1 (35)
Slutrapport SKL Matematik PISA 2015
Kommun:
Sollentuna kommun
Rapporten skall skickas som ett PDF-dokument till info@skl.se senast den 1 september 2016. Ett protokollsutdrag från den politiska behandlingen av slutrapporten skall bifogas.
1. Sammanfattning
Sollentunas deltagande i det arbetande nätverket SKL Matematik PISA 2015, har bidragit till en ökad medvetenhet över hur styrning och ledning kan påverka kommuners elevresultat.
Sollentunas kommungrupp har värdesatt att över tid och återkommande diskutera och skapa gemensam samsyn i olika frågor. Arbetssättet att agera som kritiska vänner i syfte att utmana och driva utvecklingsarbete framåt, är numera en implementerad modell inom kommunen.
I den inledande kartläggningen inom projektet, definierades det av Sollentunas representanter att styrkedjan inom skolans organisation behövde förstärkas. Med hjälp av SKL:s satser gällande styrning och ledning finns det nu en gemensam strategi som används vid så väl kommunens utvecklingsarbete som i det systematiska kvalitetsarbetet.
Kommungruppen har under projektets gång, utifrån formulerade operativa mål i matematik, samlat in och bearbetat data, analyserat och dragit slutsatser, planerat och vidtagit åtgärder samt spridit och implementerat fungerande åtgärder.
Sollentunas kommungrupp har fått kunskap om elever med särskild begåvning vilket har lett till såväl kommungemensamma aktiviteter som diskussionspunkter vid resultatdialoger.
2. Beskrivning av kommunens utbildningsorganisation
En kort beskrivning av kommunens utbildningsorganisation för grundskolan samt ange viktiga förändringar som skett under deltagandet i SKL Matematik PISA 2015.
Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskoleverksamhet, grundskola och grundsärskola i Sollentuna kommun. Barn- och ungdomsnämnden består av 11
ledamöter och sammanträder ca en gång i månaden. Förberedelserna inför mötena i barn- och ungdomsnämnden sker i nämndens arbetsutskott.
Barn- och utbildningskontoret är förvaltningskontor åt barn- och ungdomsnämnden och består av tre underavdelningar; ekonomi och adminstration, forskning och utveckling samt stöd och utveckling. Kontorets arbete innebär bl a följa upp
verksamheterna genom målstyrning och utvärdering inom förskola, grundskola och grundsärskola. Förvaltningschefen är närmaste chef för alla kommunala rektorer, 17 stycken.
De viktigaste förändringar som har skett under Sollentunas deltagandet är följande:
- Att arbeta för en väl fungerande styrkedja med sammanlänkande nivåer - Att arbeta för en transparent delningskultur där vi är varandras kritiska
vänner
- Att ha ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete
- Att utifrån diskussioner i kommungruppen lägga upp en hållbar strategi för den nationella fortbildningen matematiklyftet
- Att uppmärksamma särskilt begåvade elever
3. Organisation av arbetet på hemmaplan
Med kommungrupp menas den grupp som träffas på hemmaplan
3.1 Vilka befattningshavare har utsetts som ordinarie ledamöter i kommungruppen?
Kontaktperson anges på sin nivå och markeras med (kp).
Kontinuiteten anges för varje befattningshavare med en siffra enligt nedan:
1 Sällan
2. Hälften av träffarna 3. Oftast
4. Nästan alltid
Nivå Befattning Markera med
X om byte av person har skett
Kontinuitet
Politiker Nämndordförande ☒☒☒☒ 2
Klicka här för att ange text. ☐☐☐☐ Klicka här för att ange text.
Klicka här för att ange text. ☐☐☐☐ Klicka här för att ange
text.
Klicka här för att ange text. ☐☐☐☐ Klicka här för att ange text.
Förvaltnings- ledning
Förvaltningschef ☒☒☒☒ 4
Skolutvecklare ☐☐☐☐ 4
Skolutvecklare ☐☐☐☐ 4
Klicka här för att ange text. ☐☐☐☐ Klicka här för att ange text.
Rektor Rektor KP ☐☐☐☐ 4
Rektor (KP) ☐☐☐☐ 4
Rektor ☒☒☒☒ 3
Klicka här för att ange text. ☐☐☐☐ Klicka här för att ange text.
Lärare Förstelärare ☐☐☐☐ 4
Förstelärare ☐☐☐☐ 4
Klicka här för att ange text. ☐☐☐☐ Klicka här för att ange text.
Klicka här för att ange text. ☐☐☐☐ Klicka här för att ange text.
Klicka här för att ange text. ☐☐☐☐ Klicka här för att ange text.
Övriga Klicka här för att ange text. ☐☐☐☐ Klicka här för att ange text.
Klicka här för att ange text. ☐☐☐☐ Klicka här för att ange text.
Klicka här för att ange text. ☐☐☐☐ Klicka här för att ange
text.
Klicka här för att ange text. ☐☐☐☐ Klicka här för att ange text.
Klicka här för att ange text. ☐☐☐☐ Klicka här för att ange text.
Kommentar:
Klicka här för att ange text.
3.2 Vilken roll har kommungruppen haft i organisationen?
Strategisk grupp? Beslutsgrupp? Arbetsgrupp inför och efter nätverkskonferenser? etc.
Sollentunas kommungrupp har haft rollen som både strategisk och beslutsfattande arbetsgrupp, men också som arbetsgrupp inför och efter nätverkskonferenser.
3.3 Hur har sammansättningen samt deltagare i kommungruppen utsetts?
Förvaltningchef har tillsammans med rektorsgruppen och skolutvecklare utsett kommungruppen.
3.4 Vem har varit ordförande i kommungruppen?
Kommungruppens kontaktperson har varit ordförande i gruppen.
3.5 Vilken befattningshavare har ansvarat för dokumentationen till och efter mötet?
Samtliga deltagare har varit ansvariga för dokumentationen och arbetet har letts av gruppens kontaktperson.
3.6 Hur har kommungruppens sammanträde tidsmässigt planerats?
Kryssa för det alternativ som bäst överensstämmer I ett årligt kalendarium
☐
☐
☐☐
Mötestider bestäms efter hand
☒
☒
☒☒
4 Arbetet på hemmaplan
4.1 På vilka sätt har ställningstagande från kommungruppen kommunicerats/förankrats i skolorganisationen?
Inom den politiska organisationen
Under större delen av Sollentunas deltagande i SKL Matematik PISA 2015,
har nämndordföranden ingått i kommungruppen. Detta har inneburit att det har funnits kunskap och delaktighet om arbetet och därmed väl förankrat inom den politiska organisationen.
Inom förvaltningsorganisationen
Sollentunas kontaktpersoner har ingått i rektorsgruppen och har tillsammans med förvaltningschef kunnat informera samtliga rektorer om de
ställningstaganden som har gjorts under perioden. Kommunens skolutvecklare har ett nära samarbetet med kommunens 10 matematik-lyftshandledare och har via dessa, kunnat på ett snabbt sätt få ut information till samtliga
matematiklärare.
4.2 På vilka sätt har satsningen kommunicerats/förankrats uppåt i den kommunala organisationen
Inom den politiska organisationen?
De operativa målen beslutades av BUN i december 2012.
Satsningen gällande Sollentunas deltagande i SKL Matematik PISA 2015 har varit väl förankrad hos nämndordföranden och att de operativa målen
beslutades av BUN i december 2012. Den årliga rapporten samt redovisning av de operativa målen har presenterats årligen av förvaltningschef i barn- och utbildningsnämnden.
Inom förvaltningsorganisationen?
De operativa målen beslutades av BUN i december 2012. Förslaget till dessa utformades i samarbete med KSS rektorsgrupp, förvaltningschef och
kommunens PISA 2015-grupp. De operativa målen är väl kända på
förvaltningsnivå och ingår i det systematiska kvalitetsarbetet. Målen är kända hos matematiklärare och ligger även till grund för den fortsatta
kompetensutvecklingen inom kommunen.
4.3 Har byte av ordförande i utbildningsnämnden med ansvar för grundskola skett under deltagandet?
Ja
☒ Nej
☐
4.4 Har byte av förvaltningschef med ansvar för grundskola skett under deltagandet?
Ja
☒ Nej
☐
4.5 Hur har det fungerat med att uppnå gemensam syn mellan de olika nivåerna i kommungruppen?
Inte alls
☐ 1
☐ 2
☐ 3
☐ 4
☐ 5
Mycket bra
☒ 6
Kommentar:
Samarbetet i kommungruppen har präglats av ömsesidig respekt där varje person utifrån sin yrkesroll har varit en viktig lagspelare. Initialt ägnades mycket tid till att skapa förståelse för uppgiften samt samsyn över begrepp och föreställningar. Denna inledningsfas var viktig och lade en grund för det fortsatta arbetet.
4.6 Hur har det varit att inse vad som behöver göras?
Mycket svårt
☐ 1
☐ 2
☐ 3
☐ 4
☒ 5
Mycket lätt
☐ 6
Kommentar:
Kommungruppen har arbetat aktivt för att skapa samsyn för uppgiften samt att underhålla ett transparent diskussionsklimat. Då Sollentuna har erfarenhet av kraften av att ha välformulerade och accepterade mål, har arbetet med de operativa målen varit i fokus.
5 Erfarenheter av att ha en grupp på hemmaplan där alla fyra nivåer ingår?
5.1 Vad har varit framgångsrikt?
Samarbetet mellan fyra nivåer har varit mycket givande och bidragit till transparens och ökad förståelse för skolans organisation. Modellen har gjort att vi i olika
implementeringsarbeten har kunnat fånga upp viktiga kunskaper, erfarenheter och insikter. Strategin har varit lyckosam för Sollentuna och den används numera inom all kommunövergripande skolutveckling.
5.2 Vilka eventuella problem har identifierats?
Initialt identifierade vi att de uppdrag som tjänstemän på förvaltningsnivå fick av rektorsgrupp eller förvaltningschef, saknade lyhördhet gentemot kommunens lärare.
Vi har stundtals också upplevt att det varit svårt att hitta gemensamma tider för möten då vi tillhör olika yrkesroller. Dock har lärarnas undervisning i möjligaste
mån alltid gått först vid val av tidpunkt.
5.3 I vilka andra sammanhang har modellen prövats i kommunen?
- Arbetet inför utvecklandet av Lokala utvecklingscenter, LUC - Det pågående övergripande arbetet inom LUC
- Innehållet av handlingsplanen för särskilt begåvade elever - Kursen STL (skriva till lärande)
- Olika projekt inom skolans digitalisering
- I det pågående arbetet gällande med att utveckla en kommunövergripande analyskedja som omfattar samtliga nivåer.
- Vid studieresor och mottagande av studiebesök - Representation av olika slag
6 Nätverksarbetet
Varje kommun skall till nätverkskonferenserna utse vilka som ska representera kommunen. Den grupp man utser benämns nätverksgrupp.
6.1 Vilka befattningshavare har deltagit i nätverksgruppen?
Kontaktperson anges under sin nivå och markeras med (kp).
Kontinuiteten anges för varje befattningshavare med en siffra enligt nedan.
1. Sällan
2. Hälften av träffarna 3. Oftast
4. Nästan alltid
Nivå Befattning Markera med
X om byte av person har skett
Kontinuitet
Politiker Nämndordförande ☒☒☒☒ 3
Klicka här för att ange text. ☐☐☐☐ Klicka här för att ange text.
Klicka här för att ange text. ☐☐☐☐ Klicka här för att ange text.
Klicka här för att ange text. ☐☐☐☐ Klicka här för att ange text.
Förvaltnings- ledning
Förvaltningschef ☐☐☐☐ 4
Skolutvecklare ☐☐☐☐ 4
Skolutvecklare ☐☐☐☐ 4
Klicka här för att ange text. ☐☐☐☐ Klicka här för att ange text.
Rektor Rektor KP ☐☐☐☐ 4
Rektor (KP) ☐☐☐☐ 4
Klicka här för att ange text. ☐☐☐☐ Klicka här för att ange text.
Klicka här för att ange text. ☐☐☐☐ Klicka här för att ange text.
Lärare Förstelärare ☐☐☐☐ 4
Förstelärare ☐☐☐☐ 4
Klicka här för att ange text. ☐☐☐☐ Klicka här för att ange text.
Klicka här för att ange text. ☐☐☐☐ Klicka här för att ange text.
Övriga Klicka här för att ange text. ☐☐☐☐ Klicka här för att ange text.
Klicka här för att ange text. ☐☐☐☐ Klicka här för att ange text.
Klicka här för att ange text. ☐☐☐☐ Klicka här för att ange text.
Klicka här för att ange text. ☐☐☐☐ Klicka här för att ange
text.
Klicka här för att ange text. ☐☐☐☐ Klicka här för att ange text.
Klicka här för att ange text. ☐☐☐☐ Klicka här för att ange text.
Kommentar:
Klicka här för att ange text.
6.2 Hur upplever ni att Ert nätverk med de andra kommunerna fungerat?
Kommunen avger sin egen bedömning av hela nätverkets arbete 1 = inte tillfredsställande, 6 = mycket tillfredsställande
1 2 3 4 5 6 Ambitionsnivån, att vara förberedd inför
nätverkskonferenserna
☐
☐☐
☐ ☐☐☐☐ ☐☐☐ ☐☐ ☐☐☐ ☒☒☒☒ ☐☐☐☐
Kritiska hållningen till inlämnade missiv ☐☐ ☒☐☐ ☒☒☒ ☐☐☐ ☐☐ ☐☐☐ ☐☐☐☐ ☐☐☐☐ Kontaktpersonernas mandat från sina
hemkommuner
☐
☐☐
☐ ☐☐☐☐ ☐☐☐ ☐☐ ☐☐☐ ☒☒☒☒ ☐☐☐☐
Kontinuiteten av deltagandet ☐☐ ☐☐☐ ☐☐☐ ☐☐☐ ☐☐ ☐☐☐ ☐☐☐☐ ☒☒☒☒ Arbetet på hemmaplan med att förbättra styrning
och ledning
☐☐☐
☐ ☐☐☐☐ ☐☐☐ ☐☐ ☐☐☐ ☐☐☐☐ ☒☒☒☒
Fokuseringen på ämnet styrning och ledning ☐☐ ☐☐☐ ☐☐☐ ☐☐☐ ☐☐ ☐☐☐ ☒☒☒☒ ☐☐☐☐ Fokuseringen på arbetssättet ☐☐ ☐☐☐ ☐☐☐ ☐☐☐ ☐☐ ☐☐☐ ☒☒☒☒ ☐☐☐☐
Kommentar till avgivna omdömen:
Det är en förmån att få ha kritiska vänner som kan hjälpa oss att granska det vi gör och som får oss att se på våra verksamheter ur andra perspektiv. Vi försöker ständigt utmana oss själva genom att öppet berätta om det vi gör, vilket skapar möten med andra där vi får tillbaka mycket som bidrar till nya förbättringar. Begreppet kritiska vänner är idag ett allmänt känt uttryck inom Sollentuna och används i olika sammanhang.
6.3 Hur bedömer ni er egen kommuns insatser inom nedanstående områden?
1=inte tillfredsställande, 6= mycket tillfredsställande
1 2 3 4 5 6 Ambitionsnivån, att vara förberedd inför
nätverkskonferenserna
☐☐☐
☐ ☐☐☐☐ ☐☐☐ ☐☐ ☐☐☐ ☐☐☐☐ ☒☒☒ ☒
Kritiska hållningen till inlämnade missiv ☐☐☐☐ ☐☐☐☐ ☐☐☐ ☐☐ ☐☐☐ ☐☐☐☐ ☒☒☒ ☒ Kontaktpersonens mandat ☐☐☐☐ ☐☐☐☐ ☐☐☐ ☐☐ ☐☐☐ ☐☐☐☐ ☒☒☒ ☒ Kontinuiteten av deltagandet ☐☐☐☐ ☐☐☐☐ ☐☐☐ ☐☐ ☐☐☐ ☒☒☒☒ ☐☐☐ ☐ Arbetet på hemmaplan med att förbättra styrning
och ledning
☐
☐
☐☐ ☐☐☐☐ ☐☐☐ ☐☐ ☐☐☐ ☐☐☐☐ ☒☒☒ ☒
Fokuseringen på ämnet styrning och ledning ☐☐☐☐ ☐☐☐☐ ☐☐☐ ☐☐ ☐☐☐ ☐☐☐☐ ☒☒☒ ☒ Fokuseringen på arbetssättet ☐☐☐☐ ☐☐☐☐ ☐☐☐ ☐☐ ☐☐☐ ☐☐☐☐ ☒☒☒ ☒
Kommentar till avgivna omdömen:
Med respekt för alla deltagares tid så har gruppen haft en hög ambitionsnivå om att vara effektiva men också att arbetet ska hålla en hög kvalitet. Tidigt i projektet såg vi att de modeller, strategier och tankegångar som presenterades kunde lätt översättas och implementeras i de utvecklingsområden som var identifierade inom skolans organisation i Sollentuna. Kommungruppens arbete har präglats av att ingå i en lärande organistion och få ut så mycket som
möjligt av projektet.
6.4 Dokumentationen
Inför varje nätverkskonferens har kommunen upprättat ett missiv som beskriver läget/utvecklingen inom ett visst område. Ange betydelsen av denna dokumentation för det gemensamma arbetet.
Mycket liten betydelse
☐ 1
☐ 2
☐ 3
☐ 4
☒ 5
Mycket stor betydelse
☐ 6
Kommentar:
Klicka här för att ange text.
7 Operativa målen
7.1 Var har de operativa målen fastställts?
Förslag till operativa mål har utformats i samarbete mellan samtliga kommunala rektorer, förvaltningschef och kommunens PISA 2015-grupp. Barn- och
ungdomsnämnden fastställde målen.
7.2 Vid vilken tidpunkt fastställdes målen?
De operativa målen beslutades av barn- och ungdomsnämnden i december 2012.
7.3 Hur har de operativa målen kommunicerats till lärarna?
Inledningsvis introducerades de operativa målen till samtliga undervisande lärare genom matematiklyftshandledarna. Därefter har de operativa målen kommunicerats fortlöpande via rektor och genom det systematiska kvalitetsarbtetet på varje enhet.
7.4 Ange kommunens operativa mål. För varje mål skall anges:
• Utgångsläge
• Resultat
• Tidpunkt för resultatbedömning
• Analys (Ange såväl kommunspecifika som nationella faktorer) MÅL:
Alla elever, både pojkar och flickor i Sollentunas kommunala skolor ska vara godkända på ämnesprov i matematik år 3, och minst kravnivå E i år 6 och 9.
Med godkänd på ämnesprovet i matematik år 3 menar vi att eleven är
godkänd på samtliga sju delprov till skillnad från den statistik som visas i Siris.
Utgångsläge vårterminen 2012
ÅK 3: 75,3 % av eleverna har klarat samtliga 7 delprov ÅK 6: 77,4% minst godkänt
ÅK 9: 89,3% minst godkänt Resultat vårterminen 2015
ÅK 3: 66% av eleverna har klarat samtliga 7 delprov ÅK 6: 95,4 % med provbetyg A-E
ÅK 9: 89,3% med provbetyg A-E Analys
Genom åren (2012-2015) har resultaten gått både upp och ner. Vi ser att vår medverkan i matematiklyftet samt införandet av sambedömning av nationella
proven kan ha haft en viss påverkan på resultaten genom att:
Lärarna utvecklar genom kollegialt lärandet en bättre undervisning och därmed stärks elevernas resultat
När lärare ändrar sin undervisning, uppkommer en tid av mer osäkerhet där lärare testar och utvärderar ny sorts undervisning som både gått bra och lite sämre, och därav sänks elevernas resultat under en tid
När lärarna genom sambedömning inom skolan och mellan skolorna utvecklar en ökad bedömningkompetens kan det leda till ett lägre elevresultat
ÅK 3
Vi kunde se att åk 3 provresultat sjönk initialt men att de nu har stabiliserat sig.
Resultatet för åk 3 visar på en ökning med 7 procentenheter sedan 2014, vilket är lyckosamt då en stor insats gjordes med att synliggöra, analysera och diskutera resultatet bland kommunens matematiklärare. Jämfört med riket redovisar Sollentunas skolor ett högre resultat på samtliga delprov, förutom det provet som behandlar geometriska begrepp, då vi ligger en halv
procentandel under rikssnittet. Under arbetet med modulen Geometri i matematiklyftet har vi sett att en del lärare är osäkra i sina egna
ämneskunskaper inom området geometri.
ÅK 6
Sedan nationella ämnesprov i matematik för åk 6 introducerades 2011, har kommunen redovisat ett ökat elevresultat på 18 procentenheter (provbetyg A- E). Fördelningen mellan könen gällande godkänt provbetyg är likvärdigt.
Jämfört med riket redovisar Sollentunas skolor ett högre provresultat 2015.
Något som dock bör uppmärksammas är att andelen av de högsta
provbetygen, A och B, har sjunkit med 10 procentenheter från 2014/2015. En möjlig analys av detta är att de lärare som har undervisat åk 6 har haft en större osäkerhet gällande ämneskunskaper i matematik. En annan förklaring är att proven ser olika ut från år till år och att det är olika elevgrupper som testas.
ÅK 9
Elevernas resultat i de Nationella ämnesproven åk 9 för matematik 2015, har sjunkit med 3,6 procentenheter sedan föregående år. Sänkningen är fördelad mellan såväl pojkar som flickor och slutresultatet utifrån andel godkända elever är likvärdigt mellan könen. I de resultatdialoger som har förts med kommunens rektorer har elevgruppens kunskapsnivå varit väl känd och stora resurser har satts in för att eleverna ska få ett godkänt slutbetyg.
Jämfört med riket redovisar Sollentunas skolor ett mycket högre resultat än
riket.
MÅL:
Andelen elever som når högsta nivån på ämnesprov i årskurs 6 och 9 (betyg B/A) ska uppnå till minst 35 % senast 2016 och 40 % år 2018.
Utgångsläge:
Sollentuna saknar utgångsläge då betygssystemet har ändrats under perioden.
2015 (BUK-siffror) ÅK 6: 26%
ÅK 9: 23%
Analys:
Vi har i Sollentuna genom arbetet kring särskilt begåvade elever fått igång diskussioner kring hur vi möter elever med fallenhet för matematik inom den ordinarie undervisningen. Lokala matematikklubbar har startats samt en kommunövergripande aktivitet, Pizzaklubben, som riktar sig till elever i åk 2- 9.
Undervisning som stödjer elever med fallenhet för matematik är en relativt ny företeelse, och har ännu inte fått det genomslag och därmed högre andel elever med provresultat A eller B som förväntas.
Vi vill bli bättre på analysera varför resultaten ser ut som de gör. Vi har idag skolor som organiserar undervisningen på olika sätt och det skulle vara intressant att koppla resultat till hur skolorna gör det.
Årskurs 1-9 MÅL:
Varje skola analyserar resultat från FAT, omdömen och betyg, utifrån årskurs. Aktiviteter kopplas till analyserna och redovisas i arbetsplanen.
Utgångsläge vårterminen 2012:
Analys av FAT, omdömen och betyg organiserades på enskilda skolenheter.
Ingen sambedömning mellan enheter skedde.
Inget centralt beslut fanns om hur analys eller åtgärder skulle ske.
2015
BUK har sammanställt och analyserat resultaten från FAT och betyg och kommit med förslag till utvecklingsområden och aktiviteter.
Samtliga rektorer har haft i uppgift att analysera resultat i kvalitetsrapport Resultatdialog har förts mellan BUK och samtliga rektorer med syfte att synliggöra utvecklingsområden.
Analys:
De kommunala skolorna i Sollentuna följer elevernas kunskapsutveckling i matematik i årskurserna 1, 2, 4, 5 och 7. Diagnosmaterialet som används är Förstå och använda tal, FAT (Alistair McIntoshs, Nationellt centrum för matematik, NCM, Göteborgs universitet), vilket är ett bedömningsstöd för lärare gällande elevers taluppfattning.
FAT:s tester har höga kunskapskrav vilket är viktigt och inte rimmar väl med Sollentuna kommuns strävan att nå de högsta meritvärdena. Underlaget ger utifrån forskning skolorna möjlighet att vässa undervisningen och därmed bidra till ökat resultat.
2015 års resultat visar att kommunens yngsta skolelever har goda resultat men att resultaten sjunker ju äldre eleverna blir. Det går också att se att flickorna tappar i resultat i jämförelse med pojkarna. I de resultatdialoger som förts med samtliga rektorer under september månad, 2015, har varje enhets resultat analyserats och diskuterats. På de flesta skolor har det beslutats om ett omtag gällande FAT, vilket innebär att skolorna under läsåret 2015/16 kommer att implementera materialet ytterligare, utveckla sina egna analyser av resultaten samt formulera vilka konsekvenser detta får på undervisningen. Även det Lokala utvecklingscentrat i matematik kommer att arbeta med FAT.
Årskurs 6-9 MÅL:
Alla elever, både pojkar och flickor i Sollentuna kommunala skolor når minst E i terminsbetyg årskurs 6-9 samt i slutbetyg.
Utgångsläge:
Sollentuna saknar utgångsläge då betygssystemet har ändrats under perioden.
2015
ÅK 6: 95%
ÅK 7: 93%
ÅK 8: 92%
ÅK 9: 96%
Analys:
2015 ser vi att korrelationen mellan ÄP 9 och slutbetyg för åk 9 minskar. Värt att nämna är att på två år har pojkarnas resultat i ÄP sjunkit med 8,6
procenheter samtidigt som betygen under samma tid har ökat med 2 procentenheter.
Sollentuna har en lägre korrelation mellan resultat mellan ÄP och betyg jämfört med riket.
Korrelation mellan resultat i ÄP och betyg kommer bland annat diskuteras i det nystartade lokala utvecklingscentrat i matematik (LUC Matematik).
Medverkan i matematiklyftet samt sambedömning av nationella proven kan påverka genom olika sätt;
att lärarna genom kollegiala lärandet utvecklar en bättre undervisning och därav stärks elevernas resultat
att när lärare ändrar sin undervisning uppkommer en tid av lite mer osäkerhet där lärare testar och utvärderar ny sorts undervisning som både gått bra och lite sämre och därav sänks elevernas resultat under en tid
att lärarna genom sambedömning inom skolan och mellan skolorna blir vassare i sin bedömning och därav minskar andel önskebetyg vilket leder till lägre elevresultat (vilket ska leda till ökade didaktiska diskussioner vilket kommer i ett längre perspektiv leda till ökade elevresultat)
MÅL:
Andelen elever som når terminsbetyg B eller A i åk 6 VT ska uppnå minst 40
% senast 2016 och 43% 2018.
Utgångsläge:
Sollentuna saknar utgångsläge då betygssystemet har ändrats under perioden.
2015 2015: 30%
Analys:
Vi har i Sollentuna genom arbetet kring särskilt begåvade elever fått igång diskussioner kring hur vi möter elever med fallenhet för matematik inom den ordinarie undervisningen. Lokala matematikklubbar har startats samt en kommunövergripande aktivitet, Pizzaklubben, som riktar sig till elever i åk 2- 9.
Undervisning som stödjer elever med fallenhet för matematik är en relativt ny företeelse, och har ännu inte fått det genomslag och därmed högre andel elever
med provresultat A eller B som förväntas.
Vi vill bli bättre på analysera varför resultaten ser ut som de gör. Vi har idag skolor som organiserar undervisningen på olika sätt och det skulle vara intressant att koppla resultat till hur skolorna gör det.
MÅL:
Andelen elever som når slutbetyg B eller A ska uppnå till minst 35 % senast 2016 och 40% 2018.
Utgångsläge:
Sollentuna saknar utgångsläge då betygssystemet har ändrats under perioden.
2015
Andelen som når B eller A är 29%
Korrelationen mellan ämnesprov och slutbetyg är god.
Analys:
Vi har i Sollentuna genom diskussioner kring särskilt begåvade elever fått igång diskussionerna kring hur vi möter de elever med fallenhet för matematik inom den ordinarie undervisningen. Matematikklubbar har startat och ska starta under läsår 2015/16.
En möjlig förklaring till den negativa trenden är att lärare i takt med ökad förtrogenhet i Lgr11, ökad kompetens genom matematiklyftet samt ökad bedömningskompetens, har ett mer kritiskt förhållningssätt gentemot elevernas kunskaper. Denna problematik är något som även har
uppmärksammats av skolverket och har lyfts med samtliga rektorer och undervisande matematiklärare med det tillägget att vi alla har förväntningar på att se ökning av andelen B/A i slutbetyg.
Lärares kompetens och behörighet MÅL:
Andelen elever som undervisas av lärare som har ämnesbehörighet ska årligen öka tills målet är nått med 100% behöriga lärare.
Utgångsläge:
2012 saknade vi uppgifter gällande statistik av lärare med ämnesbehörighet i matematik.
2015
Riket: 79,3%
Sollentuna: 71,5%
20160205:
1-3: 86,1% (Riket: 86,8%) 4-6: 69,2% (Riket: 77,9%) 7-9: 65,2% (Riket: 72,9%) Analys:
Då det är svårt att rekrytera behöriga matematiklärare behöver rektorerna hitta andra lösningar. Idag löser många skolor personalbristen med bland annat omfördelning av undervisninggrupper.
Vi ser att bristen på utbildade och behöriga lärare numera är påtaglig. I Stockholms län är konkurrensen stor mellan kommuner och friskolor om de utbildade och behöriga lärare som finns.
8 SKL:s satser för styrning och ledning
Bedöm kommunens utveckling inom respektive sats.
8.1 Gemensam ledning - Ledningsnivåerna är sammanlänkade
Inte
tillfredställande
Mycket
tillfredställande
Utgångsläge ☐ ☐ ☒ ☐ ☐ ☐
Nuläge ☐ ☐ ☐ ☐ ☒ ☐
Beskriv nuläget
Idag råder ett gott samarbete mellan ledningsnivåerna. Vi tillhör en lärande organisation vilket innebär att även ledningsnivåerna bedriver kollegialt lärande mellan varandra med syfte att ständigt förbättra våra elevers lärande och trygghet.
Ange förändringar från starten
Den viktigaste förändringen är att vi bemödar oss om att skapa en samsyn kring vision, mål och uppgifter, även då vi tillåter oss att göra olika. Vi ser idag många exempel på att ledningsnivåerna är sammanlänkade i de olika uppdrag som delegeras till olika grupper.
Sollentuna har speciellt arbetat med att öka transparensen och numera har vi
flertalet tydliga exempel på att detta arbete har skapat en ökad kvalitet på innehållet inom verksamheten.
Nästa steg
Nästa steg för Sollentuna är att utveckla ledning och styrning i andra outforskade konstallationer. Vi är idag duktiga på att lyfta medarbetare men hur får man spridning av innovationer? Genom att organisera nya arenor med nya
ledningsstrukturer tror vi att vi kan sammanlänka ledningsnivåerna ytterligare.
Detta gör vi genom utvecklingsarbetet gällande LUC (lokala utvecklingscentra)
8.2 Gemensam ledning- Det finns en tydlig uppdrags- och rollfördelning
Inte
tillfredställande
Mycket
tillfredställande
Utgångsläge ☐ ☐ ☒ ☐ ☐ ☐
Nuläge ☐ ☐ ☐ ☐ ☒ ☐
Beskriv nuläget
Sollentuna har sedan tidigare haft en uttalad uppdrags- och rollfördelning. Men idag är vi mer noggranna att konsekvent formulera dessa i de olika projekt och
utvecklingsområden som är på gång. Vi har också blivit bättre på att efterfråga varje nivås kompetens i olika specifika sammanhang.
Ett exempel är att nya funktioner har inrättats på förvaltningsnivå som tar över en del icke-pedagogiska arbetsuppgifter från skolledarna, och stöttar i andra.
Vi har startat lokala utvecklingscentra (LUC) i varje ämne. Samtliga LUC leds av en styrgrupp bestående av rektor, bitr rektor och förstelärare från olika skolor och som har till uppgift att utifrån sin yrkesroll driva och leda arbetet . Syftet är att höja resultaten med stöd av kollegialt lärande.
Ange förändringar från starten
Specifika satsningar som gjort under perioden är; PRIO, Matematiklyftet, erbjudande om avvikelseavtal, samt alla former av kollegialt lärande inom varje skolenhet och mellan skolor. Alla dessa satsningar har en tydlig koppling till SKL:s sats gällande tydlig uppdrags- och rollfördelning.
Nästa steg
Nästa steg är att samtliga nivåer underlättar och möjliggör till att lärarna ska prioritera arbete som gynnar elevernas lärande. Vi tänker även att skolledare ska förstärka sitt pedagogiska ledarskap. Vi har kommit en bit på väg men arbetet behöver ständigt underhållas.
8.3 Gemensamma rutiner - Det finns fungerande rutiner för en systematisk uppföljning och återkoppling
Begreppet systematisk uppföljning och återkoppling består av ett antal delmoment.
Ange i tabellerna nedan kommunens utveckling inom respektive område under deltagandet.
8.3.1 Samla in data
Inte
tillfredställande
Mycket
tillfredställande
Utgångsläge ☐ ☒ ☐ ☐ ☐ ☐
Nuläge ☐ ☐ ☐ ☒ ☐ ☐
Beskriv nuläget
Förvaltning samlar idag in data kring resultat i NP, betyg, FAT (förstå och använda tal) resultat för åk 1, 2, 4, 5 och 7, samt för åk 8 UiM (utvärdering i matematik). För betyg sker insamlingen vid terminsslut, för nationella prov vid läsårslut, för
kartläggningsmaterialen UiM och FAT sker insamlingen i mars.
Alla skolors arbetsplaner och resultat är öppna för alla enheter att ta del av.
Systemet vi använder är omfattande vilket kan göra det svårt att orientera sig.
Ange förändringar från starten
2012 samlade Sollentunas barn och utbildningkontor in resultat från ovan nämnda kartläggningar. Dock skedde detta sporadiskt på en del skolor, idag sker detta systematiskt. 2012 samlades data in från FAT 2 ggr om året för några årskurser något vi nu inte har kvar då det inte är nödvändigt.För att skolorna ska få tid att arbeta med analys av resultaten samlas resultat in för FAT under mars månad.
Nästa steg
Sollentuna arbetar aktivt för att få en smidigare hantering av insamlandet av data.
Denna brist har definierats i ett tidigt skede men kommer nu att ingå i ett större förändringsarbete. Nästa steg är att integrera Sollentunas nya skolplattform med verktyget för inrapportering, samt att verkställa de önskemål över hur insamlandet av data kan göras för att effektivisera arbetet.
8.3.2 Bearbeta insamlade data
Inte
tillfredställande
Mycket
tillfredställande
Utgångsläge ☐ ☒ ☐ ☐ ☐ ☐
Nuläge ☐ ☐ ☐ ☐ ☒ ☐
Beskriv nuläget
Resultatdialoger genomförs med alla enheter. Dialogerna är i sin helhet väl förberedda och genomarbetade. Barn och utbildningskontoret ansvarar för att bearbeta och presentera resultaten utifrån olika perspektiv såsom betyg, kön, socioekonomiskt perspektiv. Arbetet leds av personer från Barn och
utbildningskontoret som har ett tydligt uppdrag och som är insatt i skolans organisation och dess olika nivåer.
En gemensam årscykel för inrapportering av data har beslutats, detta för att placera återrapporteringen bra under året för vidare bearbetning.
Ange förändringar från starten
Data bearbetades enskilt på varje enhet. Hur det utfördes bestämdes på varje enhet och ingen inrapportering krävdes. Ingen dialog mellan skolor angående bearbetning av resultat.
Nästa steg
Nästa steg är att få till en enhetlig modell i gemensam plattform för
resultatsammanställningar, (missiv april 2015). Data som återrapporteras till skolan ska presenteras tydligare i form av tabeller och diagram samt att återrapportering av data ska ske snabbare.
8.3.3 Analysera och dra slutsatser
Inte
tillfredställande
Mycket
tillfredställande
Utgångsläge ☐ ☒ ☐ ☐ ☐ ☐
Nuläge ☐ ☐ ☐ ☐ ☒ ☐
Beskriv nuläget
Idag bedöms de nationella proven på ett rättsäkert sätt genom sambedömning mellan lärare och skolor. Varje termin följer skolenheterna upp resultat med lärare och skolledning. Samtliga skolenheter deltar i resultatdialoger där resultat
analyseras och slutsatser dras. Analys på kommunnivå görs och sammanställs i den årliga kvalitetsrapporten.
Ange förändringar från starten
Vi organiserar numera sambedömning av nationella prov inom och mellan
skolenheter, något som inte fanns 2012. Då analyserades resultat och slutsatser drogs på den enskilda skolenheten men idag finns ett krav på att analys görs och diskuteras i dialog med barn och utbildningkontoret. Idag finns det dessutom ett genomarbetat dataunderlag att analysera.
Nästa steg
Vi vill bli bättre på att analysera resultaten som stöd för beslut om
förbättringsåtgärder. (missiv april 2015). Nästa steg är att ingå i SKL:s fortbildning om analys för att stärka kompetensen inom analysområdet. Det arbetet behöver spridas i alla nivåer. Det finns även en ny organisering kring sambedömning av nationella prov, nu inom LUC.
8.3.4 Återrapportera till uppgiftslämnaren
Inte
tillfredställande
Mycket
tillfredställande
Utgångsläge ☐ ☒ ☐ ☐ ☐ ☐
Nuläge ☐ ☐ ☐ ☒ ☐ ☐
Beskriv nuläget
Uppgiftslämnaren ser vi som läraren. I dagsläget sker återrapportering till läraren på enheten i av skolan bestämda sammanhang. Det är ofta i form av klasskonferenser eller liknande.
Ange förändringar från starten
Återapporteringen sker snabbare och tydligare numera i form av resultatdialoger med samtliga rektorer. Syftet med dessa möten är bl a att skolorna ska ha en aktiv mottagare, som är väl insatt i enhetens resultat. Idag har vi flyttat inlämningen av resultat sent på våren till tidigt på våren för att kunna arbeta med resultaten.
Nästa steg
Att uppgiftslämnaren ska kunna se statistik från tidigare år och också kunna jämföra med andra omgående efter inrapportering av datauppgifter.
Se över inrapporteringstider så att de ligger vid tidpunkter som passar verksamheten bäst.
8.3.5 Planera åtgärder
Inte
tillfredställande
Mycket
tillfredställande
Utgångsläge ☐ ☐ ☐ ☐ ☒ ☐
Nuläge ☐ ☐ ☐ ☐ ☒ ☐
Beskriv nuläget
En utmaning har varit att koppla nyvunnen insikt från analysarbetet till att planera och genomföra adekvata åtgärder. Vi har sett att de planerade åtgärderna inte alltid varit tillräckligt effektiva och att de tenderar att bli mer av samma sak. Enheternas systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats och därmed synliggjort vilka åtgärder som har bidragit till t ex ökade resultat. Idag finns det en större fokus på att
definiera de delar inom verksamheten som inte ger resultat vilket ökar incitamentet att värdesätta analysarbetet och dess planerade åtgärder.
Idag har Sollentunas kommunala matematiklärare en uttalad gemensam uppgift, genom LUC, som innebär att analysera kommunens elevresultat gällande
matematik. Tillsammans formuleras utvecklingsmål som har till syfte att bidra till ett ökat lärande hos lärargruppen och som i sin tur är kopplat till operativa målen i matematik.
Ange förändringar från starten
En styrka som Sollentuna haft och har är att planera åtgärder. Vårt fokus för åtgärder har ändrats under perioden. Fokus har ändrats till att smalna av till färre områden för åtgärd samt en tydligare koppling till analys av resultat. Detta har inneburit ett större djup i åtgärderna.
Nästa steg
Nästa steg är att fortsätta följa upp och analysera de åtgärder som har vidtagits och involvera alla nivåer. En fortbildning i analys.
8.3.6 Vidta åtgärder
Inte
tillfredställande
Mycket
tillfredställande
Utgångsläge ☐ ☐ ☐ ☐ ☒ ☐
Nuläge ☐ ☐ ☐ ☐ ☒ ☐
Beskriv nuläget
Sollentuna kommuns skolorganisation har utvecklat ett förhållningssätt som präglas av att snabbt se utvecklingsområden. Vi är snabba till handling.
Ange förändringar från starten
En styrka som Sollentuna haft och har, är att vidta åtgärder. Vårt fokus för åtgärder har ändrats under perioden. Fokus har ändrats till att smalna av till färre områden för åtgärd samt en tydligare koppling till analys av resultat. Detta har inneburit ett större djup i åtgärderna.
Nästa steg
Nästa steg är att fortsätta följa upp och analysera de åtgärder som har vidtagits och involvera alla nivåer. En fortbildning i analys.
8.3.7 Följa upp resultat av vidtagna åtgärder
Inte
tillfredställande
Mycket
tillfredställande
Utgångsläge ☐ ☒ ☐ ☐ ☐ ☐
Nuläge ☐ ☐ ☐ ☒ ☐ ☐
Beskriv nuläget
Enheternas systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats och därmed synliggjort vilka åtgärder som har bidragit till t ex ökade resultat. Idag finns det ett större fokus på att definiera de delar inom verksamheten som inte ger resultat och vilka åtgärdera som därmed har fungerat bra eller inte bra.
Ange förändringar från starten
Från början var den politiska nämnden bättre än andra nivåer på att efterfråga vilket resultat åtgärderna gav. Numera har alla nivåer större förståelse för utvärdering av åtgärder.
Nästa steg
Nästa steg är att djupare följa upp och analysera de åtgärder som har vidtagits.
8.3.8 Sprida och implementera fungerande åtgärder
Inte
tillfredställande
Mycket
tillfredställande
Utgångsläge ☐ ☒ ☐ ☐ ☐ ☐
Nuläge ☐ ☐ ☐ ☐ ☒ ☐
Beskriv nuläget
Sollentuna har kommit lång i sin kollegiala delningskultur. Såväl lärare som
rektorer delar generöst med sig av sina erfarenheter och vi strävar efter att ständigt öka vår transparens. Idag finns det en öppenhet mellan skolorna och många ser en styrka att vi idag känner varandra och därmed också hittar nya samarbetskollegor.
Ange förändringar från starten
De förändringar som har skett är att vi idag har blivit duktiga på att lyfta goda exempel. Vi har även genomfört en rad lyckade kommunövergripande satsningar som har haft en struktur som bl a har inneburit att skolledning har varit delaktig. I det implementeringsarbete som idag görs finns ett tydligt tillvägagångsätt som organiseras utifrån att involvera personer från samtliga nivåer inom skolans organisation.
Nästa steg
Nästa steg för Sollentuna är att fortsätta sprida innovationer. Idag har vi inga svårigheter att fånga upp goda exempel tidigt och att sprida dessa snabbt. Vår utmaning är däremot att få till ett förändringsarbete i själva undervisningen som påverkar elevernas resultat.
8.4 Gemensamma rutiner - Det finns fungerande rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd
Rutinerna för elever i svårigheter samt särskilt begåvade elever efterfrågas
8.4.1 Elever i svårigheter
Inte
tillfredställande
Mycket
tillfredställande
Utgångsläge ☐ ☒ ☐ ☐ ☐ ☐
Nuläge ☐ ☐ ☐ ☐ ☒ ☐
Beskriv nuläget
I kommunen har vi gemensamma standardiserade tester i matematik och svenska.
Sedan 2012 har vi blivit bättre på att använda resultaten från våra tester som ett verktyg för att hitta elever i svårigheter. Skolorna arbetar systematiskt med
åtgärdsprogram och anpassningar. Det finns gemensamma rutiner för utformning av åtgärdsprogram och en samsyn om tillämpning av åtgärdsprogram och
anpassningar.
Ange förändringar från starten
Sedan 2012 har graden av systematik och samsyn kring tillämpningen ökat.
Nästa steg
I det fortsatta arbetet har specialpedagogerna en viktigt funktion. Sedan vårterminen 2016 träffas kommunens specialpedagoger i ett eget lokalt utvecklingscentra
(LUC). Tre skolor deltar också i projektet tillgänglig skola.
8.4.2 Särskilt begåvade elever
Inte
tillfredställande
Mycket
tillfredställande
Utgångsläge ☒ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐
Nuläge ☐ ☐ ☒ ☐ ☐ ☐
Beskriv nuläget
I Sollentuna har vi en ökad medvetenhet gällande elever med särskild fallenhet. Vi har idag en större kunskap om skillnader mellan högpresterande elever och elever med särskild begåvning.
Ange förändringar från starten
För att öka medvetenheten om elever med särskild begåvning har temadagar arrangerats, riktade föreläsningar till specifika yrkesgrupper anordnats,
nämndpolitiker informerats samt elevaktiviteter anordnats. Pizzaklubben är ett exempel på en kommungemensam aktivitet som har till syfte att fånga upp elever med särskild fallenhet i matematik. I kommunens analysarbete gällande resultat har vi numera perspektivet kring denna elevegrupp med.
Nästa steg
Flera skolor har skapat egna matematikklubbar inspirerade från Pizzaklubben. Vårt nästa steg är att skapa liknande aktiviter men i andra ämnen. Samtliga LUC har i uppgift att utifrån elevresultat förhålla sig till perspektivet tillgänglighet. I detta begrepp (SPSM) adderar vi även elever med särskild fallenhet.
8.5 Gemensam syn - Höga förväntningar på alla elever och övriga
Här skiljs på Höga förväntningar på allaelever samt Höga förväntningar på övriga
8.5.1 Höga förväntningar på alla elever
Inte
tillfredställande
Mycket
tillfredställande
Utgångsläge ☐ ☐ ☒ ☐ ☐ ☐
Nuläge ☐ ☐ ☐ ☐ ☒ ☐
Beskriv nuläget
Begreppet höga förväntningar har, sedan 2012, blivit välkänt inom alla nivåer i Sollentuna. Lärare använder sig av höga förväntningar på alla elever i det kollegiala planerandet för att utmana alla elever på rätt nivå. I och med Lgr 11 har det blivit tydligare vilka förväntningar som ställs på eleverna. Idag har lärarna en större förtrogenhet med kursplanerna vilket i sin tur medför att det i kommunikationen med eleverna är lättare att vara tydlig.
Ange förändringar från starten
Genom avstamp i målet att bli “Sveriges bästa skola” blev höga förväntningar tydliga på alla nivåer. Genom åren har begreppet höga förväntningar blivit mer och mer synliggjort genom Skolresan, aktuell skolforskning och matematiklyftet i Sollentuna.
Nästa steg
Vi ska utveckla vår kunskap att ställa prognoser, så även när det gäller elevernas kunskapsutveckling. I detta arbete kommer begreppet höga förväntningarna att ingå.
8.5.2 Hög förväntningar på övriga
Inte
tillfredställande
Mycket
tillfredställande
Utgångsläge ☐ ☐ ☐ ☐ ☒ ☐
Nuläge ☐ ☐ ☐ ☐ ☒ ☐
Beskriv nuläget
Samtliga nivåer inom skolans organisation har högt ställda förväntningar på varandra och är idag något mer definierade än de var för ett par år sedan.
Ange förändringar från starten -
Nästa steg -
8.6 Gemensam syn - Lärarnas kompetens och samarbete är avgörande
Lärarkompetens kan delas upp i olika områden. Här fokuseras på tre av dessa
• Ämneskunskaper
• Kunskap om kursplan och övriga styrdokument
• Didaktik
Ange för varje stadium er uppfattning av läget inom dessa tre områden vid de två olika tidpunkterna.
Beskriv nuläge, förändringar sedan starten, och nästa steg
8.6.1 Lågstadiet - Ämneskunskaper
Inte
tillfredställande
Mycket
tillfredställande
Utgångsläge ☒ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐
Nuläge ☐ ☐ ☒ ☐ ☐ ☐
Beskriv nuläget inklusive andel undervisande lärare som har legitimation i matematik för eleverna de undervisar
2015 var motsvarande siffra för åk 1-3 86,1%
Ange förändringar från starten
2013 var 64,4% av tjänstgörande lärare i matematik behöriga åk 1-3
Nästa steg
Sollentuna fortätter att sikta på 100 procentig behörighet. Då det är svårt att rekrytera behöriga matematiklärare behöver rektorerna hitta andra lösningar. Idag löser många skolor personalbristen med bland annat omfördelning av
undervisninggrupper.
8.6.2 Lågstadiet – Kunskap om kursplaner och övriga styrdokument
Inte
tillfredställande
Mycket
tillfredställande
Utgångsläge ☒ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐
Nuläge ☐ ☐ ☐ ☐ ☒ ☐
Beskriv nuläget
Genom Sollentunas val att organisera matematiklyftet kommunövergripande under 3 år så har alla matematiklärare gått igenom fem moduler. Varje modul motsvarar i princip ett centralt innehåll.
Ange förändringar från starten
2012 arbetade vi med att implementera Lgr 11 på skolorna. Under de tre år som matematiklyftet har genomförts i Sollentuna har lärare studerat det centrala innehållet i kursplanerna genom kollegialt lärande.
Nästa steg
Från och med 2016 sker kompetensutvecklingen i lokala utvecklingscentra (LUC).
Här fortsätter arbetet med kursplaner och styrdokument.
8.6.3 Lågstadiet - Didaktik
Beskriv nuläget
Diskussioner i matematiklyftsgrupperna visar på att undervisningen är mer varierad 2016 än 2012. Lärarna pratar mer matematik, använder eleverna mer i
undervisningen och kommunicerar undervisningsmål tydligare. Arbetsmetoden EPA (enskilt, par, alla) är nu väl inarbetad bland lärare och elever. Lärare pratar mer om effekterna av undervisningens innehåll och upplägg. Vilket också får spridning i andra ämnen.
Ange förändringar från starten
Under de tre år som matematiklyftet har genomförts i Sollentuna har lärare studerat det matematik-didaktik genom kollegialt lärande.
Nästa steg
Från och med 2016 sker kompetensutvecklingen i lokala utvecklingscentra (LUC).
Här fortsätter arbetet med att stärka de didkatiska färdigheterna hos lärarna.
8.6.4 Mellanstadiet – Ämneskunskaper
Inte
tillfredställande
Mycket
tillfredställande
Utgångsläge ☒ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐
Nuläge ☐ ☐ ☒ ☐ ☐ ☐
Beskriv nuläget inklusive andel undervisande lärare som har legitimation i matematik för eleverna de undervisar
2015 var 69,2% av tjänstgörande lärare i matematik behöriga åk 4-6.
Ange förändringar från starten
2013 var 55% av tjänstgörande lärare i matematik behöriga åk 4-6.
Nästa steg
Sollentuna fortätter att sikta på 100 procentig behörighet. Då det är svårt att rekrytera behöriga matematiklärare behöver rektorerna hitta andra lösningar. Idag löser många skolor personalbristen med bland annat omfördelning av
undervisninggrupper. Fokusera kompetensutveckling på ämneskunskaper bland annat genom våra lokala utvecklingscentra (LUC).
8.6.5 Mellanstadiet – Kunskap om kursplaner och övriga styrdokument
Inte
tillfredställande
Mycket
tillfredställande
Utgångsläge ☒ ☒ ☐ ☐ ☐ ☐
Nuläge ☐ ☐ ☐ ☒ ☐ ☐
Beskriv nuläget
Genom Sollentunas val att organisera matematiklyftet kommunövergripande under 3 år så har alla matematiklärare gått igenom fem moduler. De flesta moduler motsvarar en centralt innehåll.
Ange förändringar från starten
Vid starten i SKL satsningen 2012 arbetade vi med att implementera Lgr 11 på skolorna. Under de tre år som matematiklyftet har genomförts i Sollentuna har lärare studerat det centrala innehållet i kursplanerna genomkollegialt lärande.
Nästa steg
Från och med 2016 sker kompetensutvecklingen i lokala utvecklingscentra. Här fortsätter arbetet med kursplaner och styrdokument.
8.6.6 Mellanstadiet - Didaktik
Inte
tillfredställande
Mycket
tillfredställande
Utgångsläge ☐ ☒ ☐ ☐ ☐ ☐
Nuläge ☐ ☐ ☐ ☒ ☐ ☐
Beskriv nuläget
Lärarna pratar mer matematik, använder eleverna mer i undervisningen och
kommunicerar undervisningsmål tydligare. Arbetsmetoden EPA (enskilt, par, alla) är nu väl inarbetad bland lärare och elever. Lärare pratar mer om effekterna av
undervisningens innehåll och upplägg, vilket också får spridning i andra ämnen.
Ange förändringar från starten
Diskussioner i matematiklyftsgrupperna visar på att undervisningen är mer varierad 2016 än 2012.
Nästa steg
Från och med 2016 sker kompetensutvecklingen i lokala utvecklingscentra (LUC).
Här fortsätter arbetet med att stärka de didkatiska färdigheterna hos lärarna.
8.6.7 Högstadiet - Ämneskunskaper
Inte
tillfredställande
Mycket
tillfredställande
Utgångsläge ☐ ☒ ☐ ☐ ☐ ☐
Nuläge ☐ ☐ ☐ ☐ ☒ ☐
Beskriv nuläget inklusive andel undervisande lärare som har legitimation i matematik för eleverna de undervisar
Sollentunas val att organisera matematiklyftet kommunövergripande under 3 år så har alla matematiklärare gått igenom fem moduler. Varje modul motsvarar i princip ett centralt innehåll. Vi kan se att det idag finns en större förståelse och förtrogenhet gällande kursplanen i matematik än tidigare. Detta beror främst på det
matematiklyftet men också på det ökade kollegiala samtalet.
Ange förändringar från starten
Vid starten i SKL satsningen 2012 arbetade vi med att implementera Lgr 11 på skolorna. Under de tre år som matematiklyftet har genomförts i Sollentuna har lärare studerat det centrala innehållet i kursplanerna genom kollegialt lärande.
Nästa steg
Från och med 2016 sker kompetensutvecklingen i lokala utvecklingscentra. Här fortsätter arbetet med kursplaner och styrdokument.
8.6.8 Högstadiet - Kunskap om kursplaner och övriga styrdokument
Inte
tillfredställande
Mycket
tillfredställande
Utgångsläge ☒ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐
Nuläge ☐ ☐ ☐ ☒ ☐ ☐
Beskriv nuläget
Diskussioner i matematiklyftsgrupperna visar på att undervisningen är mer varierad 2016 än 2012. Arbetsmetoden EPA (enskilt, par, alla) är nu väl inarbetad bland lärare och elever. Lärare pratar mer om effekterna av undervisningens innehåll och upplägg. Vilket också får spridning i andra ämnen.
Ange förändringar från starten
Lärarna pratar mer matematik, använder eleverna mer i undervisningen och kommunicerar undervisningsmål tydligare.
Nästa steg
Från och med 2016 sker kompetensutvecklingen i lokala utvecklingscentra (LUC).
Här fortsätter arbetet med att stärka de didkatiska färdigheterna hos lärarna.
8.6.9 Högstadiet - Didaktik
Inte
tillfredställande
Mycket
tillfredställande
Utgångsläge ☒ ☒ ☐ ☐ ☐ ☐
Nuläge ☐ ☐ ☐ ☒ ☐ ☒
Beskriv nuläget
Diskussioner i matematiklyftsgrupperna visar på att undervisningen är mer varierad 2016 än 2012. Arbetsmetoden EPA (enskilt, par, alla) är nu väl inarbetad bland lärare och elever. Lärare pratar mer om effekterna av undervisningens innehåll och upplägg. Vilket också får spridning i andra ämnen.
Ange förändringar från starten
Lärarna pratar mer matematik, använder eleverna mer i undervisningen och kommunicerar undervisningsmål tydligare.
Nästa steg
Från och med 2016 sker kompetensutvecklingen i lokala utvecklingscentra (LUC).
Här fortsätter arbetet med att stärka de didkatiska färdigheterna hos lärarna.
8.6.10 Lärarsamarbete kan ske på fyra olika nivåer
Ange i tabellen nedan vilken som var den mest typiska kulturen i er verksamhet när satsningen påbörjades och vad som hänt fram till nu.
Samordnar ingenting
Planerar praktiska saker
Planerar övergripande undervisningsmoment
Planerar och följer upp lektioner tillsammans
Utgångsläge ☐ ☒ ☐ ☐
Nuläge ☐ ☐ ☐ ☒
Beskriv nuläget
Inom samtliga nivåer finns det idag en stor medvetenhet över vad ett kollegialt samarbete ger och vilka effekter som förväntas komma ut av ett sådant.
Ange förändringar från starten
Det finns många orsaker till att Sollentuna har gått från att vara en stängd organsiation till en mer transparent. För kommunens matematiklärare har det kollegiala samtalet inom matematiklyftets ramar, varit en stor bidragande orsak till den delningskultur som idag råder.
Nästa steg
För att utveckla samarbetet lärare emellan håller barn- och ubildningskontoret tillsammans med rektorsgruppen, arbeta fram en kompetensutvecklingsplan. Den har till syfte att fördjupa lärarkompetensen genom ett systematiserat kollegialt lärande.
9 Avslutande frågor
9.1 Hur väl har deltagandet motsvarat det som beskrevs i inbjudan, PM 2012-01-19?
Inte alls
☐ 1
☐ 2
☐ 3
☐ 4
☐ 5
Helt och hållet
☒ 6
Kommentar:
Sollentuna har värdesatt att över tid och återkommande få diskutera och
sammanställa vår gemensamma samsyn i olika frågor. Vi har genom vår medverkan fått hjälp med att organisera ma-lyftet samt bygga nya satsningar från nyvunna kunskaper hämtade från de olika nätverksträffarna. Vi har även tagit med oss
modellen med kritiska vänner som utmanar och driver utvecklingsarbete framåt.
SKL:s satser gällande styrning och ledning är numera ett verktyg som bidrar till såväl kommunens utvecklingsarbete som till det systematiska kvalitetsarbetet.
9.2 Hur har det valda arbetssättet med arbetande nätverk upplevts?
Inte alls givande
☐ 1
☐ 2
☐ 3
☐ 4
☒ 5
Mycket givande
☐ 6
Kommentera särskilt arbetssätt och organisation:
Det har varit speciellt värdefullt när kommunerna har fungerat som kritiska vänner och när samtliga deltagare har varit väl förberedda inför träffarna.
Erfarenhetsutbytet har varit givande och vårt kontaktnät har blivit större. Vi anser även att det har varit en styrka att arbetet har pågått under en längre tid och att vi har fått lära känna de olika kommunernas organisationer. Det har varit mycket inspirerande att få ta del av samtliga pilotkommuners förändringsarbete på nära håll.
En av de första arbetsuppgifter vi fick var att i våra kommungrupper formulera operativa mål och koppla ihop dessa till vårt systematiska kvalitetsarbete. Detta har varit mycket viktigt och vi anser att dessa mål samt arbetssättet, ligger till grund för vår framgång.
9.3 Styrning och ledning.
”SKL vill bidra till att kommunerna utvecklar strukturer och arbetssätt som leder till förbättrad matematikundervisning så att elevernas kunskaper ökar. Styrning och ledning är centralt för att skapa förutsättningar för förändring till det bättre”
SKL:s PM 2012-01-19
SKL har valt tre områden och sex satser som kommunerna har prövat sin egen styrning och ledning gentemot.
Gör er egen bedömning av hur viktiga var och en av dessa satser är för att nå en förbättring av matematikundervisningen.
Gör också en bedömning av svårighetsgraden att uppfylla satsen.
Avsluta med kommentarer.
Bedöm satsens betydelse där 6 = mycket viktigt
1 2 3 4 5 6
Ledningsnivåerna är sammanlänkade
☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☒
Det finns en tydlig uppdrags- och rollfördelning
☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☒
Höga förväntningar på alla elever och övriga
☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☒
Lärarnas kompentens och samarbete är avgörande
☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☒
Det finns fungerande rutiner för en
systematisk uppföljning och återkoppling
☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☒
Det finns fungerade rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd
☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☒
Bedöm svårigheten att uppfylla satsen där 6 = mycket svårt
1 2 3 4 5 6
Ledningsnivåerna är sammanlänkade
☐ ☐ ☐ ☒ ☐ ☐
Det finns en tydlig uppdrags- och rollfördelning
☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☒
Höga förväntningar på alla elever och övriga
☐ ☐ ☐ ☒ ☐ ☐
Lärarnas kompentens och samarbete är avgörande
☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☒
Det finns fungerande rutiner för en
systematisk uppföljning och återkoppling
☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☒
Det finns fungerade rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd
☐ ☐ ☐ ☐ ☒ ☐
Kommentarer till bedömningarna av vikt och svårighet:
SKL:s sats gällande sammanlänkning av ledningsnivåerna har varit A och O för vårt arbete på hemmaplan. Vi insåg tidigt att detta var ett utvecklingsområde för Sollentuna och har numera en tydlig koppling mellan nivåer. Sollentuna hade sedan tidigare en pågående diskussion gällande uppdrags- och rollfördelning.
Diskussionerna inom nätverket gällande denna sats har därför inte bidragit i vårt fortlöpande arbete.
Är det ytterligare någon sats som borde varit med?
-
9.4 Ange ett exempel på ett område ni tycker att ni lyckats utveckla under deltagandet i satsningen.
Ledningsnivåerna (nämnd, förvaltningsledning , rektorer) är sammanlänkade.
9.5 Ange ett exempel på ett område där er kommun gärna delar med sig erfarenheter till andra.
Ledningsnivåerna (nämnd, förvaltningsledning , rektorer) är sammanlänkade.
9.6 Vilken uppmärksamhet har ni fått genom deltagandet i SKL Matematik PISA 2015, t.ex. studiebesök, media etc.
Sollentuna har uppmärksammats utifrån vårt arbete med:
- Särskilt begåvade elever - Vår generella satsning
- Vår sammanslänkade styrkedja.
Vi har haft besök av radio, tidning, tv och varit inbjudna som föreläsare vid t ex skolriksdag. Vi har även haft våra kritiska vänner på besök.
