0
VISION
Skolan är en plats där elever och personal tolererar varandras olikheter, där alla trivs och känner sig trygga, sedda och respekterade av varandra.
Tillsammans tar vi ansvar för detta. Barn, elever och personal visar aktivt, i ord och handling, att man tar avstånd från alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Planen mot kränkande behandling
Grundskolan, förskoleklass och fritidshem Nyhammar
1
Innehåll
Planens giltighet ... 2
Ansvarig ... 2
Delaktighet ... 2
Förankring av planen ... 2
Utvärdering ... 3
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan 2019-20 ... 3
Utvärdering av årets plan 2020-21 ... 4
Kartläggning ... 4
Kartläggningsmetoder ... 4
Områden som berörs i kartläggningen ... 4
Elever har involverats i kartläggningen 2019-20 ... 4
Resultatet och analys av kartläggningen 2019-20 ... 4
Förebyggande och förhindrande åtgärder 2020-21 ... 5
Rutiner ... 6
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling ... 6
Personal som elever och vårdnadshavare kan vända sig till ... 6
Rutiner då elev kränkt elev ... 6
Rutiner för uppföljning då elev kränkt elev ... 7
Rutiner för uppföljning då personal kränkt elev ... 7
Rutiner för dokumentation ... 7
Begrepp ... 7
Vad är kränkande behandling? ... 7
Lagstiftning ... 8
Bilagor ... 9
Kränkande behandling - Anmälan ... 9
Kränkande behandling - Utredning ... 10
Konsekvenstrappa ... 13
2
Planens giltighet
Planen gäller från 200901 till längst till 210901
Ansvarig
Rektor är ansvarig för att det varje år upprättas en ny plan och att den tidigare utvärderas.
Delaktighet
Genom klassråd och elevråd ges eleverna möjlighet att diskutera och lämna synpunkter på innehållet i planen.
Elever informeras om att de även informellt kan lämna synpunkter och förslag löpande via klasslärare/mentor, trygghetsgrupp och/eller rektor.
Vårdnadshavare får information via Nyhammars skolas hemsida, Unikum, föräldramöten och ges möjlighet att läsa igenom. De informeras om trygghetsgruppen på skolan.
Personalen deltar i upprättande av planen, genom att samtala, diskutera och utarbeta olika delarna av planen.
Förankring av planen
Alla vuxna på skolan har ansvar för att tydligt visa att man tar avstånd från alla former av diskriminering och kränkande behandling och direkt ingripa vid minsta misstanke om missförhållanden. Utöver detta så fördelar sig ansvaret så här:
Rektors ansvar
- se till att all personal, alla elever, alla vårdnadshavare känner till innehållet i planen mot kränkande behandling.
- upprätta, utvärdera och revidera planen mot kränkande behandling i samarbete med personal, barn/elever.
- se till att utredning görs och åtgärder vidtas om skolan får kännedom om kränkande behandling.
- se till att det finns ett gemensamt system för dokumentation av anmäld/upptäckt kränkande behandling och de åtgärder som vidtas
- följa skolans och fritidshemmets plan mot kränkande behandling.
All personals ansvar
- följa skolans och fritidshemmets plan mot kränkande behandling.
- se till att åtgärder vidtas då kränkande behandling misstänks/anmäls/upptäcks.
- dokumentera misstänkt/anmäld/upptäckt kränkande behandling.
- bevaka att utredda fall, som man varit berörd av, följs upp.
- berätta för elever var de ska vända sig för att få hjälp eller berätta om att han/hon blivit kränkt eller märkt att någon annan blivit det.
- uppmuntra elever att berätta om missförhållanden.
Elevers ansvar
- följa skolans och fritidshemmets plan mot kränkande behandling - arbeta för att alla ska trivas på skolan och fritidshemmet - påtala kränkande behandling som förekommer på skolan och.
3
Utvärdering
Planen mot kränkande behandling följs upp och utvärderas i slutet av vårterminen och i början av höstterminen varje år. De aktiviteter och åtgärder som varit målet för föregående läsår utvärderas. Resultatet sammanställts för utvärdering och analys. Uppföljningen av den gamla planen och kartläggningar som gjorts under vårterminen ligger till grund för den nya planen. Rektor initierar arbetet med uppföljning och kartläggning. De planerade aktiviteterna utvärderas av elever och personal som genomför/deltar i aktiviteten.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan 2019-20
Elever, lärare, skolledning, elevhälsa, föräldrar och elever.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan 2019-20
Elevenkäten visade att:
84 % känner sig trygga i skolan
83 % upplever att de vuxna på skolan reagerar om de får reda på att någon varit elak mot en elev.
83 % upplever att de vet vem på skolan som de kan prata med om någon har varit elak mot en elev.
Vårdnadshavarenkäten visar att 69 % av vårdnadshavarna uppger att deras barn känner sig trygga i skolan.
Statistiken på anmälningar av kränkande behandling visar att anmälningarna ökat under detta läsår. Arbetet kring rutinen vid kränkningar har blivit tydligare och är nu kända för alla.
Våra mål 2019-20 Skola/fritidshem Minska det fysiska våldet.
Åtgärd: Styrd rastaktivitet, synliga rastvakter, värdegrundsarbete i klasserna, förebyggande samtal för att ge ilskedämpande strategier.
Utvärdering: Åtgärderna är genomförda men målet med att minska de fysiska kränkningarna till 0 är inte nått men vi ser en positiv utveckling och de fysiska kränkningarna har minskat. Målet finns kvar kommande läsår eftersom vi inte nått ända fram.
Minska kränkningar av förlöjligande art
Åtgärd: Värdegrundsarbete i alla klasser, gemensamma tema dagar för att förebygga kränkningar och öka förståelsen av varandra.
Utvärdering: Åtgärderna är genomförda och under vårterminen såg vi en minskning av de verbala kränkningarna. Vi vill dock att de ska minska ytterligare och därför finns målet kvar kommande läsår.
Alla elever upplever trygghet och studiero i sina klassrum.
Åtgärder: Tydliga regler som är kända för alla, gemensam och tydlig struktur på lektionerna.
Utvärdering: Resultat är inte nått men åtgärderna är påbörjade. Målet kvarstår kommande läsår.
Alla elever ska känna att de kan prata med någon vuxen i skolan ifall något har hänt.
Åtgärd: Informera och visa tillgänglighet för barnen ifrån personal. Allt ifrån elevhälsa till pedagoger.
Utvärdering: Inte alla elever vet vem de ska prata med om något har hänt enligt enkäten. Målet kvarstår alltså även kommande läsår.
4
Utvärdering av årets plan 2020-21
Utvärdering sker i juni 2021 av trygghetsgruppen där lärarrepresentanter, fritidshemspersonal och elevhälsans representant i form av speciallärare sitter med. Samt vid vårterminens verksamhetsråd med vårdnadshavare.
Elever utvärderar planen på läsårets sista elevråd.
Ansvariga för att årets plan 2020-21 utvärderas
Trygghetsgrupp, rektor, elevhälsa.
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Enkäter (vårdnadshavare, personal, elever), hälsosamtal, trygghetsvandringar, elevråd, klassråd, elevmöten och fritidsråd.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, trygghet och studiero.
Elever har involverats i kartläggningen 2019-20
Grundskola – Eleverna har genom fört enkäter, lågstadiet har gjort trygghetsvandringar, samtal med eleverna om vilka om vilka platser som känns mindre trygga, f-klass och klass 4 har hälsosamtal, samtliga elever har klassråd och 1-6 har elevråd.
Fritidshem – Eleverna har gjort enkäter och eleverna har fritidsråd.
Resultatet och analys av kartläggningen 2019-20
Resultat Grundskola
Elevenkäten visade att:
84 % känner sig trygga i skolan
83 % upplever att de vuxna på skolan reagerar om de får reda på att någon varit elak mot en elev.
83 % upplever att de vet vem på skolan som de kan prata med om någon har varit elak mot en elev.
Vårdnadshavarenkäten visar att 69 % av vårdnadshavarna uppger att deras barn känner sig trygga i skolan.
Fritidshem
Enkäten visade att 99 % av eleverna känner sig trygga med de andra eleverna på fritids och 98 % känner sig trygga med personalen. Det finns inga anmälda kränkningar från fritidshemmet.
Analys
Grundskola Statistiken på anmälningar av kränkande behandling visar att anmälningarna ökat under detta läsår.
Arbetet kring rutinen vid kränkningar har blivit tydligare och är nu kända för alla. Vårdnadshavarna upplever dock en minskad trygghet hos sina barn vilket kan visa att skolans inre arbete för trygghet och studiero inte varit nog synligt för vårdnadshavarna samt att kommunikation mellan skola och vårdnadshavare kan utvecklas mer så att otrygghetskänslor lyfts och blir kända för såväl skola som hem.
Fritidshem Majoriteten av elever känner sig trygga på fritidshemmet. För att alla ska känna sig trygga med alla elever så fortsätter arbetet med värdegrund samt styrda aktiviteter. Fritidshemmet startar dagen med en samling för att se alla elever det ger en trygghet för eleverna. Fritids utvecklar fritidsrådet.
5
Förebyggande och förhindrande åtgärder 2020-21
Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja de risker för kränkande behandling som finns vår verksamhet.
Utifrån resultaten och analysen.
Grundskolan
Mål Aktivitet Ansvar Genomförs /
påbörjas
Uppföljning / Utvärdering
De verbala kränkningarna och det fysiska våldet ska vara obefintligt på vår skola.
Styrd rastaktivitet, synliga rastvakter och
värdegrundsarbete i klasserna. Den vuxne som sett eller funnits nära skriver händelsblad och meddelar
vårdnadshavarna, båda om de lever åtskilda.
Konsekvenstrappan tillämpas.
All personal Terminsstart ht
20
Elevenkät, antal kränkningsärenden.
Alla elever upplever trygghet och studiero i sina klassrum.
Tydliga regler som är kända för alla, gemensam och tydlig struktur på lektionerna. Elevrådet har trygghet och studiero på sin dagordning.
All personal Terminsstart ht 20 Elevenkät, antal kränkningsärenden, elevrådets protokoll.
Alla barn ska känna att de kan vända sig till de vuxna i skolan ifall något har hänt.
Synliga rastvakter. Trygghetsgruppen är känd för eleverna.
All personal Terminstart ht 20 Elevenkäten
Fritidshem
Mål Aktivitet Ansvar Genomförs/
påbörjas
Uppföljning/ Utvärdering
Bibehålla tryggheten Genomföra trygghetsdiskussioner med eleverna, fritidsrådet, ”Vara vänner”=
värdegrundsdiskussionsmaterial
Pedagoger Terminsstart ht-
20
Elevenkät,
vårdnadshavarenkät, personliga möten.
6
Rutiner
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Uppmärksamma kännetecken
Personal och föräldrar är uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att en elev är utsatt för trakasserier eller kränkande behandling.
Gemensam uppfattning
Personalen har en gemensam uppfattning om vad som menas med trakasserier och kränkande behandling och vad de som vuxna i skolan och fritidshemmet ska reagera på.
Uppsikt och närvaro
Personal har god uppsikt över eleverna under skoltid och fritidshemstid, till exempel genom rastvaktsschemat som baserar sig på kunskap om vilka platser som eleverna upplever som otrygga.
Regelbundna undersökningar
Skolan och fritidshemmet undersöker regelbundet om det finns elever som är utsatta för trakasserier och kränkande behandling. Exempel på detta är uppföljning av frånvaro/närvaro på EHT. Skolan och fritidshemmet genomför enkäter varje vår.
Någon att prata med
Alla elever har någon vuxen på skolan de med förtroende kan vända sig till om de eller någon annan blir utsatt för trakasserier eller kränkande behandling.
Engagera er i vad som händer utanför skolan
Skolan engagerar sig i trakasserier och kränkande behandling som sker mellan eleverna utanför skolan och som påverkar eleven i skolan.
Personal som elever och vårdnadshavare kan vända sig till
Trygghetsgruppen: Anna Sand Björkqvist (speciallärare), Simone Wetterskog (pedagog F-3), Eva Johansson (pedagog 4-6), Jan Lindberg (ämneslärare F-6)
Elevens mentor
Skolledningen: Kristin Hägglund (rektor)
Rutiner då elev kränkt elev
1. Personal som uppmärksammar kränkningen/diskrimineringen dokumenterar detta på följande blankett:
”Anmälan gällande diskriminering eller kränkande behandling av barn/elever”
2. Personal som uppmärksammat kränkningen/diskrimineringen utreder vad som hänt. Vid tveksamheter kontaktas rektor som beslutar om att utreda händelsen. Utredningen dokumenteras på följande blankett:
”Utredning gällande diskriminering eller kränkande behandling av barn/elever”
Vid utredningen gäller följande:
Två vuxna samtalar med den eller de elever som känner sig trakasserade/kränkta och därefter de elever som ska ha utfört trakasseriet/kränkningen. Samtalen sker enskilt. Vårdnadshavare meddelas av de vuxna som är inblandade i ärendet. Mentor/klassföreståndare underrättas.
7
Rutiner för uppföljning då elev kränkt elev
Uppföljningssamtal med den trakasserade/kränkta för att se om trakasseriet/kränkning har upphört.
Uppföljningen dokumenteras i avsett utrymme på blanketten för ”Utredning gällande diskriminering eller kränkande behandling av barn/elever”.
Rutiner då personal kränkt elev.
1. Personal som uppmärksammar kränkningen dokumenterar detta på följande blankett: ”Anmälan gällande diskriminering eller kränkande behandling av barn/elever”
2. Rektor utreder händelsen och samtalar med både elev och medarbetare och dokumenterar på följande blankett:
”Utredning gällande diskriminering eller kränkande behandling av barn/elever”. Om medarbetaren önskar kan en facklig representant medverka vid utredningen. Rektor följer i övrigt personalavdelningens rutiner i samråd med huvudman.
Rutiner för uppföljning då personal kränkt elev
Uppföljningssamtal med den diskriminerade/kränkta för att se om diskriminering/kränkning har upphört.
Uppföljningen dokumenteras i avsett utrymme på blanketten för ”Utredning gällande diskriminering eller kränkande behandling av barn/elever”.
Rutiner för dokumentation
För dokumentation finns förvaltningsgemensamma mallar. Dessa finns på Intranätet under länken ”Blanketter”.
– Anmälan om kränkande behandling (Ifylls av lärare eller annan personal) – Utredning av kränkande behandling. (Rektor utser ansvarig för utredningen)
Begrepp
Vad är kränkande behandling?
Kränkande behandling är det begrepp som används i 6 kapitlet skollagen. Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (trakasserier eller sexuella
trakasserier) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan ske av både barn och vuxen. Kränkande behandling kan till exempel vara nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjligande eller slag och sparkar.
Kränkningar kan även bestå av utfrysning eller hot. Kränkande behandling förekommer ofta även på nätet, till exempel på sociala medier. Mobbning är inte ett begrepp som används i skollagen. Det brukar kallas för mobbning om en elev vid upprepade tillfällen blir utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier.
Diskriminering enligt diskrimineringslagen är förenklat att någon missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Det finns sex former av diskriminering. Två av dessa är trakasserier och sexuella trakasserier.
Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna (kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder).
8 Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker ett barns eller en elevs värdighet.
Gemensamt för trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet.
Lagstiftning
Definition av kränkande behandling: 6 kap. 3 § skollagen
Aktuella internetadresser/telefonnummer:
BRIS (Barnens rätt i samhället)www.bris.se Friends www.friends.se
Rädda Barnen www.rb.se
Skolutveckling www.skolutveckling.se Skolverket www.skolverket
Barnombudsmannen www.bo.se
Rädda barnen, Jourhavande kompis, måndag till fredag 18-22 samt lördag och söndag 14-18. Tfn 020-22 24 44 Rädda barnen, Föräldratelefon, måndag till fredag: 18-21, lördag 13-16, tfn 020-786 786
9
Bilagor
Kränkande behandling - Anmälan
10
Kränkande behandling - Utredning
11
12
13
