Akademin för utbildning EXAMENSARBETE kultur och kommunikation SVA303 15hp VT20
Har språket fått mer eller mindre formella drag på 20 år?
Textanalys av två reportage skrivna av samma skribent i samma tidning
Has the language acquired more or less formal features in 20 years? – Text analysis of two reports written by the same author in the same newspaper
Yonna Wallén
Handledare: Gerrit Berends Examinator: Håkan Landqvist
Akademin för utbildning EXAMENSARBETE kultur och kommunikation SVA303 15hp VT20
SAMMANDRAG Yonna Wallén
Har språket fått mer eller mindre formella drag på 20 år?
Textanalys av två reportage skrivna av samma skribent i samma tidning Has the language acquired more or less formal features in 20 years?
Text analysis of two reports written by the same author in the same newspaper 2020 Antal sidor: 40
I den här studien undersöks om mer eller mindre formella drag kan urskiljas på 20 år genom att analysera två reportage från samma tidning med samma skribent. Reportagetexterna är från den lokala tidningen för Västanfors-Västervåla församling, som heter Mitt i livet. Analysmetoderna som har använts är utifrån Hellspongs (2001) metoder för brukstextanalys läsbarhetsanalys, genreanalys och slutligen en komparativ analys av de två reportagetexterna. I läsbarhetsanalysen tar Hellspong upp olika frågor där svaren kan avgöra om en text är lätt eller svår att läsa vilket kan hänga ihop med formalitet. Genreanalysen gav inte några avvikande resultat, den påvisar att texterna är så pass lika varandra att undersökningen kommer att ge ett rättvist resultat. Avslutningsvis har en komparativ analys gjorts för att ge stöd åt resultatet från läsbarhetsanalysen. I många aspekter liknar de två texterna varandra men skillnaderna som uppkommer i undersökningen är så pass tydliga att resultatet påvisar att språket har fått mer formella drag. Den nyare texten från 2019 har till exempel långa meningar, engelska ord, facktermer inom företagande medan den äldre texten inte har det.
Nyckelord: Textanalys, reportagetext, genreanalys, komparativ analys, läsbarhetsanalys, brukstextanalys
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 5
1.1 Syfte ... 5
1.2 Frågeställning ... 5
2. Bakgrund och tidigare forskning ... 6
2.1 Textanalys ... 8
2.2 Läsbarhetsanalys ... 9
2.3 Genreanalys ... 10
2.4 Komparativ analys ... 12
3. Metod och material ... 13
3.1 Tidskriften Mitt i livet ... 13
3:2 Urval/begränsning ... 14
3:3 Genomförandet ... 14
3.4 Reliabilitet och validitet ... 15
4. Resultat ... 16
4.1 Reportagetext från Mitt i livet nr 2 1999 - Veckoläsning i Brukskyrkan ... 16
4.1.1 Läsbarhetsanalys Veckoläsning i brukskyrkan ... 17
4.2 Reportagetext från Mitt i livet nr 2 2019 - Unga företagare sålde ljus ... 20
4.2.1 Läsbarhetsanalys Unga företagare sålde ljus ... 21
4.3 Genreanalys ... 24
4.4 Komparativ analys ... 24
5. Diskussion ... 27
5.1.1 Läsbarhetsanalys... 27 5.1.2 Genreanalys ... 29 5.1.3 Komparativ analys ... 30 5.2 Metoddiskussion ... 32 5.3 Avslutning ... 33 Referensförteckning ... 34 Bilagor ... 36
Bilaga 1 Mitt i livet framsida nr 2 1999 ... 36
Bilaga 2 Mitt i livet reportagetext Veckoläsning i brukskyrkan nr 2, s.6 1999 ... 37
Bilaga 3 Mitt i livet framsida nr 2 2019 ... 38
Bilaga 4 Mitt i livet reportagetext Unga företagare sålde ljus nr 2, s.2 2019 ... 39
1.Inledning
Texter av olika slag har alltid fångat mitt intresse. Jag har ända sedan grundskolan fascinerats av hur texter kan påverka ens tankegångar och känslor. Jag pratar inte bara om skönlitterära texter som kan ta med en in i en fantasivärld, jag syftar också på de vardagliga texterna. Lappen som ligger på köksbordet som ett kom-ihåg från någon som står dig nära,
bruksanvisningen du använder när du skruvar ihop en möbel, nyhetsartikeln från en av de ledande nyhetsleverantörerna och så reportaget i församlingstidningen, som man får hem i brevlådan några gånger per år. Något som jag på senare tid tänkt mycket på är huruvida språket har blivit mer avslappnat och informellt eller inte än vad det var när jag var i tonåren? Därför har jag valt att göra den här undersökningen för att kunna få fram ett mer konkret resultat än mina egna vilda gissningar.
När jag började med det här arbetet var mitt syfte något helt annat än vad det slutade med. Men, jag ser det som en del i processen från idé till färdig produkt att det inte alltid blir som det är tänkt från början. Under arbetets gång utvecklas man och hittar nya vägar att ta. Det är fascinerande tycker jag att se att även om det är små skillnader i texten finns det mycket att analysera och få fram ett resultat att diskutera.
1.1 Syfte
Syftet med den här undersökningen är att ta reda på om språket i två reportage, skrivna av samma skribent, har fått mer eller mindre formella drag med 20 års mellanrum.
1.2 Frågeställningar
1. Har språket blivit mer eller mindre lättläst i två reportage med 20 års emellan?
2. Bakgrund och tidigare forskning
I det här kapitlet kommer jag att redogöra för tidigare forskning inom språkforskning och textanalys. Sedan tar jag upp vad en brukstext är och jag kort har redogjort för reportage som genre. Jag går sedan in på själva analysmodellerna som jag valt att använda i den här studien, med övergripande information om textanalys i kapitel 2.1. Vidare redogör jag mer ingående för vad en läsbarhetsanalys innebär och varför den är viktig i kapitel 2.2. Genreanalysen förklarar jag i kapitel 2.3 och avslutningsvis redogörs den komparativa analysen i kapitel 2.4. Britt-Louise Gunnarsson (2007, s.7–19) redogör och sammanfattar flera decenniers
språkforskning i boken Ett vidgat textbegrepp. Hon förklarar att i samband med neurologins upptäckter på 70-talet intresserade man sig mer för den kognitiva förmågan att förstå texter. Hon berättar vidare om sin egen forskning med en psykolingvistisk inriktning, där hennes begriplighetsmodell utformades 1982. Modellen innefattar textens syfte, målgruppen och den faktiska lässituationen. ”Läsprocessen antogs variera beroende på läsmålet, dvs. om läsningen var inriktad på ”memorering av textytan”, ”registrering av textinnehållet”, ”förståelse av sändarens verklighetsbeskrivning”, ”integrering i egen omvärldsuppfattning” eller på ”direkt handlingsinriktad förståelse” (Gunnarsson 2007, s.10). Vidare tar hon upp skillnader mellan 1900- och 2000-talets textforskning. Den största skillnaden är att man idag forskar mer kring hela textens layout och hur den samverkar med bilder och andra element medan man förr endast såg till de verbala elementen, alltså vad som står skrivet. I läsbarhetsanalysen som presenteras nedan i kapitel 2.2, finns det en del av analysen som tar upp det som Gunnarsson beskriver som ”…icke-verbala element” (Gunnarsson, 2007. s.13).
Anna-Malin Karlsson (2007, s.20–26) beskriver i samma bok som Gunnarsson (2007), ett
vidgat textbegrepp som någonting relativt nytt inom språkforskningen. Det är samspelet
mellan textens layout, bilder och andra element som man nu är mer intresserad av än tidigare. Begreppet kan liknas med multimodalitet (Se vidare exempelvis Björkvall 2019). Hon menar att ”det ligger i ordet ”vidgat” att det handlar om ett nytt och annorlunda sätt att se på något, jämfört med det tidigare, snävare” (Karlsson 2007, s.20). Hon tydliggör att man bör se texten som dynamisk och föränderlig med tanke på kontext och mottagare. Det är därför viktigt att ha i åtanke när man undersöker texter att de inte är ”…givna och beständiga och enkelt kan samlas in för att sedan studeras” (Karlsson 2007. s.23). När man inom språkforskning applicerar användningssituationen till de texter man studerar, finns det också nya frågor att
undersöka. Karlsson (2007) menar att författarens roll i texten är viktig men att det tyvärr inte uppmärksammas lika mycket i brukstexter som i skönlitterära texter. Avslutningsvis förklarar Karlsson (2007) att den digitala världen i hög grad utvecklar det vidgade textbegreppet eftersom det är mottagaren som väljer vad och i vilken ordning hen läser texter på skärm. Hon menar att det är eftersom det ofta finns knappar att klicka sig vidare på går det i många fall att scrolla sig vidare när man läser på en skärm.
I boken Vägar genom texten, förklarar Hellspong och Ledin (1997, s.7–19) vad en brukstext är. På samma sätt som romaner, dikter och prosa kan sorteras in i kategorin för vad man kallar för skönlitterära texter, bör de mer praktiska texterna också ha en egen kategori,
nämligen brukstexter. De här texterna som ”vi utnyttjar för att få eller ge mer information om omvärlden och för att ordna våra angelägenheter privat eller offentligt”. (Hellspong & Ledin, 1997, s.7) Dessa kan vara texter som till exempel beskriver, informerar och upplyser. Några exempel på brukstexter är avhandlingar, skolböcker, bruksanvisningar och reportage. Karlsson (2006) inleder sin bok med att ”Skriftspråket har avgörande betydelse för vårt dagliga liv” (Karlsson 2006, s.7), och där förklarar hon att vi läser och skriver för att tolka världen vi lever i, men också för att få mer frihet och för att känna och skapa gemenskap med människor runt omkring oss.
Hans Strand (1984 s. 2–3) skriver i sin avhandling att forskning av bland annat reportage i morgon-, kvälls- och veckotidningar är viktigt då de når många människor. Han menar att en kvalitativ studie är intressant eftersom språket i främst reportage kan ha ett inflytande på människors språkbruk och attityder till språkbruk. Vidare förklara han att det är
tidningsspråket som till stor del påverkar språkutvecklingen i samhället. Reportagespråket kan ses som ”…spegeln av eller representanten för dagens allmänna skriftspråk” (Strand, 1984. s. 3).
Björn Häger (2015, s.55–58) förklarar olika texttyper i sin bok Reporter – en grundbok i journalistik. Han redogör för vilka meningsskiljaktigheter det finns inom journalistiken för vad ett reportage är. Featurejournalistik är ett annat ord för att beskriva den genre som många i daglig mun kallar reportage. Johansson och Libert (2009, s.4–5) förklarar det som något kostsamt och tidskrävande då reportern åker ut på ett uppdrag för att samla in information genom intervjuer och iakttagelser, men att det krävs nya vägar för nyhetsredaktioner i och med konkurrensen i den digitala världen. Häger menar att den vanligaste föreställningen vi
har om vad ett reportage är ”där vi hittar legenderna och där skribenterna tillåts breda ut sig och blomma i berättandet.” (Häger 2001, s.55) Berättande journalistik är ett annat begrepp som han tar upp. Eftersom det finns skilda meningar om hur det kan definieras, har jag valt att hålla mig till att nämna texterna som reportage.
Textanalyser utifrån Hellspongs analysmodeller finns det en del tidigare forskning om, men kanske främst av typen examensarbeten. Många använder sig av både Vägar genom texten och Metoder för brukstextanalys. Något som jag hade svårt att hitta var en jämförelse av just reportage över tid, vilket då ökade motivationen till att genomföra den här undersökningen. Däremot fann jag en innehållsrik och intressant studie skriven av Chanel Arponen (2016) där hon i sin undersökning Utvecklingen av tidningsspråk det senaste århundradet, har analyserat nyhetsartiklar från VLT (Vestmanlands läns tidning) vart tionde år med syftet att undersöka om språket har blivit mer eller mindre formellt. Det hon tittade på som kopplas till just formalitet var bland annat LIX-värde, meningslängd, vänstertunga meningar och antalet långa ord. Genom undersökningen fick resultatet att språket blivit mer informellt över hundra år i tidningen VLT. Anton Öberg (2019) har i sin studie Skriver samhällsskydd och beredskap
tillräckligt lättläst? undersökt hur lättläst krisinformation är som skickades ut till alla hushåll
i Sverige 2018 av myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Han undersökte den vanliga versionen och en lättläst version med stöd av bland annat Hellspongs
läsbarhetsanalys och komparativa analys. Hans resultat av brukstextanalyserna påvisar att myndigheten samhällsskydd och beredskap följer de riktlinjer som krävs för klarspråk enligt språklagen från 2009.
2.1 Textanalys
Hellspong (2001, s.13–14) beskriver varför man bör analysera brukstexter i sin bok Metoder för brukstextanalys. Han menar att en av anledningarna till att analysera dem är att
brukstexter är så vanliga och viktiga och det är därför av stor vikt för människan att förstå dem. En annan anledning till att Hellspong förespråkar att man granskar texter genom analys, är för ”att läsa är att tolka, att söka en mening hos orden” (Hellspong 2001, s.13). Hellspong och Ledin (2001, s.11–13) förklarar i Vägar genom texten att brukstexter finns överallt i både vår vardag och i vårt arbete med syftet att beskriva, förklara och berätta.
2.2 Läsbarhetsanalys
Ett läsbarhetsindex, som förkortningen LIX står för, kan mäta hur svår eller lättläst en text är. Pedagogikforskaren Carl-Hugo Björnsson tog fram detta verktyg på 60-talet och har skrivit boken Läsbarhet (Björnsson 1968). På lix.se finns en generator där man klistrar in den text som man vill mäta läsbarheten på. Generatorn räknar då ut den genomsnittliga
meningslängden (= antalet ord / antalet meningar) + andelen långa ord i procent (= antalet ord med sju eller flera bokstäver x 100 / totala antalet ord i procent) (Häger 2015, s.88). På lix.se får man då ett värde mellan 15 och 60, där 15 är mycket lättläst som texter i barnböcker och där 60 är mycket svårläst så kallat byråkratspråk. Björnsson (1968) menar dock att man bör ha sunt förnuft vad gäller det mekaniskt uträknade LIX-värdet, man får till exempel inte reda på varför en text är lätt eller svårläst, då krävs det mer ingående analyser av texten där man bearbetar den på djupet. Ett annat komplement till LIX-värde och läsbarhetsanalys är att räkna ut nominalkvot i en text. Melin och Lange (2000) förklarar de två uträkningarna av enkel och full nominalkvot NQ. I en enkel uträkning tar man antalet substantiv dividerat med antalet verb. I en full uträkning tar antalet substantiv, prepositioner och particip och delar det med värdet av alla verb, adverb och verb. Ju lägre värde man får fram, desto mer talspråklig och enkel är texten att läsa medan högre värden påvisar en mer informationstät text vilken tar längre tid att läsa. Värdet för en normaltext är 1,0. Det är den enkla uträkningen jag valt att göra i den här undersökningen.
Hellspong (2001, s.85–91) har i sin bok Metoder för brukstextanalys utformat en modell för att analysera läsbarheten i en text. Han menar att ¨ju mer den fordrar av tid, ansträngning, motivation, förkunskaper och skicklighet, desto svårare är den¨. (Hellspong 2001, s.85) Om det till exempel används många facktermer inom ett visst område, så är texten lätt för den som behärskar fackspråket, men inte för en lekman. Hellspong förklarar att i en
läsbarhetsanalys ingår alla termer som läsbarhet, läslighet och lättlästhet eftersom de hör ihop och liknar varandra i många aspekter. Utifrån dessa tre grundpelare tar Hellspong upp 26 frågor uppdelade i 6 kategorier:
• Lässituationen: I den här delen undersöker man till exempel vilken målgrupp texten riktar sig mot och vilka förkunskaper och motivation som krävs av läsaren. Man tar också upp i vilken miljö texten läses, om det är en lugn plats där man har god tid eller
en mer pressad situation som kräver koncentration eftersom det ställer olika krav på läsaren.
• Textens grafiska form: När det gäller textens grafiska form fokuserar man på textens utformning, layout och om det finns kongenialiska bilder som hör till texten och om de har en förklarande bildtext. Vilken sorts typsnitt har texten är också viktigt att titta på, då vissa är mer läsliga än andra och av intresse är också hur styckena är uppdelade eller inte. Stavfel och interpunktion tittar man också på i det här avsnittet.
• Textens språk: När man tittar på språket i den här analysen, tittar man på om det finns långa och svåra ord eller facktermer. Man undersöker också om det finns olämpliga ord som kan störa läsningen. Vidare tittar man på meningarnas uppbyggnad, om de är komplicerade och vilken sorts bisatser som finns. Här tittar man också på vilket LIX-värde och nominalkvot texten har.
• Textens innehåll: När det gäller innehållet tittar man på om texten kräver någon sorts ämnesbehärskning av läsaren. Man tittar också på abstraktionsnivån, om texten är allmän, teoretiskt avancerad eller om det används konkretiserande grepp i texten. Finns det luckor i texten som ställer för stora krav på läsaren? Sist i denna kategori tittar man på om texten har rätt perspektiv utifrån vilken målgrupp den vänder sig till. • Textens sociala funktion: I den här delen av analysen undersöker man om texten har
en social ram där läsaren kan känna tillhörighet. Man tittar på om det finns några anvisningar om hur läsaren kan använda sig av texten och av innehållet.
• Sammanfattning: I sammanfattningen tar man upp rent allmänt hur lätt eller svår texten uppfattas, och om det finns något att tillägga som inte ryms inom de ovan nämna kategorierna. Den här delen tar också upp förslag på vad som kan förbättra en text för att uppfattas mer läsbar för sin målgrupp.
2.3 Genreanalys
En genre är enligt Hellspong (2001, s.74–77) är ”ett invant framställningssätt för ett visst syfte i en viss verksamhet”. (Hellspong 2001, s.74) Hellspong förklarar att det är upplysande att undersöka hur en genre utvecklar sig eller inte utvecklar sig. Han menar att det är viktigt för språkvetenskapen att se hur en genre förändras och vissa genrer dör ut medan vissa förenas med andra. Det handlar alltså om att finna vad det är som binder texterna till en viss
genre. Man kan genom genreanalysen undersöka texter ur samma genre, men också texter ur olika genrer för att kanske kunna se om de kan ha haft inflytande på varandra. Hellspong förespråkar också att undersöka vad som händer med genrer över tid. Det främsta syftet med att göra en genreanalys i den här undersökningen är att styrka likheten för ett mer rättvist resultat i de andra två analyserna.
När man gör en genreanalys utifrån metoden som Hellspong tagit fram, utgår man ifrån de 17 frågor som han utformat. Många av frågorna går in i varandra. De inledande frågorna handlar vad man kan säga om genren hittills, om vilken genre texterna har och vad den heter, och om man kan avgränsa den till mindre undergrupper. Sedan kommer han in på förslaget om texterna kan tillhöra överlappande genrer, som just reportage och intervju kan vara. Nästa del av analysen handlar om i vilka verksamheter och kommunikationskanaler den förekommer i, och vilken sändare och mottagare den har. Finns det andra genrer som kan påverka den aktuella genren och om den man tittar på kan påverka andra genrer i sin tur. Kanske kan man också säga något om varifrån genren kommer, vilken historia den har. Vidare tittar man också på om texterna har följer ett visst textmönster med drag som och bestämda former. En fråga om det finns något tema i texten förekommer också. De sista frågorna tar upp vilken stil genren har och om det förekommer stående teman och avslutningsvis om genren verkar utveckla sig vidare med tiden. Nedan kommer en sammanställning och förenkling av Hellspongs frågor (Hellspong 2001, s.75–77)
1. Vilken genre rör det sig om? 2. Har genren ett namn?
3. Kan man avgränsa den aktuella genren? 4. Ingår genren i ett större genresystem?
5. Finns det andra genren som kan påverka den aktuella genren? Eller kan den aktuella genren i sin tur påverka andra genrer?
6. Till vilken verksamhet hör genren?
7. Inom verksamheten, vilken funktion har genren? Och i ett större perspektiv, hur fungerar den mer allmänt socialt?
8. Vilka använder genren? Behövs kunskap för att behärska den? 9. Finns det något annat som utmärker genrens sammanhang? 10. Hur ser genrens historia ut?
11. Finns det ett textmönster i den aktuella genren? 12. Finns det ett tema?
13. Har genren en typisk stil?
14. Finns det andra kännetecken gällande språket?
15. Har genren någon betydelse för hur vi kommunicerar i text och tal till exempel? 16. Är genren lämpad för vad den är menad för?
17. Utvecklar sig genren vidare?
2.4 Komparativ analys
Det finns alltid en norm för hur texter ska se ut och hur de ska vara uppbyggda, menar Hellspong (2001, s.78–81). Av den anledningen är det intressant och givande att göra en komparativ analys för att kunna se hur de skiljer sig åt eller inte. Förutom att se hur lika eller olika texterna är kan man genom en analys se om texterna påverkar varandra på något sätt, exempelvis genom ursprung. Hellspong förespråkar att göra en komparativ analys som ett komplement till ovan nämnda genreanalys för att lättare kunna se en viss stil eller ett mönster i en text (Hellspong 2001 s.). När en komparativ analys görs enligt modellen som Hellspong tagit fram, utgår man ifrån sammanhanget, språket, innehållet, det sociala, stilen och till sist sambandet.
• Sammanhanget: Hellspong (2001 s.79) menar att man tittar på hur texternas yttre förutsättningar liknar eller skiljer sig åt. När man tittar på sammanhanget, är
målgruppen, vilken kanal eller medier texterna finns i och vilken funktion de fyller. • Språket: När man enligt Hellspong (2001 s.80) undersöker språket i en komparativ
analys är det hur formellt språket är, uppbyggnaden av text, ordförråd och meningstyper som är intressant.
• Innehållet: Här undersöker man hur innehållet liknar eller skiljer sig. Hellspong (2001 s.80) föreslår att man tittar på vilka teman och vilka perspektiv innehållet speglar. Finns det underförstådda inslag som man kan läsa mellan raderna?
• Det sociala: I den sociala delen av analysen tittar man på vilket jag och du som kommer fram i texten. Vilka språkhandlingar utförs och vilka attityder och värderingar kommer fram?
• Stilen: När man undersöker stilen kan man se om texten är abstrakt eller konkret, formell eller informell? Man kan också undersöka om det finns andra språkdrag som ter sig olika i texterna.
• Sambandet: Den här delen handlar om att se om texterna haft inflytande på varandra.
3. Metod och material
I det här avsnittet kommer jag först att presentera tidningen Mitt i livet, som
reportagetexterna är hämtade ifrån, i kapitel 3.1. Under nästa kapitel 3.2 presentera jag vilka urval och begränsningar som jag har gjort i den här undersökningen när det gäller att välja ut material. I kapitel 3.3 presenterar jag hur själva genomförandet har gått till och slutligen i kapitel 3.4 diskuterar jag reliabiliteten och validiteten för den här undersökningen.
3.1 Tidningen Mitt i livet
De texter som kommer att analyseras i denna studie är hämtade från tidningen Mitt i livet. Mitt i livet är en församlingstidning i Västanfors–Västervåla församling. Ungefär 7000 exemplar delas ut 4 gånger om året till alla hushåll inom församlingen, och har gjort det sedan 1989. Tidningen klassas som samhällsinformation, vilket betyder att även om man tackat nej till reklam, så får man tidningen. Målgruppen för Mitt i livet är församlingsbor från 20 år och äldre. Skribenten till de båda texterna, Cecilia Kjellin Eriksson, berättar vid ett samtal att innehållet anpassas till viss del till den breda målgruppen, hon menar till exempel att texterna ska vara lätta att läsa och förstå för att passa så många som möjligt. Den senaste undersökningen angående hur många som läser tidningen som gjorts är några år gammal. Den gjordes 1999 och i resultatet kan man förstå att många faktiskt läser tidningen, ungefär 6000 personer läser den varav fler än hälften läser den varje gång den delas ut. Resultatet kan se annorlunda ut idag eftersom tidningen nu också finns digitalt på Västanfors–Västervåla församlings hemsida. Eriksson berättar att syftet med tidningen är att utifrån ett kristet
perspektiv lyfta fram väsentliga frågor i Fagerstabornas liv, och bidra till människors livstolkning utifrån kristen tro. (vastanfors.svenskakyrkan.se)
3.2 Urval/begränsning
Från tidskriften Mitt i livet valde jag från början mellan olika slags artiklar och texter men jag valde sedan två olika reportage som är skrivna av samma person, med 20 års mellanrum. Båda reportagen handlar om ungdomar mellan 15–18 år. Eftersom jag ville undersöka hur språket har förändrats på 20 år, fick jag börja söka efter tidskrifter i pappersform då Mitt i livet endast finns i digital form sedan 2009 men tidskriften har getts ut i pappersform sedan 1989. Jag fick tag på nummer 2 från 1999 och efter det valde jag att ta nr 2 från 2019 för att det skulle vara just 20 år emellan. Jag har valt att exkludera bilderna i mina analyser, förutom i läsbarhetsanalysen då det är en del av analysen att se till hela textens layout och utformning.
3.3 Genomförandet
I den här undersökningen har jag valt att göra tre olika analyser av de två reportagetexterna som jag valt. Då mitt syfte är att undersöka om språket i de här två reportagetexterna med samma skribent, har mer eller mindre formella drag på 20 år, använder jag mig av Hellspong (2001) metoder för brukstextanalys. Jag har gjort en läsbarhetsanalys som finns att läsa i kapitel 2.2 följt av en genreanalys, se kapitel 2.3 och slutligen en komparativ analys som finns presenterad i kapitel 2.3. Den huvudsakliga analysen är läsbarhetsanalysen där jag har undersökt texterna enligt de 26 frågorna uppdelade på 6 kategorier som Hellspong redovisar i modellen. De fullständiga frågorna finns som bilaga. Innan jag började med själva analysen räknade jag ut LIX-värde och även nominalkvot, se kapitel 2.2. Dessa två uträkningar är inte helt tillförlitliga på egen hand, man bör gå vidare med en läsbarhetsanalys för att få mer rättvisa och mätbara resultat. Genom den här analysen kan jag få svar på eller i alla fall en fingervisning på om texterna är svåra eller lätta att läsa, vilket kan vara en del av, eller går hand i hand med om en text har mer eller mindre formella drag. Jag kan också genom en läsbarhetsanalys undersöka varför de är lätta eller svåra att läsa, vilket inte de mekaniska värdena LIX och nominalkvot svarar på. I nästa steg i min undersökning har jag gjort en genreanalys (se kapitel 2.3) för att kunna påvisa ”…vilka yttre förutsättningar och inre
egenskaper som är typiska för en viss genre”. (Hellspong 2001. s.75) Jag vill alltså kunna påvisa att de liknar varandra så mycket genremässigt, att en undersökning om språket har mer eller mindre formella drag kan ge ett rättvist resultat. Jag har haft ett informellt samtal med skribenten till de båda texterna, Cecilia Kjellin Eriksson, dels för att kunna räta ut en del frågetecken som uppstod och även för att fråga henne om hon själv tycker det finns
förändringar värda att nämnas. Jag har under arbetets gång kunnat ställa henne frågor via e-post som hon snabbt har varit hjälpsam att besvara. Jag har valt att inte spela in vårt samtal eller inkludera vår mailkontakt, utan jag har kunnat ta med hennes svar i de delar där det är nödvändigt. Avslutningsvis har jag valt att göra en komparativ analys (se kapitel 2.4) för att kunna styrka mina resultat från de två ovan nämnda analyserna, och för att kunna se om det finns andra språkliga förändringar som kan vara väsentliga för den här undersökningen.
3.4 Reliabilitet och validitet
När det gäller reliabilitet och validitet för den här undersökningen anser jag att den uppfyller kraven på vid en kvalitativ studie som Patel & Davidson (2019, s.102–103) förklarar med att man undersöker relevanta särdrag i detta fall, vilket kan styrkas av bra bakgrundsforskning och teorier. Det faktum att jag analyserar två reportagetexter från samma tidning och
dessutom skrivna av samma skribent, ökar reliabiliteten i den här undersökningen. Utöver de aspekterna så har tidningen samma målgrupp som de alltid har haft och de båda texterna är reportage. Det är ganska unikt att hitta texter med så många variabler som är desamma efter 20 år. Visst kan man analysera texter skrivna av samma skribent med 20 år emellan, men det är ganska ovanligt att man som skribent skriver för samma tidning under så många år. Både reliabiliteten och validiteten när det gäller att undersöka om språket har mer eller mindre formella drag i de här två reportagen, är därför god med tanke på de stabila variablerna som mitt undersökningsmaterial har. På materialet, har jag valt att göra tre olika analyser. Den komparativa analysen styrker läsbarhetsanalysen och ger ett mer trovärdigt resultat.
Genreanalysen använder jag för att kunna undersöka och påvisa att texterna är så pass lika att det ger ett trovärdigt och rättvist resultat i den här undersökningen.
4. Resultat
Här presenteras resultatet från analyserna av de båda texterna. Inledningsvis har jag valt att inkludera reportagetexterna i kapitel 4.1. och 4.2. för att man ska få en bättre överblick över texterna som analyseras. Texterna finns också med som bilagor för att kunna visa hur de ser ut i layout och med de bilder som hör till. Jag har delat upp dem så att läsbarhetsanalysen för
Veckoläsning i Brukskyrkan presenteras i 4.1.1 och läsbarhetsanalysen för Unga företagare sålde ljus presenteras i 4.2.1 I genreanalysen har jag sammanställt resultatet från de båda
texterna i 4.3 och slutligen kommer den komparativa analysen av de två reportagetexterna i avsnitt 4.4.
4.1 Reportagetext från Mitt i livet nr 2 1999 – Veckoläsning i
brukskyrkan
Den här texten är publicerad i tidningen Mitt i livet 1999. Den är nr två av fyra som delas ut per år. Texten handlar om tre tjejer som blir intervjuade av skribenten Cecilia Kjellin Eriksson om varför de valt veckoläsning istället för att läsa vissa helger inför sin konfirmation.
Veckoläsning i Brukskyrkan
I Brukskyrkan träffas varje vecka ett tjugotal konfirmander och deras ledare –
prästerna Marie Amnéus Hagman och Anders Holmberg, och så ungdomsledare
Peter Andersson. Jag frågar tre tjejer varför de går och läser, och hur det
kommer sig att de valt alternativet veckoläsning.
Anna Östlund berättar: -Jag ville inte konfirmera mig först, men jag blev övertalad av de andra i familjen som alla har konfirmerat sig. Anna ångrar sig inte. Hon tycker att det är kul. Karin Riddersporre hade bestämt sig sedan tidigare att hon skulle gå och läsa, precis som hennes systrar gjort. Anledningen till att tjejerna valt veckoläsning är att de har mycket annat att göra på helgerna, så det passar bättre att gå till Brukskyrkan direkt efter skolan på
torsdagarna.
Konfirmandgruppen var på ett läger ett dygn i Pellbo utanför Avesta, och så här berättar Anna och Karin om lägerdygnet. Anna: Det var så kul att träffa nya människor, även om vi
känner igen de flesta från skolan. Karin: Vi gjorde gipsmasker för att lära oss lita på
varandra. Man låg på golvet och såg ingenting. Det var lite läskigt men skönt på samma gång. Konfirmanderna jobbade i par och lade gipsmasker på varandra.
Jag frågar vilka förväntningar tjejerna har inför konfirmandåret. Jenny Åström ser fram emot lägret på Stiftsgården i Rättvik i vinter. Och så tror hon att det kommer bli en hel del
bibelläsning.
I slutet av året träffar jag tjejerna igen och ställer frågan: Blev konfirmationsläsningen som ni hade tänkt er? Jag uppfattar att de på det stora hela tycker att läsningen varit bra. Karin tycker att det har varit roligt att göra många olika saker, inte samma sak jämt. Anna säger att de inte har lärt sig så mycket. Jenny säger på ett sätt så man förstår att hon är nöjd med året: - Det har varit skapligt. Det hade kunnat varit sämre, men det var roligare i början när det var mer lekar.
Det som varit roligast under året är utan tvekan lägren är de överens om. Särskilt
Rättvikslägret som hade temat kärlek. Alla var de med och formade en gudstjänst där de tre tjejerna spelade en teater om homosexualitet.
Anna vill bli konfirmandassistent nästa år, men Karin och Jenny tycker inte att de har tid. Cecilia Kjellin Eriksson (Kjellin Eriksson 1999, s.6)
4.1.1 Läsbarhetsanalys Veckoläsning i Brukskyrkan
Lässituationen
Texten riktar sig till medlemmar från 20 år och äldre i Västanfors–Västervålas församling. Tidningen delas ut i alla hushåll inom församlingen och enligt församlingens egen
undersökning är det ungefär 86% av de som får den som läser tidningen, varav fler än hälften som läser den varje gång den delas ut. Det är en mycket bred målgrupp med varierande förkunskaper och motivation. Fyra gånger per år delas tidningen ut i
församlingsmedlemmarnas brevlådor, då kan man anta att de flesta läser tidningen i hemmet. När det här reportaget skrevs och publicerades, fanns tidningen endast i pappersform och inte
digitalt som kom senare. De som läser tidningen har gott om tid när de läser den då läsarna väljer själva när de läser.
Textens grafiska form
Det finns inga stavfel i texten. Interpunktion används ofta, då meningarna inte är så långa. I texten finns 32 meningar och den genomsnittliga meningslängden (antalet ord/antalet meningar) är 11,88. Texten har en rubrik och en liten ingress i fet stil för att leda och locka läsaren vidare i reportaget. Typsnittet är Garamond i brödtext och Garamond bold i rubriken vilket är ett typsnitt med seriffer som lämpar sig mycket bra för tryckt text. Texten är indelad i stycken, vilket förenklar orienteringen när man läser. Det finns mycket luft i texten vilket ökar läsbarheten. Det finns två bilder med god kongenialitet, vilket innebär att de hör ihop med texten. Den ena bilden föreställer de tre intervjuade tjejerna och den andra bilden visar en av aktiviteterna som nämns i texten. Bildtext finns också till de båda bilderna som förklarar vad de föreställer på ett tydligt sätt.
Textens språk
Det finns inga direkt svåra ord i texten. En del ord är bundna till själva kontexten och kristendomen, men texten är skriven på ett sätt att man förstår dem i hela sammanhanget. Några exempel på dessa ord är ”Rättvikslägret” och ”stiftsgården”. Några sammansatta ord finns, som blir långa just av den anledningen ”bibelläsning”, ”konfirmationsläsningen” och ”konfirmandåret”. De ord som är kopplade till kristendomen kan i den här texten inte kallas för facktermer då de är välkända hos alla, oavsett om man är troende eller inte. Meningarna är inte långa eller svåra. LIX-värdet för den här texten är 30, vilket är ett lågt värde och klassas som mycket lättläst. Nominalkvoten ligger på 1.14, vilket är ett normalvärde för en tidningstext. Strukturen är överskådlig och tydlig genom texten. Skribenten förklarar tydligt vem hon citerar eller refererar och vad som sker. Det finns inga underrubriker till styckena i den här texten.
Textens innehåll
Ingen speciell ämnesbehärskning krävs för att förstå texten. Skribenten är saklig och håller sig till ämnet som den här texten handlar om, nämligen tre tjejers val att läsa inför sin konfirmation varje vecka istället för att läsa vissa helger. Texten lever upp till sitt syfte att lyfta fram Fagerstabors vardag och bidra till församlingsmedlemmars livsåskådning ur ett
kristet perspektiv, och är skrivet så alla i målgruppen kan förstå och hänga med i texten. Texten är skriven som en allmän intervju, inga djupare frågor eller förklaringar tas upp.
Textens sociala funktion
Målgruppen för tidningen är församlingsmedlemmar 20 år och äldre, men reportaget handlar om unga tjejers val inför konfirmation, vilket kan tillföra en igenkänning hos läsarna från deras egen konfirmation eller har de kanske barn eller barnbarn som har eller ska
konfirmeras. Dessutom är gemenskapen en stor del av kristendomen, vilket gör ämnet i det här reportaget intressant för målgruppen.
Sammanfattning
Texten är mycket lätt att läsa, inga svåra ord eller uttryck som försvårar läsförståelsen. Det finns inga underförstådda delar i texten där det är menat att läsa mellan raderna, dock finns det ett stycke som lyder ”Jenny säger på ett sätt så man förstår att hon är nöjd med året: -Det har varit skapligt. Det hade kunnat varit sämre, men det var roligare i början när det var mer lekar”. Det är inte helt klart här vad skribenten menar med ”Jenny säger på ett sätt så man förstår att hon är nöjd med året”. Just den meningen är svår att tolka och verkar tvetydig, eftersom efterföljande svar av Jenny är ”-Det har varit skapligt. Det hade kunnat varit sämre, men det var roligare i början när det var mer lekar”. Detta kan man tolka som att hon är mindre nöjd med konfirmationsåret.
Figur 1. Reportagetext Veckoläsning i brukskyrkan inklistrad och hämtad från LIX.se
4.2. Reportagetext från Mitt i livet nr 2 2019 - Unga företagare sålde
ljus
Den här texten är publicerad i tidningen Mitt i livet 2019, den är nr två av fyra som publiceras per år. Texten handlar om fyra tjejer som blir intervjuade av skribenten Cecilia Kjellin
Eriksson, om deras ungdomsföretag där de säljer miljövänliga ljus som sitt gymnasiearbete.
Unga företagare sålde ljus
ISEA UF är namnet på ett företag som fyra elever på Brinellskolans
ekonomiprogram har drivit under det senaste året. De unga företagarna har
tillverkat och sålt olika sorters ljus, och de medverkade bland annat på
församlingens vårmässa på Lindgården den 8 april.
Namnet ISEA består av den första bokstaven från tjejernas förnamn; nämligen Ishwaq, Selam, Elin och Alexandra. UF är förkortningen för Ung företagsamhet. Arbetet med företaget, som började i september 2018, är elevernas gymnasiearbete och de har ägnat ganska mycket tid åt företaget under det sista läsåret.
Hade flera idéer
-Vi började med att spåna idéer och det var lite trögt i början, säger Alexandra. Hon berättar också att de först hade en annan idé om att tillverka ”scrubbar” för hudvård, men på grund av nya regler så räckte inte tiden till för att söka de tillstånd som krävdes. Istället bestämde de sig för att tillverka och sälja levande ljus. De har tillverkat ljusen på beställning och kunderna har fått välja färg, form och storlek på ljusen och om de önskat någon doft. Totalt har det blivit 300 ljus och nu har de bara ett tiotal ljus kvar. Tack vare att de har framställt ljusen på beställning så har de inte så många ljus över. Det är en del av företagsidén som bygger på cirkulär ekonomi*, vilket innebär att de inte ligger på stora lager och materialet de använder är begagnat och går att återanvända av kunden. När ett ljus har brunnit slut går det att göra ett nytt ljus i burken, eller diska glaset och använda det till något annat. I början köpte tjejerna dricksglas på second hand-butiker och sedan blev det mer och mer så att privatpersoner ville skänka glas och burkar. Ljusstumpar har samlats in från kyrkor i närheten och har sedan stöpts om till nya ljus. Att återanvända material är både billigt och bra ur ett miljöperspektiv.
Har olika uppgifter
Eleverna har delat upp olika uppgifter mellan sig. Alexandra är VD, Ishwaq har ansvarar för marknadsföringen och Elin och Selam sköter ekonomi och bokföring. Företaget har tagit emot betalningar via både kontanter och swish. Det har varit enklare med kontanter för en del kunder när de deltagit vid mässor. Förutom vårmässan på Lindgården har företaget varit med på en mässa i Västerås för UF-företag och öppet hus på Brinellskolan. Facebook, Instagram och att prata med folk de känner är de viktigaste kanalerna för marknadsföringen. Tjejerna har kommit bra överens, trots att alla inte kände varandra så väl innan arbetet startade. -Vi har ändrat vår idé allteftersom när vi märkt att vi behövde göra det. Vi höjde till exempel priset eftersom flera privatpersoner tyckte att vi sålde ljusen för billigt och vi såg att andras ljus kostade mer, säger Elin. Hon tycker att det har varit kul att arbeta med företaget men stressigt ibland. -Det skulle nog vara jobbigt att driva ett eget företag på riktigt senare i livet, men kul om det är nåt man brinner för, tror hon.
Både roligt och jobbigt
Selam ska fortsätta att studera efter studenten men längre fram kan hon tänka sig att ha ett eget företag. Alexandra berättar att det också ingår i uppgiften att avsluta företaget, och det är det jobbet som pågår när den här intervjun görs. -Det har gått lite upp och ned. Det har varit jobbigt att skriva uppgifter om allt, men roligt när vi sett att det går bra för produkten – att folk gillar den, tycker Alexandra.
* Cirkulär ekonomi är ett uttryck för ekonomiska modeller för affärsmöjligheter där cirkulära
kretslopp i ett företag, samhälle eller en organisation används snarare än linjära processer som hittills har varit dominerande. (Källa: wikipedia)
4.2.2 Läsbarhetsanalys - Unga företagare sålde ljus
Lässituationen
Texten riktar sig till medlemmar från 20 år och äldre i Västanfors–Västervåla församling. Tidningen delas ut i alla hushåll inom församlingen och enligt församlingens egen
undersökning är det ungefär 86% av de som får den som läser tidningen, varav fler än hälften som läser den varje gång den delas ut. Det är en mycket bred målgrupp med varierande förkunskaper och motivation. Fyra gånger per år delas tidningen ut i
församlingsmedlemmarnas brevlådor, då kan man anta att de flesta läser tidningen i hemmet, eller där de befinner sig när de väljer att läsa den om de väljer den digitala tidningen. Från 2009 finns nämligen tidningen att läsa digitalt, läsaren kan alltså välja att läsa den i
pappersform eller på skärmen till sin dator, läsplatta eller mobil. De som läser tidningen har gott om tid när de läser den då läsarna väljer själva när de läser.
Textens grafiska form
Det finns ett stavfel i texten, ”Ishwaq har ansvarar för marknadsföringen…” vilket istället skulle kunna vara ”Ishwaq ansvarar för marknadsföringen…”eller ”Ishwaq har ansvar för marknadsföringen…” Dock är det här stavfelet inte avgörande för hur lätt eller svår texten är att läsa, det påverkar inte läsupplevelsen. Interpunktion används inte så ofta, då meningarna är långa. Antalet meningar i den här texten är 35 och den genomsnittliga meningslängden (antal meningar/antalet ord) är 17,63. Typsnittet som används i brödtexten är Sabon och i rubriken Foundry sterling som båda har seriffer, vilket ökar läsbarheten för tryckt material. De här typsnitten ingår i Svenska kyrkans grafiska profil, och därför används de i tidningen Mitt i livet. Reportaget sträcker sig över två sidor i tidningen, där texten inledningsvis delar plats med en annan text på samma uppslag, vilket gör intrycket lite rörigt och man vet först inte vad som hör till reportaget och vilket som inte hör till. Texten har en kongenialisk bild på tre av de fyra tjejerna som reportaget handlar om, där de håller upp produkten som de säljer via sitt företag. En bildtext finns intill bilden som förklarar vad man ser. Texten har en ingress för att sammanfatta innehållet och även underrubriker till varje stycke. Både ingressen och det första stycket har en anfang som dekoration i bakgrunden av texten.
Texten innehåller en del svåra ord, men där en förklaring följer. Skribenten förklarar till exempel vad ”ISEA UF” betyder. Det förekommer också ett ord som inte finns med i SAOL, nämligen ”scrubbar”. En del enklare facktermer inom företagande finns i texten, dock inga svåra ord som inte finns i SAOL, eller som man inte förstår av sammanhanget. I den här texten kan man också se det engelska låneordet ”second hand”. Några nya ord som inte funnits länge överhuvudtaget är swish, Facebook och Instagram. Begreppet ”cirkulär ekonomi” används med en asterisk efter för att hänvisa till en textruta längre ner där en förklaring från wikipedia finns av begreppet. LIX-värdet för den här texten är 41, vilket är medelsvår text som är vanligt förekommande i tidningstexter. Nominalkvoten är 1, 42, alltså ett högre värde än en normaltext.
Textens innehåll
Ingen speciell ämnesbehärskning krävs för att förstå texten. Skribenten intervjuar fyra tjejer angående deras gymnasiearbete där allt kring att starta, driva och avsluta ett företag ingår. Texten lever upp till syfte att lyfta fram Fagerstabors vardag och är skrivet så de flesta i målgruppen förstår. Texten är skriven som en allmän intervju, inga djupare frågor eller förklaringar tas upp.
Textens sociala funktion
Målgruppen för tidningen är församlingsmedlemmar 20 år och äldre, men reportaget handlar om skolungdomars gymnasiearbete där de startat ett företag för att sälja miljövänliga ljus. Läsarna får en inblick i skolans värld, men också en glimt av miljömedvetenhet och kanske inspiration till att köpa dessa ljus.
Sammanfattning
Texten är lätt och intressant att läsa. Det som kan uppfattas som främmande uttryck förklaras i texten och genom sammanhanget förstår man i det stora hela vad texten handlar om. De nya ord som förekommer används mer och mer dagligen och är därför ingen nyhet just i den här texten, men det kan vara så att de behöver förklaras så de passar den breda målgruppen.
Figur 2. Reportagetext Unga företagare sålde ljus inklistrad och hämtad från LIX.se
Nominalkvot (NQ): 1,42 (antalet substantiv dividerat med antalet verb)
4.3 Genreanalys
Genren är reportage i en församlingstidning. Skribenten har intervjuat 3 tjejer i texten från 1999 om varför de valt veckoläsning för sin konfirmation och sammanställt det i ett reportage. I texten från 2019 har skribenten intervjuat fyra tjejer som berättar om deras gymnasiearbete där de driver ett företag med handgjorda ljus som produkt. Det är tydligt att de båda är uppbyggda på samma sätt och genren är reportage. Reportage och liknande texter har en central roll i nyhetstidningar och inte minst i tidningen Mitt i livet, som bygger på mestadels reportage av Fagerstabor och deras vardag.
4.4 Komparativ analys
Sammanhanget
De båda texterna liknar varandra då de är från samma tidskrift, riktar sig till samma målgrupp och är skrivna av samma skribent. Båda reportagen handlar om unga tjejer mellan 15–18 år. Texterna riktar sig till Fagerstabor i åldern 20 år och uppåt med syftet att lyfta fram
Fagerstabors vardag, för att bidra till livsåskådning med ett kristet synsätt. Tidskriften skickas ut till alla hushåll inom Västanfors-Västervåla församling fyra gånger per år och har gjort det sedan 1989. Senaste uppgifterna om hur många som läser Mitt i livet är ungefär 6000
personer, visar en omfattande undersökning som tidningen själva har gjort. Skillnaden när det gäller sammanhanget är att texten från 2019 även finns i digital form, men inte den äldre från 1999.
Språket
De skiljer sig åt genom att texten från 2019 har mer text, 617 ord jämfört med texten från 1999 som har 380 ord. Texten från 2019 har också underrubriker som texten från 1999 saknar. I texten från 2019 finns också fler förklaringar till en del svåra ord och uttryck. Till exempel finns en faktanotis i slutet som förklarar vad cirkulär ekonomi är. Båda texterna börjar med en ingress i fet stil.
Innehållet
De skiljer sig åt då de handlar om två olika ämnen. I texten från 1999 får vi läsa om en aktivitet som är församlingens egen aktivitet, nämligen konfirmation. Innehållet i texten från 2019 handlar om skolungdomars gymnasiearbete. Det som är lika med texterna när det gäller innehållet är att det är unga tjejer som intervjuats i båda texterna och det är lika i den
aspekten att de gör något som de delvis har valt själva. I texten från 1999 har tjejerna valt att läsa inför sin konfirmation varje vecka istället för att göra det vissa helger, och i texten från 2019 får vi veta att som gymnasiearbete har tjejerna valt att starta ett företag för att sälja miljövänliga ljus. De har i båda texterna alltså valt någon form av inriktning.
Det sociala
Skribenten är mer synlig i texten från 1999 än i den nyare, från 2019, där skribenten inte syns på samma sätt. Några exempel från 1999 är ”…jag frågar tre tjejer…” ”Jag frågar vilka förväntningar…” ”I slutet av året träffar jag tjejerna…” ”Jag uppfattar...”. I texten från 2019 är det själva handlingen att en intervju har skett som kommer fram genom detta exempel ”…när den här intervjun görs.”
I båda texterna är dock de intervjuade som är synliga, där skribenten både citerar och refererar vad de säger.
Texterna är informerande om vad de här intervjupersonerna gör genom en berättelse om vad de tycker om det de gör och hur de går till väga. I texten från 2019 är det dock mer ingående förklaringar om vad tjejerna gör och vad det innebär att ha ett ungdomsföretag.
Båda texterna är konkreta. De handlar om händelser och berättar om intervjupersonernas uppfattning om vad de gör och förklaringar av vissa ord, dock fler förklaringar i texten från 2019. Det är en del svårare ord i texten från 2019 än i den från 1999. Texten från 2019 kan anses mer formell än texten från 1999. Det är till exempel en del engelska ord som ”second-hand” och även ordet ”scrubbar”. Något som också förekommer i texten från 2019 är Facebook, Instagram och swish, sociala medier och betaltjänsten som inte fanns när texten från 1999 skrevs.
Sambanden
Just de specifika texterna har inte haft direkt inflytande på varandra då det är 20 år emellan dem. Däremot kan det faktum att det är samma tidning och samma skribent ha ett visst inflytande då det är en tidning med ett kristet perspektiv, och skribenten har sin personliga stil när hon skriver sina texter. Det är sannolikt att skribenten också har utvecklats i sitt sätt att skriva på de 20 år som skiljer texterna åt.
5. Diskussion
I diskussionen tar jag upp resultaten i de tre analyserna. Resultatet från läsbarhetsanalysen kommer i kapitel 5.1.1. I kapitel 5.1.2 kan man läsa om resultatet från genreanalysen och den
komparativa analysen presenteras i kapitel 5.1.3. Jag diskuterar själva metoden i kapitel 5.2 och för att knyta ihop säcken kommer min avslutning i kapitel 5.3.
5.1 Resultatdiskussion
Vid en första inblick av de båda texterna i hög grad liknar varandra. De har båda en bild på tre tjejer vilket ger en bild av vad texterna handlar om. Det är inte förrän man analyserar texterna på djupet som man kan se mer ingående hur de liknar varandra, men också hur de skiljer sig åt.
5.1.1 Läsbarhetsanalys
När det gäller lässituationen så är den lika i många avseenden i båda texterna. De är från samma tidskrift som riktar sig till församlingsmedlemmar från 20 år och uppåt. Tidningen delas ut fyra gånger per år och enligt tidningens senaste undersökning är det ungefär 6000 (86%) personer som läser tidningen, varav fler än hälften läser vartenda nummer som ges ut. Tidningen läses oftast i hemmet då den kommer i brevlådan. Enligt Gunnarsson (2007) är lässituationen av stor vikt när man analyserar texter. Det är viktigt eftersom olika
lässituationer kan göra en text lättare eller svårare att läsa, vilket också Hellspong (2001) intygar. Skillnaden mellan de två texterna är att den från 2019 också finns att tillgå digitalt på Västanfors-Västervålas hemsida vilket kan ha ökat antalet personer som läser den eftersom den är mer tillgänglig. Dessutom kan det faktum att tidningen finns digitalt, ändra
lässituationen hos mottagaren. Karlsson (2007) förklarar att mottagaren väljer hur och i vilken ordning tidningen läses eftersom det finns knappar att klicka sig vidare på och även scroll-funktionen, jämfört med en tidning i pappersform.
Vid analysen av texternas grafiska form kunde jag finna ett stavfel i de båda texterna, vilket inte är avgörande för läsbarheten. Ett vanligt slarvfel som gått igenom korrekturläsningen helt enkelt. Vidare när man tittar på texternas typsnitt, så har den nyare texten från 2019 samma typsnitt som ingår i Svenska kyrkans grafiska profil, och används av alla församlingar, vilket gör att tidningen framstår som mer formell i sin grafiska formgivning. I övrigt liknar de två texterna varandra när det gäller bilder, de har båda kongenialiska bilder som speglar
innehållet. De har också luft mellan styckena som ökar läsbarheten hos båda, dock delar texten från 2019 inledningsvis sida med en annan text, som gör det lite svårt att uppfatta vad som hör till reportaget och inte. Texten från 1999 har en egen sida för hela reportaget. Enligt
Gunnarsson (2007) och Karlsson (2007) är det viktigt i dagens språkforskning att titta på hela texten inklusive bilder och layout eftersom de hör ihop och påverkar läsbarheten.
Vid analysen av textens språk tittar man på om det finns svåra ord. I texten från 1999 är det många ord som hör till kristendomen, som konfirmationen. I texten från 2019 finns en del ”enklare” facktermer inom företagande där de flesta förklaras löpande genom hela texten. Den har också en liten notis längst ner på sidan som förklarar begreppet ”cirkulär ekonomi”. Ett ord som hade behövt förklaras mer är ordet ”scrubbar”, det finns inte med i SAOL och kan skapa förvirring bland läsarna. Strand (1984) förklarar att språket i reportage speglar människors språkbruk, men eftersom målgruppen för tidningen Mitt i livet är så pass bred, behöver ord som ”scrubbar” förklaras för att fler ska förstå. Betydelsen av ordet ”scrubbar” kan vara en sorts rengöring till ansiktet eller kroppen, som är populärt inom hudvård. Något som är intressant är att även om de båda texterna har lite olika mycket text, den från 1999 har sammanlagt 380 ord och den från 2019 har 617 ord, så har de nästan lika många meningar, 32 respektive 35. Kan jämföras med Arponens (2016) studie där hon tar upp att formella drag i en text kan vara långa meningar bland annat. Långa meningar kan vara tyngre och svårare att läsa vilket pekar på att texten från 2019 är mer svårläst än den från 1999, detta styrks av att både LIX-värdet och nominalkvoten är högre i texten från 2019.
När det gäller innehållet så liknar texterna varandra mycket, men det är en del svårare begrepp i texten från 2019 som kan vara svårt att hänga med i. Även om det förklaras löpande blir den svårare att läsa om man inte förstår ord som ”marknadsföringen” och ”UF-företag”. Vet man inte vad swish, Facebook och Instagram är blir det ännu svårare att hänga med i texten, speciellt för den äldre generationen, därför kan de begreppen behöva en förklaring.
I texternas sociala funktion, så handlar de båda om ungdomar som inte tillhör målgruppen som tidningen Mitt i livet riktar sig till. Däremot är det övriga utbudet i tidningen brett och tar upp väldigt olika aktuella ämnen, för att målgruppen ska få en så bred läsning och inblick i Fagerstabors vardag som möjligt. Dessutom i en relativt liten församling som Västanfors – Västervåla är, finns det en gemenskap och igenkänning med de man läser om i Mitt i livet. Karlsson (2006) förklarar vikten av att känna gemenskap när man läser och skriver. Chansen är stor att man känner igen, är bekant med eller rentav släkting till de intervjuade, vilket brukar vara uppskattat.
Sammanfattningsvis kan man säga att båda texterna är relativt lätta att läsa, även om den ena, vilken som är lite svårare om man tänker till den breda målgruppen som den riktar sig till. Den tvetydiga meningen från 1999 ”Jenny förklarar på ett sätt så man förstår att hon är nöjd med året: -Det har varit skapligt. Det hade kunnat varit sämre, men det var roligare i början när det var mer lekar”. Jag frågade skribenten, Cecilia Kjellin Eriksson, vid vårt samtal om just den meningen eftersom den inte är helt tydlig. Eriksson förklarar att det är en miss som hon förstår är svår att tolka. Hon menar att hennes intryck av trots att Jenny svarar med ord som låter som att hon inte är nöjd, så kunde hon avläsa på hela situationen att Jenny ändå var nöjd med konfirmandåret. Enligt Gunnarsson (2007) är det viktigt att ha ”…sändarens verklighetsbeskrivning” (Gunnarsson 2007, s.10) i beaktning, vilket den här tvetydiga meningen är ett exempel på. Den förklarar skribentens egen uppfattning om situationen, och känslan hon fick när hon intervjuade en av tjejerna. Dock är den svår att förstå och det försämrar läsbarheten i texten.
5.1.2 Genreanalys
Jag valde att göra en genreanalys för att kunna se om texterna liknade varandra så pass mycket att ett resultat av en läsbarhetsanalys och en komparativ analys skulle kunna ge ett så rättvist resultat som möjligt. Det skulle till exempel inte vara helt tillförlitligt att undersöka två texter med olika genrer där syftet är att undersöka om det förekommer mer eller mindre formella drag i språket. Efter genomförandet av analysen fanns det inte mycket att orda om, eftersom den inte gav några avvikande resultat alls, påvisar det att de är så pass lika varandra att de andra analyserna skulle kunna genomföras. Reportagetexter är intressanta att analysera enligt Strand (1984) eftersom de når så många människor. Det är därför viktigt för
språkforskningen att undersöka dem på djupet. Strand menar också att de speglar och är representanten för människors språkbruk och attityder till språkbruk vilket styrker syftet till att vilja undersöka dem.
5.1.3 Komparativ analys
I den komparativa analysen kan man se att när det gäller sammanhanget liknar de två texterna varandra i många aspekter. De har samma målgrupp, det vill säga församlingsmedlemmar
från 20 år och uppåt. Tidningens syfte, att lyfta fram Fagerstabors vardag ur ett kristet perspektiv har varit detsamma sedan tidningen startade 1989. Dessutom är det samma skribent som har skrivit båda texterna. Det som skiljer sig åt gällande sammanhanget är att den nyare texten från 2019 har en bredare plattform då den publiceras digitalt som ett
komplement till papperstidningen. Eftersom undersökningen som gjordes senast har några år på nacken, är det svårt att säga om de 6000 som läste tidningen då, fortfarande stämmer idag. Dock kan man ana en ökning med tanke på att tidningen också finns digitalt och därmed är ännu mer tillgänglig och även en ändrad och utökad lässituation som Karlsson (2007) beskriver.
Gällande språket så är det här man ser den största skillnaden. Hellspong (2001) skriver i sin modell att det är i den här delen av analysen som man ser ”Hur liknar och skiljer sig texterna språkligt-formellt?” (Hellspong 2001, s.80) Ordförrådet är en viktig aspekt och där skiljer sig texterna åt då texten från 2019 har engelska ordet ”second-hand” och ordet ”scrubbar”, det finns också en del ord inom företagande, som skulle kunna klassas som en sorts facktermer och därmed mer formellt. En annan aspekt som är viktig att ta upp gällande formalitet är förklaringen av begrepp som ”cirkulär-ekonomi”, det finns inte några sådana förklaringar i texten från 1999. Strand (1984) beskriver att språket i reportage kan spegla människors språkbruk, vilket det gör i texterna. Jag skulle dock säga att språket i texten från 2019 snarare är påverkat och influerat av samhällets och människors språkbruk, än tvärtom. Skribenten använder det engelska låneordet ”second-hand” som är ett väl använt ord för begagnade varor. Ordet ”scrubbar” som syftar på någons sorts produkt som man använder inom hudvård, är mer talspråkligt och som antagligen används av unga och unga vuxna. Eftersom det är mer talspråkligt är det också mindre formellt i den aspekten. Dock är det svårare för den äldre målgruppen att förstå vad som menas med ordet, det passar inte hela den målgruppen som tidningen Mitt i livet vänder sig till.
När man tittar på resultatet av innehållet i den komparativa analysen ser man att de två texterna skiljer sig åt då de handlar om två olika ämnen. Den här delen av analysen säger inte så mycket angående om språket har mer formella drag eller inte. Däremot lyfts de intervjuade fram på ett mer seriöst och viktigt sätt i texten från 2019 än i den från 1999, där det är mer avslappnat och lekfullt. Man bör ha i åtanke dock att tjejerna som blev intervjuade i texten från 1999 är kring 15 år medan tjejerna i texten från 2019 är ett par år äldre, vilket kan
påverka både skribenten intervjuteknik och svaren från intervjupersonerna. Cecilia Kjellin Eriksson intygar att det är skillnad i både hur hon ställer frågorna och hur de intervjuade svarar. De äldre tjejerna i texten från 2019 pratade mycket fritt om sitt företag och vad det innebär medan hon som intervjuare fick ställa många följdfrågor och leda samtalet lite mer till tjejerna i texten från 1999.
I den sociala delen av analysen kommer vi till vem som syns i texten. Det finns delade meningar huruvida man som skribent ska synas i formella texter, förr var det självklart att man till exempel skrev akademiska och vetenskapliga texter utan att använda jagform. Det har med tiden förändrats och idag är det acceptabelt att själv synas i texten. (Strömqvist 2019) Nu är det varken en akademisk eller en vetenskaplig text jag har analyserat, men det är tydligt att skribenten använder jagform i texten från 1999 men inte alls i texten från 2019. Även om det idag är vanligt att man gör det, och att det anses acceptabelt, är det ändå ett mer formellt drag att inte använda jagform.
I den delen av den komparativa analysen som Hellspong (2001) kallar stilen, finns frågan om hur texterna liknar eller skiljer sig åt när det kommer till just stil. Han undrar om den ena texten är formell och den andra inte. Den här frågan är väldigt konkret för just den här
undersökningen, men med resultatet av de ovan nämnda aspekterna som pekar åt samma håll, så har texten från 2019 mer formella drag än den från 1999. Här tas det engelska låneordet ”second-hand” upp, och även ordet ”scrubbar”. Precis som i läsbarhetsanalysens del där man tittar närmare på språket finns här en tydlig skillnad eftersom det inte finns några låneord i texten från 1999. Som jag också nämnde i kapitel 5.1.1, har Strand (1984) en intressant syn på reportagetexters inverkan på människans språkbruk. Han menar att det språk som används i reportagetexter speglar hur människor använder språket. De ord som förekommer i texten från 2019 som är kopplade till den utveckling som har skett i vårt samhälle under det senaste decenniet är till exempel Facebook, Instagram och Swish. Det kan vara så att en förklaring av dessa ord skulle kunna förenkla läsningen för alla i den tänka målgruppen, eftersom den är så bred.
Avslutningsvis när det gäller den komparativa analysen, så tittar man på sambandet mellan de två texterna och om de har haft inflytande på varandra. Vid ett samtal som jag hade med skribenten till de båda texterna togs den här frågan upp. Vi var ganska överens om att skribenten har utvecklats med sitt skrivande under de 20 år som gått sedan texten från 1999
skrevs. Karlsson (2007) förklarar att författarna av just brukstexter får för lite uppmärksamhet inom språkforskningen jämfört med författarna av skönlitterära texter. Därför är det av vikt att nämna Cecilia Kjellin Erikssons utveckling i sitt skrivande under 20 år. I övrigt har de inte haft mer inflytande på varandra än att de är publicerade i samma tidning, med samma
målgrupp, syfte och att de är skrivna av samma skribent. Dock är det ett väldigt unikt material att undersöka med syftet att se om det finns mer eller mindre formella drag i de två texterna, skrivna av samma skribent, med 20 års mellanrum.
5.2 Metoddiskussion
Jag har valt att använda mig av Hellspongs analysmodeller eftersom de är väl utarbetade och har använts i många år. I avseendet att undersöka två reportage av samma skribent med 20 års mellanrum för att se om det finns mer eller mindre formella drag, anser jag att dessa tre utförda analyser är tillräckliga. Materialet jag har använt, tillhör inte bara samma genre utan är också skrivna av samma skribent för samma tidning där målgruppen inte har förändrats eller ändrat riktning på 20 år. Det som hade kunnat ge ett ytterligare djup i undersökningen och ett mer dynamiskt resultat, hade kunnat vara att använda fler reportage från samma tidning och av samma skribent för att kunna ge ett ännu säkrare resultat. Något som jag i efterhand tänkt på är att en funktionell textanalys enligt Holmberg, Karlsson & Nord (2019) där SFG (systemisk-funktionella grammatiken) står i fokus, hade kunnat visa på mer
ingående språkliga förändringar på grammatiknivå. En annan intressant analysmodell är den multimodala analysen som Björkvall (2019) tagit fram. Där tittar man mycket på hela textens layout och även mycket på bilderna och samspelet mellan dem. Dock är den multimodala analysen inte helt optimal för mitt syfte, att undersöka om språket i två reportage, skrivna av samma skribent, har fått mer eller mindre formella drag med 20 års mellanrum. Däremot vore det intressant att göra en multimodal analys för att kunna påvisa andra språkliga och visuella förändringar i de två reportagen.
5.3 Avslutning
Det är sannerligen intressant att granska och analysera texter ingående och visst är det förvånande när man ser resultat som man vid första läsning av texterna inte alls ser. Jag hade inte alls väntat mig ett så tydligt resultat som ändå meningslängderna och ordförråden gav, där texten från 2019 har långa meningar som ökar kraven på läsaren. Dessutom visar det sig att det sig att det finns mer formella inslag, till exempel ingen jagform i texten från 2019, även om jagform idag är mer accepterat även i formella texter så anses det mer formellt att inte synas i texten. Dock är det inte det avgörande i den här undersökningen. Texten från 2019 är svårare att läsa än texten från 1999 med tanke på den breda målgruppen, vilket beror på ordförråd och meningslängd. Textens grafiska form följer den grafiska profilen som Svenska kyrkan har utformat. Om man jämför mitt resultat med vad Arponen (2016) kom fram till så skiljer sig resultatet åt eftersom hon i hennes studie kom fram till att språket blivit mer informellt under 100 år medan jag i min studie fann att språket fått mer formella drag på 20 år. Det är olika tidningar vi undersökt, med olika målgrupper och även olika slags texter vilket har en betydande roll och det kan vara därför de påvisar så olika resultat.
Referensförteckning
Arponen, C. (2016). Utvecklingen av tidningsspråket det senaste århundradet. En analys av
VLT:s nyhetsartiklar 1915 – 2015. Västerås: Mälardalens högskola. Tillgänglig:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1023426/FULLTEXT01.pdf (2020-08-26)
Björnsson, C-H. (1968). Läsbarhet. Stockholm: Liber AB.
Gunnarsson, B-L. (2007) Inledning. Gunnarsson, B-L & Karlsson, A-M (red.) Ett vidgat
textbegrepp. TeFa nr 46, s.7–19. Uppsala: Uppsala universitet. Tillgänglig:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:54389/FULLTEXT01.pdf (2020-08-30)
Hellspong, L. (2001). Metoder för brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur AB.
Hellspong, L & Ledin, P. (1997). Vägar genom texten: Handbok i brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur AB.
Häger, B. (2014). Reporter: En grundbok i journalistik. Lund: Studentlitteratur AB. Karlsson, A-M. (2006). En arbetsdag i skriftsamhället. Malmö: Språkrådet och NE
Nationalencyklopedin AB.
Karlsson, A-M. (2007). Multimodalitet, multisekventialitet, interaktion och situation. Några sätt att tala om ”vidgade texter”. Gunnarsson, B-L & Karlsson, A-M (red.) Ett vidgat
textbegrepp. TeFa nr 46, s.20–26. Uppsala: Uppsala universitet. Tillgänglig:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:54389/FULLTEXT01.pdf (2020-08-30)
Kjellin Eriksson, C. (1999) Veckoläsning i brukskyrkan. Mitt i livet, nr 2 1999, s.6. Kjellin Eriksson, C. (2019) Unga företagare sålde ljus. Mitt i livet, nr 2 2019, s.2–3. LIX. Uträkning av LIX-värde. https://www.lix.se/index.php (2020-08-01)
Melin, L & Lange, S. (2000). Att analysera text. Lund; Studentlitteratur AB.
Patel, R & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur AB. Strand, Hans (1984). Nusvenskt tidningsspråk [Elektronisk resurs]: kvantitativa studier av
1984. Tillgänglig på Internet:
http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:571618/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2020-08-30).
Strömqvist, S. (2019). Uppsatshandboken. Lund: Studentlitteratur AB. Svenska kyrkan. Västanfors – Västervåla församling.
https://vastanfors.svenskakyrkan.se/index.php (2020-08-01)
Wallroth, E. (2010). Ett reportage i tre tidningar – En journalistisk studie i olika tidningars
arbetsprocess och slutprodukt. Luleå: Tekniska universitetet. Tillgänglig:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1027209/FULLTEXT02 (2020-08-20)
Öberg, A. (2019). Skriver samhällsskydd och beredskap tillräckligt lättläst? En textanalys av
samhällsinformation. Västerås: Mälardalens högskola. Tillgänglig:
Bilagor
Bilaga 2. Mitt i livet reportagetext Veckoläsning i brukskyrkan nr 2, s.6 1999
