Kvalitetsrapport 2019-2020

(1)

Kvalitetsrapport 2019-2020

Hersby gymnasium

NAMN TITEL DATUM

Patrik Nimmerstam Rektor 2020-06-22

(2)

Innehållsförteckning

1 Förutsättningar för genomförande ... 4

2 Metoder och verktyg som har använts för uppföljning och utvärdering ... 4

3 Normer och värden ... 4

3.1 Måluppfyllelse ... 4

3.2 Frågeställningar ... 4

3.3 Analys och bedömning av området ... 6

4 Kunskaper / Bedömning och betyg ... 6

5 Elevernas ansvar och inflytande ... 11

6 Utbildningsval, arbete och samhällsliv ... 12

7 Rektors ansvar ... 14

8 Ledarskap för lärande... 15

9 Tillgänglighet ... 16

10 Digitalisering ... 17

11 Sammanfattande analys och prioriterade utvecklingsområden ... 19

(3)

(4)

1 Förutsättningar för genomförande

Skolans ledning består av en rektor och tre biträdande rektorer. De sistnämnda har ansvar för olika program. En av de biträdande rektorstjänsterna har varit vakant under slutet av vårterminen.

Under året har det också funnits en utökad ledningsgrupp, i vilken de sex programlagssamordnarna ingått förutom rektorerna.

Personalgruppen är stabil. Inför läsåret rekryterades fyra nya lärare. Totalt har skolan cirka 67 heltidstjänster, som innehas av 77 personer. 97,5% av lärarpersonalen är legitimerad. Övrig personal består av 19 personer. Kuratorstjänsten har varit vakant under slutet av vårterminen. En full klass består av 32 elever.

Skolan är dimensionerad för 990 elever. Vid vårterminens slut var 991 elever inskrivna.

Skolan har vackra och förhållandevis moderna lokaler med en stor skolgård som möjliggör olika typer av idrottsaktiviteter. Under perioden med distansundervisning under våren -20 har lokaler i F- huset renoverats. Skolan är välutrustad.

2 Metoder och verktyg som har använts för uppföljning och utvärdering

Underlag för årets kvalitetsrapport har varit:

- Den länsgemensamma gymnasieenkäten med uppföljningsenkät till eleverna på vissa områden - Betygsresultat

- Läsårsutvärdering programlag och ämneslag

- Utvärdering distansundervisning för både elever och lärare - Medarbetarsamtal

- Andra typer av samtal med elever, vårdnadshavare och medarbetare - Utvärdering elevhälsa

3 Normer och värden

3.1 Måluppfyllelse Nämndens mål:

3.1.1 Barn, elever och personal ska uppleva en trygg och inspirerande miljö

Indikatorer Utfall 2020 Utfall 2019

Gy 2: Jag känner mig trygg på min skola 89 % 90 %

3.2 Frågeställningar

3.2.1 Beskriv hur ni på skolan arbetar för att utveckla elevernas förståelse för vårt samhälles demokratiska värderingar. (Avser inte området för elevers inflytande)

Demokratiska värden är en del av den vanliga undervisningen, och ingår som en självklar del i vår läroplan. I vissa ämnens kursplaner lyfts dessa frågor även specifikt. Våra elever har ett stort intresse av att diskutera den typen av frågor.

Kuben-projektet avslutades månadsskiftet augusti-september där Hersby deltog i utställningen i Kungsträdgården. Hersbys tema var rätten att inte diskrimineras Vi hade också musikelever som

(5)

deltog på stora scenen. En elev talade också på Förintelsens minnesdag i Stadshuset om Hersbys arbete kring dessa frågor.

MR-vecka (mänskliga rättigheter) skulle genomföras, men p g a distansundervisningen blev den väldigt annorlunda och genomfördes inte fullt ut. Vissa aktiviteter kunde inte genomföras.

Pride-dag genomfördes digitalt under våren bl a genom föreställningen "Komma ut" med uppföljande diskussioner i klasserna.

Hersby är certifierad Amnesty-skola, och olika aktiviteter har genomförts såsom en Amnesty-dag i oktober.

Värdgrundsgruppen har jobbat under året och består av personal och elever. Gruppens arbete syftar till att skapa ett tillåtande klimat och bättre sammanhållning.

Fredagsfemman är ett pågående biståndsprojekt.

Internationella föreningen drivs av elever och jobbar hårt för att inkludera alla elever på skolan, oavsett program.

Skolledningen har haft kontinuerliga möten med elevrådsstyrelsen för att diskutera angelägna frågor. Elevrådet har varit en del av ELD.

Hersby präglas av många gamla traditioner som tyvärr ofta är exkluderande. Vi måste jobba vidare med att förändra förhållningssätt för att skapa en mer inkluderande miljö.

3.2.2 Hur arbetar ni för att aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter?

Skolan har en kraftig övervikt av pojkar. Drygt 60% av skolans elever är pojkar.

Trots det är flickor betydligt mer aktiva i olika demokratiska organ. Såväl elevrådets som

elevkårens ordföranden var exempelvis flickor. Flickor har en tydlig position på skolan och blir ofta talespersoner för olika åsikter och viljor. De har fler åsikter som de också framför och i enkäter är flickorna vanligtvis mer kritiska.

Detta är ett utvecklingsområde, som vi exempelvis skulle kunna jobba med på MR-veckan. Vi måste också analysera varför flickorna är mer kritiska i sina åsikter för att kunna sätta relevanta mål.

3.2.3 Hur säkerställer ni att Lidingö stads riktlinjer för anmälan om kränkande behandling efterlevs?

Värdegrundsgruppen har tagit fram en presentation som alla mentorer har diskuterat på mentorstid.

Presentationen handlar bl a om skillnad mellan kränkning och diskriminering.

Elevhälsan följer upp att händelser som kommer till deras kännedom också anmäls.

Distansundervisningen ledde till en minskning av antalet anmälda händelser.

Det som händer på Hersby är ofta subtilt och inte tydligt. Därför finns sannolikt ett mörkertal i antalet verkliga kränkningar jämfört med det som anmäls.

(6)

3.3 Analys och bedömning av området 3.3.1 Normer och värden

Analys

Hersby är en trygg och lugn skola, även om det finns gamla strukturer och traditioner som kan verka exkluderande för vissa elever. Skolans storlek och uppdelning i olika byggnader medför en fysisk distans som försvårar att uppnå en sammanhållning. På skolan finns inte heller en naturlig träffpunkt för alla elever, eftersom cafeterian är för liten.

Många aktiviteter sprids inte utanför gruppen av eldsjälar som driver dem. Det beror delvis på skolans storlek. Många elever har också ett väldigt fokus på de akademiska studierna som resulterar i betyg.

Utvecklingsområden

- Stärka elevrådet, så att de anordnar aktiviteter för hela skolan istället för att enbart elevkåren genomför aktiviteter

- Utveckla värdegrundsgruppens arbete så att deras arbete blir mer utåtriktat.

- Förstärka elevhälsans kuratorsfunktion, så att den mer kan arbeta förebyggande i bl a klassrum

4 Kunskaper / Bedömning och betyg

4.1 Måluppfyllelse Nämndens mål:

4.1.1 Alla barn och elever ska möta ett lärande och ges möjlighet att utvecklas till sin fulla potential, så att de vid utbildningens slut uppnår minst betyget E i samtliga ämnen

Gy 2: Mina lärare hjälper mig att förstå vad jag ska göra för att förbättra mina studieresultat

26 % 37 %

Enhetens mål/effektmål:

4.1.1.1 Likvärdig bedömning

Förväntade effekter/resultat

- Mer fokus på enskilda elever och klassers utveckling genom diskussion över ämnesgränser i programlagen

- Synliggöra skillnader mellan och inom ämnen vad gäller bedömningar.

- Omdömen som skrivs på ett mer likartat sätt Utvärdering

Arbetet har påbörjats men det är fortfarande spretigt. Olika programlag har kommit olika långt i synen på värdet av diskussioner över ämnesgränser.

Ett arbete kring bedömning inom programlagen påbörjades under hösten. Vårens

distansundervisning förändrade snabbt förutsättningarna för detta arbete, och tvingade såväl ämnes- som programlag till nytänkande. Många som tidigare har varit fasta i sitt tänkande har tänkt nytt.

(7)

Utvecklingsområden:

- Omdömen inför utvecklingssamtal - Genomförande av utvecklingssamtal

Gy 2: Mina lärare har informerat mig om vad som krävs för att uppnå de olika betygen

39 % 53 %

Gy 2: Mina lärare hjälper mig att förstå vad jag ska göra för att förbättra mina studieresultat

26 % 37 %

Gy 2: Mina lärare informerar mig under kursens gång, om hur jag ligger till

27 % 43 %

Gy 2: Mina lärare samarbetar kring mitt lärande 29 % 36 %

Gy 2: Undervisningen motiverar mig till att vilja lära mig mera

25 % 28 %

4.1.1.2 Skapa samsyn kring arbetet runt eleverna genom programlag

Alla arbetar med eleverna i fokus för att förbättra resultaten.

Utvärdering

Programlagens arbete har inte satt sig, men påbörjats. Diskussioner pågår i lagen kring elever och klasser i betydligt större omfattning än tidigare.

Vi kan se att elevernas resultat har förbättrats, vilket kan bero på att lärarnas samarbete kring eleverna genom programlagen har ökat. Fler lärare har varit engagerade i elevernas studier.

Elevernas syn på utvecklingssamtalen är negativ. Mentorerna genomför också dessa samtal på olika sätt, ofta utifrån sin egen syn på rollen som mentor.

Programlagen har också på ett samlat sätt rapporterat till skolans specped-grupp Utvecklingsområde:

- Fortsätta att utveckla programlagen - Utveckla mentorsrollen

Nämndens mål:

4.1.2 Lidingös elever ska ha Sveriges högsta meritvärde/betygspoäng

4.1.2.1 Att vid läsårets slut ha ökat andelen elever som tar gymnasieexamen på respektive program

Att 90 % av eleverna får gymnasieexamen - SA 80%

- EK 95%

- NA 95%

- TE 75%

(8)

Utvärdering Måluppfyllelse:

89,8% uppnådde gymnasieexamen av alla elever. Målet är därmed i princip uppnått. Skolverket väljer dock i sin statistik att bortse från elever som inte har läst 2500 poäng. Enligt Skolverkets definition skulle Hersbys måluppfyllelse vara 93,0%.

Måluppfyllelse per program (Skolverkets definition inom parentes) - SA 82,5% (89,7)

- EK 95,0% (97,4) - NA 95,4% (97,6) - TE 66,7% (66,7)

Att notera är dock att TE-programmet är ett mycket litet elevantal i jämförelse med övriga program.

Vi har uppnått målen för skolan i stort samt på samtliga program, förutom på TE.

Programlagen har haft en påverkan för resultaten, där fler lärare har jobbat runt elevgrupperna.

Arbetet för att stärka lärarnas förmåga att genomföra anpassningar för eleverna har också haft en effekt. Programlagen har även jobbat med att skapa generella anpassningar per klass.

Gy 2: Mina lärare har informerat mig om vad som krävs för att uppnå de olika betygen

39 % 53 %

Elevers genomsnittliga betygspoäng i den kommunala gymnasieskolans slutbetyg.

4.1.2.2 Inte högre andel elever med indraget studiebidrag p g a frånvaro än genomsnittet i Stockholms län

- fler elever uppfyller minst E i 2250p - ökad andel elever med gymnasieexamen Utvärdering

Kan tyvärr inte utvärderas, eftersom vi gick över till distansundervisning och därmed förändrade förutsättningar för frånvarorapportering.

4.2.1 Beskriv hur ni arbetar med att upptäcka och stödja elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd.

På skolan finns en specialpedagog och fyra lärare som har tid avsatta i sina tjänster att arbeta med elever som är i behov av stöd och särskilt stöd.

Vid programlagstillfällen diskuteras elever. Programlagen är organiserade efter skolans olika program och där sitter också elevernas mentorer.

Arbetsgången för elever i behov av stöd är:

1. När en elev i behov av stöd aktualiseras för mentor detta vidare till EHT- genom att anmäla via blanketten "Anmälan till EHT".

(9)

2. Vid EHT-mötet tas anmälan upp och där beslutas om eleven behöver kopplas till specialpedagogiksgruppen.

3. Specialpedagogiksgruppen träffas på konferenstiden på torsdagar och fördelar där vilka elever som ska kallas och av vem i gruppen.

4. Specialpedagogiksgruppen kallar eleven via V-klass.

5. Återkoppling till EHT och till mentorn, beroende på ärendet.

6. Mentorn tar upp eleven i programlagen, beroende på ärendet (om det är info som får kommuniceras).

7. Vid behov av och i samband med att man utreder för särskilt stöd går specialpedagogiksgruppen ut i programlagen för att ta in information om eleven.

-Rutinerna har presenterats för all personal den 7 jan 2020 och skickats ut via mejl.

- All personal får återkoppling av EHT och allt dokumenteras under "Elevloggen" och

"Anpassningar" i V-klass.

Rutinen är i och för sig bra, men ännu inte förankrad. Den behöver också utvärderas efter att ha varit i funktion i ett läsår för att eventuellt revideras.

Vi har också upptäckt att viss information dolts för vissa lärare, beroende på hur informationen har dokumenterats i Vklass.

4.2.2 Beskriv hur skolan arbetar för att utmana varje elev att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.

Lärarna har ett starkt fokus på det akademiska uppdraget. Lärarna har även hög kompetens och skolan har en mycket hög andel lärare som är behöriga.

Många elever har även själva högt uppsatta mål och ett starkt fokus på betyg.

Studiebesök genomförs, föreläsare bjuds in och vi erbjuder ett relativt stort antal avancerade kurser som elever kan välja som valfria kurser (åtminstone 200 poäng).

Arbetet med generella anpassningar för alla klasser, som programlagen tagit fram, är till för att gynna samtliga elevers kunskapsutveckling i klasserna.

4.2.3 Hur säkerställer ni att alla elever känner till mål och kunskapskrav i de olika kurserna och förstår på vilka grunder betyg ges?

Lärarna har i uppdrag att regelbundet prata med sina elever i sin kurs.

Ett gemensamt PM för att styra upp hur omdömen formuleras har skapats som instruktion inför utvecklingssamtalen. Det har dock inte fungerat på ett tillfredsställande sätt, och vi måste utveckla detta vidare under nästa läsår.

Det ser mycket olika ut inom ämnen och mellan lärare. Det finns goda exempel på att eleverna har mycket god kännedom om mål och kunskapskrav, men det finns även exempel på motsatsen.

Tyvärr ser vi att vi fortfarande har för många lärare som inte tillräckligt tydligt kan förklara kunskapskraven. Det finns ett för starkt fokus i undervisningen mot examinationen hos många lärare. Ett utvecklingsområde är därför att flytta fokus till vad man undervisar om och hur för att formativt kunna stödja elevernas kunskapsutveckling.

Många ämnen har avgränsat momenten inom kursen, vilket gör att en kurs är uppdelad i olika moment som är isolerade från varandra. Ett utvecklingsområde är därför att kurserna ska uppfattas

(10)

som en helhet.

4.2.4 Hur arbetar ni för att utbildningen ska vara likvärdig för alla klasser, grupper inom skolan?

Programlag har inrättats för att åstadkomma en likvärdighet inom programmet vilket har gett en möjlighet att arbeta för att skapa likvärdighet för klasser, och inte bara inom ämnen.

Ämneslagen har regelbundna konferenser för att möjliggöra diskussioner om likvärdighet inom kurser och ämnen. Samsynen inom olika ämneslag varierar. Det är ett utvecklingsområde att alla ämneslag ska ha en samsyn.

Elever i behov av anpassningar ges samma förutsättningar för att genomföra prov och examinationer oavsett klass och ämne.

Eleverna ges möjlighet till inflytande genom olika grupper, som exempelvis elevråd och

programråd. Programråden har dock inte haft möjlighet att mötas efter det att skolan övergick till distansundervisning.

Inför nästa läsår har skolledningen också styrt innehållet i de s k "a-dagarna", så att programlagen har i uppdrag att genomföra minst en aktivitet som inte är examination.

4.3 Analys och bedömning av området 4.3.1 Kunskaper / Bedömning och betyg Kunskaper

Andel elever som lämnar Hersby med gymnasieexamen:

Totalt EK NA SA TE

2 019 91,9 % 95,2 % 91,3 % 90,6 % 80,0 %

2 020 93,3 % 98,3 % 97,6 % 89,7 % 66,7 %

Genomsnittligt betygspoäng för elever med examen:

2 019 15,6 15,4 16,5 14,9 14,4

2 020 15,5 15,1 16,5 14,9 14,4

Genomsnittligt betygspoäng för elever med examen och studiebevis:

2 019 15,1 15,1 15,9 14,3 13,2

2 020 15,1 15,1 16,4 14,5 12,5

Andelen elever som lämnat Hersby med gymnasieexamen har ökat med 1,4 procentenheter. Det är tredje året i rad andelen elever med gymnasieexamen har ökat i förhållande till föregående år. Vi har alltså förbättrat våra resultat genom att få igenom fler elever men ändå med i stort sett bibehållet genomsnittligt betygspoäng.

EK-programmet har dock sänkt betygssnittet med 0,3 poäng. Den sannolika orsaken är att fler elever samtidigt har nått examen, eftersom man har behållit betygspoängen på alla elever

(11)

(gymnasieexamen + studiebevis).

TE-programmet är vårt elevantalsmässigt minsta program. Flera av eleverna på programmet överraskades av programmets innehåll. Redan efter åk 2 noterade elevhälsan att flera elever inte skulle komma att nå examen. Därför erbjöds en grupp elever att gå om, men endast en accepterade.

Distansundervisningen vi hade från mitten av mars har inte haft någon negativ inverkan på andelen elever som har tagit examen. Ingen elev har fallit igenom p g a distansundervisningen. Inte heller kan vi se någon positiv inverkan för helheten.

Utvecklingsområde

- Tidigare identifiera elever med studiesvårigheter för att kunna sätta in insatser under pågående kurs och inte efter det att betyg har satts.

- Utveckla bedömningen får en mer formativ funktion så att fler elever förstår hur de ligger till och vad som krävs för att förbättra sina resultat.

- En likvärdighet i hur resultat dokumenteras i Vklass

5 Elevernas ansvar och inflytande

5.1 Måluppfyllelse 5.2 Frågeställningar

5.2.1 Hur arbetar skolan för att ge eleverna inflytande över utbildningen? Skriv särskilt fram hur de ges möjlighet till inflytande över sitt eget lärande.

Skolledningen har haft kontinuerliga möten med elevrådsstyrelsen där deras synpunkter har fångats upp och förts vidare till medarbetarna eller i form av olika beslut/åtgärder.

Detta läsår skulle även programlagsråd införas för att kunna ha diskussion om frågor som är

programanknutna. Några programlag har genomfört några sådana möten, men arbetet har avstannat efter övergången till distansundervisning.

Eleverna har möjlighet att välja bland ett stort antal valbara kurser. Det ger möjlighet till fördjupning efter intresse och/eller behörighetskrav.

Efter gymnasieenkäten har ett arbete påbörjats i programlagen för att identifiera vad eleverna vill ha inflytande över och på vilket sätt. En fördjupande enkät till åk 2-eleverna har genomförts för att få svar på vad eleverna menar med sina svar i gymnasieenkäten. Deras svar har analyserats under junidagarna.

Två enkäter har genomförts bland eleverna kring distansundervisning. En enkel till alla elever, och en fördjupad till utvalda klasser. Resultaten från den första enkäten presenterades för personalen för att utveckla distansundervisningen. Resultaten från den fördjupade enkäten har analyserats och presenterats i en utvärdering för nämnden i juni.

5.2.2 Hur arbetar skolan så att eleverna utvecklar sin förmåga att ta ansvar för den fysiska och psykiska arbetsmiljön?

Värdegrundsgruppen, som består av både medarbetare och elever, har jobbat hela året. De har bl a identifierat otrygga platser, genomfört sociala aktiviteter samt arrangerat föreläsningar och andra

(12)

besök utifrån. De har även fortsatt sitt arbete vid övergången till distansundervisning.

Hälsosamtal genomförs av EMI och strukturella frågor som kan identifieras i samtalen lyfts i EHT.

Elevskyddsombudet var med på skyddsronden.

Våra utmaningar är större vad gäller psykisk arbetsmiljö än den fysiska. Eleverna är väldigt fokuserade på sina prestationer vilket leder till stress. Elevhälsan har i olika klasser diskuterat frågan om "egenvård" för att minska eller kunna hantera stress.

Vid övergången till distansundervisning är den psykosociala arbetsmiljön för eleverna en stor utmaning som är svår att ta hand om. Elevhälsan har haft många digitala samtal med enskilda elever som upplevt en problematisk arbetssituation i samband med distansundervisningen.

Inför nästa läsår förstärks elevhälsan med en ytterligare kuratorstjänst.

Utvecklingsområden:

- Stärka och utveckla elevhälsans förebyggande arbete

- Gemensamma aktiviteter som inkluderar alla på skolan, programmet eller klassen - Utveckla mentorsrollen

5.3 Analys och bedömning av området 5.3.1 Elevernas ansvar och inflytande

Eleverna upplever enligt gymnasieenkäten i liten utsträckning att de har inflytande. Vi har, genom en fördjupande enkät, försökt identifiera vad eleverna menar med inflytande för att kunna förbättra resultaten. Elevernas svar i den fördjupande enkäten är inte tydliga och dessutom motsägelsefulla.

Varje programlag får i uppdrag att jobba med denna fråga under nästa läsår.

Även examinationer är ett stort stresspåslag för både elever och personal. Vi behöver jobba vidare med den frågan. Vi kan kanske bygga på de frågeställningar som uppstått i samband med

distansundervisningen, både vad gäller längd på prov samt vilka underlag som behövs för betygsättning och hur man kan samla in dem.

Utvecklingsområde:

- Enhetligt arbete över hela skolan från elevhälsan - Hur man kan examinera eleverna på olika sätt - Lärarnas egna ansvar för examinationskalendern

6 Utbildningsval, arbete och samhällsliv

6.2.1 Hur arbetar skolan för att tillgodose varje elevs behov av vägledning under utbildningen och inför framtida studie- och yrkesval?

Tre studie- och yrkesvägledare finns på skolan för att vägleda och informera eleverna om vad som gäller inför framtida val, både individuellt och på gruppnivå.

Studie- och yrkesvägledarna arbetar även med åtgärdande insatser och är en del av elevhälsan. Det

(13)

innebär ett samarbete med andra professioner för att leda eleverna till en gymnasieexamen.

Studie- och yrkesvägledarna tar med eleverna i åk 3 på nationella program till SACO-mässan inför val till eftergymnasiala utbildningar. De tar även IM-eleverna till gymnasiemässan inför val av gymnasieprogram.

- individuella vägledningssamtal i början av åk 1 där bl a programstruktur och individuell studieplan kan gås igenom

6.2.2 Hur samverkar skolan med de obligatoriska skolformerna, arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt?

Det finns goda kontakter med det lokala näringslivet framför allt via skolans UF-verksamhet samt samarbete med Rotary.

Ett initiativ har tagits för få in externa föreläsare till skolan för kortare inspirationsföreläsningar för alla elever på skolan genom kontakter med det lokala näringslivet.

IM-programmen har en samverkan med andra organisationer och näringsliv genom DUA- samarbetet.

Vi måste bli avsevärt bättre på att bygga kontakter med högskolor och universitet. Dessa samarbeten bygger ofta på goda kontakter vilket kräver tid. Vi måste satsa på att bygga dessa kontakter, det är av högsta vikt eftersom vårt uppdrag är att förbereda inför högskola och universitet.

Studiebesök genomförs i olika ämnen och verksamheter på arbetsplatser.

Utvecklingsområde

- kontakter med högskola och universitet 6.3 Analys och bedömning av området 6.3.1 Utbildningsval, arbete och samhällsliv

Vi har ett behov av att implementera en plan för skolans studie- och yrkesvägledning. Eleverna behöver mer information om vilka möjligheter som finns efter gymnasieutbildningen, både

universitet och andra yrkesutbildningar. Det arbetet måste vara likvärdigt för alla elever på skolan.

Idag får inte alla elever på skolan samma vägledning kring vidare val.

Det förebyggande arbetet måste stärkas, exempelvis genom enskilda samtal motsvarande EMI:s hälsosamtal.

Studie- och yrkesvägledare måste bli en mer naturlig del av programarbetslagen.

- genomföra arbetslivsdag

(14)

7 Rektors ansvar

7.2.1 Hur organiserar rektor arbetet för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven?

Skolans resultat bl a i den länsgemensamma enkäten för elever i åk 2 används som underlag för program- och ämneslagens planering av aktiviteter under kommande läsår.

Program- och ämneslagen har utvärderat årets arbete med hjälp av en gemensam enkät. Även distansundervisningen har utvärderats i en egen enkät samt tillsammans i ämneslagen.

När det gäller målen om kunskapsresultat har vi differentierat målen per program, med utgångspunkt i förra årets resultat och följer upp med hjälp av Skolverkets officiella statistik.

Vissa frågor har skolledningen följt upp med elevrådsstyrelsen.

Förstelärarna fick ett uppdrag att analysera vad som gör det relevant för eleverna att närvara på lektionerna. Det uppdraget gavs som en del av målet att öka elevernas närvaro. Uppdraget har återrapporterats till såväl skolledning och kollegiet. Övergången till distansundervisning innebar dock att fortsättningen av det arbetet pausats.

Rektorsgruppen följer regelbundet upp arbetet i Stratsys.

7.2.2 Hur samverkar skolans lärare så att eleverna får ett sammanhang i sina studier?

De nya programlagen ger möjligheter till samverkan. Där har man diskuterat hur närvaron kan förbättras samt påbörjat en diskussion om bedömning med syfte att skapa en likvärdighet inom programmen.

Inom ämneslagen pågår ett arbete som leds av förstelärarna kring vad som gör undervisningen relevant för eleverna i syfte att öka närvaron.

Detta har berörts i ovanstående områden.

Övergången till distansundervisning innebär dock att många saker inte har fullföljts hela året ut, eftersom fokus flyttades till att få distansundervisningen att fungera.

7.3 Analys och bedömning av området 7.3.1 Rektorns ansvar

Skolan är stor vilket gör att fler behöver bli inblandade i att driva och följa upp. Den nya programlagsorganisationen med programlagssamordnare behöver utvecklas och samordnarna behöver bli mer delaktiga.

Betygsresultaten mellan både klasser och ämnen skiljer sig. Lärarna måste involveras i att analysera orsakerna till detta. Även frågan om bedömningars syfte och användning måste diskuteras inom både programlag och inom ämnen.

En utbildningsinsats ska genomföras kring UDL (universal design for learning) för ökad tillgänglighet.

Vi ser att vi har elever som börjat detta läsår på NA egentligen vill gå på EK och SA. Det har också lett till att antagningspoängen detta år var lägst på NA. Det beror på att elever tydligen i första hand

(15)

väljer Hersby som skola, inte det specifika programmet. Tidigare år har vi kunnat lösa vissa interna förflyttningar av elever då lediga platser har uppstått. Situationen idag, med en pandemi, gör att de möjligheterna minskar då rörligheten minskar.

8 Ledarskap för lärande

8.2.1 På vilket sätt har det kollegiala lärandet bidragit till det professionella lärandet och en faktisk utveckling av undervisningen?

Distansundervisningen har gett dela-kulturen en kraftig skjuts. Lärarna har behövt samarbeta för att klara av den snabba omställningen. Det gör också att lärare har sett vinsterna med att samarbeta, vilket man kan ta med sig i det kommande arbetet.

Distansundervisningen har också utvecklat undervisningen, genom att man hittat andra vägar att examinera, stödja elever individuellt och vikten av en tydlig struktur på undervisningen.

Programlagen skapar möjligheter för kollegialt lärande över ämnesgränser vilket i sin tur kan leda till en större samsyn.

Hersby deltog för andra året i rad på Dela-dagen.

- en intern dela-dag

8.2.2 Vilka utmaningar har skolan haft när det gäller att skapa goda förutsättningar för lärande i varje klassrum, dvs. att det råder trygghet och en anda av samspel och samarbete. Hur har ni arbetat med dessa utmaningar och vilka effekter har det gett?

Skolans storlek är en utmaning i det att samsyn och informationsutbyte försvåras. Vissa klassrums storlek ger också sämre förutsättningar.

Det är en utmaning att få alla lärare att ha samma inställning till yrkesrollen.

I de flesta klassrum råder studiero och vi har många medarbetare som stödjer elever på ett positivt sätt. Det finns en hög kompetens i personalgruppen.

Enkäterna tyder på att det finns en utvecklingspotential i relationen och kommunikationen elev- lärare

- relationen och kommunikationen mellan lärare och elever 8.3 Analys och bedömning av området

8.3.1 Ledarskap för lärande

Lärare behöver vara starka ledare i klassrummet samt ta ansvar för helheten för att kunna nå höga resultat. De behöver förses med verktyg för hur ett gott ledarskap i klassrummet kan utövas.

Programlagen är ett instrument för att kunna föra en öppen och konstruktiv diskussion om

(16)

undervisningsfrågor kring elever där man tar till sig goda exempel. För att åstadkomma det behöver programlagssamordnarna stärkas i sina roller. De har genomgått en utbildning vilken kommer att följas upp under våren.

Medvetenheten om varje medarbetares ansvar för helheten måste ökas.

9 Tillgänglighet

9.1 Måluppfyllelse Enhetens mål/effektmål:

9.1.1 Hersby upplevs som en tillgänglig skola

- Lärare arbetar med generella anpassningar i klassrummen - Färre elever med betyget F

- Fler elever får möjlighet att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.

Utvärdering

Alla programlag har tagit fram generella anpassningar för samtliga klasser.

Eleverna svarar negativt i enkäter om hur de får stöd att nå så långt som möjligt i sin

kunskapsutveckling. Samtidigt ser vi att andelen elever som tagit gymnasieexamen har ökat. I uppföljande enkät till eleverna kan eleverna inte ge någon klar och entydig bild över vad de önskar för att svara mer positivt inom detta frågeområde.

257 F sattes 2019 209 F sattes 2020

Fler elever har tagit gymnasieexamen. Programlagen, som har jobbat runt eleverna, har fångat upp elever på ett annat sätt än tidigare. Arbetet för att öka närvaron har också påverkat.

Gy 2: Det är variation på arbetssätten under mina lektioner

26 % 37 %

Gy 2: Jag får extra hjälp om jag behöver 49 % 57 %

Gy 2: Undervisningen motiverar mig till att vilja lära mig mera

25 % 28 %

9.2.1 Vilka utmaningar har skolan haft när det gäller tillgänglighet och hur har ni arbetat med dessa?

Lärarna har haft väldigt olika kompetens inom området. Kompetensutveckling har genomförts på olika nivåer och vid olika tidpunkter

- elevhälsan tillsammans med skolledning

(17)

- programlagen tillsammans med skolledning och elevhälsa - arbete i programlagen med central specialpedagog

- hela personalgruppen

Två lärare har deltagit i UDL-utbildning och ingår i en grupp tillsammans med Högsätra skola för att fortsätta arbetet.

En utmaning har varit att samla hela personalgruppen. Det har också varit en utmaning för vissa lärare att inse att detta är en del av uppdraget. Specialpedagogikgruppen har lagt ner mycket tid på att hantera allt praktiskt arbete runt anpassningar och säkerställa att elever får det stöd de behöver.

9.2.2 På vilket sätt har tillgänglighetsarbetet bidragit till utveckling av undervisningen och vilka effekter har ni sett på elevernas lärande?

Alla klasser har generella anpassningar framtagna av programlagen. Detta har sannolikt ökat tillgängligheten.

Distansundervisningen gör det dock mycket svårt att veta orsak och verkan under året.

Distansundervisningen har uppenbarligen passat vissa elever mycket bra, medan andra har missgynnats.

Den påbörjade kompetensutvecklingsinsatsen kommer att återupptas nästa läsår för att långsiktigt åstadkomma en kulturförändring.

9.3 Analys och bedömning av området 9.3.1 Tillgänglighet

Arbetet går åt rätt håll, men det är ett mycket långsiktigt arbete eftersom det krävs förändringar av förhållningssätt och elevsyn.

Vissa erfarenheter har gjorts under distansundervisningen som kommer att vägas in i det fortsatta arbetet.

Kommunikationen mellan lärare och elever måste förbättras. Alla lärare måste förstå läroplanens uppdrag att åstadkomma inlärning, inte bara undervisning.

10 Digitalisering

10.1 Måluppfyllelse Enhetens mål/effektmål:

10.1.1 Höja lägstanivån i IT-kompetens inom personalgruppen

- Fler lärare känner sig bekväma i sin IT-användning - Eleverna möts av en större likvärdighet i undervisningen Utvärdering

Workshops har genomförts löpande under året med fokus på det som medarbetarna efterfrågat samt

(18)

de behov skolans IKT-pedagog har identifierat.

I samband med skolans stängning 18 mars genomfördes en omfattande workshop inför distansundervisningen. Eftersom det blev ett skarpt behov för alla att arbeta digitalt med

distansundervisning blev motivationen hög och en snabb utveckling skedde. Det blev också tydligt att våra system fungerade.

Elever och vårdnadshavare uttrycker att de är nöjda med hur distansundervisningen fungerat.

Lärdomen är att verklig utveckling sker när alla upplever att det finns ett tydligt behov av att skaffa sig kompetensen. Skolans lägstanivå var, i ett skarpt läge, högre än förväntat.

Distansundervisningen i sig har varit en enorm kompetensutveckling, som förändrat mer under några månader än flera års kompetensutveckling tidigare har gjort. Det visar på vikten av att alla förstår vad man ska ha ny kompetens till.

10.2.1 Vilka utmaningar har skolan haft när det gäller digitaliseringen och hur har ni arbetat med dessa?

Fr o m 18 mars gick Hersby gymnasium över till distansundervisning, vilket gjorde att många saker ställdes på sin spets. Tidigare har bilden varit splittrad. Några lärare har varit mycket digitala, medan andra inte har följt med. När skolan ställde om till distansundervisning blev det helt plötsligt nödvändigt för alla att bli digitala. Det lyckades över förväntan och visar att utveckling ibland måste drivas av att det finns ett behov av den. Den digitala utvecklingen har under denna termin varit större än under många år sammantaget.

Omställningen har visat på vikten av att det finns minsta gemensamma nämnare som alla lärare följer för att det ska vara någon likvärdighet och för att eleverna ska kunna känna igen sig och veta hur de ska hitta och arbeta. Trots att det tidigare har funnits instruktioner om vad alla lärare ska publicera var har det inte alltid fungerat. Omställningen till distansundervisning gör att följsamheten nu är betydligt större. Men det är fortfarande en utmaning att få alla i en stor verksamhet att hålla sig till de beslut som har fattats. Saker har också en tendens att driva sig själva, vilket gör att några helt plötsligt kan göra på ett annat sätt utan att de egentligen själva har uppfattat att de då avviker från de gemensamma besluten.

Tekniken har fungerat mycket bra och det var en stor fördel att alla system redan fanns på plats när beslutet kom om distansundervisning.

10.2.2 På vilket sätt har digitaliseringen bidragit till utveckling av undervisningen och vilka effekter har ni sett på elevernas lärande?

Våra kunskapsresultat är färre satta F och fler som lämnade skolan med gymnasieexamen. Om distansundervisningen har påverkat detta vågar vi inte ha någon uppfattning om. I enkäten som genomförts finns antydningar om att högpresterande elever, samt vissa elever med svårigheter har gynnats av distansundervisningen, medan bilden för den stora gruppen elever däremellan är splittrad.

Distansundervisningen har lett till att tankar kring bedömningar och vilka underlag som krävs för betygsättning har diskuteras och man har också utmanats till att tänka annorlunda.

Delakulturen har förstärkts bland lärarna där lärare har delat med sig kring lösningar av problem, upptäckter och andra lösningar man har hittat på problem man har ställts inför.

(19)

10.3 Analys och bedömning av området 10.3.1 Digitalisering

När man ställs inför ett konkret behov sker utveckling snabbt och alla blir engagerade i att hitta lösningar utanför tidigare grupperingar.

Analyser kring effekter på resultat är mycket svåra att göra. Läsåret har inneburit många olika förändringar, och att dra slutsatser om vilken förändring som lett till vilket resultat låter sig inte göras.

11 Sammanfattande analys och prioriterade utvecklingsområden

Hersby är en trygg skola med goda studieresultat. Både våra elever och lärare har fokus på skolans kunskapsuppdrag. Det finns också en stark vilja på hela skolan att den ska uppfattas som en bra och positiv verksamhet. Vi har också för tredje året i rad lyckats med att höja kunskapsresultaten.

För att fortsätta denna positiva trend och ytterligare utveckla Hersby i positiv riktning kommer vi att prioritera följande utvecklingsområden läsåret 20/21:

- Kommunikationen lärare - elev, för att åstadkomma en formativ bedömning som gör att eleverna förstår hur de ligger till och vad de kan förbättra, förbättra utvecklingssamtalen så att de blir ett värdefullt redskap i denna kommunikation och där resultat tydligt återkopplas på ett likvärdigt sätt oavsett program, ämne eller lärare.

- Utveckla mentorsrollen så att alla mentorer förstår uppdragets innebörd och även lever upp till detta.

- Utveckla värdegrundsgruppen och elevrådet så att deras arbete blir mer utåtriktat och en naturlig del av skolans arbete för att skapa ett inkluderande klimat.

- Tidigare identifiera elever med studiesvårigheter för att kunna sätta in insatser under pågående kurs och inte efter det att betyg har satts.