WSP Samhällsbyggnad Box 502
901 10 Umeå Besök: Storgatan 59 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm
PM
Umeå 2017-04-12
WSP Sverige AB
Desiree Lindström och Sara Rebbling
1 Uppdragets omfattning
WSP har fått i uppdrag att uppdatera tidigare dagvattenutredning i Lidingö centrum då förutsättningarna har förändrats sedan en tidigare dagvattenutredning gjordes. Denna utredning omfattar kvarteret Oden i Lidingö centrum. Resultatet från
dagvattenberäkningarna sammanställs i detta dokument och har som avsikt att ge en klar bild över hur dagvattnet från planområdet påverkas av exploateringen och vilka lösningar som finns att tillgå för ytterligare förbättrad dagvattenhantering.
Dagvattenberäkningarna är utförda med hjälp av befintliga fastighetsgränser och med de framtagna gestaltningsförslagen för kvartersområdena. Beräknat i denna rapport är både 10- och 100-årsregn och med en klimatfaktor på 1,25. Avrinningskoefficienterna är baserade på vilken typ av markanvändning det finns inom plangränserna.
Nedan redovisas flödesberäkningarna som visar de två olika regnen med en
blockregnsvaraktighet på 10 min. Tabellerna visar områdena innan exploateringen och efter, alltså befintlig och planerad markanvändning.
1.1 Befintlig markanvändning:
10-årsregn
Area m
2Area [ha]
φ
(avrinningskoefficient) i(t
r) (l/s,ha)
kf
(klimatfaktor)
q
dag dim[l/s]
Grönt 1 430,53 0,143052 0,1 228 1,25 4
Hårdgjort 8 880,75 0,888075 0,8 228 1,25 200
Tak 4 392,29 0,439229 0,9 228 1,25 110
Summa: 14 703,57 1,470355 320 l/s
100-årsregn:
Area m
2Area [ha]
φ
(avrinningskoefficient) i(t
r) (l/s,ha)
kf
(klimatfaktor)
q
dag dim[l/s]
Grönt 1 430,53 0,1431 0,1 488,8 1,25 8,7
Hårdgjort 8 880,75 0,888075 0,8 488,8 1,25 430
Tak 4 392,29 0,439229 0,9 488,8 1,25 240
Summa: 14 703,57 1,470355 680 l/s
1.2 Planerad markanvändning:
10-årsregn:
Area m
2Area [ha]
φ
(avrinningskoefficient) i(t
r) (l/s,ha) kf
(klimatfaktor)
q
dag dim[l/s]
Grönyta 527,39 0,052739 0,1 228 1,25 1,5
Hårdgjort 1 025,43 0,102543 0,8 228 1,25 23
Trappor 252,18 0,025218 0,8 228 1,25 5,8
Plattor 1 163,71 0,116371 0,7 228 1,25 23
Tak 7 433,13 0,743313 0,9 228 1,25 190
Innergård 4 269,51 0,426951 0,3 228 1,25 37
Summa: 14 671,37 1,467135 280 l/s
100-årsregn:
Area m
2Area [ha]
φ
(avrinningskoefficient) i(t
r) (l/s,ha) kf
(klimatfaktor)
q
dag dim[l/s]
Grönyta 527,39 0,052739 0,1 488,8 1,25 3
Hårdgjort 1 025,43 0,102543 0,8 488,8 1,25 50
Trappor 252,18 0,025218 0,8 488,8 1,25 7,7
Plattor 1 163,71 0,116371 0,7 488,8 1,25 50
Tak 7 433,13 0,743313 0,9 488,8 1,25 410
Innergård 4 269,51 0,426951 0,3 488,8 1,25 78
Summa: 14 671,37 1,467135 600 l/s
2 Utredningens resultat
Resultatet visar att efter exploateringen kommer det att bli något lägre flöden, d.v.s.
bättre ur dagvattensynpunkt. Detta beror till stor del på att det idag är mycket hårdgjort på det befintliga området, där stora delar av kvarteret är parkering.
Även om siffrorna visar en förbättring efter exploateringen rekommenderar WSP ändå ytterligare lösningar för dagvattenhantering då en förbättring från tidigare
förutsättningar egentligen inte är särskilt långsiktigt hållbart, eftersom den befintliga markanvändningen är så hårdgjord. Bilderna nedan påvisar skillnaden på befintligt och planerat planområde. Där visas tydligt de stora mängderna hårdgjorda ytor i den befintliga gestaltningen som bidrar med de höga flödena.
2.1.1 Befintlig markanvändning
Figur 1. En skiss över den befintliga markanvändningen inom kvarteret Oden. En stor del av kvarteret är tak- och asfaltsytor, vilket ger stora mängder dagvatten.
2.1.2 Planerad markanvändning
Då det är svårt att avgöra hur en innergård kommer se ut i det långa loppet har ett schablonmässigt värde för hur mycket dagvatten som genereras på innergårdar används till beräkningarna. Därför är innergården ritad i samma kulör trots att plattor, gräs och väg är blandat inom området.
3 Förslag till lösningar
3.1 Gröna tak
Med anläggning av gröna tak kan dagvattnet fördröjas ytterligare och minska mängden vatten att omhänderta. Vid små regn tas i princip allt vatten upp av gröna tak medan ett stort regn resulterar i samma toppflöde som vanligt då taken blir mättade. Dessa tak har stor fördel även på andra sätt då biologisk mångfald främjas, ljud från t.ex. buller minskas och viss värmande effekt kan erhållas då kyla hålls ute. Dessutom renas dagvattnet från föroreningar.
3.2 Mer grönt på innergårdar
Gröna ytor ger en fördröjande effekt av dagvatten samtidigt som det renar vattnet på naturlig väg. Därför bör gröna innergårdar alltid eftersträvas för en så bra
dagvattenhantering som möjligt. Andra alternativ till grönytor är att använda sig av genomsläppliga material, varför exempelvis en grusgång istället för en asfalterad sådan är att föredra. Parkeringar och andra hårdgjorda ytor kan med fördel byggas med genomsläpplig beläggning, som t.ex. gräsarmering, se figur 3.
Figur 3. Parkeringsyta belagd med gräsarmering. Bilden är tagen av Annika Ritzmans exjobb, fotograf Brita Svensson 2011.
3.3 Skelettjord
Träd och buskar som planteras i skelettjordar ger ytterligare möjlighet att hantera stora dagvattenmängder och bör därför eftersträvas. I dessa planteringar blir det ett win-win- läge, där dagvattnet tas omhand lokalt på fastigheten, används av växten istället för bevattning och dessutom renas genom växtens användning.
Figur 4. En principskiss på uppbyggnad av skelettjord under träd. Bilden är hämtad från Bara Mineraler, http://tinyurl.com/baramineraler.
3.4 Svackdiken
För att fördröja och rena vatten vid större regn är svackdiken att rekommendera. De är grunda, öppna dagvattenstråk med flacka slänter och är effektiva för att samla,
fördröja, avleda och rena dagvatten inom fastighetsområden. Rekommenderat är att placera svackdiken även kring parkeringar då de är bidragande till föroreningar och stora vattenmängder.
3.5 Sammantaget lösningsförslag
Ett lösningsförslag inom kvarteret har tagits fram. Svackdiken är tänkta att placeras längs med parkeringarna och vägarna, för att fördröja och rena vattnet nära källan till såväl dagvattenmängder och föroreningar. Gröna tak placeras där det finns
förutsättningar för dem, alltså inte på den del av taket som är tänkt som terrass.
Planteringarna i skelettjord är även de placerade vid parkeringarna för att dels bevattna större växter (som träd och buskar) men att också ge en annan slags fördröjning och rening än vad svackdikena bidrar med. En sammantagen bild av hur lösningsförslaget kan komma att se ut syns i figur 5. Om åtgärderna enligt detta förslag anläggs så kommer såväl flödes- som föroreningssituationen för dagvatten att se bättre ut, både än dagens användning och än planerad användning utan dagvattenanläggningar.
Figur 5. En skiss över hur de rekommenderade lösningarna i form av svackdiken, planteringar i skelettjord och gröna tak skulle kunna användas inom kvarteret Oden.
4 Slutsats och rekommendationer
Inom kvartersområdet är det viktigt att eftersträva så hållbara dagvattenlösningar som möjligt. Detta för att minska förekomsten av dagvatten och för att få en naturlig rening av vattnet via t.ex. gröna ytor och genomsläpplig beläggning. Föroreningar sprids med dagvattnet och bör därför renas lokalt istället för att riskera att nå recipienten.
Notera att vid ett 100-årsregn är vattenmängderna så stora att ledningarna går fulla vilket kommer resultera i att vattnet rinner på ytan, bort från hårdgjorda ytor till lågpunkter. Därför är det viktigt att korrekt höjdsättning sker, så att en
marköversvämning inte orsakar onödiga sekundärskador. Vid stora regnhändelser kan känsliga anläggningar som ligger i närheten och inte är korrekt höjdsatta drabbas.
En hållbar dagvattenhantering som minskar mängden dagvatten och renar det från föroreningar är viktigt i all exploatering som sker i Sverige idag. Dagvatten har historiskt inte varit prioriterat och det är viktigt att vi i och med varje exploatering ger mer hållbara kvarter som förbättrar situationen, speciellt eftersom det ännu är oklart hur mycket mer nederbörd klimatförändringarna kommer resultera i.
En gestaltning likt den föreslagen i kapitel 3.5, med hållbara dagvattenlösningar, ger ett kvarter med hög motståndskraft mot klimatförändringarna och är samtidigt trevligt att bo och verka i.
