Haparanda
Montessori Droppen Förskola, Skola och Fritidshem
Planen mot kränkande behandling
Reviderad 2017-02-03
Innehållsförteckning
Inledning...2
Definitioner...3
Ansvarsfördelning...4
Främjande arbete ...6
Förebyggande arbete...6
Hur upptäcker vi kränkande behandling?...8
Hur gör jag som förälder om jag upptäcker att mitt barn känner sig kränkt? ...8
Mål 2017 ...9
Kvalitetssäkring/Uppföljning- Hur vet vi att vi når målet? ...9
Handlingsplan vid kränkande behandling ...10
Rutiner för att informera uppåt i organisationen...12
Bilaga 1 Regler Montessori Droppen
Inledning
Planen mot kränkande behandling syftar till att främja barns och elevers lika rättigheter samt förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Alla barn, elever och personal på
Montessori Droppen ska kunna känna sig trygga och bemötas och
behandlas med respekt för sin egenart. Vår ambition är att alla barn/elever skall trivas och känna sig trygg med skolans personal och varandra. Det är en av de viktigaste förutsättningarna för att en god inlärning skall kunna ske. Planen mot kränkande behandling ska genomsyra hela verksamheten och avspeglas i den dagliga verksamheten.
Alla former av diskriminering och trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning samt annan kränkande behandling är otillåten och ska förhindras. Planen innefattar samtliga på Montessori Droppen, barn, elever och personal.
Konflikter är en naturlig del av mänskligt samspel, som om de löses får oss att växa som individer. Det är de vuxnas ansvar att stötta och ge barnen redskap för att klara av konflikter. Om ett barn eller en vuxen upplever att den har blivit kränkt, tar vi det alltid på allvar! Utgångspunkten är den kränktes upplevelser. Personalen på vår förskola och skola ska prata med varandra och inte om varandra. Varje arbetstagare ska vara medveten om sin egen möjlighet och skyldighet att medverka till ett gott klimat på arbetsplatsen.
Grunden för ett gott klimat bland barnen är ett gott klimat bland de vuxna.
Arbetet mot kränkande behandling utgår från diskrimineringslagen, skollagen och skolans värdegrund. Värdegrunden ska bottna i läroplan.
Definitioner
Kränkande behandling: Gemensamt för all kränkande handling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde.
Kränkningarna kan vara:
1)Fysiska t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar.
2)Verbala t.ex. svordomar, könsord, förolämpningar och hotelser.
3)Psykosociala t ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning.
4)Text- och bildburna t ex klotter, brev, lappar, e-post, sms, mms.
Det är barnet som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande.
Kränkande behandling får inte förväxlas med befogade tillrättavisningar som har till syfte att upprätthålla ordning och en god miljö för eleverna.
Diskriminering: Är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grupper.
Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med. kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder eller ålder.
Mobbning: En upprepad handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag.
Mobbning är medvetna, icke-legitima fysiska eller psykiska angrepp och/
eller uteslutningar ur gemenskapen, som riktas mot en enskild person i underläge av en grupp vars medlemmar förstärker varandras beteende i interaktion.
Digital mobbning: Liknar verbal mobbning men genom tekniskt hjälpmedel uttrycka sig kränkande/ nedsättande om andra.
Ansvarsfördelning
Det är rektor som ansvarar för att en plan mot kränkande behandling och ordningsregler upprättas och revideras. Planen mot kränkande behandling ska konkret ange hur förskolan/ skolan/ fritidshemmet arbetar för att
förebygga, upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp kränkningar. Planen ska vara ett levande verktyg i det dagliga arbetet. Det skall tydligt framgå på vilket sätt skolan skall arbeta för att uppnå detta. Den ska följas upp årligen i det systematiska kvalitetsarbetet, då nya målsättningar och åtgärder kan behöva formuleras eller revideras.
Skollagen (2010:800)
I Skollagen 2010:800 1 kap. 2§ beskrivs det demokratiska uppdraget:
”Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med
grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.”
Rektor ansvarar för att anställda följer sina skyldigheter när de handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget, dvs:
- att upprätta en plan mot kränkande behandling som utvärderas årligen i förskolans/skolans kvalitetsarbete.
- att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling.
- att motverka direkt och indirekt diskriminering enligt kriterier fastställda i lagen. - att utreda och vidta åtgärder mot trakassering och annan
kränkande behandling.
Det är de vuxna som har det yttersta ansvaret för att ingen skall bli illa behandlad i verksamheten eller på fritiden. På vår förskola och skola skall alla vuxna ta ett ansvar för alla barn oavsett var och när en kränkning sker.
Arbetsmiljölagen
Arbetsmiljölagen gäller både personalens och elevernas arbetsmiljö.
Elever i förskoleklass och grundskola jämställs i de flesta delar av lagen med arbetstagare. Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen syftar till
att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att uppnå en god arbetsmiljö.
Trakasserier finns definierade i diskrimineringslagen, medan kränkande behandling definieras av skollagen.
Diskrimineringsombudsmannen (DO) har tillsyn över
diskrimineringslagen medan Skolinspektionen har tillsyn över skollagen.
Elever har
Ett eget stort ansvar för att bidra till en god arbetsmiljö och till goda
relationer med både vuxna och andra elever. Som elev ska man respektera andra och visa hänsyn och gott omdöme. Det är viktigt att varje enskild elev funderar över hur man uppträder och hur andra kan tänkas uppfatta detta.
Föräldrar har
Ett stort ansvar, genom att skola och hem tillsammans klart tar avstånd från kränkande behandling får detta en positiv inverkan på barnen. Prata med sitt barn om hur man är mot varandra. Fråga barnen om
skolsituationen, om någon upplevs ensam eller utfryst? Ta kontakt med skolan om ditt barn berättar om kränkningar och mobbning, oavsett om det är eget barn som är utsatt eller om det är något annat barn som varit med och kränkt.
Främjande arbete
Främjande insatser handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för att arbeta mot kränkningar i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Skolan har ett normkritiskt
förhållningssätt. Det går ofta att koppla uppkomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling till rådande normer, både i
samhället i stort och i verksamheten. Det handlar om att synliggöra normer.
Förebyggande arbete
Det förebyggande arbetet handlar om att avvärja de risker för
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns. Arbetet ska rikta in sig på de risk- och problemområden som identifierats. Alla barn och elever medvetandegörs om vikten av att bry sig om varandra och ta hjälp av vuxna när man upplever att man själv eller en kamrat är utsatt eller ensam.
- Genom samtal och reflektioner ger vi eleverna möjligheter att bearbeta sina egna föreställningar och värderingar samt upplevelser.
- Klasslärarna/mentorerna inleder varje termin med att gå igenom skolans regler och rutiner, och diskuterar igenom dem med eleverna så att de är kända. Elevrådet också diskuterar om reglerna och kan påverka på
reglernas innehåll. Dessa regler sänds hem till vårdnadshavarna att ta del av.
- Genom utvecklingssamtalen får elev, föräldrar och lärare tillfälle till att gå igenom den sociala utvecklingen samt hur barnet/ eleven trivs på förskolan/skolan.
- Hälsosamtal med skolsköterskan ger elev och vårdnadshavare möjlighet att samtala kring elevens sociala arbetsmiljö.
- I So-undervisningen får eleverna kunskaper om lagar, barns rättigheter och skyldigheter.
- I målen för idrott behandlas fysisk och psykisk hälsa.
- I förskolan har personalen daglig kontakt med föräldrar för att ha samt ge aktuell information om hur barnet upplever sin vistelse på förskolan.
- Pedagogiska måltider i matsalen syftar till att skapa en lugn och trivsam
vistelse i matsalen, där alla vuxna hjälper till under lunchen. Den vuxnes roll är att finnas för samtal med barn/elever och se till att ingen sitter ensam samt att det är en lugn miljö i matsalen.
- Förskolan arbetar aktivt med relationer och sociala spelregler med barnen.
- Vi har en gemensam policy över inbjudningskort till kalas. Att föräldrar och barn inte lämnar inbjudningskort till enstaka barn. Ska man lämna inbjudningskort via förskolan/skolan gäller att samtliga i gruppen blir bjudna.
- All personal har ansvar att stanna upp och ingripa när man ser barn/
elever som bråkar eller använder nedlåtande kommentarer, miner eller liknande mot annan.
- Det ska vara helt förankrat hos personal och elever att det råder nolltolerans mot kränkande språk på skolan.
- Elevhälsoteamet kallas in vid behov.
- Andra synpunkter:
Vuxnas ansvar är att organisera arbetet så, att barn kan hjälpa och lära sig av varandra.
Verksamheten strävar efter god relation och öppen kommunikation med föräldrarna.
Hur upptäcker vi kränkande behandling?
För att så tidigt som möjligt upptäcka eventuella kränkningar följer verksamheten nedanstående rutiner:
1 - Personalen för anteckningar och dokumenterar händelser.
2 - Observationer.
3 - Vara uppmärksam på tecken hos eleverna, att de inte mår bra, känslomässiga spänningar och ”laddningar i luften”.
4 - Elever upprepat vill arbeta ensam, eller går ensam på raster kan betyda att någonting har hänt.
5 - Ge eleverna möjlighet att berätta
6 - Samarbete med hemmet
Hur gör jag som förälder när mitt barn känner sig kränkt i förskolan/ skolan?
Kontakta personalen på förskolan, på fritidshemmet eller på skolan för att diskutera situationen. Verksamheten utreder skyndsamt och följer rutiner för handlingsplan vid kränkande behandling.
Mål 2016/2017
Vi arbetar mot nedanstående mål:
1 * Alla ska trivas i förskolan/skolan/fritidshemmet. Pedagoger är lyhörda för barn, föräldrar och kollegor. Vi ser varje barn och deras behov och hjälper dem med de sociala spelreglerna i lek och
aktiviteter.
2 * Ingen ska känna sig kränkt. Pedagoger tänker på hur man uttrycker sig så att ingen upplever det som kränkande. Om en situation uppstår som är kränkande eller som barnen upplever orättvist diskuterar vi detta med berörda barn. En tillsägelse behöver inte vara en
kränkning.
* Vi ska arbeta för att föräldrarna skall kunna känna tillit och förtroende när de lämnar sina barn.
Kvalitetssäkring/uppföljning - Hur vet vi att vi når målet?
- Alla vuxna ska känna till och aktivt arbeta för att planen följs.
- Planen ska vara ett levande verktyg i det dagliga arbetet.
- Uppföljning och utvärdering av planen sker årligen.
- Klasser/ grupper arbetar tillsammans och diskuterar om hur man ska vara mot varandra.
- På förskolan arbetar man med Alfons vänskapslåda
Handlingsplan vid kränkande behandling
Hur arbetet ska ske kan variera beroende på situationen och de individer som är inblandade. Följande punkter beaktas:
1) Ta reda på allt om kränkningen/kränkningarna
Var sker den? När sker den? Hur går kränkningarna till? Vem eller vilka är inblandade? Vem eller vilka är ledare? Hur länge har kränkningarna
pågått?
2) Ge stöd och hjälp till de inblandade genom att informera om vad som kommer att ske.
3) Utredning görs av ansvarig pedagog och ingripande.
Samtal med inblandade en och en, först med den elev som blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling och händelsen kartläggs.
Kolleger i arbetslaget eller hela kollegiet kan kallas till ett möte för att gemensamt göra en bedömning av situationen. Samtalen med eleverna bör ske under en och samma dag eftersom förövaren/ förövarna inte bör känna till dessa samtal i förväg.
4) Vårdnadshavare kontaktas.
5) Under den tid som följer har läraren kontinuerlig kontakt och
uppföljning med den utsatta elevens vårdnadshavare och vid behov även med övriga inblandades vårdnadshavare. Efter bedömning av alla berörda parter kan kontakterna successivt trappas ner.
6) Om kränkningen i inledningsskedet bedöms vara av grövre art,
alternativt upprepas eller återkommer, kallas i tur och ordning alla berörda vårdnadshavare till skolan.
7) Kontrakt upprättas: Inblandade skriver under ett kontrakt på vad den har skyldighet att följa. Varje enskild kommer överens om vad denne ska arbeta för. Kontraktet uppföljs kontinuerligt, vid behov är föräldrar med vid uppföljningen och även vid upprättandet av kontraktet.
8) Åtgärdsprogram upprättas.
9) Om de åtgärder som beskrivs inte leder till att trakasserier eller annan kränkande behandling upphör kallar rektor till elevvårdskonferens där elev, föräldrar, rektor, personal, kurator och skolsköterska deltar. Denna åtgärd kan vara startpunkt vid en ytterst allvarlig situation.
Elevvårdsteamet tar ställning till huruvida det som skett ska anmälas till andra myndigheter eller om andra disciplinära åtgärder i enlighet med skollagen (2010:800) Kap 5. måste vidtas.
Handlingsplan då elever känner sig kränkta av någon vuxen
Eleven i samråd med föräldrar/vårdnadshavare vänder sig till ansvarig pedagog eller direkt till rektor.
Handlingsplan då vuxna känner sig kränkta av vuxna
I första hand vänder sig berörd till rektor som håller i utredning. Om det inte är möjligt kan man vända sig till skyddsombud eller de fackliga ombuden.
Handlingsplan då vuxna känner sig kränkta av elever
Den vuxne vänder sig till rektor som håller i utredning. Vårdnadshavare kontaktas alltid i detta fall. Skyddsombud och fackliga ombud kontaktas vid behov.
Rutiner för att informera uppåt i organisationen
Enligt skollagen måste pedagoger och lärare samt annan personal göra en anmälan till rektor så snart de får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Rektor informerar vidare till huvudman. Huvudman ska ses som stöd i arbetet mot kränkande behandling,vilket innebär att de bör vara informerad om situationen.
Anmälan (rektor) görs till arbetsmiljöverket, om situationen så kräver.
varandra och tar hänsyn till varandra.
- Vi hälsar på varandra.
- Vi använder ett vårdat språk och en trevlig samtalston.
- Vi är goda föredömen.
- Vi kommer i tid till lektionerna med rätt utrustning.
- Vi ställer cyklar vid anvisad plats.
- Vi cyklar inte med egna cyklar på skolgården. När det är fritids frågar man en vuxen om man får cykla.
- Vi använder cykelhjälm.
- Vi är rädda om vår skola och våra saker.
- Vi äter inte godis och dricker inte läsk under skoltid, mer än vid speciella tillfällen.
- Vi använder inga ytterkläder och mössor under lektioner, i matsalen och i korridorer.
- Vi använder inte mobiltelefonen under skoldagen, utan lärarens lov. Respektive lärare samlar in alla elevers mobiltelefoner till ett ”mobil-hotell” genast på morgonen.
- Vi följer skolans regler för ipad - och datoranvändning.
- Vi lämnar inte skolområdet utan att be om lov/meddela.
- Vi spelar fotboll på anvisad plats och tid. O möjligt, dömer en vuxen spelet.
Påföljder om trivselreglerna inte efterföljs
Om elev ej följer skolans trivselregler gäller följande: 1) Tillsägelse. 2) Telefon- eller mailkontakt tas med hemmet av ansvarig personal. Möte med lärare, elev, rektor och vårdnadshavare.
Elev/vårdnadshavare är ersättningsskyldig vid avsiktlig skadegörelse och bedömning av grad görs utifrån varje enskilt fall baserat på ålder och mognad. Den skyldige skall själv så långt det är möjligt reparera och alltid städa efter sig. Farliga leksaker och dylikt beslagtas. Dessa får sedan avhämtas av målsman/elev efter skoldagens slut.
Lärare eller rektor får från elev omhänderta föremål som kan användas på ett sätt som är störande för utbildningen eller som kan utgöra en fara för säkerheten i denna. I enlighet med skollagen (2010:800) 5. kap 22-23§.
Målsmans underskrift Elevens underskrift
