingsprovet (0-0,5 m) uttaget från samtliga provgropar. Även i prov BU2 (0–0,5 m) har PAH-H påvisats i halt överstigande riktvärdet för KM. Övriga detekterade halter av alifatiska och aromatiska kolväten inklusive PAH understiger riktvärden för KM.

Vad avser samlingsprovet BU Samling så har detta prov, utöver metaller och oljekolväten, även analyserats med avseende på PCB, klorerade pesticider, klorbensener, klorerade alifater och klorfenoler. Analysresultaten visar dock inte på några detekterbara halter av dessa ämnen inom ramen för aktuell undersökning. Noterbart är att för vissa parametrar är dock rappor- teringsgränsen över riktvärden för KM, då det rör sig om en bred screeninganalys.

7 Utvärdering

Tidigare utförda analyser, tillsammans med nu genomförd undersökning, visar sammantaget på en relativt liten föroreningspåverkan avseende jord inom det aktuella undersöknings- området. Detta överensstämmer med den begränsade verksamhet som bedrivits inom området historiskt sett.

(9)

Påvisade föroreningshalter över Naturvårdsverkets (2009) riktvärden för KM har, inom ramen för aktuell undersökning, endast påvisats i jordprov från 0–0,5 meter under markytan.

I provpunkten BU2 påvisades bly och PAH-H i halter överstigande riktvärden för KM i prov uttaget 0-0,5 meter under markytan. Provpunkten BU2 är lokaliserad i nordöstra delen av undersökningsområdet där stolpupplag förekom åtminstone mellan 1964–1966, se figur 2 nedan samt situationsplan i bilaga 1.

Om stolparna varit impregnerade med kreosot är detta troligen orsaken till de förhöjda halterna PAH-H i det ytliga jordprovet i punkt BU2 och i uttaget samlingsprov BU Samling.

Även den förhöjda halten arsenik i samlingsprovet har sannolikt orsakats av den historiska förvaringen av stolpar, om dessa varit impregnerade.

Figur 2. Placering av provpunkterna BU1 till BU9 samt äldre provpunkt 12M09 (WSP), projicerade på flygbild från 1964.

Vid tidigare markundersökning utförd av WSP (2012) påvisades även bly i en halt (160 mg/kg TS) över riktvärdet för KM i naturliga jordlager 0,5–1,0 meter under markytan i punkt 12M09. Blyhalter över tillämpbart riktvärde för KM har inte påvisats i kringliggande

provpunkter BU6, BU8 och BU9 inom ramen för nu utförd undersökning. Den påvisade blyföroreningen i provpunkt 12M09 bedöms därmed ha en begränsad utbredning. Det samma bedöms även gälla nu påvisad blyförorening i provpunkt BU2 i nordöstra delen av

undersökningsområdet.

Vissa av de påvisade markföroreningarna (arsenik, PAH) inom det undersökta området kan troligtvis härledas till den historiska förvaringen av stolpar. Denna potentiella

(10)

föroreningskälla är dock till viss del osäker, då det inte framkommit någon information om huruvida stolparna varit impregnerade eller ej.

Föroreningssituationen inom undersökningsområdet bedöms vara heterogen och kunna härröra från tidigare stolpupplag, men även ha sitt ursprung i förekommande fyllnadsmassor.

Föroreningar i jord inom undersökningsområdet bedöms huvudsakligen förekomma i ytliga jordlager (huvudsakligen fyllnadsmassor). Det kan inte uteslutas att ytterligare mindre delar av undersökningsområdet visar på samma föroreningssituation, även om resultaten indikerar att merparten av området kan anses vara fri från föroreningar.

Av analysresultaten framgår att resultaten från analyser av enskilda prover skiljer sig från resultatet av samlingsprov ”BU Samling”. Samlingsprovet innehåller till exempel alifater

>C16–C35 och arsenik i halter som är högre än halterna från analyser av prover från enskilda provtagningspunkter. Anledningen till detta kan vara flera. En trolig förklaring är att enskilda prover och samlingsprovet har analyserats med olika metoder, där den senare är en

bredspektrumanalys avsedd framförallt för att identifiera ett stort antal olika föroreningar.

Detta innebär att osäkerheten för de olika analysmetoderna varierar, och ligger inom spannet ca ± 20–45 % från rapporterat värde (se analysrapporter i bilaga 3).

För det intilliggande kvarteret Rosenkammaren har platsspecifika riktvärden tagits fram genom en fördjupad riskbedömning (DGE, 2014). Vid en översiktlig bedömning anses de platsspecifika antaganden, till exempel geologiska och hydrogeologiska förutsättningar, som har utförts i samband med denna utredning vara tillämpbara även för Björkudden. Vid en jämförelse med dessa platsspecifika riktvärden framgår att nu påvisad förhöjd halt alifater

>C16–C35 inte skulle medföra några negativa effekter på människors hälsa eller miljön.

8 Slutsatser och rekommendationer

Mot bakgrund av erhållna analysresultat och utförd bedömning av föroreningssituationen görs följande slutsatser och rekommendationer avseende det undersökta området på Björkudden:

 Bly och PAH-H har påvisats i enskilda jordprover i halter överstigande KM. I uttaget samlingsprov från nivån 0–0,5 meter under markytan har även arsenik, alifatiska kolväten >C16-C35 och PAH-H påvisats i halter över KM.

 Påvisade markföroreningar i form av arsenik och PAH inom det undersökta området är troligtvis koncentrerade till delområdet där historisk förvaring av stolpar har skett.

Det bedöms vara troligt att stolparna har varit behandlande med kreosot och/eller CCA (koppar, krom, arsenik), även om historisk information som bekräftar detta saknas.

 Föroreningar har påvisats i ytliga jordlager ner till en meter under markytan.

 Påvisade enskilda föroreningar bedöms ha en begränsad utbredning i plan.

Föreningarna är diffust förekommande och det kan inte uteslutas att förhöjda halter förekommer i ytterligare, om än mindre, delområden. Undersökningsresultaten indikerar däremot att merparten av undersökningsområdet inte är förorenat.

(11)

 Hanteringen av de ytligt diffust förekommande föroreningarna (arsenik, bly, alifatiska kolväten samt PAH) bedöms i dagsläget vara beroende på vilka exploateringsåtgärder som avses vidtas. Om en urgrävning av undersökningsområdet är planerad av

byggnadstekniska skäl, utgör föroreningarna främst en fråga om korrekt masshantering under entreprenadens gång.

 Platsspecifika riktvärden har tidigare tagits fram för det intilliggande kvarteret Rosenkammaren i samband med en fördjupad riskbedömning. Vid en översiktlig bedömning anses de platsspecifika antaganden som utförts i samband med denna utredning vara tillämpbara även för det aktuella undersökningsområdet Björkudden.

DGE Mark och Miljö Malmö

Upprättad av Uppdragsledare

Johan Kleman Niklas Axheimer

(12)

Referenser

DGE, 2014. Fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning – Kv. Rosenkammaren, Mjölby.

Rapport 481314.

DGE, 2015. Provtagningsplan för översiktlig miljöteknisk markundersökning, Björkudden.

DGE Mark och Miljö AB. 2015-09-08.

Naturvårdsverket 2009. Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och vägledning.

Rapport 5976.

SGF, 2013. Svenska Geotekniska Föreningen. Fälthandbok Rapport 2:2013 - Undersökningar av förorenade områden.

SGU, 2015a. Sveriges Geologiska Undersökning, digitala karttjänsten Jordartskartan, www.sgu.se. 2015-10-06.

SGU, 2015b. Sveriges Geologiska Undersökning, digitala karttjänsten Brunnsarkivet, www.sgu.se. 2015-10-06.

WSP, 2012. Översiktlig miljöteknisk markundersökning, komplettering Exploateringsområdet Svartå Strand, Mjölby kommun. 2012-05-10. Reviderad 2012-12-19.

(13)

ROSENKAMMAREN

BÅLET

HÄXAN MJÖLBY

MJÖLBY

MJÖLBY 40:8

5

1

5

1 43:68

43:67 S:4

MJÖLBY

Snickaregatan

Svartån

MJÖLBY 40:8

Fiskesamf.

Mjölby fs:82

(14)

BILAGA 2

Fältnoteringar

Metod: Provgropsgrävning Provtagare: DGE Mark och Miljö Provtagningsdatum: 2015-09-18

Fältnoteringar Jordart

0-0,5 F/sand, grus, tegel A, M

0,5-1,0 silt/ler M

0-0,5 F/sand, grus, tegel, glas A, M

0,5-1,0 lerig silt

0-0,5 F/sand, grus, org., inslag av silt A, M

0,5-1,0 F/sand, grus, org., tegel 1,0- Gyttjig torv

0-0,5 F/org., silt M

0,5-1,0 F/silt 1,0-1,5 F/silt

1,5-1,7 Silt Hårt

0-0,2 F/sand, grus, org., glas A, M

0,2-1,5 F/sand, grus, sten, silt Lager med sten på 1,2-1,5 m u my M

0-0,5 Sand M

0,5-0,7 Sand

0-0,5 F/sand, grus A, M

0,5-1,0 Silt Ledningar i mark

0-0,2 F/sand, org. M

0,2-0,9 F/sand A, M

0,9- Silt

0-0,5 F/sand M

0,5-1,0 Silt M

m u my= meter under markytan F=Fyllningsmaterial

Prov-ID

(m u my) Övrigt Analys¹

BU3 BU1

BU2

BU6 BU4

BU5

BU9 BU7

BU8

(15)

Registrerad 2015-09-22 19:14 DGE Mark och Miljö AB

Utfärdad 2015-09-29 Jens Johannisson

Box 258 391 23 Kalmar

Projekt Björkudden

Bestnr 412091

Analys av fast prov

Er beteckning BU1 0-0,5

Labnummer O10701317

Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign

TS_105°C 77.2 2 % 1 V STGR

As 4.13 1.13 mg/kg TS 1 H STGR

Ba 53.1 12.2 mg/kg TS 1 H STGR

Cd 0.284 0.067 mg/kg TS 1 H STGR

Co 4.77 1.19 mg/kg TS 1 H STGR

Cr 9.07 1.80 mg/kg TS 1 H STGR

Cu 20.2 4.3 mg/kg TS 1 H STGR

Hg <0.2 mg/kg TS 1 H STGR

Ni 10.1 2.7 mg/kg TS 1 H STGR

Pb 18.4 3.7 mg/kg TS 1 H STGR

V 13.0 2.8 mg/kg TS 1 H STGR

Zn 57.2 11.0 mg/kg TS 1 H STGR

TS_105°C 83.2 % 2 O JEBE

alifater >C5-C8 <10 mg/kg TS 3 D MISW

alifater >C8-C10 <10 mg/kg TS 3 D STGR

alifater >C5-C16 <30 mg/kg TS 3 1 STGR

alifater >C16-C35 24 mg/kg TS 3 D STGR

aromater >C8-C10 <1 mg/kg TS 3 D STGR

metylpyrener/metylfluorantener <1 mg/kg TS 3 D STGR

metylkrysener/metylbens(a)antracener <1 mg/kg TS 3 D STGR

bensen <0.01 mg/kg TS 3 D MISW

toluen <0.05 mg/kg TS 3 D MISW

etylbensen <0.05 mg/kg TS 3 D MISW

m,p-xylen <0.05 mg/kg TS 3 D MISW

o-xylen <0.05 mg/kg TS 3 D MISW

xylener, summa* <0.05 mg/kg TS 3 N MISW

TEX, summa* <0.1 mg/kg TS 3 N MISW

naftalen <0.1 mg/kg TS 3 D STGR

acenaftylen <0.1 mg/kg TS 3 D STGR

acenaften <0.1 mg/kg TS 3 D STGR

fluoren <0.1 mg/kg TS 3 D STGR

fenantren <0.1 mg/kg TS 3 D STGR

antracen <0.1 mg/kg TS 3 D STGR

fluoranten 0.13 mg/kg TS 3 D STGR

pyren 0.11 mg/kg TS 3 D STGR

bens(a)antracen <0.08 mg/kg TS 3 D STGR

(16)

Labnummer O10701317

bens(b)fluoranten 0.13 mg/kg TS 3 D STGR

bens(k)fluoranten <0.08 mg/kg TS 3 D STGR

bens(a)pyren <0.08 mg/kg TS 3 D STGR

dibens(ah)antracen <0.08 mg/kg TS 3 D STGR

benso(ghi)perylen <0.1 mg/kg TS 3 D STGR

indeno(123cd)pyren <0.08 mg/kg TS 3 D STGR

PAH, summa 16 <1.5 mg/kg TS 3 D STGR

PAH, summa cancerogena* 0.23 mg/kg TS 3 N STGR

PAH, summa övriga* 0.24 mg/kg TS 3 N STGR

PAH, summa L* <0.15 mg/kg TS 3 N STGR

PAH, summa M* 0.24 mg/kg TS 3 N STGR

PAH, summa H* 0.23 mg/kg TS 3 N STGR

(17)

Labnummer O10701318

TS_105°C 78.1 2 % 1 V STGR

As 6.38 1.75 mg/kg TS 1 H STGR

Ba 67.1 15.6 mg/kg TS 1 H STGR

Cd 0.271 0.065 mg/kg TS 1 H STGR

Co 5.16 1.25 mg/kg TS 1 H STGR

Cr 8.55 1.68 mg/kg TS 1 H STGR

Cu 36.0 7.6 mg/kg TS 1 H STGR

Ni 10.7 2.8 mg/kg TS 1 H STGR

Pb 134 27 mg/kg TS 1 H STGR

V 14.4 3.0 mg/kg TS 1 H STGR

Zn 75.6 14.2 mg/kg TS 1 H STGR

TS_105°C 79.5 % 2 O JEBE

metylpyrener/metylfluorantener 1.2 mg/kg TS 3 D STGR

aromater >C16-C35 1.2 mg/kg TS 3 D STGR

acenaftylen 0.24 mg/kg TS 3 D STGR

fenantren 0.25 mg/kg TS 3 D STGR

antracen 0.28 mg/kg TS 3 D STGR

bens(a)antracen 0.75 mg/kg TS 3 D STGR

krysen 0.90 mg/kg TS 3 D STGR

bens(k)fluoranten 0.39 mg/kg TS 3 D STGR

bens(a)pyren 0.73 mg/kg TS 3 D STGR

dibens(ah)antracen 0.13 mg/kg TS 3 D STGR

benso(ghi)perylen 0.51 mg/kg TS 3 D STGR

indeno(123cd)pyren 0.47 mg/kg TS 3 D STGR

PAH, summa 16 8.0 mg/kg TS 3 D STGR

PAH, summa L* 0.24 mg/kg TS 3 N STGR

PAH, summa H* 5.0 mg/kg TS 3 N STGR

(18)

Labnummer O10701319

TS_105°C 74.5 2 % 1 V STGR

As 2.70 0.75 mg/kg TS 1 H STGR

Ba 31.0 7.1 mg/kg TS 1 H STGR

Cd 0.195 0.048 mg/kg TS 1 H STGR

Co 3.59 0.87 mg/kg TS 1 H STGR

Cr 7.59 1.50 mg/kg TS 1 H STGR

Cu 13.1 2.8 mg/kg TS 1 H STGR

Ni 7.89 2.07 mg/kg TS 1 H STGR

Pb 16.1 3.3 mg/kg TS 1 H STGR

V 11.7 2.5 mg/kg TS 1 H STGR

Zn 35.2 6.7 mg/kg TS 1 H STGR

TS_105°C 71.3 % 2 O JEBE

fenantren 0.15 mg/kg TS 3 D STGR

bens(a)antracen 0.12 mg/kg TS 3 D STGR

krysen 0.11 mg/kg TS 3 D STGR

bens(a)pyren 0.094 mg/kg TS 3 D STGR

(19)

Labnummer O10701320

TS_105°C 66.5 2 % 1 V STGR

As 2.19 0.61 mg/kg TS 1 H STGR

Ba 50.9 12.0 mg/kg TS 1 H STGR

Cd 0.298 0.070 mg/kg TS 1 H STGR

Co 3.73 0.91 mg/kg TS 1 H STGR

Cr 8.15 1.82 mg/kg TS 1 H STGR

Cu 14.7 3.1 mg/kg TS 1 H STGR

Ni 8.53 2.25 mg/kg TS 1 H STGR

Pb 14.8 3.0 mg/kg TS 1 H STGR

V 9.52 2.03 mg/kg TS 1 H STGR

Zn 48.0 9.4 mg/kg TS 1 H STGR

(20)

Labnummer O10701321

TS_105°C 72.2 2 % 1 V STGR

As 4.02 1.11 mg/kg TS 1 H STGR

Ba 57.7 13.2 mg/kg TS 1 H STGR

Cd 0.255 0.063 mg/kg TS 1 H STGR

Co 3.64 0.91 mg/kg TS 1 H STGR

Cr 8.92 1.79 mg/kg TS 1 H STGR

Cu 13.6 3.0 mg/kg TS 1 H STGR

Ni 9.14 2.46 mg/kg TS 1 H STGR

Pb 17.6 3.6 mg/kg TS 1 H STGR

V 11.0 2.4 mg/kg TS 1 H STGR

Zn 47.9 9.3 mg/kg TS 1 H STGR

TS_105°C 70.9 % 2 O JEBE

fenantren <0.1 mg/kg TS 3 D STGR

fluoranten <0.1 mg/kg TS 3 D STGR

pyren <0.1 mg/kg TS 3 D STGR

bens(a)antracen <0.08 mg/kg TS 3 D STGR

krysen <0.08 mg/kg TS 3 D STGR

bens(b)fluoranten <0.08 mg/kg TS 3 D STGR

bens(a)pyren <0.08 mg/kg TS 3 D STGR

PAH, summa cancerogena* <0.3 mg/kg TS 3 N STGR

PAH, summa övriga* <0.5 mg/kg TS 3 N STGR

PAH, summa M* <0.25 mg/kg TS 3 N STGR

(21)

Labnummer O10701322

TS_105°C 81.6 2 % 1 V STGR

As 5.32 1.52 mg/kg TS 1 H STGR

Ba 59.6 13.8 mg/kg TS 1 H STGR

Cd 0.240 0.056 mg/kg TS 1 H STGR

Co 4.58 1.11 mg/kg TS 1 H STGR

Cr 8.02 1.60 mg/kg TS 1 H STGR

Cu 20.6 4.4 mg/kg TS 1 H STGR

Ni 10.2 2.7 mg/kg TS 1 H STGR

Pb 27.3 5.7 mg/kg TS 1 H STGR

V 15.8 3.4 mg/kg TS 1 H STGR

Zn 50.6 9.6 mg/kg TS 1 H STGR