Samhällsinformation från Upplands-Bro

Miljöalmanacka 2021

Samhällsinformation från Upplands-Bro

kommun

2 Vi reserverar oss för eventuella förändringar av datum för redovisade aktiviteter. Råd och

anvisningar i almanackan är riktade till hushåll. Företag omfattas av andra regler för avfallshantering. För mer information kontakta Upplands-Bro kommun, 08-581 690 00

Produktion: Upplands-Bro kommun

Original: Fibes Photography & Communication Tryck: Danagård Litho

Omslagsbild: Båtliv på gång. Foto: Lars Jonsson

Vi kan alla göra en viktig insats för miljön. Avfall som inte tas omhand på rätt sätt innebär stor påfrestning på naturen. Det slösar dessutom med energi och resurser.

När du lämnar ditt avfall på rätt ställe hindrar du farliga ämnen att komma ut i naturen och bidrar också till att återvinna värdefullt material. Kommunen hjälper dig att minska avfallets negativa påverkan på klimat och miljö.

Delta i fototävlingen och skildra vad årets tema innebär för dig. De vinnande bidragen blir en del av kommunens Miljöalmanacka 2022.

Startdatum: 2021-01-01 Slutdatum: 2021-09-19

Vinnarna presenteras i samband med att almanackan distribueras.

Regler

Bildmotiven måste vara tagna i Upplands-Bro.

Bilderna ska vara i liggande format.

Digitala bilder ska ha en hög upplösning, minst 300 dpi. Varje tävlingsdeltagare får lämna in högst 13 bidrag.

Skicka in ditt bidrag

Ladda upp dina bilder via upplands-bro.se/fototavling

Bildrättigheter

Kommunen äger rätt att publicera utvalda bilder, i kommu- nens miljöalmanacka 2021, i Upplands-Bro kommuns

trycksaker, kommunens webbplats och digitala kanaler, utan krav på vidare ersättning.

Om #mittupplandsbro

På kommunens konto på Instagram delar vi invånarnas bästa bilder av Upplands-Bro kommun. Skicka gärna in eller dela dina bilder med oss.

Dela dina bilder

Dela dina bästa bilder av Upplands-Bro med oss genom att tagga dem med #mittupplandsbro. Vi återpublicerar utvalda bilder på Instagram. Ibland behöver vi beskära och/eller ljusa upp bilderna innan publicering. Om vi åter- publicerar din bild anger vi att den kommer från ditt konto.

För att vi ska kunna dela dina bilder behöver du ha ett öppet Instagramkonto.

Mer information, fullständiga villkor och regler om täv- lingen finner du på

www.upplands-bro.se

www.upplands-bro.se/mittupplandsbro

Fototävlingens tema 2021: Gemenskap Miljöalmanackan 20 år!

Känn dig varmt välkommen till 2021 års Miljöalmanacka från Upplands-Bro kommun.

Vi passar på att berätta om nyheter från verksamheten och ge tips på hur du sorterar smartare samt hur du minskar din vattenförbrukning.

Vi är mycket stolta över att kommunens hushållsavfall nu också behandlas inom kommunen. Att behandla rest- och matavfall på Högbytorp innebär kortare transporter av avfallet.

Det är stort fokus på sortering – avfall är en resurs.

Under vintern har vi i Upplands-Bro kommun infört fyrfackskärlen för villaägare. Vi räknar med att restavfallet kommer att minska med nästan 50% i och med att det nu har blivit enklare att sortera. Nästa steg är att arbeta med flerfamiljshusen och på sikt ska alla boende i kommunen kunna lämna ifrån sig sorterat avfall i närheten av sin bostad.

Vi har också lanserat Upplands-Bro Avfallsapp. Med appen i mobilen tar du enkelt reda på när dina kärl töms och när kretsloppscentralerna har öppet. Det finns också sorteringsguide, nyheter, tips och driftinformation.

Vi önskar dig en riktigt fin Jul och ett Gott Nytt År!

#mittupplandsbro

3 Om jordens resurser ska räcka till planetens växande

befolkning måste allt som produceras användas flera gånger, i ett kretslopp. I ett cirkulärt kretslopp är avfallet en resurs som kan återvinnas till näring, material och energi.

Matavfallet som samlas in i kommunen transporteras till E.ON:s biogasanläggning på Högbytorp. I rötningsprocessen produceras biogas och biogödsel.

• Biogas är ett förnybart alternativ till fossila drivmedel och bidrar effektivt till att minska utsläppen av växthusgaser och andra miljö- och hälsostörande ämnen från

fordonstrafiken.

• Biogödsel används för att berika jordar i såväl ekologiskt som konventionellt jordbruk och ger ny näring till

livsmedelsproduktionen.

I kraftvärmeanläggningen på Högbytorp återvinns energi ur restavfallet. Vi utvinner el och värme ur det brännbara avfallet, som av miljöskäl inte bör, får eller kan materialåtervinnas.

• Elen är ett viktigt tillskott som motverkar effektbrist i den expansiva Stockholmsregionen och bidrar positivt till energiomställningen.

• Värmen distribueras som fjärrvärme till kunder i

kommunerna Upplands-Bro och Järfälla och gör det möjligt för fler att få en hållbar och bekymmersfri upp värmning i sina hem och lokaler.

• Efter förbränningen går askorna till Ragn-Sells nya anläggning som omhändertar de giftiga ämnena och återvinner salter och metaller som finns i askorna.

Cirkulärt kretslopp nära dig i kommunen

Foto: E.ON

Vintermorgon vid Gröna Udden. Foto: Julia Kuznetsova.

Januari 2021

Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

53

Visste du att...

…det bildas 1,2 ton avfall för att pro- ducera en laptop. Det är mycket mer miljövänligt att köpa en begagnad.

30

31

1

2

3

Kretsloppscentraler stängda.

Sophämtning som vanligt.

1 4

5

Trettondagsafton

6

Trettondedag jul

7

8

9

10

Kretsloppscentraler stängda.

Sophämtning som vanligt

2 11

12

13

14

15

16

17

Julgransinsamling börjar, se sidan 29.

3 18

19

20

21

22

23

24

4 25

26

27

28

Konungens

namnsdag

29

30

31

Nysnö i Rättarboda. Foto: Fredrik Englund

Februari 2021

Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

5 1

2

3

4

5

6

7

6 8

9

10

11

12

13

14

7 15

16

Fettisdagen

17

18

19

20

21

8 22

23

24

25

26

27

28

9 1

2

3

4

5

Visste du att...

…det räcker med en tesked kvicksilver för att förgifta en hel (mindre) sjö.

Kvicksilver finns t ex i batterier och

lågenergilampor.

Solnedgång en vacker kväll. Foto: Anders Söderlund

Mars 2021

Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

9 1

2

3

4

5

6

7

Mobil insamling av farligt avfall och småelektronik.

10 8

kvinnodagen

9

10

11

12

namnsdag

13

14

11 15

Christel

16

17

18

19

20

21

Global Recycling Day. Vårdagjämning.

12 22

Världsvattendagen

23

24

25

26

27

28

Sommartid börjar.

13 29

30

31

1 2

Visste du att...

…varje person i snitt slänger ca 75kg

matavfall varje år.

Rödhaneunge på utflykt. Foto: Anders Söderlund

April 2021

Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

13 29 30 31 1

Skärtorsdagen

2

3

Påskafton

4

Kretsloppscentraler stängda

Sophämtning som vanligt. . Kretsloppscentraler stängda Kretsloppscentraler stängda.

14 5

Annandag påsk

6

7

8

9

10

11

Kretsloppscentraler stängda Sophämtning som vanligt.

15 12

13

14

15

16

17

18

.

16 19

20

21

22

23

24

25

Sophämtning fritidshus börjar

17 26

27

28

29

30

afton, Konungens

födelsedag

Visste du att...

…en läckande toalett kan förbruka så

mycket som 100 kubikmeter vatten

extra per år.

Vackra blommor. Foto: Linda Airijoensuu

Maj 2021

Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

17 Visste du att...

…mängden sopor i världen förväntas nästan fördubblas till år 2050. Den största ökningen kommer att ske i växande ekonomier.

28 29 30 1

2

Kretsloppscentraler stängda.

18 3

4

5

6

7

8

9

19 10

11

12

13

dag

14

15

16

Sophämtning som vanligt. .

Mobil insamling av farligt avfall och småelektronik.

20 17

18

19

20

21

22

23

21 24

Annandag pingst

25

26

Vilma

27

28

29

30

22 31

1 2 3 4 5 6

Träd och blommor. Foto: Ulf Hilonen

Juni 2021

Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

22

31 1

2

3

4

5

6

Sveriges nationaldag

Kretsloppscentraler stängda

23

7

8

9

10

11

12

13

24

14

15

16

17

18

19

20

25

21

22

23

24

25

Midsommarafton

26

Midsommardagen

27

Kretsloppscentraler stängda.

Sophämtning som vanligt. Kretsloppscentraler stängda.

26

28

29 30

1 2 Visste du att...

…ett ton hårda plastförpackningar kan

återvinnas till 84,000 blomkrukor.

Försommarpaddling, Skoggarn. Foto: Fredrik Englund

Juli 2021

Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

26

Visste du att...

…det går att återvinna glas, stål och aluminium hur många gånger som helst utan att kvaliteten försämras.

30 1

2

3

4

27 5

6

7

8

9

10

11

.

28 12

13

14

födelsedag

15

16

17

18

29 19

20

21

22

Madeleine

23

24

25

30 26

27

28

29

30

31

1

Älgkalv vilar. Foto: Nikolaj Hautaviita

Augusti 2021

Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

30 26 27 28 29 30 31 1

31 2

3

4

5

6

7

8

.

Mobil insamling av farligt avfall och småelektronik.

32 9

10

11

12

13

14

15

Prinsessan Estelles namnsdag

.

33 16

17

18

19

20

21

22

34 23

24

25

26

27

28

29

. .

35 30

31

1 2 3 Visste du att...

…för att avfallshanteringen ska fungera krävs det att alla hjälper till. Det finns fak- tiskt lagkrav på att hushållen ska sortera sina sopor och lämna dem till återvinning.

Björnbärstjuven. Foto: Nikolaj Hautaviita

September 2021

Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

35

Visste du att...

…biogas är det mest närproducerade bränslet och består till 80% av olika avfalls- och restprodukter.

1

2

3

4

5

36 6

7

8

9

10

11

12

37 13

14

15

16

17

Magnhild

18

19

Fototävling slut,se sidan 2

38 20

21

22

23

24

25

26

.

39 27

28

29

30

1 2 3

Hösten är här. Foto: Julia Kuznetsova

Oktober 2021

Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

39 Visste du att...

…förebyggande miljöarbete funge- rar. Halterna av farliga tungmetaller i avloppsvattnet har minskat med upp till 70% de senaste 20 åren.

29 30 1

2

3

40 4

5

6

7

8

9

10

41 11

12

13

14

15

16

17

Sophämtning fritidshus slutar.

42 18

19

20

21

22

23

24

43 25

26

27

28

29

30

31

Första snön. Foto: Ulf Hilonen

November 2021

Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

44 1

2

3

4

5

Allhelgonaafton

6

Alla helgons dag

7

Kretsloppscentraler stängda.

45 8

9

10

11

12

13

14

Mobil insamling av farligt avfall och småelektronik.

46 15

16

17

18

19

20

barndagen

21

47 22

23

24

25

26

27

28

48 29

30

1 2 3

Visste du att...

…målarfärg räknas som farligt avfall.

Julstämning. Foto: Anders Söderlund

December 2021

Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

48 Visste du att...

… producera ett par jeans påverkar miljön mer än man kan tro. Totalt går det åt nästan 10,000 liter vatten och 1,5 kg kemikalier.

1

2

3

4

5

Krav på vinterdäck.

49 6

7

8

9

10

Nobeldagen

11

12

50 13

14

15

16

17

18

19

4:e advent

51 20

21

22

Jonatan

23

födelsedag

24

25

26

Annandag jul

Sophämtning som vanligt.

Kretsloppscentraler stängda. Kretsloppscentraler stängda. Kretsloppscentraler stängda.

52 27

28

29

30

31

1

2

Sophämtning som vanligt.

Kretsloppscentraler stängda.

Finlands självständighets- dag

28

Nytt insamlingssystem för boende med eget abonnemang

Standardabonnemang med fyrfackskärl Boende i en- och tvåbostadshus eller fritids- hus sorterar sitt hushållsavfall i 8 fraktioner i två fyrfackskärl direkt vid sin fastighet.

Kärlen töms med en särskild fyrfacksbil så att varje fraktion hamnar i sitt eget fack i bilen. Kärl 1 och Kärl 2 har olika tömnings- frekvens. Kärlet ska under hämtningsdagen vara utställd så nära sopbilens angörings- plats som möjligt.

Alternativa abonnemang

Boende i en- och tvåbostadshus kan som undantag välja lösning bland alternativa abonnemang i avfallstaxa om det finns sär- skilda skäl, till exempel platsbrist eller lik- nande.

Hämtningar

Kärl 1 med rest- och matavfall samt färgat glas och tidningar töms en gång var- annan vecka mellan kl 06.30 och 17.00.

Hushåll som komposterar sitt matavfall i en godkänd kompostbehållare, kan ha tömning av Kärl 1 en gång per månad om så önskas.

Kärl 2 med pappers-, plast-, metall- och ofärgade glasförpackningar töms en gång var fjärde vecka mellan kl 06.30 och 17.00.

Fritidsboende har hämtningar med samma

frekvens under sommarhalvåret från vecka 16 till och med vecka 41.

Avfallsappen

Ladda ner vår nya Avfallsapp, skriv in din adress och få en notis dagen innan ditt kärl ska tömmas. I appen hittar du även en digi- tal sorteringsguide, öppettider för krets- loppscentraler, nyheter och mycket annat som kan vara till nytta. Appen finns i App- Store och Google Play.

Sortering

Förpackningsavfall sorteras direkt i det fack som är avsett för den fraktionen.

Restavfall ska samlas i en soppåse. Matav- fall sorteras i en matavfallspåse av papper.

Matavfallspåsen läggs sedan i matavfalls- facket i Kärl 1. Paketera ditt matavfall väl så undviker du smuts och lukt.

Foto: Upplands-Bro Kommun

Extra hämtningar

Om du tillfälligt har för mycket restavfall kan du i förväg beställa hämtning av extra- säck vid den ordinarie tömningen av Kärl 1 eller beställa extrahämtning av ditt kärl mot avgift. Den extrasäcken är avsedd endast för restavfall och inte för förpack- ningsavfall.

Extra abonnemang

Vid behov kan du teckna abonnemang för ytterligare kärl utöver standardabonne- mang med fyrfackskärl enligt avfallstaxa.

Insamling för boende i flerbostadshus samt med gemensamhetslösning Insamling av rest- och matavfall i gemen- samma kärl eller andra behållare fortsätter som det varit tidigare utan några föränd- ringar.

I många flerbostadsområden finns även kärl för olika slags förpackningsavfall, tid- ningar, elavfall och ibland för grovavfall.

Här är fastighetsägaren ansvarig för avfallsfrågorna och insamlingen i området.

Hämtning av hushållsavfall från verk- samheter

Hushållsavfall från personal hos företag hanteras på samma sätt som hushållssopor från boende och hämtas av kommunens entreprenör. Matavfall ska sorteras ut från annat avfall och får inte hamna i behållare för restavfall.

I alla verksamheter uppkommer verk- samhetsavfall som är annat avfall och inte tillhör hushållsavfall. Verksamhetsutöva- ren ansvar själv för att verksamhetsavfallet hanteras på rätt sätt.

Avgifter

Avgiften för avfallshanteringen består av en grundavgift och en abonnemangsavgift.

I grundavgiften för hushåll ingår kom- munens fasta kostnader för bland annat administration och drift av kretsloppscen- traler. I grundavgiften för verksamheter ingår inte kostnader för kretsloppscentra- ler, då varje besök istället debiteras.

I abonnemangsavgiften ingår rörliga kostnader för bland annat insamling, trans- port och behandling av avfall från hushåll och verksamheter.

Faktura

Fakturering av avfallsavgifter sker varan- nan månad med undantag för fritidsbo- ende som debiteras en gång per år. Faktu- ran ställs från Upplands-Bro kommun.

Abonnemang

Alla fastighetsinnehavare är skyldiga att ha ett abonnemang för hämtning av hushålls- sopor.

För slamtömning går det att teckna ett abonnemang för schemalagda tömningar eller beställa tömning vid behov.

Vid flytt är säljaren skyldig att anmäla ägar- bytet till kommunen.

Två grannar kan dela abonnemang och då ha gemensamma kärl. Vid delat abonne- mang delas abonnemangsavgiften men grundavgiften blir oförändrad.

Insamling av hushållsavfall

Foto: Mostphotos 29

Sortera ut farligt avfall

Vissa sopor är farligt avfall och får inte hamna i soppåsen och får inte heller spolas ner i avloppet! Farligt avfall är sådant avfall som kan skada hälsa och miljö om det inte omhändertas på rätt sätt. Färg, lim, lösningsmedel och även nagellack är exempel på farligt avfall.

Farligt avfall kan lämnas av hushållen på kommunens två kretsloppscentraler eller till mobila insamlingsbilen.

Kemikalier ska lämnas i tätt emballage med beskrivning av innehållet. Företag får inte lämna farligt avfall till den

kommunala insamlingen och ska omhänderta det på egen hand.

Elavfall och batterier

Elavfall som apparater med sladd och/eller batterier, innehåller ofta miljöskadliga ämnen och får inte slängas i soporna.

Elavfall lämnas på kretsloppscentralen i särskilda behållare.

Du kan också beställa hämtning av elavfall mot avgift eller lämna in på mobila insamlingen.

I flerbostadshus finns det ofta ett särskilt kärl i soprummet för insamling av elavfall.

Observera att elavfall inte får läggas i kärlet med grovavfall!

Batterier ska lämnas i batteriholkar som finns på kretsloppscentralerna och vissa butiker samt i en del bostadsområden.

Mobil insamling av farligt avfall och småelektronik

Fyra gånger per år kan du som privatperson kostnadsfritt lämna ditt farliga avfall och din småelektronik (max 25 l) till en särskild insamlingsbil från Seka Miljöteknik AB, som kommer att stå på tre olika platser fyra lördagar per år.

Insamlingen sker följande lördagar: 6 mars, 15 maj, 7 augusti och 13 november.

Tidtabell och uppställningsplatser:

Klockan Plats

09:30–11:30 Bro centrum

(Återvinningsstationen) 12:00–14:00 Kungsängen centrum , Torget 4 14:15–16:15 Tibble torg

Hämtning av vitvaror

(kyl- och frysskåp, spisar etc.) Kommunen tillhandahåller mot avgift hämtning av vitvaror efter beställning hos Kontaktcenter VA & avfall.

Läkemedel och sprutspetsar lämnas till apotek

Kasserade läkemedel lämnas till apotek i en genomskinlig plastpåse. Här lämnas även sprutspetsar och kanyler från t.ex.

hemsjuk vården i en speciell behållare som tillhandahålls av apoteket.

Förpackningar och tidningar

Förpackningar av plast, papper, glas och metall samt tidningar ska sorteras ut och lämnas på återvinningsstationerna (se kartan på sidan 32). Villahushållen lämnar förpackningar och tidningar i

fyrfackskärlen.

Julgranar

Julgranar hämtas bara från särskilda uppställningsplatser i kommunen, se platserna på kommunens hemsida.

Julgranar hämtas utan avgift efter tjugondedag jul. Lägg ut din julgran, fri från prydnader, under perioden 11 till 17 januari.

Du kan även själv lämna julgranen på kommunens kretsloppscentraler.

Insamling av övrigt avfall

Egen kompost

Komposteringen ska ske i godkänd behållare sedan skriftlig anmälan lämnats till Bygg- och miljönämnden.

Trädgårdsavfall

För regelbunden hämtning av trädgårdsavfall kan ett abonnemang beställas hos Kontaktcenter VA & avfall.

Trädgårdsavfallet hämtas i 370 liters kärl från april till november.

Hämtningsintervallet är anpassat till trädgårdsarbetet och har tätare

hämtningar under vår och höst och glesare under sommarmånaderna.

Trädgårdsavfall kan även lämnas på kommunens kretsloppscentraler.

30 Vid kommunens två kretsloppscentraler kan du

lämna det hushållsavfall som inte lämpar sig för soppåsen. Möbler, barnvagnar, trädgårdsavfall och annat otympligt avfall kallas för grovavfall och sorteras i olika fraktioner beroende på material.

Här kan du även lämna stora och små el-appa- rater, vitvaror, kemikalier och annat farligt avfall som inte får läggas i restavfallet.

Tidningar och förpackningar lämnas till åter- vinning och kläder kan skänkas till hjälporganisa- tioner. Personal på plats hjälper dig att sortera rätt.

Kretsloppscentralerna

Kretsloppscentralerna finns i Brunna industriom- råde i Kungsängen och i Skällsta industriområde i Bro. Båda centralerna är utrustade med ett bomsys- tem som tillåter inträde endast för invånare och företagare som bor och verkar i kommunen.

Bytesboden

På Brunna kretsloppscentral kan du byta grejer med andra besökare för att minska uppkomst av avfall. Här kan du lämna schysta prylar som du inte längre behöver och om du vill byta till dig sådant som du vill ha istället. Lämna en sak så får du ta en annan sak, oavsett värde.

Tänk på att de prylar du lämnar ska vara hela, rena och fullt fungerande.

Bytesboden är bemannad och öppen 11:00 - 16:00 på tisdagar, torsdagar och fredagar.

Trevlig vistelse

När du besöker kretsloppscentralerna ska du alltid bli bemött på ett bra sätt och få den information som du behöver. Du är vår uppdragsgivare och vi finns på plats för att se till att du kan lämna ditt

avfall på ett smidigt och säkert sätt. Fråga oss gärna om du undrar över något så gör vi vårt bästa för att hjälpa dig!

Vi arbetar ständigt med att minimera riskerna för olyckor, och du kan också hjälpa till. Var upp- märksam, kör lugnt och försiktigt inom området.

Sortering

Tänk på att planera ditt besök och sortera grovav- fallet i förväg. På skisserna nedan kan du se i vilken ordning containrarna står på båda kretsloppscen- tralerna. Det gör det lättare att lasta bil och släp i rätt ordning inför ditt besök. En bra sortering är en förutsättning för en god återvinning.

Kommunens kretsloppscentraler är inte så stora och är anpassade till vanliga hushåll och små verk- samheter så därför får total mängd avfall inte vara mer än 2 m³ per besök och dag.

Kretsloppscentraler för grovavfall, elavfall och farligt avfall

Dag Brunna KLC

Energivägen 10

Skällsta KLC Ullevivägen 2

Bytesboden Brunna

Måndag Stängt 11:00–19:00 Stängt

Tisdag 11:00–19:00 Stängt 11:00–16:00

Onsdag Stängt 11:00–19:00 Stängt

Torsdag 11:00–19:00 Stängt 11:00–16:00

Fredag 11:00–16:00 Stängt 11:00–16:00

Lördag 10:00–15:00 10:00–15:00 Stängt Söndag 10:00–15:00 10:00–15:00 Stängt

Kretsloppscentralerna är stängda under dessa helgdagar:

Nyårsdagen, Trettondag jul, Långfredagen, Påskdagen, Annandag påsk, Första maj, Kristi himmelsfärdsdag, Sveriges nationaldag, Midsommarafton, Midsommardagen, Alla helgons dag, Julafton, Juldagen, Annandag jul och Nyårsafton.

Foto: Fredric Andersson

Öppettider

Kretsloppscentralernas ordinarie öppettider.

Välkommen!

31

32

Plastförpackningar Exempel: Plastbärkassar, plastpåsar, plasttuber, refillpaket, plastfolie, innerpåsar till exempel i müslipaket, flaskor, bur- kar, små dunkar och hin- kar (sylt), chipspåsar, frigolit mm.

Gör så här: Ta av korkar och lock som inte är av plast. Töm din påse med plastför- packningar i behållaren så att de ligger lösa, för att underlätta återvinningen.

Obs! Plastflaskor med pant lämnar du till butiker.

Pappersförpackningar Exempel: Pasta- och flingpaket, dryckeskar- tonger, sockerpåsar, säckar, pappersbärkassar, wellpapplådor.

Gör så här: Vik ihop och platta till pappersför- packningen, så tar den

mindre plats. Du kan även lägga mindre

förpackningar i större. En tom mjölkför- packning rymmer minst fem ihopvikta.

Metallförpackningar Exempel: Konservbur- kar, sprayburkar, tuber, kapsyler, lock, målarbur- kar - tömda och torra.

Gör så här: Kläm ut så mycket du kan ur metall- tuber, låt korken sitta på så det inte börjar lukta

illa, och lämna tuben i behållaren för metallförpackningar. Plastkorken förbränns och ger energi när metallen smälts ner.

Sprayburkar kan lämnas i behållaren för metallförpackningar om de är helt tömda.

De betraktas som tomma när det inte kom- mer någonting mer ur den när man håller sprayknappen intryckt, och den är tyst, så kallat pys-tom. Ej tömda sprayburkar läm- nas som farligt avfall.

Glasförpackningar Exempel: Flaskor och burkar. Färgade och ofärgade glasförpack- ningar sorteras var för sig.

Gör så här: Skruvkorkar av metall ska inte sitta kvar på flaskorna, men

ringen som är kvar efter korken kan dock sitta kvar. Flaskhalsarna avskiljs, och metallringarna återvinns separat.

Obs! Returflaskor lämnas mot pant i butiker.

Porslin, keramik och annat glas som inte är för- packningsglas lämnas som grov- eller hushålls- avfall. Glödlampor och lysrör ska lämnas på kommunens kretsloppscentral.

Tidningar

Exempel: Dagstid- ningar, veckotidningar, tidskrifter, kataloger, reklamblad, broschyrer, skrivarpapper, ritpapper och pocketböcker.

Gör så här: Ta bort plast-

Återvinningsstationer

Genom att sortera ut förpackningar och tidningar bidrar du till en ökning av materialåtervinningen. Du som bor i villa sorterar förpackningar av plast, papper, glas och metall direkt i de nya fyrfackskärlen. Du som bor i lägenhet fortsätter att sortera förpackningarna i soprum eller lämnar dem till återvinning på återvinningsstationer.

Så här sorterar du:

omslag runt tidningar och reklam och lämna dessa som plastförpackning.

Häftklamrar, spiraler och dylikt behö- ver du inte ta bort från tidningar eller block. De avskiljs med magneter och skickas till metallåtervinning,

Obs! Kuvert och post-it lappar innehåller klis- ter. Inget klister i pappersmassan! Lägg dem i hushållssoporna.

Om insamlingen

Alla förpackningar omfattas av producen- tansvar. Förpackningsproducenterna sam- arbetar under namnet Förpacknings- och Tidningsinsamlingen AB (FTI AB) som ansvarar för insamling och återvinning.

Kontakt

Om du har frågor och synpunkter på återvinningsstationerna eller på insam- lingen av förpackningar och tidningar, kontakta då:

Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB Telefon: 0200-88 03 11

Hemsida: www.ftiab.se

33

I ett cirkulärt samhälle är avfall en resurs

Med insikten om att jordens råvaror är begränsade gäller det att ta vara på de resurser vi redan har. Till vår hjälp har vi avfallshierarkin (eller avfallstrappan som den också kall- las) som visar hur avfall generellt ska hanteras. Avfallshie- rarkin är beslutad av EU och är en del av den svenska avfallslagstiftningen.

1.

2.

3.

4.

5.

Förebygga och minimera – Steg ett i

avfallshierarkin är att se till att det uppstår så lite avfall som möjligt, till exempel genom att

konsumera mer hållbart och att planera inköp och användning för att minska onödigt spill. Det kan också vara att designa en produkt för lång hållbarhet och undvika farliga ämnen.

Återanvända – Steg två är att använda saker så länge vi kan genom att laga sådant som blivit trasigt, låna saker av varandra och skänka bort eller sälja det vi inte längre använder.

Materialåtervinna – När vi inte längre kan använda saker och material ska det källsorteras och lämnas till återvinning så att de kan bli till nya produkter.

Energi-återvinna - Rester som inte går att materialåtervinna samt material som inte ska återcirkuleras in i samhället går till

energiåtervinning. Det innebär att avfallet förbränns och energin tillgodogörs som el och värme.

Deponera – Det sista steget är deponering. I Sverige är det förbjudet att deponera organiskt och

brännbart avfall (som ju ska hanteras längre upp i avfallstrappan), men i många länder – även i Europa – ser det annorlunda ut.

Illustration av E.ON

34

Bygglov

Goda råd till dig som byggherre Byggherre är den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbe- ten. Byggherren behöver inte vara en fysisk person utan kan även vara en juridisk person som till exempel ett företag, en bostadsrättsförening, en kommun eller en annan myndig- het. Det är byggherren som ska se till att alla bygg-, rivnings- och markåtgär- der genomförs enligt de krav som gäller för åtgärden. Detta gäller även om åtgärden inte kräver lov eller anmälan då det finns undantag från bygglovsplikten.

Attefallsregler

2014 godkände Riksdagen en regelföränd- ring som utökade möjligheten att bygga

vissa komplement och tillbyggnader utan krav på bygglov. Åtgärderna ska istället kräva en anmälan.

En anmälan enligt PBL krä- ver en granskning av de tek- niska egenskaperna i eller i närheten av en byggnad. En anmälan kräver ofta samma detaljerade underlag som en bygglovsansökan. Blankett och exempel på enkel kontrollplan finns på kommunens hemsida. Attefallsreg- lerna gäller endast en- och tvåbostadshus.

Attefallsåtgärderna kräver dispens från strandskyddet. Attefallsåtgärder som inne- bär att ny bostad skapas får inte utföras

Tänk på att..

● Var ute i god tid med ansökan, ett bygglovsärende kan ta upp till 10 veckor efter det att ansökan är komplett

● Ansök med fackmannamässiga och skal enliga ritningar

● Bifoga gärna text som beskriver det ni tänkt bygga

● Titta på kommunens exempel på enkel kontrollplan för att skapa din egen, den finns på kommunens hemsida

Du behöver inte bygglov men måste göra en anmälan för att:

● ● Bygga ett så kallat Attefallshus 30 m²

● Göra en tillbyggnad till bostadshuset på 15 m²

● Bygga högst två takkupor

● Du som har ett enbostadshus kan dessutom inreda ytterligare en

bostad

Du behöver inte bygglov för att:

● Bygga en friggebod 15 m²

● Anordna en skyddad uteplats med ett kortare plank

● Bygga ett skärmtak för uteplats 15 m²

● Måla om, byta fasad- eller takmaterial om det inte står annat i detaljplan eller om ändringen är en väsentlig ändring mot

byggnadens tidigare utseende

inom Försvarsmaktens riksintresseområde för buller. Attefallsåtgärder får inte uppfö- ras närmare än 4,5 meter till fastighets- gräns om inte grannen medger detta, om granne är allmän platsmark måste avstån- det vara 4,5 meter. Anmälningspliktiga åtgärder får inte påbörjas innan Bygg- och miljönämnden har gett ett godkännande startbesked. Man får inte ta byggnader i bruk innan nämnden har gett sitt slutbe- sked. Åtgärderna slutredovisas oftast med en enkel kontrollplan och i vissa fall en lägeskontroll innan man tar byggnaden eller byggnadsdelen i bruk.

35

Hållbar vattenförbrukning – bli vattensmart

Självklart ska du inte slösa på vatten i onödan. Även när det inte råder störningar eller vattenbrist är det viktigt att använda dricksvatten smart. Här kommer lite tips på hur just du kan bli vattensmart:

Små förändringar i vardagen gör skillnad.

Varje droppe räknas!

... och så här får du en fin trädgård och sparar på vattnet samtidigt:

Tvätta bilen i en biltvätt som har recirkulation, ångtvätt och vattenbesparande utrustning. Fråga biltvätten om du är osäker.

Duscha istället för att bada.

Ta korta duschar istället för långa och stäng av vattnet när du tvålar in dig.

Stäng av vattnet när du borstar tänderna.

Ställ en fylld tillbringare i kylen så slipper du låta kranen rinna för att vattnet ska bli kallt.

Kör fulla disk- och tvättmaskiner.

Samla upp vattnet som annars skulle gått till spillo när du sköljer dina grönsaker. Använd sen det vattnet till att skölja ur använda förpackningar eller vattna dina krukväxter.

Spara regnvattnet från stuprör i tunna och använd det för vattning, dina växter kommer tacka dig då de får ett syrerikare vatten än kranvattnet.

Om något i trädgården behöver vattnas: vattna tidig morgon, på kvällen eller nattetid och undvik att vattna när det är som varmast. Vattna med vattenkanna eller vattenslang som du håller i handen.

Placera krukor med känsliga växter på skuggiga platser under soliga dagar.

Använd täckodling. Täckodling innebär att dina odlingar täcks med gräs, halm, löv och annat lämpligt material. Det hjälper till att minska markens vattenavdunstning och du får även mindre ogräs att rensa.

Anlägg inte nya gräsmattor och plantera inte nya häckar under sommaren. Gör det hellre på hösten, det vill säga från september och framåt.

Bra att veta:

• En vattenspridare gör av med 150 liter vatten på 20 minuter.

• För varje minut som kranen står och rinner går det åt 6 liter vatten.

• Ett fyllt badkar motsvarar 150 liter vatten.

• Genom att duscha 3 minuter kortare än van- ligt sparar du 36 liter vatten.

• Diskmaskinen drar cirka 10 liter per disk och tvättmaskinen behöver ungefär 50 liter för en tvätt.

• Om en familj på fyra personer stänger av kra- nen medan de borstar sina tänder sparar de till- sammans 100 liter vatten på en dag.

• I Stockholmsområdet är vattenförbrukningen vanligtvis som högst i maj och juni.

36

Undvik att tvätta bilen på gatan För att inte sprida miljöfarliga ämnen i naturen bör du inte tvätta din bil på asfalterade ytor som gator, garageuppfart eller p-platser. Förorenat tvättvatten rinner då ner i gatubrunnar eller diken och hamnar via dagvattensystemet slutligen i Mälaren eller andra vattendrag.

Om du ändå väljer att tvätta bilen hemma så gör det på en gräsmatta eller en grusad yta. Där kan tvättvattnet tas upp av marken och renas av markens

mikroorganismer. Använd alltid miljömärkta bilschampon och undvik avfettningsmedel och starka

rengöringsmedel.

Varför är tvättvattnet miljöfarligt?

Tvättvattnet som rinner av bilen innehåller en mängd föroreningar som inte är bra för miljön, till exempel asfaltsrester, däckrester, olja, metaller och lösningsmedel.

Föroreningarna kommer både från ämnen på den smutsiga bilen och från de

rengöringsmedel som används vid tvätten.

När det orenade tvättvattnet rinner ut i sjöar och vattendrag är föroreningarna giftiga för vattenlevande djur och växter och föroreningarna kan även orsaka problem med dricksvattenkvaliteten.

Välj automattvätt eller Gör-det-själv-hall Istället för att tvätta bilen på gatan eller garageuppfarten kan du tvätta i en automattvätt eller Gör-det-själv-hall där tvättvattnet renas innan det släpps ut. Alla biltvättsanläggningar har någon typ av

lokal reningsanläggning som renar tvättvattnet innan vattnet lämnar biltvättsanläggningen. Allra bäst är att tvätta bilen i en miljömärkt biltvätt. På så sätt kan du tvätta bilen utan att bidra till att försämra vattenkvaliteten i Mälaren och andra vattendrag.

Hänsynsregler i Miljöbalken

Hänsynsreglerna i Miljöbalkens kapitel 2 gäller alla, även privatpersoner. Reglerna säger att du är skyldig att göra vad som

Bro kommun omfattas delvis av vattenskyddsområdet.

Vattenverket Norrvatten vid Görväln tar sitt råvatten från Mälaren och renar det till dricksvatten. Därför är det extra viktigt att alla som bor och verkar inom området är rädda om vattnet eftersom utsläpp kan påverka vattenkvaliteten negativt.

Biltvätt

krävs och är rimligt för att undvika att skada miljön och människors hälsa. Det innebär att du i första hand bör välja miljövänliga alternativ, exempelvis alltid använda miljömärkta rengöringsmedel och undvika att tvätta bilen på gatan.

Dricksvattentäkt

År 2008 beslutade Länsstyrelsen i Stockholms län om att inrätta ett vattenskyddsområde i Mälaren- Östra Mälarens vattenskyddsområde. Upplands-

37

100 eller 300 meter

Det generella strandskyddet är 100 meter inåt land och 100 meter ut i vattnet från strandlinjen och inkluderar även undervat- tensmiljön. Vissa bottnar kan exempelvis vara värdefulla miljöer som lek- och upp- växtområden för bland annat fiskar.

Strandskyddet kan även vara utökat upp till 300 meter både inåt land och ut i vatt- net. Strandskyddet kan också vara helt upp- hävt till exempel i detaljplanelagda områ- den. I Upplands-Bro kommun har strand- skyddet utökats till 300 meter i flera delar av kommunen.

Att tänka på om du har en fastighet inom strandskyddsområde

Inom strandskyddat område är det oftast inte tillåtet att bygga, gräva eller på annat sätt göra ingrepp och påverka strand-

skyddsområdet. Strandskyddsbestämmel- serna finns i 7 kapitlet i miljöbalken.

Då strandskyddet syftar till att bevara allemansrätten och skydda växt- och djurli- vet vid vattnet får du som har en fastighet inom strandskyddsområde inte utvidga din privata zon på allmänhetens bekostnad. Du får inte bygga eller göra förändringar som gör att allmänheten tvekar att vara på, eller passera platsen. Detta gäller även om du äger marken.

Bygglov och dispens – två olika saker Bygglov och strandskyddsdispens är två olika saker. Även om du har fått ett bygglov behövs strandskyddsdispens i det fall åtgär- den sker inom strandskyddat område. Även när bygglov inte krävs kan strandskyddsdis- pens krävas. Ett exempel på detta är Atte- fallshus.

Fri passage ska lämnas för allmänheten Det är inte tillåtet att upphäva eller ge dis- pens från strandskyddet för den del av stranden som behövs för att allmänheten ska kunna passera mellan strandlinjen och de planerade byggnaderna eller anläggning- arna. Avsikten med den fria passagen är att strandskyddets syften ska kunna tillgodoses inom denna del av stranden.

För mer information om strandskydd se www.naturvardsverket.se/Var-natur/Skyd- dad-natur/Strandskydd

Strandskyddet är ett generellt områ- desskydd vid hav, sjöar, vattendrag och öar i hela landet. Syftet med strandskyddet är att trygga allmänhetens tillgång till strand- områden och att bevara goda livsvillkor för djur och växter på land och i vatten.

Inom strandskyddat område är det för- bjudet att:

• Uppföra ny byggnad, gräva eller på annat sätt förbereda för byggnad. Detta gäller även byggnad som inte är bygglovspliktig, till exempel friggebod.

• Ändra byggnad så att den kan användas till något annat än det ursprungliga ända- målet.

• Utöka den privata zonen genom att, på strandskyddat område, ställa upp ute- möbler, sätta upp skylt, anlägga gräsmatta eller rabatt.

• Uppföra annan anordning, till exempel staket, brygga, väg eller parkeringsplats, som försämrar tillgängligheten enligt alle- mansrätten eller förändrar livsvillkoren för växter och djur.

• Utföra annan åtgärd som kan förändra livsvillkoren för växter och djur, till exem- pel muddra, gräva, gödsla eller fälla mer än enstaka träd.

Om du vill göra något av detta måste du ansöka om dispens från strandskyddet. För att det ska gå att ge dispens får åtgärden inte hindra allmänhetens tillträde till området eller påverka växt- och djurlivet negativt och det måste finnas ”särskilda skäl” att genomföra den önskade åtgärden.

Strandskyddsområden

38 river i materialet. Asbest uppblandad med

bindemedel och vissa tillsatser, sk sprutas- best, innehåller mycket asbestfibrer och har bland annat använts till sprutning av metallbalkar och ventilationskanaler.

Exempel på användningsområden

• Armering i golvplattor, frånluftkanaler och skivor

• Brandskydd (tak och dörrar tex i garage och pannrum)

• Bullerdämpande

• Fasadbeläggning (eternitplattor)

• Gamla bromsar till fordon

• I fix och fog till kakel

• Isolering

• Takpannor

• Underskikt till plastmattor (PVC)

• Ventilationsanläggningar

• Äldre båtar

Hantering och sanering

För att genomföra en saneringsåtgärd på asbest ställs stora säkerhetskrav på verk- samhetsutövare:

• Tillstånd från Arbetsmiljöverket

• Utbildning inom sanering

• Särskilda regler gäller för övervakning av saneringen

• Asbesthaltigt damm får ej spridas

• Asbesthaltigt avfall ska lämnas till god- kända avfallsdeponier

Som privatperson får du genomföra sane- ring av asbest inom din egen fastighet. Då hantering av asbest är farligt rekommende- rar Arbetsmiljöverket att den som hanterar asbest följer satta regler både för sin egen och andras säkerhet:

• Kunskap om asbest och hur den fungerar och ska hanteras

• Rätt skyddsutrustning: halvmask med P3-filter, skyddskläder av engångstyp och tätslutande handskar.

• Vatten-beskjut tak och fasader med mjuk vattenstråle innan eternit-/asbetsplattor tas ned för att undvika damning. Plattorna ska tas ned så hela som möjligt för att undvika onödiga risker för uppkomst av damm.

Partiklarna kan sväva i luften i flera dygn.

Inför renovering eller rivning av huset behöver du därför ha kännedom om när huset är byggt och uppfört samt vilka bygg- material som använts i huset. Om informa- tion av någon anledning saknas kan man ta hjälp av lokala antikvarier eller Riksanti- kvarieämbetet som har bra materialkänne- dom.

Asbest / eternit

Asbest är ett samlingsnamn för sex naturligt förekommande fintrådiga mineraler med mycket värdefulla tekniska egenskaper. De har hög mekanisk hållfasthet och smidighet, hög termisk beständighet, god ljud- och värmeisolerande förmåga, goda brandskyd- dande egenskaper och hög kemisk beständighet. Användningen av asbest är totalför- bjuden i Sverige sedan 1982 på grund av hälsofaran.

Avfall

Asbest är miljöfarligt avfall och ska lämnas till en godkänd avfallsdeponi. Inom Upp- lands-Bro kommun kan asbest lämnas till Ragn-Sells deponi (Högbytorp). Avfallet ska vara packat i täta och väl förslutna plastpåsar och uppmärkta med ”Asbest”.

För frågor och rådgivning gällande avfall, vänligen kontakta Ragn-Sells;

Telefon: 010-723 31 00

Mail: mfa.hogbytorp@ragnsells.com

Risker

Asbesten är ofarlig så länge som den sitter fast eller är inkapslad. Risken för hälsofara uppkommer först vid påverkan genom olika bearbetningar, rivning samt förflytt- ning, då asbestfibrer frigörs och kan bilda damm som kan andas in genom luft- vägarna.

Hur stor hälsofara som uppstår beror på storleken på asbestfibrerna. Mindre fibrer riskerar att ta sig längre ner i luftvägarna, till lungorna och ge upphov till lungsjukdo- mar, tex cancer. Rökning tillsammans med asbestexponering ökar hälsofaran.

Källor

Arbetsmiljöverkets hemsida; www.av.se 2020-09-27

Kemikalieinspektionens hemsida;

www.kemi.se (” kemikaliepodden”, avsnitt 11) 2020-09-27

Ursprung Naturligt ursprung

Mineralerna som utgör asbest-gruppen förekommer i större mängd främst i Ryss- land och USA. Asbest kan även frigöras ur berggrunden genom vittring och erosion av mark som innehåller asbest.

Mänsklig påverkan

Asbest kan även frigöras genom gruvbryt- ning och bearbetning av asbesthaltiga material, vid renovering och rivningsarbe- ten samt vid husbränder.

Asbestens olika skepnader

I de produkter där asbest förekommer i fri form är riskerna för damm mycket högre än när asbesten är bunden i ett annat mate- rial. Besvärligaste är produkter som innehåller asbest i pulverform. Asbest kan även vara fysikalisk eller kemiskt bunden till andra ämnen, såsom cement, gummi, plaster (främst härdplaster), polytetraflour- eten (PTFE) och silikon. De bildar då sam- mansatta produkter i form av golvplattor, eternitplattor, asbestplattor och plastmat- tor. Risken för att produkten dammar är liten, så länge som man inte bearbetar eller

Foto: Upplands-Bro Kommun