www.pwc.se
Revisionsrapport
Anders Törnqvist Januari 2019
Sollentuna kommun
Granskning av barn i
förskolans rätt till särskilt
stöd
Barns rätt till särskilt stöd i förskolan - granskning av barn- och ungdomsnämndens styrning och uppföljning
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1. Bakgrund och uppdrag ... 1
1.2. Syfte och revisionsfråga ... 1
1.3. Metod och genomförande ... 2
2. Iakttagelser och bedömningar ... 3
2.1. Riktlinjer, rutiner och ansvarsfördelning för att tidigt upptäcka och tillgodose förskolebarns behov av särskilt stöd ... 3
2.1.1. Skollag och läroplan ... 3
2.1.2. Förskolechefens ansvar ... 3
2.1.3. Rutiner och ansvarsfördelning ... 4
2.1.4. Vägledning för pedagoger ... 5
2.1.5. Bedömning ... 5
2.2. Stödfunktioner och stödstrukturer som kan bistå förskolepersonalen i arbetet med barn i behov av särskilt stöd ... 5
2.2.1. SAGA-teamen ... 5
2.2.2. Familj- och förskoleteamet ... 7
2.2.3. Avdelningen Stöd och utveckling ... 7
2.2.4. Specialförskolor för barn med funktionsnedsättning ... 8
2.2.5. Tilläggsbelopp ... 8
2.2.6. Bedömning ... 8
2.3. Förskolornas förutsättningar att identifiera och tillgodose barns rätt till särskilt stöd ... 9
2.3.1. Bedömning ... 9
2.4. Nämndens uppföljning av arbetet med barn i behov av särskilt stöd ... 10
2.4.1. Bedömning ... 11
3. Svar på revisionsfrågan och rekommendationer ... 12
1. Inledning
1.1. Bakgrund och uppdrag
Enligt Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010, ska den pedagogiska verk- samheten anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behö- ver mer stöd än andra, ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. Personalens förmåga att förstå och samspela med barnet och få föräldrarnas förtroende är viktig, så att vistelsen i förskolan blir ett positivt stöd för barn med svårigheter. Alla barn ska få erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen.
Sollentuna kommuns revisorer genomförde under våren 2018 en förstudie angå- ende barns rätt till särskilt stöd i förskolan. Förstudien visade att utöver läroplanen för förskolan så används likabehandlingsplanen som övergripande styrdokument samt att det inte är lika tvingande system för dokumentation av handlingsprogram som inom grundskolan. Vidare att det används screeningsverktyg/-metoder för att tidigt fånga upp barnens behov. Samarbetet med socialtjänsten bedömdes fungera bra och det så kallade SAGA-teamet används mycket, genom detta erhålls bland annat konsultativt stöd från specialpedagoger. När det gäller resurser och kompe- tens framfördes vid intervjuer att barnomsorgspengens konstruktion behövde ses över. Angående kompetensförsörjning så bedömdes det inte vara några svårigheter att rekrytera förskollärare.
Revisorerna har utifrån sin bedömning av väsentlighet och risk beslutat att genom- föra en fördjupad granskning av förskolornas arbete med barn i behov av särskilt stöd med särskilt fokus på förskoleverksamhetens beredskap och arbetssätt för att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd.
1.2. Syfte och revisionsfråga
Syftet med granskningen är att besvara revisionsfrågan om Barn- och ungdoms- nämnden genom styrning och uppföljning säkerställer att förskolorna arbetar på ett ändamålsenligt sätt avseende barn i behov av särskilt stöd.
För att besvara revisionsfrågan används följande kontrollfrågor:
Finns ändamålsenliga riktlinjer/rutiner/ansvarsfördelning för att tidigt uppmärksamma, utreda, dokumentera och tillgodose samt följa upp försko- lebarnens behov av särskilt stöd?
Finns stödfunktioner och stödstrukturer som kan bistå förskolepersonalen i arbetet med barn i behov av särskilt stöd?
Har förskolegrupperna förutsättningar i arbetet med att identifiera och till- godose barns rätt till särskilt stöd vid behov?
Kan nämnden på ett tillförlitligt sätt följa arbetet per enhet och över tid?
1.3. Metod och genomförande
Intervjuer har gjorts med ansvarig chef för förskoleverksamheten, representanter för SAGA-teamet, avdelningen för stöd och utveckling och familj- och förskoletea- met samt tre förskolechefer.
Genomgång har gjort av relevanta styrande och stödjande dokument som exempel- vis vägledning för pedagoger vid psykosocial ohälsa hos barn.
Information och uppgifter har hämtats från kommunens hemsida.
De intervjuade har haft möjlighet att lämna synpunkter på ett utkast av rapporten.
2. Iakttagelser och bedömningar
2.1. Riktlinjer, rutiner och ansvarsfördelning för att tidigt upptäcka och tillgodose förskole- barns behov av särskilt stöd
2.1.1. Skollag och läroplan
Enligt skollagen och förskolans läroplan ska verksamheten anpassas till alla barn i förskolan, och barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd. Förskolan har därmed ett ansvar för att både uppmärk- samma och stödja barn som är i behov av särskilt stöd. I läroplanen anges att för- skolechefen har ett särskilt ansvar för att barnen får det stöd, den hjälp och de ut- maningar de behöver. Det finns dock ingen entydig definition i lagtext av vad be- greppet barn i behov av särskilt stöd innefattar, eller vilka förutsättningar som ska finnas för att särskilt stöd ska ges i förskolan.
Enligt läroplanen för förskolan ska förskolan lägga grunden för ett livslångt lärande genom att stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg.
Utbildningen i förskolan ska vara likvärdig och utgå från de nationella målen. För- skolan har i uppdrag att anpassa verksamheten till alla barn som deltar. De barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få det stöd de behöver. Stödet ska utformas efter barnens egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt. Förskolans läroplan betonar att arbetslaget har ett gemensamt ansvar att särskilt uppmärksamma och stödja de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling. Det finns ingen närmare vägledning för hur stödet ska se ut och i förarbetena till skollagen anges att det inte är möjligt att defi- niera vilka förutsättningar som ska finnas för att särskilt stöd ska ges.
I de allmänna råden för förskolan menar Skolverket att förskolechefen och arbetsla- get tillsammans bör analysera hur verksamheten ska utformas så att barn i behov av särskilt stöd ges det stöd och de utmaningar som barnet behöver. Vidare uttrycks i de allmänna råden att insatser för barn i behov av särskilt stöd behöver följas upp och utvärderas kontinuerligt. För att utvärdera insatsernas effekt behöver förskolan ha någon form av dokumentation av arbetet med särskilt stöd, men det finns ingen reglering av hur dokumentationen ska se ut. I de allmänna råden anges också att förskolans systematiska kvalitetsarbete kan användas som stöd i att förbättra arbe- tet med barn i behov av särskilt stöd.
2.1.2. Förskolechefens ansvar
Skolinspektionen genomförde under år 2017 en granskning av förskolans arbete med barn i behov av särskilt stöd. Granskningen omfattade 35 slumpvis utvalda förskolor runt om i landet, såväl kommunala som privata. Ingen förskola från Sol- lentuna kommun omfattades av granskningen.
I Skolinspektionens granskning konstateras att förskolechefen enligt förskolans läroplan har ett särskilt ansvar för att verksamheten utformas så att barn får det
särskilda stöd och den hjälp och de utmaningar de behöver. En förutsättning för att ta detta ansvar är att förskolechefen och personalen har en medvetenhet och kun- skap om vad uppdraget att arbeta med barn i behov av särskilt stöd innebär. Av de granskade förskolorna bedömde Skolinspektionen att förskolecheferna i allmänhet hade kunskap om uppdraget men inte alltid skapat tillräckliga förutsättningar för arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Skolinspektionen bedömde att personalen inte gavs tillräckligt med tid för reflektion, kompetensutveckling eller tillräcklig tillgång till stödfunktioner. Som framgångsfaktorer för arbetet med barn i behov av särskilt stöd identifierades
Att personalen ges möjlighet att reflektera kring arbetet med särskilt stöd tillsammans med specialpedagog eller andra stödfunktioner. Stödet från en professionell stödfunktion bidrar till en fördjupad kunskap om och förstå- else för uppdraget.
Att det finns implementerade rutiner som klargör arbetsgång för alla delar i processen, vilket gör att personalen har en gemensam tydliggjord syn på hur arbetet med särskilt stöd ska bedrivas.
Att förskolechefen aktivt driver arbetet med särskilt stöd och ger personalen stöd och goda förutsättningar som tid för reflektion, kompetensutveckling och stödfunktioner.
2.1.3. Rutiner och ansvarsfördelning
Av Sollentuna kommuns hemsida framgår att när pedagogerna upplever att ett barns situation på förskolan inte fungerar och det finns ett behov av mer anpassade insatser/åtgärder ska en handlingsplan upprättas. Handlingsplanens syfte är att stötta barnet i sin utveckling och sitt lärande samt även utgöra en dokumentation över insatserna. Handlingsplanen ska vara ett arbetsverktyg i den pedagogiska verksamheten och vara ett underlag för utvärdering av förskolans insatser.
I handlingsplanen kartläggs barnets behov, realistiska mål sätts upp, adekvata stödinsatser skapas, insatserna utvärderas och resultaten följs upp. Ansvarsfördel- ningen förtydligas genom att dokumentation sker och resurserna samordnas för att arbeta mot ett gemensamt mål. Handlingsplanen ska tydligt beskriva vilka anpass- ningar/åtgärder i verksamheten som pedagogerna avser att vidta för att på bästa sätt stötta och hjälpa barnet vidare i sin utveckling och sitt lärande. Handlingspla- nen ska tydligt beskriva vem som har vilket ansvar för de olika anpassningar- na/åtgärderna.
Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de sär- skilda stödinsatserna.
Utifrån kartläggningen/analysen formuleras konkreta mål. Uppföljning görs av handlingsplanen och ska innehålla en nulägesanalys kopplat till målen och en kon- troll av att de planerade anpassningarna/åtgärderna genomförts. Utifrån resultatet av uppföljningen tas beslut om att fortsätta handlingsplanen, förnya den eller av- sluta.
Beträffande dokumentets hantering ska originalet alltid finnas hos förskolechef så att ingen obehörig har tillgång till handlingsplanen. Vårdnadshavare ska ha kopia.
Vid ansökan om tilläggsbelopp ska handlingsplanen bifogas ansökan. Handlings- planen är en offentlig handling som berörs av sekretesslagen eftersom det rör bar- nets personliga förhållanden och ska därför förvaras så att ingen obehörig kan ta del av den utan att det enskilda barnets vårdnadshavare gett sitt tillstånd.
De genomförda intervjuerna visar att rutinerna i allt väsentligt tillämpas.
2.1.4. Vägledning för pedagoger
Till stöd för verksamheterna att tidigt upptäcka och ge stöd till barn som riskerar psykosocial ohälsa finns en vägledning som innehåller konkreta råd och instrukt- ioner kring vilka åtgärder som behöver vidtas utifrån olika situationer med barn och föräldrar som väcker frågor eller funderingar. Kontaktuppgifter finns till samver- kanspartners. Det finns även ett material som arbetats fram i syfte att stödja im- plementeringen av vägledningen på arbetsplatserna.
I intervjuerna framkommer att kännedom och användning av vägledningen varie- rar. I en intervju uppges att vägledningen inte används, medan en annan intervjuad upplever att den fungerar som ett mycket bra stöd för pedagogerna i verksamheten.
2.1.5. Bedömning
Vår bedömning är att det i allt väsentligt finns ändamålsenliga riktlin-
jer/rutiner/ansvarsfördelning för att tidigt uppmärksamma, utreda, dokumentera och tillgodose samt följa upp förskolebarnens behov av särskilt stöd. Vi uppfattar att det finns en viss variation i verksamheternas tillämpning av rutiner och riktlinjer men att detta i huvudsak handlar om hur dessa tillämpas och inte att.
2.2. Stödfunktioner och stödstrukturer som kan bistå förskolepersonalen i arbetet med barn i behov av särskilt stöd
2.2.1. SAGA
1-teamen
SAGA-teamet är en samverkan mellan Barn- och utbildningskontoret, Socialkon- toret, Barnhälsovården (BVC) och Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Tillsam- mans verkar teamet för att barn som riskerar psykosocial ohälsa upptäcks tidigt och får rätt stöd. SAGA-teamet består således av flera olika aktörer med olika uppdrag.
Av information på sagasollentuna.se framgår att syftet med arbetet är att barn och familjer i behov av stöd upptäcks tidigt och får rätt stöd. Syftet är också, i arbete med enskilda individer och riskgrupper, att stärka det som fungerar bra och mini- mera riskfaktorer. Målgrupp är barn i förskoleåldern som någon känner oro för och barn som uppvisar riskfaktorer för psykosocial ohälsa. Exempel på riskfaktorer är:
Barn med bristande språklig förmåga eller barn som behöver stöd i sin språkliga förmåga.
1SAGA står för SAmarbete Gemensamt Ansvar för barn och unga i Sollentuna.
Barn med bristande självkontroll och låg tolerans för frustrationer eller barn som behöver stöd för att klara av frustrationer.
Barn som har svårt att interagera, barn som inte leker/inte kan de sociala koderna eller barn som behöver stöd för att interagera med andra barn och klara leken.
Barn som har frånvaro som väcker funderingar eller oro.
Barn som är tysta och verkar nöjda med att vara för sig själva eller barn som behöver stöd för att ta plats och ta vuxna i anspråk.
SAGA-teamen har nätverksträffar två gånger per termin inom tre olika områden;
Rotebro, Norrviken, Viby, Häggvik.
Tureberg, Helenelund
Edsberg, Sjöberg, Vaxmora
Deltar gör representanter från förskolor och familjedaghem, specialpedagoger, fa- milj- och förskoleteamet, och barnhälsovården. Fokus under mötena är erfaren- hetsutbyte och kompetensutveckling utifrån i förväg beslutade olika teman.
En gång per termin ordnas en föreläsning inom ramen för arbetet i SAGA-teamen.
Några exempel på föreläsningar är:
Olika barn, olika bemötande
Mot utanförskap och främlingsfientlighet – för gemenskap och öppenhet i förskolan
Pedagog, barn, föräldrar – ett komplext uppdrag
Barn som inte leker
Olika föräldrar, olika bemötande
Normbrytande beteende och tillgänglig lärmiljö
Inom SAGA-arbetet erbjuds även konsultationer. I konsultationsteamet ingår fa- milj- och förskoleteamet, specialpedagoger, socionom från BUP och barnsjukskö- terska från BVC. Konsultationstid kan bokas några veckor före konsultationstill- fället och anledningen till en konsultation kan vara att förskolan/verksamheten ti- digare försökt med åtgärder som inte givit avsedda effekter och/eller att oro finns för ett barns utveckling eller situation. Syftet med konsultationstiden är att under- lätta för deltagare i SAGA-teamet att ta upp frågor kring enskilda barn samt att un- derlätta uppföljningen av de frågor som tas upp. Alla som deltar i SAGA-teamet kan lyfta en fråga till konsultation. Alla frågor kring enskilda barn, med eller utan sam- tycke från vårdnadshavare, diskuteras utan namn och andra detaljer som gör att det går att identifiera vem frågan gäller.
Från intervjuerna uppfattar vi att det finns förskolor som inte deltar i aktiviteter och verksamheter inom ramen för SAGA och i och med det inte använder de resurser och den kompetens som erbjuds. Det uppfattas därmed finnas en risk att detta på- verkar förutsättningarna för en likvärdig verksamhet.
2.2.2. Familj- och förskoleteamet
Familj- och förskoleteamet är en del av Enheten för föräldrastöd inom Socialkon- toret och arbetar på uppdrag från förskolor, familjedaghem och familjer. Familj- och förskoleteamet är också en aktör i SAGA-arbetet (se ovan). Teamet är ett kom- plement till förskolans egna resurser. Enskilda pedagoger och arbetslag kan vända sig till teamet för konsultationer kring frågor som rör barn och föräldrar.
Teamet erbjuder hjälp och stöd till förskolor och familjedaghem i Sollentuna och är tillgängligt för familjer boende i kommunen. Den främsta uppgiften är att bidra till att vuxna samarbetar och hittar lösningar för berörda barn. Till exempel som en länk mellan förskola och socialtjänst och/eller när föräldrar och pedagoger inte samarbetar kring barnet. Teamet träffar familjer med barn i förskolan och erbjuder föräldrastöd enskilt och i grupp samt konsultationer för pedagoger. Teamet arbetar under tystnadsplikt och tolk används vid behov.
Familj- och förskoleteamet uppmuntrar både förskolor och föräldrar att kontakta teamet i ett tidigt skede när problem uppstår. Föräldrar kan ta kontakt med teamet via kommunens Kontaktcenter, genom att vända sig direkt till teamet eller att kon- takt med teamet förmedlas av BUP eller BVC. Oftast kan en mötestid ordnas inom en tvåveckorsperiod. Teamet deltar även vid föräldramöten och informerar om sin verksamhet.
2.2.3. Avdelningen Stöd och utveckling
Stöd och utveckling är en avdelning inom Barn- och utbildningskontoret. Hit kan förskolor, pedagogisk omsorg och skolor vända sig för att få stöd kring barn och elever i behov av särskilda insatser. Stödet kan dels bestå av ekonomiska resurser (så kallat tilläggsbelopp, se nedan 2.2.5), dels av konsultation och uppföljningar kring enskilda barn och elever. Inom avdelningen Stöd och utveckling finns två spe- cialpedagoger som handleder och ger konsultation till förskola och pedagogisk om- sorg dels kring barn som på olika sätt utmanar, dels med inriktning mot tal, språk och kommunikation, läs och skrivutveckling och läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.
Förskolorna efterfrågar specialpedagogernas kompetens genom att rikta en upp- dragsförfrågan till avdelningen för stöd och utveckling. En blankett fylls i med be- skrivning av vad som oroar arbetslaget och arbetslagets insatser för att stödja bar- nets behov. En kort frågeställning angående barnet formuleras. Uppgifter lämnas även om vilket eventuellt stöd barnet har för närvarande. Konsultat-
ion/handledning erbjuds vid flera tillfällen utifrån det behov som finns. Specialpe- dagogerna besöker verksamheten och vid konsultationstillfällena deltar personal och ibland även barn och personal tillsammans. När konsultationen är avslutad dokumenteras resultatet och överlämnas till förskolechefen. Utvärdering av insat- serna görs genom att frågor i samband med avslutat uppdrag riktas till arbetslaget om effekterna av insatserna.
På avdelningen finns även sakkunniga som bland annat hanterar frågor om särskilt stöd och ansökningar om tilläggsbelopp till förskola (se 2.2.5 nedan).
2.2.4. Specialförskolor för barn med funktionsnedsättning
I Sollentuna kommun finns tre förskolor för barn med olika funktionsnedsättning- ar.
Snäckbackens förskola och skola, för barn som har nedsatt hörsel eller är döva.
Brage Språkförskola, för barn med grav språkstörning.
Järva VIPs för- och särskola, för barn som har utvecklingsstörning och aut- ism
2.2.5. Tilläggsbelopp
Fristående och kommunala verksamheter kan söka ekonomiskt bidrag för barn och elever med omfattande behov av särskilt stöd, så kallat tilläggsbelopp.
För ansökan om tilläggsbelopp i förskolan/pedagogisk omsorg gäller följande krite- rier:
Barn med betydande fysisk funktionsnedsättning, exempelvis rörelsehinder, synskada, hörselskada eller grav språkstörning.
Barn med fysiologisk sjukdom (t.ex. diabetes).
Barn med problemskapande beteende inom neuropsykiatri (t.ex. autism) el- ler psykosocial problematik med betydande svårigheter i socialt samspel.
Barn som har en utvecklingsstörning och behöver extra stöd och stimulans.
Ansökan görs på en särskild blankett där beskrivningar ska lämnas om barnets styrkor och behov och i förekommande fall vilket stöd barnet får genom förskolans åtgärder. Förskolans handlingsplan ska bifogas tillsammans med eventuella övriga handlingar som kan underlätta bedömningen.
2.2.6. Bedömning
Vår bedömning är att det till stor del finns stödfunktioner och stödstrukturer som kan bistå förskolepersonalen i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. De resurser och kompetenser som finns till verksamheternas förfogande i form av specialpeda- goger, SAGA-team och familj- och förskoleteam uppfattas på ett bra sätt svara upp mot de behov av stöd som finns. Resurserna som tilldelas i form av tilläggsbelopp uppfattas dock inte svara upp mot de behov som verksamheterna upplever.
Det finns dock i och med att alla förskolor inte deltar i SAGA- arbetet en risk för att likvärdigheten kan påverkas. Från årsskiftet gäller en ny organisation där förskole- cheferna får ett renodlat ansvar för förskoleverksamheten. Vi uppfattar att det med detta ska skapas strukturer för mer frekventa regelbundna möten mellan samtliga förskolechefer. Därmed ges möjligheter till information och erfarenhetsutbyte bland annat angående vilka resurser som finns till förfogande för barn i behov av särskilt stöd och möjligheter skapas att sprida goda exempel på resultat från resursernas insatser. Förutsättningarna för en likvärdig verksamhet torde därmed bli bättre.
2.3. Förskolornas förutsättningar att identifiera och tillgodose barns rätt till särskilt stöd
Om arbetslaget upplever att ett barn inte fungerar som förväntat i olika situationer, exempelvis i samband med lek, så genomförs i första hand anpassningar av verk- samheten. Det kan till exempel handla om att skapa mindre lekgrupper och/eller att fler vuxna deltar i aktiviteter runt barnet eller att anpassa lokalerna. De åtgärder och anpassningar som vidtas dokumenteras och resultatet följs upp efter några veckor. Om ingen förändring skett görs nya anpassningar och åtgärder som utvär- deras. Föräldrarna informeras om vad som görs och hur det fungerar. Om ingen förändring/förbättring uppstår kan beroende på problemens karaktär antingen spe- cialpedagogerna vid Stöd- och utvecklingsenheten eller familj- och förskoleteamet kontaktas. Tillgängligheten till dessa kompetenser och resurser uppges i intervjuer- na vara god och de omdömen som uttrycks om både specialpedagogernas och fa- milj- och förskoleteamets kompetens och insatser är mycket positiva.
Tilläggsbelopp kan sökas om en förstärkning av förskolans resurser bedöms nöd- vändig. Ansökan görs en gång per år och ansökningsförfarandet uppfattas enligt de intervjuade fungera bra. En skriftlig ansökan lämnas in till stöd- och resursenheten under februari månad och innan beslut tas finns möjlighet till ett möte mellan re- presentant för aktuell förskola och den personal som bedömer ansökan. Stödet ut- går för ett år. Det framhålls i intervjuerna att tilläggsbeloppet endast ger ett litet tillskott till verksamheten och att beloppet inte är tillräckligt för att finansiera de stödresurser som uppfattas vara nödvändiga. Som ett exempel nämns att beloppet kan räcka till att finansiera en resurs med omfattningen två timmar per dag vilket för med sig stora svårigheter att attrahera personal till en tjänst med den omfatt- ningen.
Av genomförda intervjuer framgår att det finns en viss variation i arbetssätten mel- lan förskolorna, de moment som redogörs för ovan finns dock alltid med.
De intervjuade uppger att det finns en stor medvetenhet bland personalen om vik- ten av att tidigt upptäcka barn med behov av särskilt stöd och att så tidigt som möj- ligt vidta åtgärder för att tillgodose detta behov. I synnerhet gäller detta i samband med att nya barn börjar på förskolan och/eller byter avdelning. I arbetslagen pågår även en ständig dialog kring barnens utveckling.
Inom ramen för SAGA-arbetet genomförs dels nätverksträffar med erfarenhetsut- byte och kompetensutveckling, dels föreläsningar där barn i behov av särskilt stöd uppmärksammas. Under intervjuerna framkommer dock att ytterligare kunskap om framför allt barn med symptom/besvär inom autismspektrat är önskvärd.
2.3.1. Bedömning
Vår bedömning är att förskolegrupperna har goda förutsättningar att identifiera och tillgodose barns rätt till särskilt stöd vid behov. Det finns enligt de intervjuade en stor medvetenhet om vikten av att tidigt upptäcka och vidta åtgärder om ett barn inte fungerar som förväntat i olika situationer. Åtgärder vidtas i form av anpass- ningar av verksamheten och åtgärdernas resultat följs upp. Rutiner för hur detta ska
ske finns på plats och tillämpas. Stöd finns att tillgå om de egna resurserna och kompetensen inte räcker till.
Kompetensutveckling när det gäller barn i behov av särskilt stöd genomförs bland annat inom ramen för SAGA-arbetet.
2.4. Nämndens uppföljning av arbetet med barn i behov av särskilt stöd
Som en del av nämndens årliga verksamhetsberättels upprättas en fördjupad kvali- tetsredovisning som dokumenteras i en kvalitetsrapport. Nämnden behandlar kvali- tetsrapporten i anslutning till verksamhetsberättelsen. Verksamhetsberättelsen med tillhörande bilagor behandlades vid barn- och ungdomsnämndens sammanträde i februari 2018. Nämnden beslutade godkänna verksamhetsberättelsen för 2017 med tillhörande bilagor.
I kvalitetsrapporten görs en samlad bedömning av hur väl nämnden lyckats uppnå krav och förväntningar som ställs utifrån lagstiftning och regelverk. Kvalitetsrap- porten tydliggör även de utvecklingsområden som identifierats.
I kvalitetsrapporten beskrivs det systematiska kvalitetsarbete som bedrivs i nämn- dens verksamheter. Kvalitetsarbetet syftar till att nå de nationella målen och de mål som barn- och ungdomsnämnden formulerat för kommunens verksamhet i försko- lan och grundskolan. Målen i förskolan är att:
Barnen i förskolan ska möta en verksamhet med hög pedagogisk kvalitet
Barnen ska känna sig trygga
Barnen i förskolan ska ges möjlighet att utveckla socialt samspel
De aktiviteter och rapporteringar som under ett år genomförs inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet beskrivs i ett kvalitetshjul (se bild).
I kvalitetshjulet finns en struktur för skriftliga uppföljningar och dialoger mellan olika medarbetare på barn- och utbildningskontoret och enheternas ledning. Enhet- erna följer löpande under året upp och analyserar resultat som rapporteras på ag- gregerad nivå till barn- och utbildningskontoret. När det gäller förskoleverksamhet- en följs utvecklingen med stöd av SAMSA, ett verktyg för att bedöma kvalitetsut- vecklingen i förskolan. SAMSA innehåller tre bedömningsområden (matematikut- vecklande arbetssätt, språk och kommunikation samt systematiskt kvalitetsarbete) som förskolechefen bedömer var för sig. Bedömningarna görs avdelningsvis för varje förskola och resultaten redovisas både på förskolenivå och övergripande kommunnivå. Inom ramen för kvalitetshjulet görs även uppföljning av barns trygg- het och arbetsro i förskolan.
Varje år genomförs en kundundersökning via enkät, Våga Visa enkäten. Undersök- ningen riktas till vårdnadshavare till barn i bland annat förskolan. Enkäten omfat- tar cirka trettio frågor som utgår från läroplanen. Resultaten redovisas på Sollen- tuna kommuns hemsida (https://www.sollentuna.se/sv/forskola--
skola/Forskola/utvecklingsarbetet/kundundersokning/kundundersokning- 2018fsk/). Resultat finns för varje förskola i kommunen, såväl kommunalt drivna som privata.
I den senaste kvalitetsrapporten redovisas övergripande några resultat från enkä- ten, där framgår att vårdnadshavarna inom alla verksamhetsformer är nöjda med verksamheten och att mellan 88 procent och 95 procent uppger att barnet trivs, tycker det är roligt i skolan/verksamheten och att verksamheten är stimulerande.
Mellan 90 procent och 95 procent uppger att man upplever att barnet är tryggt och att personalen bryr sig om barnet. Vidare uppger i genomsnitt 91 procent av vård- nadshavarna att barnet går på den förskola man önskar. De områden som värderas lägst är om förskolan arbetar medvetet mot kränkande behandling.
En genomgång av sammanträdesprotokollen för år 2018 visar att barn- och ung- domsnämnden genomfört verksamhetsbesök vid olika förskolor. Under år 2018 lämnades vid nämndens sammanträde i februari information om de besök som gjorts under hösten 2017. Genomgången visar även att nämnden vid ett tillfälle (ok- tober 2018) informerats om verksamheten vid en förskola.
2.4.1. Bedömning
Granskningen visar att nämnden följer upp verksamheten genom att ta del omfat- tande uppgifter i verksamhetsberättelse och kvalitetsrapport. Uppföljning görs även genom att nämnden genomför verksamhetsbesök samt genom att nämnden via be- sök av förskolechef får information om verksamheten. I den rapportering som sker till nämnden görs ingen specifik uppföljning av arbetet med barn i behov av särskilt stöd utan rapportering sker mer generellt beträffande förskoleverksamheten.
En utveckling av rapporteringen inom området skulle stärka nämndens styrning och ge förbättrat underlag för tilldelning av resurser för barn i behov av särskilt stöd. Tänkbara uppgifter att följa upp och rapportera kan vara omfattningen av an- talet barn i behov av särskilt stöd samt vilka kompetenser som behövs för att tillgo- dose behoven.
3. Svar på revisionsfrågan och re- kommendationer
Granskningen ska besvara revisionsfrågan om Barn- och ungdomsnämnden genom styrning och uppföljning säkerställer att förskolorna arbetar på ett ändamålsenligt sätt avseende barn i behov av särskilt stöd.
Följande kontrollfrågor bildar underlag för att besvara revisionsfrågan:
Finns ändamålsenliga riktlinjer/rutiner/ansvarsfördelning för att tidigt uppmärksamma, utreda, dokumentera och tillgodose samt följa upp försko- lebarnens behov av särskilt stöd?
Finns stödfunktioner och stödstrukturer som kan bistå förskolepersonalen i arbetet med barn i behov av särskilt stöd?
Har förskolegrupperna förutsättningar i arbetet med att identifiera och till- godose barns rätt till särskilt stöd vid behov?
Kan nämnden på ett tillförlitligt sätt följa arbetet per enhet och över tid?
Utifrån iakttagelser och bedömningar på kontrollfrågorna är vårt svar på revisions- frågan att Barn- och ungdomsnämnden genom styrning och uppföljning i allt vä- sentligt säkerställer att förskolorna arbetar på ett ändamålsenligt sätt avseende barn i behov av särskilt stöd.
För att ytterligare utveckla verksamheten rekommenderar vi:
Att information sprids till samtliga förskolor om materialet som arbetats fram för vägledning av pedagoger när det gäller barns psykosociala hälsa.
Att det för att öka förutsättningarna för en likvärdig verksamhet för barn i behov av särskilt stöd skapas strukturer för informations- och erfarenhets- utbyte om det arbete, de resurser och kompetenser som finns till förskolor- nas förfogande inom ramen för SAGA-arbetet.
Att rapporteringen till nämnden utvecklas när det gäller barn i behov av sär- skilt stöd för att skapa bättre underlag för nämndens tilldelning av resurser för barn i behov av särskilt stöd.
Januari 2019
Anders Törnqvist Anders Hägg
Projektledare Uppdragsledare
