• No results found

Prästgårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Prästgårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Prästgårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Grunduppgifter

Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, Grundskola 1 - 6, Fritidshem, Norra 1-6 basgrupp, Grundsärskola.

Ansvariga för planen Organisationsnivå: Rektor Individ- och gruppnivå: All personal, Trygghetsteamet Vår vision

På Prästgårdsskolan ska ingen elev bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Alla skall känna trivsel, trygghet och glädje.

All personal skall känna ansvar för att ”alla barn är allas barn” och vi respekterar varandra.

Detta innebär att alla vuxna på vår enhet är goda förebilder för barnen då det gäller hur man agerar i situationer där man umgås med varandra.

Ingen vuxen ser att ett barn far illa utan att ta itu med det.

Alla barn och vuxna på Prästgårdsskolan skall tillsammans arbeta aktivt med att främja och förebygga alla typer av diskriminering och annan kränkande behandling

Planen gäller till 2013-08-30 Elevernas delaktighet.

Intervjuer med elever från elevrådet, kamratgänget och arbetsmiljögruppen

Alla elever vet vilka vuxna som ingår i trygghetsteamet och vilka man vänder sig till, om de känner sig utsatta av kamrater eller vuxna.

Alla elever känner till innehållet i Likabehandlingsplanen (ständigt återkommande samtalsämne och alltid i början av varje termin).

Vårdnadshavarnas delaktighet.

Intervjuer med föräldrar på Skolrådsmöten, ev fokusgrupper eller utsedd arbetsgrupp med föräldrar

Skolans föräldraråd (Skolrådet) är remissinstans för Likabehandlingsplanen Planen går hem till alla föräldrar.

Planen presenteras och diskuteras på Skolrådet och föräldramöten Personalens delaktighet

Arbetslagen redogör för arbetet med Likabehandlingsplanen i sin kvalitetsredovisning och ger förslag på förbättringsåtgärder.

Förankring av planen

Sammanställning av utvärderingen och förslag till ny reviderad plan görs i slutet av varje läsår.

Alla elever känner till innehållet i Likabehandlingsplanen (ständigt återkommande samtalsämne och alltid i början av varje termin).

(2)

Utvärdering

Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats.

Kommunövergripande Arbetsmiljöenkät i år 2 och 5 Trivselenkät HT-2012 Fsk, år 1 - 6

Fritidshemmets utvärdering Utvecklingssamtal

Klassråd

Kvalitetsredovisningar

Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Elever

Personal Föräldrar

Resultat av utvärderingen av fjolårets plan

Kommunövergripande Arbetsmiljöenkät år 5 visade att några elever inte trivdes så bra.

Enkätfrågor Fritids där både barn och föräldrar har deltagit visar att alla har någon att vara med och de känner sig trygga. Det har personalen och barnet samtalat kring och barnet känner sig nu tryggt.

Årets plan ska utvärderas senast 2013-08-31

Beskriv hur årets plan ska utvärderas Enkäter

Kvalitetsredovisningar Samtal

Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor. Trygghetsteamet

Främjande insatser

Träningsorienteringsdag

Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning och Funktionsnedsättning

Mål och uppföljning Orienteringsdag för år 5 - 6. Mål: att alla elever ska kunna delta. Insats:

All ordinarie personal deltar. Personal från särskolan följer med så att de elever som är inskrivna/integrerade i särskolan ska kunna delta. Elever som på grund av sina

funktionshinder inte kan cykla får skjuts. Idrottsläraren lägger ut orienteringsbana. Ansvarig:

5 -6 ans arbetslag. särskolans arbetslag.

Datum när det ska vara klart 2013-05-27

(3)

Fadderdag

Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller

könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Mål och uppföljning: Alla elever på skolan ska känna sig trygga. Alla ska ha någon att vara tillsammans med.

Insats: Elever i år 6 planerar aktiviteter Ansvarig: elever år 6 och Trygghetsteamet Datum när det ska vara klart 2012-12-15 Fadderkontakter

Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Funktionsnedsättning och Ålder

Mål och uppföljning: Eleverna ska känna sig trygga med varandra.

Insats: Faddrarna har spontana kontakter med fadderbarnen ex teater, lässtunder och musikuppvisningar.

Ansvarig: Respektive arbetslag

Datum när det ska vara klart 2013-06-15 Goda kamratrelationer på fritids.

Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet och Funktionsnedsättning

Mål och uppföljning: Att barnen ska vara goda kamrater med varandra.

Uppföljning: enkätundersökning och sociogram

Insats: Pedagogerna stöttar barnen i deras kamratrelationer. Barnintervjuer. Det finns alltid vuxna i barnens närhet. Resursersonal är tillsatt.

Ansvarig Pedagogerna på fritids

Datum när det ska vara klart 2013-06-15 Vem är du.

Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller

könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Mål och uppföljning: Eleverna får ökad förståelse för varandras olikheter.

Insats: Elever i år 3 har fått boken "Vem är du" boken om tolerans att ta med hem. Under höstterminen kommer man att ta upp olika saker ur boken. Samtala om hur olikheter kan berika gruppen.

Ansvarig Pedagoger i år 3

Datum när det ska vara klart 2012.12.20 Gruppsamtal

Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller

könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Mål och uppföljning: Kartlägga hur kamratskapet och förhållningssättet mellan eleverna är inom klasserna.

Insats: Trygghetsteamet har gruppsamtal med pojk och flickgrupper i varje klass.

Ansvarig: Trygghetsteamet

Datum när det ska vara klart 2013-01-30

(4)

Superhjältarna

Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder

Mål och uppföljning Skapa större samhörighet mellan eleverna.

Insats Alla i klassen kämpar gemensamt för att samla poäng genom att gå cykla eller åka buss till skolan.

Ansvarig Kamratgänget och Trygghetsteamet Datum när det ska vara klart 2012-10-31 Rastaktiviteter

Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder

Mål och uppföljning: Att eleverna ska upptäcka nya aktiviteter att göra på rasterna och knyta nya kontakter eleverna emellan.

Insats: Kamratgänget ordnar olika typer av aktiviteter på rasterna.

Ansvarig: Kamratgänget, Trygghetsteamet Datum när det ska vara klart 2013-06-14

Kartläggning

Kartläggningsmetoder:

Arbetsmiljöråd

Klassråd, matråd, elevråd Kamratgängets träffar Utvecklingssamtal Arbetslagsträffar Elevhälsan

Områden som berörs i kartläggningen: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Hur eleverna har involverats i kartläggningen:

Klassråd som leds av eleverna själva där man tar upp frågor som eleverna tycker är aktuella och viktiga. Elevrådsrepresentanterna redogör för vad som diskuterats på elevrådet.

Detsamma gäller för representanter i Kamratgänget, Miljörådet, Matrådet. De olika

representanterna tar upp det som är behandlat på senaste mötet. Klassen kan också skicka med sina önskemål med klasskamraterna i de olika råden.

En stående fråga vid varje klassråd är "Läget i klassen".

Eleverna förbereder sig inför utvecklingssamtalet tillsammans med sin lärare. Eleven tar med sig dokument hem som gås igenom tillsammans med vårdnadshavare.

Hur personalen har involverats i kartläggningen:

I alla våra kartläggningsmetoder finns vuxna med.

Skolsyster har mottagning 3-dgr/v.

Kurator har mottagning 1 d/v.

Specialpedagog Trygghetsteamet Resultat och analys

(5)

Förebyggande åtgärder

Rasttillsyn

Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller

könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Mål och uppföljning: Alla ska känna sig trygga på rasten

Åtgärd: Det finns alltid minst en oftast flera vuxna ute på rasten.

Rastvakten bär gul jacka för att eleverna lätt ska kunna se den vuxne.

Motivera åtgärd: Vi vill att alla barn ska känna sig trygga.

Ansvarig: Vuxna på skolan

Datum när det ska vara klart 2013-06-15 Bussvakt

Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder

Mål och uppföljning: Att våra resande elever ska känna sig trygga när de väntar på bussarna/taxi.

Åtgärd: Personal finns alltid med vid busspåstigningsplatsen samt vid hållplatsen för taxi.

Motivera åtgärd: Det är många elever i olika åldrar som väntar på bussarna/taxi vid samma tillfälle. Det är viktigt att det finns vuxna närvarande så eleverna känner sig trygga.

Ansvarig: Personal på skolan.

Datum när det ska vara klart 2013.06.14 Schemaläggning av raster

Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Mål och uppföljning: Färre elever ute samtidigt på rast.

Åtgärd: Vi ser över vårt schema så att inte alla eleverna har rast samtidigt.

Lunchrasten som är den längsta rasten är fördelad enligt följande:

Fsk, år 1 och 2 kl 11.45-12.30 År 3 och 4 kl 10.45-11.40 År 5 och 6 kl 11.15-12.10

Eleverna äter först tillsammans sedan har man uterast.

Motivera åtgärd: För att få en lugna miljö i matsalen samt ute på rasten.

Ansvarig: Personalen

Datum när det ska vara klart 2013.06.14 Vuxna i matsalen

Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder

Mål och uppföljning: Lugn miljö i matsalen.

Åtgärd: Det finns alltid vuxna med i matsalen som äter tillsammans med eleverna.

Motivera åtgärd: Vi vill att det ska vara lugnt och tryggt när eleverna äter. Det är också ett bra tillfälle där vuxna och elever träffas utanför klassrummet.

Ansvarig: vuxna på skolan

Datum när det ska vara klart 2013-06-15

(6)

Rutiner för akuta situationer

Policy:Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling på vår skola.

Alla skall känna trivsel, trygghet och glädje.

All personal skall känna ansvar för att ”alla barn är allas barn” och vi respekterar varandra.

Detta innebär att alla vuxna på vår enhet är goda förebilder för barnen då det gäller hur man agerar i situationer där man umgås med varandra.

Ingen vuxen ser att ett barn far illa utan att ta itu med det.

Alla barn och vuxna på Prästgårdsskolan skall tillsammans arbeta aktivt med att främja och förebygga alla typer av diskriminering och annan kränkande behandling

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Grunden är arbetet i klassen. Där finns klasslärare, fritidspedagoger och de resurspersoner som arbetar i klassen.

Här ligger tyngdpunkten på förebyggande arbetet genom förhållningssätt, EQ -arbete och konflikthantering. I det förebyggande arbetet ligger att ständigt observera och reflektera kring vilka strukturer och hierarkier som finns i klassen.

På Prästgårdsskolan finns kamratstödjare i alla grupper från 8 år till 12 år. Deras roll är att hjälpa oss vuxna att bli medvetna och observanta på barnens psykosociala miljö, ur barnens perspektiv.

Vi uppmuntrar eleverna att alltid berätta för någon vuxen eller någon kamratstödjare, om man själv eller någon annan blivit utsatt för någon form av diskriminering, trakasseri eller annan kränkande behandling.

Diskussion inom arbetslagen, då elever/grupper ser ut att må dåligt Kamratstödjarlåda, där elever kan lämna ärenden till trygghetsteamet.

Trygghetsteamet har en fast schema tid där de träffas varannan vecka

Trygghetsteamet träffar kamratgänget varannan vecka och diskuterar läget på skolan.

1a.En kamratstödjarenkät med frågor kring den psykosociala miljön görs i klassen varje termin. Klassläraren sammanställer enkätsvaren för sin klass. Rektor sammanställer enkätsvaren för hela skolan.

1b.Trygghetsteamet träffar kamratgänget och samtalar om vad som framkommit i enkäten.

2a.Trygghetsteamets enkät görs varje hösttermin.

2b.Trygghetsteamet träffar de vuxna som arbetar i klassen (klassläraren) och lyssnar av hur han/hon ser på gruppen. Trygghetsteamet redogör för vad som framkommit via enkäten.

3.Utifrån det som framkommit vidtas lämpliga åtgärder.

4.Trygghetsteamet har kontakt med skolans övriga personal såsom vaktmästare, kostpersonal, lokalvårdare.

5.Elevhälsoteamet bestående av rektor, specialpedagog, speciallärare och skolsköterska träffas varannan vecka.

Personal som elever och föräldrar kan vända sig till:

Trygghetsteamet Rektor

Klasslärare Skolsyster Kurator

(7)

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever

Som vuxen har du skyldighet att agera vid bråk och konflikter. Den som ser en konflikt eller ett bråk ska agera för att stoppa detta. Anser du att hjälp behövs – tillkalla fler vuxna.

Vid de tillfällen konflikten inte går att hantera eller lösa i situationen – arbeta enligt följande:

1.Samtala med ett barn i taget

2.Lyssna ”öppet” till barnet med målet att få veta ”vad upplevde/såg/hörde du?”

3.Använd gärna papper och penna och rita upp situationen. Utgå neutralt från platsen där det hände och fokusera sedan på händelsen.

4.Målet är att få alla inblandade att förstå vad som hände och att hitta strategier för att hantera liknande situationer i framtiden.

5.Det är i vissa fall värdefullt för klasskamrater och andra berörda att informeras om att konflikten är utagerad.

6.Fyll i händelseblankett och meddela klasslärare.

7.Klasslärare ansvarar för att föräldrarna informeras antingen genom klassläraren själv eller annan inblandad vuxen.

Anmälan av mobbningsärende

Prästgårdsskolans trygghetsteam går in när gruppen får en anmälan om att en elev är utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Anmälan kan komma från föräldrar, den utsatte, andra elever, personal eller andra vuxna.

Vid ett mobbningsärende arbetar trygghetsteamet enligt följande:

1a.Trygghetsteamet samlas och går igenom anmälan och informerar rektor.

1b. Rektor anmäler till individnämnden.

2.Det bestäms vem eller vilka i gruppen som har huvudansvar för ärendet.

3.Ansvarig för dokumentation i ärendet utses.

4.Strategi bestäms för trygghetsteamets arbete i det aktuella fallet.

5.Information samlas in genom samtal med den utsatte och hans/hennes vårdnadshavare, vuxna på skolan och den som har anmält ärendet.

6.Trygghetsteamet startar samtal med en aktör i taget. Samtalet förs i en rak ton och utgår från kända fakta. En omedelbar förändring av beteendet krävs. Den utsatte ska direkt märka att mobbningen upphört och en tydlig förändring i bemötandet från aktören /aktörerna.

7.Kontakt tas med vårdnadshavare till de inblandade. Här redogörs för vad som kommit fram i samtalet med deras barn.

8.Åtgärdsplan för var och en av de inblandade upprättas tillsammans med föräldrar.

9.Regelbundna samtal med den utsatte för att följa upp att förändring skett från

aktören/aktörernas sida. Dessa samtal sker under så lång tid den utsatte vill och har behov av det.

10.Regelbundna samtal med aktörerna. Därefter glesar samtalen ut i den takt som anses lämplig i det enskilda fallet.

11.Trygghetsteamet fasar ut i den takt som det specifika ärendet kräver.

Det är viktigt att även mobbaren/mobbarna får hjälp att bryta sitt beteende och eventuellt tala om sina problem.

(8)

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal

När elever utsätts av någon vuxen på skolan är det rektor som ansvarar för och handlägger ärendet.

Anmälan sker till rektor. Rektor arbetar enligt följande:

1. Kontakt och samtal med den utsatte och dennes vårdnadshavare där fakta samlas in.

2. Rektor kontaktar inblandad/inblandade vuxna.

3. Rektor informerar huvudmannen.

4. Vid varje enskilt fall bör en bedömning göras av hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till andra myndigheter bör göras

5. Rektor upprättar åtgärdsplan.

6. Regelbunden uppföljning sker så länge den utsatte eleven uttrycker ett behov av det.

7. Rektor ansvarar för dokumentation.

När inte arbetet på enheten räcker

Om verksamheten inte själv förfogar över den nödvändiga kompetensen för att klara upp en situation tas hjälp utifrån.

Inom enheten finns det ytterligare handlingsplaner för:

• Yrkesetiska regler

• Kränkande särbehandling i arbetslivet

• Jämställdhetsplan

• Rutiner vid våld eller hot om våld

tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen”

fallet.

Ansvarsförhållande Rektors ansvar:

”upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland elever och anställda”

Arbetsmiljölagen

Arbetsmiljölagen reglerar arbetsmiljön på alla arbetsplatser. Det finns regler både för Den fysiska och psykosociala arbetsmiljön i skolan. Arbetsgivaren är skyldig att följa dessa regler. Enligt arbetsmiljölagen skall eleverna genom elevskyddsombud få vara med i arbetsmiljöarbetet på skolan.

References

Related documents

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder.. Mål

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder.. Mål

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder.. Mål