En snickare kan ju inte vara en hon?!

En snickare kan ju inte

vara en hon?!

Byggandet i barnlitteraturen ur ett genusperspektiv

A carpenter can´t possibly be a she?!

Building in children´s books from a gender perspective

Linda Thorildsson och Annabel Van Heemskerk

Abstract

The aim of this study is to contribute to knowledge about how building activity is presented in children’s literature from a gender perspective. The studies data-collection consists of qualitative image and text analysis of eight children’s books which addresses children in preschool.

The conclusion made wad that even if the books presented builders of both male and female gender, the female characters kept their stereotype female rolls and qualities in the building situations. We could also see that the

female characters in many cases didn’t get the same conditions with tools and materials as the male characters did. This shows that there is a great risk that children’s books will cement the stereotypes we have.

As a recommendation, we want to make a stand that it is of greatest importance that boys and girls are given the same opportunities when it comes to using tools, explore and create in building situations. Another recommendation is that the preschool teachers should be critical when it comes to their choice of children’s books to resist the imbalance stereotype gender rolls often gives.

Sammanfattning

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur byggandet framställs i barnböcker med ett genusperspektiv. Studiens datainsamlingsmetod består av kvalitativ bild- och textanalys av 8 stycken barnböcker som riktar sig till barn i förskoleålder.

Resultatet visar att även om böckerna presenterar byggare av både kvinnligt och manligt genus så behåller de kvinnliga karaktärerna stereotypa kvinnliga roller och egenskaper i byggandet. Det blev också synligt i studiens resultat att de kvinnliga karaktärerna i många fall inte hade samma förutsättningar med verktyg och material som de manliga. Detta visar på att det finns en stor risk att barnböcker förstärker de könsnormer som råder.

Som rekommendationer vill vi trycka på att det är av yttersta vikt att flickor och pojkar får samma möjligheter och verktyg för att utforska och skapa i byggsituationer. En annan rekommendation är att förskollärarna är noggranna i sitt val av barnböcker för att motverka att den obalans som stereotypa könsroller ofta ger.

Förord

Vi valde att skriva om byggande, barnlitteratur och genus eftersom vi trodde att det skulle bli en spännande blandning och det fick vi rätt i. Att vara två som ska komma överens när man skriver kan vara en utmaning och även om vi haft våra meningsskiljaktigheter så har vi hela tiden kommit fram till en samsyn och när vi ser resultatet känner vi oss nöjda och stolta. Vi är väldigt tacksamma att vi har kunnat hjälpa och stötta varandra, stöta och blöta, vända och vrida på alla argument och formuleringar.

Vi vill tacka alla de bokförlag som vi har lånat bilder ifrån, speciellt vill vi tacka för att de så snabbt svarat oss på mail när vi bett om godkännande att låna bilder ur deras böcker.

Alfabetas förlag Berghs förlag

Bonnie Carlsens förlag Natur och Kulturs förlag Nordstedts förlag

Olika förlag Rabén och Sjögren

Vi vill även tacka Tomsing förlag för deras medgivande även om deras bok som var tänkt slutligen inte kom med i studien.

Tack till Sara Wahlberg som var till stor hjälp när vi skulle komma igång med vårt arbete. Ett stort tack till vår handledare Magnus Lestelius som har hjälpt och stöttat oss i vårt arbete, kommit med ovärderliga råd och peppning. Givetvis vill vi tacka våra nära och kära för förståelse och tålamod,

uppmuntran och kärlek.

Avslutningsvis vill vi tacka varandra, för att vi har hållit sams, enats och respekterat varandra och fortfarande är fina vänner.

Innehållsförteckning

1 INLEDNING ... 1

1.1 BAKGRUND OCH CENTRALA BEGREPP ... 1

1.1.1 Genus ... 3

1.1.2 Byggandet ... 3

1.1.3 Barnboken ... 4

1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 4

2 LITTERATURGENOMGÅNG ... 5

2.1 BYGGANDE I FÖRSKOLAN ... 5

2.2 FLICKOR OCH BYGGANDE ... 6

2.3 BARNBOKEN OCH BYGGANDE ... 7

2.4 GENUS OCH NORMER I BARNBOKEN ... 8

3 TEORI ... 9

4 METOD ... 10

4.1 URVAL ... 10

4.2 DATAINSAMLINGSMETODER ... 11

4.3 DATABEARBETNING OCH ANALYSMETOD ... 13

4.4 ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 13

4.5 VALIDITET, RELIABILITET OCH GENERALISERBARHET ... 14

5 RESULTAT ... 15 5.1 BILDANALYS ... 15 5.2 TEXTANALYS ... 23 5.3 SAMMANFATTNING ... 26 6 DISKUSSION ... 28 6.1 RESULTATDISKUSSION ... 28

6.1.1 Hur presenteras byggandet i barnboken? ... 28

6.1.2 Vilket genus har den som utför byggandet i barnboken? ... 30

6.1.3 Vilka verktyg används i samband med byggandet i barnboken? ... 31

6.1.4 Sammanfattning ... 32

6.3 REKOMMENDATIONER FÖR VERKSAMHETEN/UNDERVISNINGEN ... 34

6.4 FÖRSLAG PÅ VIDARE STUDIER ... 35

7 REFERENSER ... 36

1 INLEDNING

“Men fröken, en snickare kan ju inte vara en hon” (Olofsson, 2007, s.62). Det här är ett citat av ett barn i en sångsamling, där pedagogen i sången som handlar om en snickare, byter ut han mot hon.

I dagens Sverige har jämställdheten kommit ganska långt men ibland kan det kännas som att vissa delar av vårt samhälle fortsätter som orörda oaser. Det är som att de inte berörs av det normkritiska tankar som idag genomsyrar vår vardag och ställer gamla sanningar mot nya. Det här är något vi möter dagligen i förskolan och har, genom egna iakttagelser, sett att genusarbetet kan se väldigt olika ut till och med på olika avdelningar på en och samma förskola. Trots detta är genus och jämställdhet en fråga som ofta diskuteras i förskolan och som förblir aktuellt. På 1980-talet kom begreppet genus och därför tänker vi att det borde ha spridit sig till barnlitteraturen under 1990-talet. Eftersom genusfrågan fortfarande känns aktuell så vill vi se hur dagens barnlitteratur förhåller sig i frågan.

Ett för oss välkänt och återkommande moment i förskolan är byggandet. Även om det byggs mycket i förskolan (Walan, Flognman & Kilbrink, 2019) så har vi haft svårt att hitta forskning som fokuserar på detta framförallt kopplat till genus och barnböcker. Det är av den anledning som studiens syfte blir att titta på hur byggandet framställs i barnlitteratur med genusglasögonen på.

För att kunna arbeta med byggandet kopplat till genus i förskolan så är det viktigt att pedagogerna blir medvetna om att det finns en problematik att hantera, nämligen att byggandet anses vara ett manligt område. Om vi vill att barnen ska växa upp och känna att de kan bli vad de vill, så kan vi inte ge dem böcker där pappa bygger och mamma städar upp efter honom. Vi behöver i så fall visa alla de böcker där könsrollerna utmanas och valmöjligheterna dubbleras.

1.1 Bakgrund och centrala begrepp

Från personer i barnets närhet, pedagoger, föräldrar, barnböcker, reklam etc. så lär sig barnet hur kvinnor respektive män bör vara och hur hen själv ska tänka och uppföra sig. Barn lär sig manligt och kvinnligt som att det är de enda möjligheterna att vara och att det är förutbestämt vilket de ska välja utifrån deras biologiska kön (Davies &Wallentin, 2003).

I förskolans läroplan, LPFÖ 18, står det att:

Förskolan har ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar barnens utveckling, val och lärande. Hur förskolan organiserar utbildningen, hur barnen blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på barnen bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska därför organisera utbildningen så att barnen möts, leker och lär tillsammans, samt prövar och utvecklar sina förmågor och intressen, med samma möjligheter och på lika villkor, oberoende av könstillhörighet (Skolverket, 2018, s.7). Det som läroplanen uttrycker är att förskolan har en skyldighet att ifrågasätta gamla könsnormer och se till att alla människors lika värde respekteras (Skolverket, 2018). Förskolläraren har ansvaret att ge varje enskilt barn möjligheten att utvecklas oberoende av sitt genus och utan några stereotypa könsroller. Ändå ser att det fortfarande finns en genusproblematik både i byggandet och tekniken vilket är synd eftersom dessa ämnen har ett stort värde för både flickor och pojkar i förskolan.

Hedlin och Gunnarssons (2014) studie synliggör med tydlighet hur viktigt det är att inspirera flickor till att ägna sig åt teknik och byggandet i tidig ålder så som man verkar göra med pojkarna. Förskollärarstudenter i studien,

mestadels kvinnor, som i framtiden ska arbeta med teknikundervisning i förskolan lyfte upp många av deras egna negativa tankar och minnen av tekniken från skoltiden. Även om de själva nu har en positiv attityd till att undervisa barnen i förskolan om teknik och bygg så återstår betydelsen av att tidigt även få flickor att känna att det är roligt och spännande med teknik. Även Walan, Flognman och Kilbrink (2019) påpekar vikten av att motivera barnen att utmana sig själva och sitt kunnande när de bygger och konstruerar för att leda dem framåt i sin utveckling.

Ett sätt att se på byggandet är det som Mylesand (2007) uttrycker, nämligen som ett hjälpmedel för barnet när hen lär känna sin omgivning och sig själv. Under byggandet har barnen med sig erfarenheter som är deras egna. Det som händer runt dem påverkar dem i deras skapande. Bygg och konstruktion behandlar många olika metoder, matematiska termer och kunskap om material. När barnen tillsammans bygger och konstruerar så samtalar och diskuterar de om vad de kan och har gjort förut och i detta skeende förstärker de sitt språkliga kunnande. Genom att försöka och försöka igen om det blir fel så utmanar de sina teorier och får ta nya beslut.

1.1.1 Genus

I vår studie har vi valt att använda oss av begreppet genus. Genus kommer ursprungligen från latinet och har betydelsen slag, sort, släkte och kön (Hirdman, 2001). I svenskan har genus länge funnits som ett begrepp inom lingvistiken men utöver det har ordet inte haft någon funktion. När svenska kvinnoforskare ville nyttja sig av det engelska gender, som i USA varit ett begrepp sedan sent 1970-tal, tyckte de att genus passade bättre för att då undvika ytterligare ett engelskt låneord. Ordet genus behövdes för att

beskriva de krav, förväntningar och bestämda mallar människor antogs finna sig i när de föds till man eller kvinna. I och med detta skiljer man på det biologiska könet och förväntningar upprättade i mallar för manligt och kvinnligt, genus (Hirdman, 2001). Genus skapas i vardagens alla stunder och inslag (Kåreland, 2005; Wahlström, 2003) och inte minst i de

byggandemoment och aktiviteter som äger rum.

1.1.2 Byggandet

Vi har valt att rikta in oss på byggandet i denna studie då det är ett vanligt förekommande moment i förskolan samt ett av många områden inom tekniken som barnet introduceras för (Sundqvist, Nilsson & Gustafsson, 2015). Studien kommer att utgå från NE:s (u.å.) definition av begreppet som innebär framställning av byggnader såväl som konstruktioner av någonting. Förtydligas skall att studien kommer att utgå från och se på båda delarna. I byggandet får barnen möjligheter att undersöka tekniska lösningar såväl som de med materialets hjälp får sätta fast, ta loss och sammanfoga det på olika sätt (Skolverket, 2019). Till sin hjälp bör de ha ett stort utbud av diverse verktyg och material då det enligt Trageton (1996) är avgörande för

byggandets innehåll. Det är av den anledningen som studien även tittar närmare på byggandets verktyg i barnböckerna.

NE (u.å.) beskriver verktyg som något man använder i arbete med material och det är den beskrivningen som används i studien. Alla verktyg har olika funktioner såsom formande, skärande eller fasthållande och några av

1.1.3 Barnboken

I vår studie har valt att använda oss av begreppet barnbok vilket enligt Kåreland (1994) innefattar en bok som innehåller figurer som barnen kan känna igen sig i, har ett okomplicerat språk och som har många bilder. Kåreland (2005) lyfter att barnboken är ett vanligt förekommande material i förskolan och någonting som barnet möter från tidig ålder. Många

förskollärare använder sig av barnböcker som ett verktyg för att inspirera barnet att tänka och reflektera kring ett visst ämne, exempelvis genus och jämställdhet (Hulth & Schönbäck, 2011). Det går också att utvidga och fördjupa de aktiviteter som rör tekniken och byggandet i förskolan med hjälp av barnboken (Axell, 2018).

I barnboken möter barnet ideligen olika symboler som bekräftar de

traditionella könsmönstren som råder i samhället (Hulth & Schönbäck, 2011). Symbolerna som gestaltas i litteraturen såsom alla de olika bilderna av

manligt respektive kvinnligt och begreppen pojke respektive flicka speglar i sin tur av sig på barnets uppfattning om genus (Kåreland, 2005). Således kan det knappast anses oviktigt hur manligt respektive kvinnligt presenteras i barnboken eftersom detta kan påverka barnen i val de gör idag och vad de tror sig kunna arbeta med i framtiden (Kåreland & Munther, 2005). För att återgå till citatet i början av inledningen (Olofsson, 2007) kan barnets förståelse kring ämnet, enligt oss, mycket väl bero på de barnböcker som finns och som innehåller byggande men som vi inte tror att det reflekteras mycket kring.

En problematik som SOU 2006:75 (2006) lyfter är att det främst är manliga huvudfigurer som träffas på i barnböckerna som finns ute bland förskolorna. Därför är det viktigt att förskollärarna erbjuder barnen litteratur med lika många pojkar som flickor i huvudrollen (Edwards, 2008). För att litteraturen ska kunna erbjuda barnet bra förebilder så behöver könsmönster utmanas och stereotyper undvikas (Edwards, 2008), inte minst i de barnböcker som rör byggandet. Givetvis är det bra om förskollärare utvärderar hela sin bokhylla även om denna studie riktar in sig på just byggandet.

1.2

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om hur barnböcker framställer byggandet ur ett genusperspektiv

• Hur presenteras byggandet i barnböckerna?

• Vilket genus har den som utför byggandet i barnböckerna? • Vilka verktyg används inom byggandet utifrån manligt respektive

2 LITTERATURGENOMGÅNG

2.1

Byggande i förskolan

Trageton (1996) lyfter byggandet som ett återkommande moment i barnens lek. Förutom förskollärarens viktiga roll lyfter han också utbudet av verktyg och material, något som enligt han är avgörande för lekens innebörd. Att det fasta materialet så som slöjdmaterial, naturmaterial och berikade material anses mest försummade av alla i lekmiljön och många gånger saknas i förskolan menar Trageton (1996) beror på den kvinnotradition som råder i barnomsorgsyrkena. Han menar på att när barnet använder sig av det fasta materialet och ägnar sig åt byggandet så utvecklar barnet en färdighet i att lägga till och foga samman olika material. Det är nämligen inte okomplicerat för barn att transformera ämnen som behöver demonteras eller sättas ihop och därför är det av yttersta vikt att det finns ett blandat utbud av ämnen som lockar till kreativitet.

Både Turja, Endepohls-Uple och Chatoney (2009) och Thorshag och

Holmqvist (2018) lyfter i sina studier betydelsen av materialet som barnet har till sitt förfogande såväl som barnets tekniska färdigheter i samband med byggandet. Thorshag och Holmqvist (2018) redogör för barnets två olika sätt att se på materialet, antingen som förgrund eller som delar i byggandet. Vilken syn barnet har anses styras av det material som hen erbjuds. I studiens resultat presenteras att barnen både uttrycker en vilja i att undersöka

materialen i sig såväl som att använda materialet i byggandet.

Thorshag och Holmqvist (2018) menar även att när barnen till exempel bygger en bil så är det mycket mer än bara det som sker. Det medför diskussioner och eftertänksamhet om konstruktionens stabilitet kontra dess fart. Det i sin tur leder till att barnet också får en större kännedom om olika naturvetenskapliga begrepp som hen kan använda sig av och förklara sina idéer med. Thorshag och Holmqvist (2018) uttrycker att byggandets funktion påverkas av de färdigheterna som är nödvändiga hos barnet. Såväl som när barnet bygger en bil och det krävs förståelser av energi och fart och dess betydelse för bilen så krävs det en förståelse om bärkraftighet i byggandet av ett hus. Det är i samband med detta som Thorshag och Holmqvist (2018) konstaterar att det är nödvändigt med mer kunskap om och större fokus på barns lärande och förståelser kring byggandet.

fokuserade främst på barnens förmågor att skapa ritningar för att sedan se hur de använde sig av dem i byggandeaktiviteterna. I resultatet kontanterar Fleer (2000) att barnens byggande och konstruktioner är beroende av deras

tekniska färdigheter så väl som materialet som finns till deras befogande. Det konstateras också att barn så tidigt som i tre års åldern kan ägna sig åt

muntlig och visuell planering i anslutning till att skapa någonting av olika material.

2.2

Flickor och byggande

Axell (2015) konstaterar att teknikområdet inklusive byggandet, har en stark koppling till det maskulina könet. Detta uttrycker även Turja, Endepohls-Uple och Chatoney (2009) i sin studie och förklarar att barn så tidigt som i två års åldern börjar att påverkas av stereotypa könsroller. Det är i samband med detta som barnen även börjar att föredra leksaker som är typiska för det genus de har. Under tiden som pojkar i förskolan är mer intresserade av bygg- och konstruktionsmaterial så föredrar flickor att leka med dockor och mjukare material. Turja et al. (2009) konstaterar i resultatet att även då tekniken anses försummas i dagens förskola så behåller pojkar sin fascination för ämnet samtidigt som flickor redan vid två års ålder tappar intresse för tekniken och byggandet i sig.

Det är av föregående anledning som Sullivan och Bers (2012) lyfter

betydelsen av att väcka flickors intresse för teknik och byggande redan i tidig ålder innan de blivit allt för påverkade av de könstereotyper som råder kring ämnet. I sin egen studie ville Sullivan och Bers (2012) undersöka om flickor och pojkar i förskolan tog sig an de olika byggande- och

programmeringsaktiviteterna på liknande och framgångsrika sätt. Till sin hjälp hade de ett bestämt tekniskt program som de utgick ifrån. I resultatet konstaterades det att flickor och pojkar tog sig an uppgiften på liknande sätt och att respektive kön visade på en samstämmig upplevelse. Detta trots att just den tekniken det gäller, programmering och robotik, är ett område som anses manligt enligt traditionen.

dess mening för dem. När flickor ägnade sig åt byggandet och konstruktionen var det för deras lek där de hade ett specifikt syfte i att bygga någonting för att de behövde det i sin lek. Detta i jämförelse med pojkar som istället ägnade sig åt byggandet som en lek där byggandet var lekens huvudfokus och där de många gånger började bygga någonting nytt när de blev färdiga.

Holth (2015) konstaterar dock i sin studie att det inte endast är fenomenet byggande som försvårar strävan efter att uppnå en jämställdhet mellan flickor och pojkar. Hon menar att det även är de tekniska artefakterna som blivit bekönade. Detta på så vis att det finns föreställningar kring att hårda tekniska artefakter är maskulina och de mjuka feminina. Denna föreställning hjälper till att upprätthålla de stereotypa normerna vilket drabbar flickor då

kopplingen mellan pojkar och teknik understöds.

2.3

Barnboken och byggande

Tekniken såväl som byggandet är ofta närvarande i barnböckerna och har många gånger en betydande roll för berättelsen (Axell, 2018). Med hjälp av barnboken kan en utvidga och fördjupa aktiviteterna som rör teknik och byggandet i förskolan.

Walan, Flognman och Kilbrink (2019) har i sin studie undersökt detta, hur barn i förskoleålder ägnar sig åt byggandet med fokus på dess stabilitet och konstruktion och där de har utgått från en barnbok. De nämner i studien att barnboken användes för att inspirera barnen och se vilken mening den hade för byggandet och dess process. Barnboken innehöll detaljrika bilder som visade på kojornas resultat, byggprocesser och verktygen som användes till. Walan, Flognman och Kilbrink (2019) konstaterar i resultatet det som de tidigare sett i studier om att när barn ägnar sig åt byggandet så vill de gärna bygga för någon eller något, till exempel ett hus till ett djur. Resultatet visar också att barnen gjorde kopplingar till barnbokens huvudkaraktärer.

En liknande studie gjordes av Svensson, Dahlbäck och Von Otter (2019), som undersökte hur en saga kan användas till att synliggöra barns olika erfarenheter inom tekniken och det praktiska arbetet. Resultatet visade på att när sagan användes som startpunkt för att arbeta med praktisk

ökad insikt och vilja att reda ut de problem de möter. Detta gjorde de genom att ta avstamp i egna upplevelser, sagan och de resurser som fanns till hands. Under processen använde sig barnen av olika typer av skapande då de

skissade, skapade prototyper, utforskade olika kulörer, redskap och material. Svensson et al. (2019) anser att det visar på en mening med att förena det prövade, sagan, med det oprövade som i detta fall är det tekniska innehållet. I samarbetet mellan saga och teknik formas en mötesplats där olika

beståndsdelar av komponenternas innehåll ger en lärandemiljö där barnen uppmuntras att använda sin idérikedom.

Att barnböcker som utgångspunkt har en viktig och betydelsefull roll i teknikämnet såväl som i byggandet konstaterar även Walan (2017) i sitt resultat. Även om Walan (2017) inte fokuserat specifikt på byggandet i sin undersökning utan istället på naturvetenskap i sin helhet så lyfter hon intressanta och nämnvärda resultat. Syftet med hennes studie var att undersöka hur användbara barnböcker var i de praktiska aktiviteterna med barnen i undervisningen av naturvetenskapliga ämnen. Resultatet i studien byggdes bland annat på förskollärarnas erfarenheter och upplevelser kring fenomenet vilket skiljer sig från föregående studier som nämnts. Det Walan (2017) kunde konstatera i resultatet var att barnböcker i samband med

experiment inte var av större betydelse och att de klarar sig bra ensamma utan hjälp av sagor. Således uttrycker hon att i andra sammanhang som till

exempel byggandet så kan barnböcker vara en god metod att kombinera med.

2.4

Genus och normer i barnboken

Det var redan på 1960-talet som en feministisk kritik av barnlitteraturen lanserades i Sverige (Kåreland & Munther, 2005). Sociologen Rita Liljeström diskuterade kring begreppet könsroll, dess innebörd och vilken betydelse den hade för läsarna utifrån respektive kön. Liljeström kunde se att vissa

barnböcker påverkade pojkar och flickor att intressera sig för och ägna sig åt skilda aktiviteter och ting. Inte minst gällde det den arbets- och

yrkesfördelning som rådde och fortfarande råder mellan könen och i samhället som stort. Barnboken med bilder och text inkluderat, är en av de främsta inkörsportarna för det lilla barnet till samhällets rådande normer och värderingar kring det som anses vara maskulint respektive feminint. På så sätt kan barnboken bidra till att påverka barnets framtid, vad hen kan och tillåts göra utifrån sitt genus (Kåreland & Munther, 2005).

studie om att genusstereotyperna i barnböcker begränsar och påverkar barnets utveckling. På samma sätt kan icke-stereotypiska barnböcker resultatera i positiva förändringar hos det enskilda barnet när det kommer till hens attityd, beteende och självuppfattning (Peterson & Lach, 1990). Peterson & Lach (1990) lyfter att det inte går att garantera att inga av de nya barnböckerna som trycks kommer att vara fria från stereotyper, men att det därför är av största vikt att vi som pedagoger och vuxna i helhet är medvetna om problematiken och i största mån kan skydda barnet från dessa förbestämda mallar. Även om barnböckerna, i jämförelse med tidigare år enligt Narahara (1998), har visat en framgång i att reducera stereotyper så kvarstår det fortfarande vissa stereotyper som ännu behöver arbetas med och suddas ut. I vissa barnböcker kan det dock finnas en poäng med att påvisa skillnader mellan könen, det kan vara själva essensen av boken som i Totte och Malin av Gunilla Wolde, (Nikolajeva, 2000).

I en studie av Axell och Boström (2019) beskrivs det hur flickor respektive pojkar i anslutning till teknik, framställs på olika sätt i barnböckerna. Axell och Boström (2019) menar att budskapet i barnböckerna är tydligt, nämligen att det är männen som är upphovsmännen till tekniken såväl som användare av tekniken. De la märke till att det var de manliga karaktärerna som stod för byggandet av bilar, flygplan och broar såväl som de presenterades som tekniska hjältar samtidigt som de kvinnliga karaktärerna passivt och tysta höll sig på sidan. Heller gick det inte att undgå att det var männen i barnböckerna som sattes högst upp i teknikens hierarki.

Axell och Boström (2019) belyser i resultatet hur figurerna ofta visar på de utmärkande drag som förstärker både de norm- och könskarakteristiska föreställningar runt deras genus. De menar även att de manliga karaktärerna har en överpresentation i barnböckerna. Axell och Boström (2019)

konstaterar att det i de få barnböcker som utmanar könsrollerna fortfarande finns en underförstådd könsnormativ uppfattning.

3 TEORI

Det som bär ”Genussystemet” är de två punkterna som talar om dikotomin, vilket innebär att två saker är varandras motsatser och aldrig kan bli ett (till exempel manligt och kvinnligt), och hierarkin, vilket betyder att mannen är normen och kvinnan är underställd mannen (Hirdman, 1988). Hirdman (2001) anser att kvinnans underordning är så självklar att många varken märker av eller bryr sig om den, de kanske ser det men nyttjar detta för att säkerställa mannens maktposition. Något annat Hirdman (1998) påpekar är att ju tydligare könens isärhållande är desto starkare blir den manliga normen och den ifrågasätts mindre. Omvänt skulle det då betyda att ju sämre

isärhållandet av könen fungerar desto mer tvivlas det på manligheten som norm.

Hirdman (1988) berättar om något som hon kallar för ”Genuskontrakt”, ett kontrakt som finns på tre nivåer mellan könen och ser olika ut beroende på tid och miljö. Dessa nivåer beskriver hur män och kvinnor, både i singular och plural, ska vara i förhållande till varandra och sig själva, hur de uppfattas och vad de förväntas göra och inte göra. Detta stöttas genom

”Genussystemet” och det ärvs genom generationer. Kontraktet speglar de förväntningar som människor har på varandra och blir i sig ett nytt utrymme för en fortsatt form av hierarki i en ny tid genom arv. Något som framhålls i Hirdmans (1988) text är att det inte går att komma i från att kvinnorna själva har en del i sitt eget förtryck då de är med och skapar de förväntningar och upprätthåller de normer som redan finns mellan könen (Hirdman, 1988). Ett sätt att belysa det ”Genuskontrakt” som Hirdman (1988) pratar om är att ständigt ifrågasätta vem av kvinnan eller mannen som gör vad och varför och vilket blir resultat om de byter roller? Inom områden med starka

könsmarkörer blir frågorna extra viktiga.

4 METOD

4.1

Urval

I samråd med två bibliotekarier på två olika bibliotek så har vi valt ut barnböcker som enligt dem är populära och förekommer i både hem och förskolor. Vi har således gjort ett bekvämlighetsurval då vi valt de bibliotek som ligger närmast till hand. För att se sammanställning av utvalda

Vid valet av barnlitteraturen har vi arbetat fram vissa kriterier och för oss relevanta urval. Dessa är:

• Att böckerna är vanligt förekommande i verksamheterna

• Att de innehåller både bild och text

• Att de har ett teknikinnehåll (byggande)

• Att de har svenska författare (För att avgränsa så vi bara tittar på de svenska genusuppfattningarna)

Vi har valt ut åtta barnböcker som riktar sig till barn i förskoleålder och alla har både text- och bildanalyserats. Fyra av böckerna kom ut under 1990-talet och de resterande fyra kom ut mellan 2010 och 2018. Böckernas åldersspann gav en insikt i hur synen på genus förändrats under de senaste trettio åren.

4.2

Datainsamlingsmetoder

Analysen av bilderna syftar till att förstå och kategorisera bilderna och dess sammanhang i anslutning till de normer som kan påverka bildläsaren kring genus kopplat till byggandet (Falch, 2018). Som stöd till analysen av bilderna har vi använt oss av delar från ett ramverk skapat av Falch (2018). Det är tack vare Axelsson (2018) som vi kommit i kontakt med detta ramverk. Vi har följande tre huvudkategorier utifrån Falchs (2018) ramverk, som

utgångspunkter i denna studie:

Denotativ nivå: Vad syns på bilden? Det vill säga det uppenbara, som exempelvis saker, människor och miljö. Är det någonting särskilt som sker med en djupare betydelse? Vilka könsrepresentationer finns det ibilden? Inre kontext: Vad finns det för förhållande mellan bildens beståndsdelar? Vilka är de aktiva respektive passiva deltagarna i bilden? Finns det några typiskt kvinnliga/manliga egenskaper hos personerna på bilden? Vid en analys kan man se bilden ur olika synvinklar och upptäcka olika tecken som både bryter och förstärker normer.

Konnotativ nivå: Vilka tolkningar kan bildas av bilden? Finns det någonting som gör bilden mer intressant? Vad kan bilden förmedla för värderingar och innebära för bildläsaren? Vilka normer förekommer och kan inverka på bildläsaren? Riskerar det att förstärka de könsmönster som råder? Till studiens kvalitativa textanalys har vi inspirerats av Lindroths och

1. Vilka verb nyttjas i anknytning till figurerna?

2. Vilka substantiv och/eller formuleringar nyttjas för att beskriva figurerna?

3. Vilka adjektiv nyttjas för att framställa figurerna? 4. Hur framställs byggandet i texten?

5. Vilka verktyg förekommer i texten?

För att sedan hitta könsmarkörer så har vi jämfört med Brithell och Lövgrens (2008) schema för vad som anses vara manligt och kvinnligt.

Män/pojkar Kvinnor/flickor starka våldsamma känslokalla, hårda aggressiva tävlande rovgiriga skyddande självständiga aktiva modiga

leker på distans från vuxna leker i stora grupper tar för sig

undviker kroppskontakt med vuxna språket handlar om mätbara ting, helst stora, och innehåller diverse ljud tränar initiativförmåga, grovmotorik, ledarskap och hierarki i lek och vuxenledda aktiviteter

agerar direkt och handgripligen vid konflikter

bygger saker, snickrar, är praktisk och utför kroppsarbete avsaknad av accessoarer blå färg slips, kostym svaga aggressionshämmade emotionella, milda lydiga självuppoffrande omtänksamma, omsorgsfulla sårbara beroende passiva osäkra

leker nära vuxna leker i par

tillgodoser andras behov

får mycket kroppskontakt med vuxna språket används till känslor, relationer och upplevelser

tränar språk, finmotorik, relationer, lyhördhet och hänsyn i leken och i vuxenledda aktiviteter

undviker konflikter, tar motgångar personligt och får skuldkänslor laga mat, tvättar, syr och städar hårspännen och smycken rosa färg

kjol

4.3

Databearbetning och analysmetod

Varje enskild bok bearbetades och analyserades var för sig, inklusive text- och bildanalysen. Vi startade med att se på boken i helhet för att sedan fördjupa oss och analysera dess bilder respektive text delvis med hjälp av Falchs (2018) ramverk, Lindroths och Pederséns (2014) analysfrågor samt Brithell och Lövgrens (2008) schema. Schemat hjälpte oss att förstå och sätta ord på de egenskaper och roller som vi tolkade att karaktärerna i

barnböckerna hade. Efter att vi enskilt tolkat bilder respektive texter så jämförde vi våra diverse tolkningar för att skapa en ömsesidig analys och bilda en ny och större helhet.

I resultatet har vi valt att presentera textanalysen och bildanalysen var för sig vilket vi även gjort med de barnböcker som vi har använt oss av. Det är i sammanfattningen som vi har kombinerat de olika barnböckerna och bild- och textanalyserna. I bildanalysen har vi presenterat resultatet utifrån de tre olika områden, det vill säga denotativ nivå, inre kontext och konnotativ nivå. Vi har även bifogat de bilder vi utgått ifrån och en kort beskrivning av bokens handling. Böckerna har sedan i samma ordning som bildanalysdelen presenterats och summerats utifrån de fem analysfrågorna.

4.4

Etiska överväganden

Beroende på vilken metod den som undersöker har valt till sin studie så innebär det olika förutsättningar och krav som hen har att förhålla sig till när det kommer till de etiska övervägandena. Då vi har använt oss av böcker istället för personer har vi haft andra etiska överväganden att ta hänsyn till än i många andra studier. Det är nämligen inte tillåtet att använda ett foto, bild eller diagram på vilket sätt som helst utan att ha upphovsmannens tillstånd (Dryselius, 2019). Det är personen eller personerna som till exempel fotograferar, skriver ett brev eller komponerar som är

upphovsmannen/upphovsmännen till verket. Är verket originellt så gäller upphovsrätten vilket innebär att upphovsmannen har ett skydd för sitt verk och det material eller verk som infattar upphovsrätten får normalt sätt inte användas utan upphovsmannens godkännande (Riksarkivet, u.å.). Det är av den anledningen som vi har hört av oss till de förlag som har gett ut de berörda böckerna för att få ett godkännande att publicera deras bilder i vår studie. Förlagen har sedan i sin tur skickat vidare förfrågan till böckernas författare och/eller illustratörer. Då forskningsetiken främst handlar om att ta hänsyn till deltagaren och de försökspersoner som ingår i forskningsprojektet (Vetenskapsrådet, 2019) som i vårt fall blir förlagen, författarna och

4.5

Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet

Reliabilitet kan förklaras som ett mått på hur tillförlitliga och pålitliga de värden är som testet eller experimentet inhämtat (Boréus & Bergström, 2018). Det kan innebära att en annan datainsamlaren som återupprepar studien bör få likartade resultat som denna studie, utifrån samma text och bilder förstås. Ofrånkomligt är att vår studie är subjektiv då det är vi som analyserat och tolkat text och bilder. Men då vi tydligt och utförligt har redovisat metoden i studien stärks dess tillförlitlighet. Eftersom vi utgått från Falchs (2018) ramverk och Lindroths och Pederséns (2014) kodschema så höjs reliabiliteten i studien. Analysramverket och kodschemat ger en viss tydlighet då den som undersöker oavsett vem det är, har förutbestämda riktlinjer att hålla sig till vilket bör leda till likvärdiga analyser. Tänkvärt är dock att det är ofrånkomligt, att även om den som undersöker använder sig av analysramverket och kodschemat, så finns det alltid plats för personlig

tolkning vilket påverkar reliabiliteten. För att säkra studiens intersubjektivitet har vi även utfört en dubbelkodning där vi har analyserat böckerna ännu en gång. Boreús och Bergström (2018) uttrycker att dubbelkodning är ett sätt att kontrollera om undersökaren varit konsekvent i sin bedömning genom att analysera materialet två gånger.

Studiens validitet grundar sig på om valet av metod faktiskt mäter det den är tänkt att mäta i den aktuella studien (Boréus & Bergström, 2018). Att denna studie är en kvalitativ undersökning kan bidra till en svårighet i att definiera validiteten. Validiteten i vår undersökning är beroende av att vi använder ett analysramverk med frågor som ger användbar information i förhållande till våra frågeställningar, samma gäller kodschemat. Sammanfattningsvis är validiteten beroende av genomförandet och redovisningen av resultatet (Falch, 2018). Svårigheten när den som undersöker har ett genusperspektiv under analysen är att studiens utgångspunkt oftast är den könsstereotypa norm som studien syftar att undersöka. Vi är väl medvetna om att detta även påverkar resultatet i studien men väljer ändå den här utgångspunkten för att utmana den maktordning som könsstrukturerna ger.

Generaliserbarhet går enligt Johansson och Svedner (2001) ut på huruvida ett resultat från en forskningsstudie går att applicera på hela den befolkning som forskningen gäller. För att få ett större urval och för en god generaliserbarhet har vi valt ut åtta stycken barnböcker som vi både har text- och

bildanalyserat. Det är dessa barnböcker som härleder till studiens allmänna slutsats och vi anser att urvalet är i tillräckligt stort omfång, utefter den tid vi haft på oss, för att kunna dra de slutsatser som studien har gjort. Vi är

av att de ska innehålla någon form av byggande vilket har begränsat urvalet som i sin tur påverkat resultatet studien fått och även detta är vi medvetna om.

5 RESULTAT

Resultaten från bild- och textanalyserna redovisas var för sig och båda resultaten sammanfattas i slutet. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur barnböcker framställer byggandet ur ett genusperspektiv.

5.1

Bildanalys

Ludde bygger koja:

Figur 1: Två manliga karaktärer

hamrar på varsin spik. Ulf Löfgren (1993).

Figur 2: En kvinnlig karaktär klipper

till gardiner. Ulf Löfgren (1993).

Denotativ nivå: De tecknade bilderna utspelar sig i en utomhusmiljö. På bilderna finns det tre kaniner, två manliga och en kvinnlig, som med hjälp av olika tekniska verktyg som hammare och sax bygger och iordningställer en koja. På ena bilden sitter två av kaninerna av manligt genus på huk framför ett stycke brädor som de med hjälp av hammare ska slå varsin spik i. På andra bilden står den tredje kaninen av kvinnligt genus med en sax i handen och har gjort iordning gardiner till kojan.

boken och den kvinnliga kaninen har ett mer passivt deltagande vilket kan anses vara typiska egenskaper för det manliga respektive kvinnliga genuset. Konnotativ nivå: Tolkningen av de två bilderna blir att byggandet är kopplat till det manliga genuset medan den skapande tekniken och det finmotoriska sätts i förbindelse med det kvinnliga genuset. Om bilderna inte hade låtit oss se kaninernas genus kopplat till det tekniska, exempelvis den orangea rosetten, hade tolkningen blivit på ett annat sätt. Det var många tankar som dök upp i denna bok, bland annat om hierarkin med de två manliga kaninerna i toppen har att göra med deras manliga genus eller om det endast handlar om att det var de som startade leken? Hade boken haft ett annat budskap om det istället hade varit två kvinnliga karaktärer som byggde kojan och en manlig karaktär som gjorde i ordning gardinerna?

Mamma Mu bygger koja

Figur 3: En kvinnlig ko hamrar

varpå spikarna blir krokiga. Jujja & Tomas Wieslander samt Sven Nordqvist (1995).

Figur 4: En manlig kråka

bygger med sina

”specialverktyg”. Jujja & Tomas Wieslander samt Sven Nordqvist (1995).

Denotativ nivå: Bilderna är tecknade och utspelar sig i utomhusmiljö. Bilderna representerar en ko av kvinnligt genus och en kråka av manligt genus som bygger varsin koja. Med hjälp av tekniska verktyg, som skiljer sig beroende på vilken bild man tittar på, bygger de båda varsin koja till sig själva. På ena bilden sitter kon i trädet och slår hammaren med svansen för att försöka slå in spikarna. Alla spikar böjs och detta tycks skapa en

glädjande reaktion hos kråkan. På andra bilden ägnar sig kråkan åt ett flertal aktiviteter där han använder sig av en mängd olika byggverktyg som

Inre kontext: Bokens centrala del är att det kvinnliga genuset kan bygga och använda sig av visst byggmaterial men att det i relation till det manliga genuset inte är jämförbart. De använder sig båda två av tekniska verktyg men kråkan gör det i mycket större utsträckning. Kråkan är även aktiv i kons byggande av kojan medan kon inte syns till och blir passiv i kråkans bild och kojbygge. De typiska manliga tecknen hos kråkan (utifrån schemat) på båda bilderna är att han är tävlingsinriktad, en aning aggressiv och tar för sig. Vad gäller kon har hon på ena bilden fler manliga egenskaper än kvinnliga då hon är självständig, aktiv och praktisk medan hon på andra bilden inte syns till, och därigenom blir passiv, vilket är ett typiskt kvinnligt tecken enligt Brithell & Lövgrens (2008) schema.

Konnotativ nivå: Det som bilderna kan innebära för bildläsaren är en vetskap om att det manliga genuset har större möjligheter och kunskap när det kommer till att bygga än vad det kvinnliga genuset har. Det måste bli större, mer avancerat samt utföras snabbare och mer självständigt. De värderingar som bilderna kan förmedla är att även om flickor/kvinnor kan bygga kojor eller andra saker så blir det aldrig lika bra och jämförbart med om en pojke/man bygger. Även att det är accepterat för pojkar/män att kommentera och lägga sig i flickans/kvinnans utförande av byggandet. Om inte bilderna under själva byggsituationerna hade skiljt sig åt så mycket som de gör, och båda hade haft samma förutsättningar med material och verktyg, hade inte tolkningen blivit av samma slag. Några tankar som dök upp i denna bok var bland annat om problemet kråkan har med kon som bygger har med hennes genus att göra eller om det enbart beror på att hon är en ko? För vad kon än gör får hon starka reaktioner under hela kojbyggandet från kråkans håll.

Mulle Meck bygger en båt:

Figur 5: En manlig

karaktär bygger på sin båt. George Johansson & Jens Ahlbom (1994).

Figur 6: En kvinnlig

Denotativ nivå: En av de tecknade bilderna utspelar sig på stranden där en man håller på att bygga en båt. Till sin hjälp av båtbygget har han bland annat hammare, spik, brädor, yxa, såg och en snickarbänk. Med sig har han också sin hund. De andra två tecknade bilderna utspelar sig i ”FLINKS Sybehör – BRODERI” där de två damerna arbetar och dit mannen sökt sig för deras service. På ena bilden ser vi damen i grönt klippa i tyger med hjälp av en sax och till sin hjälp har hon mannens hund som håller i trälinjalen med munnen. På den andra bilden som utspelar sig i ”FLINKS Sybehör – BRODERI” ser vi samma dam i grönt sträcka sig efter den blåa tygrullen längst upp i hyllan medan hennes arbetskollega i svart syr ihop tygerna med hjälp av en

symaskin.

Inre kontext: Bokens centrala del är att beroende på vilket genus man har så styr detta vilket yrke och intresse man kommer att ha. Likaså styr det behovet av stöd man behöver. Mannen snickrar och bygger självständigt ihop en hel båt, medan damerna är två för att göra iordning ett stort tygstycke. Återigen är kvinnornas teknik kopplat till det skapande och finmotoriska som att sy och klippa medan mannens teknik är kopplat till ett byggande, denna gång av en båt. Mannen tar den typiska manliga rollen som att bygga och snickra saker.

Konnotativ nivå: Det som dessa bilder och resterande bilder i boken kan innebära för bildläsaren är en tanke om vilket yrke de bör välja och bör intressera sig av utifrån sitt genus. Bilderna bekräftar en stereotyp bild av manlighet respektive kvinnlighet och kan sätta prägel på bildläsarens uppfattning om genus. Under byggandet av båten syns ingen person av kvinnligt genus till, endast mannen och hunden vilket bekräftar att byggandet är en manlig egenskap. Tolkningen hade blivit annorlunda om de tekniska momenten och aktiviteterna inte varit så starkt kopplade till de olika genusen. Hur hade det blivit om en av damerna i butiken varit män istället? Eller ännu mer, om det hade varit en kvinna som byggde en båt?

BYGGA!

Figur 8: Två kvinnliga karaktärer bygger

Denotativ nivå: På ena bilden hjälps två figurer av kvinnligt genus åt att bygga med hjälp av olika lekmaterial, sax och tråd. Bron liknar en båge som stabileras och står stilla på grund av att de två figurerna står under och håller upp den. Till sin hjälp har de tråd och sax. På de andra bilderna ser vi de två figurerna av kvinnligt genus turas om att vara ledsna och bli tröstade och omklappade av den andre. Bilderna är fulla av känslor. Det är svårt att säga vart de tecknade bilderna utspelar sig då bakgrunden är helvit men att det åtminstone är en miljö med mycket olika lekmaterial tillgängligt.

Inre kontext: Det centrala i bilden och resterande bok är de två figurernas bygge med hjälp av olika lekmaterial. Till bygget använder de sig av sax och tråd för att knyta ihop och få bågen att stå stilla. Bilden i sig är normbrytande då byggandet lätt förknippas med det manliga genus och normer och som i detta fall där båda figurer är aktiva i byggandet av bågen. Det intressanta är snarare hur bygget och figurerna representeras. Ett återkommande tekniskt verktyg och egenskap, som vi flera gånger sett kopplat till det kvinnliga genuset, är saxen och det finmotoriska som även förekommer i denna bild och bok.

Konnotativ nivå: Tolkningen av bilden blir att det kvinnliga genuset vid bygget har nytta och användning av saxen. Betydelsen av att vara i par och beroende av varandra blir också tydlig och båda figurerna är både

känslomässiga och omvårdande i sin framtoning. Värderingar som förmedlas i bilden är att flickor gråter när något går dem emot och att de som flickor också tröstar den som är ledsen. Att båda de kvinnliga figurerna gråter och tröstar visar att de agerar efter den kvinnliga normen och detta bekräftas av Brithell & Lövgrens (2008) schema som använts.

MIX BYGGER

Figur 10: En kvinnlig karaktär

bygger en bod. Malin Lilja & Matilda Salmén (2017).

Figur 11: En kvinnlig karaktär målar

staketet som hon har byggt. Malin Lilja & Matilda Salmén (2017).

i handen en hammare. Med hjälp av hammaren ska hon slå spiken i taket framför sig. På andra bilden står en vuxen kvinna med en pensel i handen och har börjat att måla ett staket svart. Kvinnan vinkar och riktar

uppmärksamheten mot barnet som står en bit ifrån henne. Det är samma barn på båda bilderna.

Inre kontext: På båda bilderna är båda karaktärerna av kvinnligt genus aktiva, barnet bygger och snickrar någon form av hus och den vuxna målar ett staket och utför kroppsarbete. Båda bilderna är normbrytande då det de ägnar sig åt oftast kopplas till manligt genus och dess normer. Båda

karaktärerna av kvinnligt genus upplevs som självständiga och verkar inte ha några svårigheter med aktiviteterna.

Konnotativ nivå: Båda bilderna förmedlar att det inte behövs några personer av det manliga genuset för att utföra aktiviteterna. Likaså förmedlar bilderna att byggandet inte behöver och ska kopplas endast till det manliga genuset och att personer av kvinnligt genus kan och ska ägna sig minst lika mycket åt byggandet.

Full fart, UppfinnarJohanna!

Figur 12: En kvinnlig karaktär bygger och använder sig av

olika verktyg och redskap. Ann-Christine Magnusson & Lovisa Lesse (2016).

Denotativ nivå: På bilden finns ett barn av kvinnligt genus som utför olika moment som att klippa, sy, limma, hamra, såga, borra och tejpa som led i byggandet. Till sin hjälp och i de olika momenten använder hon sig av en sax, en symaskin, lim, en sko, hammare och spik, en såg, en borrsväng, ett moppskaft, en pulka, flaggor och en tejprulle. Vi kan se på bilden att hon tänkt igenom hur hon måste göra och vilket material och dess antal hon behöver för att konstruera och bygga ihop det hon skapar.

genuset och dess normer och att hon dessutom gör det självständigt vilket också oftast anses vara en manlig egenskap.

Konnotativ nivå: Det som flickan förmedlar är att även personer av

kvinnligt genus kan utföra ett byggande och att det inte behöver vara svårare än för en person av manligt genus, då hon på bilderna utstrålar och förmedlar byggandet som någonting lätt. Det som bilderna kan innebära för bildläsaren och ge oss är att en person, oavsett genus, kan utföra vad hen än vill och ingenting ska bromsas eller stoppas av yttre påverkan eller stereotyper. Bilderna visar även på att olika material kan användas till ett flertal olika saker, exempelvis en sko.

Castor snickrar:

Figur 13: En manlig karaktär

hamrar in en spik i sin verktygslåda. Lars Klintberg (1995).

Figur 14: En manlig karaktär

drar ut en böjd spik med tång. Lars Klintberg (1995).

Denotativ nivå: På de tecknade närbilderna ägnar sig bävern av manligt genus åt olika moment i byggandet av en verktygslåda. På första bilden slår bävern med hammare i spik i undersidan av verktygslådan. Spiken krokar sig. På andra bilden använder han sig av en tång för att dra ut den krokiga spiken. När han gör det faller han baklänges. På bilderna använder bävern sig av brädor, hammare, spik och en tång.

Inre kontext: Bävern deltar aktivt och självständigt i bygget. Bilderna är normbärande då bävern av manligt genus ägnar sig åt ett bygge, som i sig också, främst förankras med det manliga genuset och görandet. Då han är helt ensam finns det inga andra varken aktiva eller passiva deltagare i bilden. Det visas på en styrka och en våldsamhet hos bävern på bilderna vilket också kan betraktas som typiskt manligt.

den synen. Hade bävern varit lika drivande och aktiv om han istället hade varit av kvinnligt genus?

Mulle Meck och vargavintern:

Figur 15: En manlig karaktär

bygger en snösvävare i sin verkstad. George Johansson & Jens Ahlbom (2018).

Figur 16: En manlig karaktär

bygger medan en kvinnlig karaktär ser på. George

Johansson & Jens Ahlbom (2018).

Denotativ nivå: Den första tecknade bilden utspelar sig i en verkstad. På bilden finns en vuxen person av manligt genus som står intill och bygger på ett fordonsliknande föremål. Mannen är ensam i verkstaden. I ena handen har han en skiftnyckel och i munnen två avlånga korta ting som ser ut att vara spik eller skruvar. På andra bilden står samma man och bygger ihop ett föremål av träbitar och tråd. Föremålet fäster han sedan i ett par skor som står på varsin skida. En yngre person av kvinnligt genus står bredvid och iakttar byggandet.

Inre kontext: Det centrala i bilderna är att det är mannen som står för byggandet. Även då flickan på andra bilder tar för sig och visar på en aktiv roll så blir hon mer passiv i själva byggsituationerna. Flickan ser ut att ta avstånd från och istället överlämna byggandet till mannen. En tolkning av detta kan vara att hon litar på mannens kompetens inom området snarare än sin egen.

Konnotativ nivå: Återigen kopplas byggandet till det manliga genuset. Att det inte är någon annan än mannen som syns till i verkstaden visar på en allt för vanlig och stereotyp bild av en självständig man som arbetar alternativt bygger i en verkstad. Båda bilderna bekräftar att byggandet är en manlig egenskap vilket också förstärker de stereotyper som råder kring ämnet. För bildläsaren kan detta innebära att deras uppfattning kring genus och normer, och då främst kring byggandet, påverkas. De stereotyper som bilderna förmedlar tar bildläsaren med sig in i verkligheten där de riskerar att

byggsituationerna. Hade till exempel flickan utfört ett av byggena hade vår tolkning blivit en helt annan.

5.2

Textanalys

Ludde bygger koja:

Ludde och Hasse, som antas vara av manligt genus, bygger en koja och visar prov på att vara aktiva, självständiga och kunna utföra kroppsarbete. Även då Ludde och Hasse kan kännas som likställda så är det Ludde som är mest initiativrik och den som oftast har första ordet. De gånger Hasse haft första ordet är när han vill att Ludde ska titta på någonting. Gnutta, som vi av namnet utgår ifrån är av kvinnligt genus, kommer och vill vara med och leka i kojan. Ludde bjuder in Gnutta direkt medan Hasse säger att hon får gå in efter att hon har klippt till gardiner och satt upp dem i fönstren. Viktigt att förtydliga här är att det är Gnuttas egna idé och initiativ till att klippa till gardiner och sätta dem i fönstren. Detta visar på en omtänksam,

självuppoffrande och beroende sida hos henne hon besitter även finmotoriska färdigheter. Det som tydligt framgår i texten är att det är Hasse och Ludde som har byggt kojan, detta bekräftas av alla karaktärer som besöker kojan, inklusive Gnutta. Gnutta däremot smyckar ut den och gör den mer trevlig. Det framgår inte i texten vilka verktyg som används vid byggandet, inte heller hur byggandet går till utan endast att kojan består av gamla bräder, ett finfint golv, finfina väggar och ett finfint tak. Gnutta beskriver kojan som mysig och väldigt trevlig vilket visar på ett utmärkt bygge av de två pojkarna. Mamma Mu bygger koja:

Mamma mu som är en ko av kvinnligt genus, framställs regelbundet i texten som en karaktär som tar egna initiativ, någon som tar för sig och som inte är rädd för att misslyckas. Hon har en positiv syn och attityd och ser lösningar på det mesta. Mamma Mu påverkas inte av Kråkans mer negativa och entydiga syn på saker och ting. Kråkan, som är av manligt genus, däremot påverkas mer av det Mamma Mu gör och säger. Vid analysen synliggörs att både Mamma Mu och Kråkan har manliga respektive kvinnliga egenskaper och även om Kråkan hela tiden påpekar Mamma Mus brister och fel så präglas relationen av jämställdhet och samhörighet. Den tydligaste skillnaden sinsemellan blir istället i respektive kojbyggnader och dess

även i texten att det gick väldigt fort när han byggde, något som det inte nämndes något om hos Mamma Mu när hon byggde. Till sin hjälp hade han verktyg som hammare, såg, skruv, skruvmejsel, borr, slägga, tumstock och symaskin. Analysen visar att mannen med sina specialverktyg är den som bygger mäktigare och snabbare medan kvinnan endast använder sig av ett fåtal verktyg. Resultatet blir ett manligt slott och en kvinnlig koja.

Mulle Meck bygger en båt:

Mulle Meck, en person av manligt genus, framställs regelbundet i texten som en individ som tar egna initiativ, är aktiv, praktisk och som hela tiden utför något slags kroppsarbete. Tydligt framgår i texten att bygga och snickra, vilket är ord som regelbundet återkommer, är något han är intresserad av och som han gör bra. Byggandet beskrivs i texten som något stort och kraftfullt och som kräver eftertanke. Det har ett syfte och ska bli något och det är mannen och ingen annan som utför byggandet. Mannen måttar, sågar, spikar, böjer brädor, fäster rodret och förtöjer båten. Till sin hjälp har han hunden Buffa som är passiv och lydig och som stöttar och håller mannen sällskap. I bokens text sätts byggandet i kontrast till sömmandet. Fröknarna Flink är visserligen affärsbiträden så det ligger i deras intresse att vara hjälpsamma. De frågar mannen och ger förslag på tyger, men vi ser inte att mannen rådfrågar dem om något. Det som tydligt går att se är att de är omsorgsfulla och vill tillgodose mannens behov med sin profession inom sömnad, något som mannen tydligt inte behärskar eller visar något intresse för. De ägnar sig i par åt det finmotoriska där de mäter, klipper och syr ihop olika tyger till ett segel. Fröknarna Flink gör det som mannen själv inte vill eller kan befatta sig med men de får heller ingen framstående roll som kunniga inom sitt område, de gör bara det som ska göras. När det gäller verktygen beskrivs de inte i texten men man förstår att de förekommer.

BYGGA!:

Vi följer liten Skär och lilla Ärtan som vi utgår från är av kvinnligt genus grundat på namnen. Orden liten och lilla återkommer regelbundet i texten för att beskriva båda personer. De leker i par och bygger en bro. Båda två kan upplevas som aktiva och initiativrika i byggandet. Längre fram i boken händer det dock något som gör att bron rasar vilket de båda reagerar emotionellt på. De blir sårbara och mycket ledsna. Lyckligtvis har de varandra och de turas om att trösta den andra som är ledsen. De båda visar upp en omtänksam, lyhörd och självuppoffrande roll. Texten handlar mycket om att ställa frågor till läsaren, vad som händer, vad det ska bli, om det är svårt etc. Detta går inte att svara på utan bilderna vilket visar på det

heller inte vilka och om det överhuvudtaget förekommer några verktyg i byggandet.

Mix bygger:

Mix beskrivs som en hon vilket klargör att hon är av kvinnligt genus. Hon hjälper alla som ber henne, både vid byggandet av en snabb bil och på byggarbetsplatsen. Detta i sig är normbrytande då båda dessa områden betraktas som manliga (Brithell & Lövgren, 2008). Texten framställer Mix som någon som kan allt, alltid är redo och aldrig misslyckas. Ingenting verkar vara svårt eller vara ett problem för henne. Byggandet och det hon önskas hjälpa till med framställer hon som någonting enkelt. Det är Mix som står för större delen av byggandet i texten, men med få eller inga egna initiativ. Att hon så gärna hjälper till med allt och alla med en gång visar på en roll hos henne som att bland annat vara lydig, hjälpsam och att tillgodose andras behov, vilket inte är några normbrytande egenskaper hos flickor/personer av kvinnligt genus (Brithell & Lövgren, 2008). Ytterligare personer i texten kopplade till byggandet går det inte att bestämma genus på förutom Mix mamma som har byggt ett staket. Mix visar hela tiden på sin kompetens och ber om specifika verktyg i de olika byggsammanhangen samt visar på stora färdigheter i hanteringen av dem. Verktygen som nämns i texten och som Mix använder sig av är vattenpass, tumstock, hylsnyckel och murslev. Men hon kör även lyftkran som hon lyfter väggar med, hjälper till med murarjobb, bygger en tegelmur, blandar murbruk, kör draglinemaskin, kör grävskopa och ombeds att måla staket.

Full fart, UppfinnarJohanna!:

UppfinnarJohanna som är av kvinnligt genus, har två yngre bröder Sten och Stanley, av manligt genus. UppfinnarJohanna är den som får en idé hur de ska lösa problemet att de alla blir väldigt trötta i benen när de ska gå hem från skolan respektive förskolan. Hon behöver dock sina bröders hjälp med att samla ihop saker. I texten framställs UppfinnarJohanna bland annat som en person som är aktiv, besitter ledarskap, är praktisk och självständig. Bröderna Sten och Stanley däremot framställs som lydiga, beroende, osäkra och visar hänsyn. De hjälper gärna sin syster och uttrycker i slutet av boken beundran för henne. Karaktärernas egenskaper och roller i texten är normbrytande och ifrågasätter det som anses vara ”normalt”. Ordet bygga förekommer inte i texten utan orden som används är uppfinna och skapa. Det framgår inte hur detta görs mer än att det görs av två gamla skor, en pulka, en stång och resten som UppfinnarJohanna har själv. Det framgår heller inga verktyg i texten. Castor snickrar:

andra personer som förekommer i texten, förutom Castors farfar som nämns ha byggt den gamla hyvelbänken som finns i Castors snickarverkstad. Till sin hjälp vid snickrandet använder han sig av en ritning, som visas i slutet av boken. Byggandet presenteras i texten del för del samt vilka verktyg som är nödvändiga att använda sig av vid de olika momenten. Det handlar mycket om mätbara ting i språket, både stora och små, men som är ett typisk manligt mönster (Brithell & Lövgren, 2008). Texten är tydlig med att benämna att det är han som tar fram de olika verktygen och att det är hans verktyg. Det han gör i byggandet är att mäta, rita, såga, borra, fila, putsa, gnida, hamra, dra ut spik, slå och limma. Till detta använder han verktyg, som även presenteras och återkommer flertal gånger i texten. Verktygen han använder sig av är fogsvans, fil, spikar, kontursåg, skruvar, sandpapper och slipklots, hovtång, hammare, skruvmejsel, vinkelhake borrsväng, borrar, lim, träklubba, drillborr och tumstock.

Mulle Meck och vargavintern:

Mulle Meck som är av manligt genus, har byggt sig en snösvävare i sin verkstad. Verkstaden är varm och ombonad vilket ger en kontrast mot den karga och ogästvänliga miljö som beskrivs utanför verkstaden. Snösväraren ska ta honom till olika platser utan att skada djur eller natur. Mannen är nöjd med sitt bygge och tycker det blivit en ”fräsig kärra”. Även Veronika, en yngre person av kvinnligt genus, bekräftar att det inte är något ovanligt för mannen att bygga fordon. Analysen visar att byggandet är ett område som mannen behärskar och har kunskap inom. Det är också mannen som längre fram i boken står för byggandet av det som ska ta Buffa och ytterligare en person från kojan som de sitter fast i. Även om Veronika är driven och full med idéer så är det Mulle hon förlitar sig på när det ska byggas ihop något. Hos både Veronika och Mulle, som är mest aktiva och som innehar

huvudrollerna i texten och boken, kan vi se egenskaper som kan tala för både manliga och kvinnliga drag. Hunden Buffa som är av kvinnligt genus, har i denna bok och texten en mer passiv roll och beskrivs som någon som används till att hålla sällskap. Det framgår inte i texten hur respektive byggsituationer utförts och vilka verktyg som förekommit och/eller har använts. Det enda som framgår är att de sista muttrarna behövdes dra åt innan start samt att snösvävaren krävde bensin för att fungera.

5.3

Sammanfattning

Byggandet framställs i alla utvalda böcker som ett verb, ett görande. Det är vad karaktärerna bygger som skiljer sig åt i vissa fall. I både Mulle Meck

bygger en båt och Mulle Meck och vargavintern utförs byggandet för att det

snösvävaren ska ta mannen dit han vill. Detta kan även jämföras med barnboken Full fart UppfinnarJohanna där hon till sig själv och sina två bröder bygger en ”slippa-gå-maskin” som ska lösa deras problem med att inte orka gå. I Castor snickrar fokuserar byggandet på att det ska bli något som den manliga karaktären ska ha användning av, nämligen en snickarlåda till alla hans verktyg. I BYGGA! så byggs det en bro av tråd, leksaker och andra vardagliga material vilket skiljer sig mot andra bygganden i de andra

barnböckerna, i material och verktyg. När man tittar på Mix däremot i Mix

bygger så ägnar hon sig åt en rad olika byggen, byggandet av en bod, bil och

allt som sker på byggarbetsplatsen. Det byggs inte mer i Mix bygger än till exempel Mulle Meck bygger en båt men det byggs fler olika ting. Tills sist är byggandet av kojor som är ett annat slags byggande och som utförs av karaktärerna i Mamma Mu bygger koja och av de två manliga figurerna i

Ludde bygger koja.

I barnböckerna Ludde bygger koja, Mulle Meck bygger en båt, Castor

snickrar och Mulle Meck och vargavintern är det endast personer av manligt

genus som utför byggandet, detta framgår i både text och bilder. I Ludde

bygger koja och Mulle Meck bygger en båt ägnar sig personerna av kvinnligt

genus istället åt det finmotoriska, att klippa och sy tyger vilket också här visar sig i både text och bilder. I barnböckerna Mix bygger, Full fart

UppfinnarJohanna och BYGGA!, omnämns det inte i texten att de ägnar sig

åt det finmotoriska och att klippa men i bilderna går det trots det att finna en sax på de bilder som det förekom ett byggande på och som utfördes av personer av kvinnligt genus. Att träna finmotorik och att sy anses vara en typisk kvinnlig egenskap enligt Brithell och Lövgrens (2008) schema. Schemat (Brithell & Lövgren, 2008) anger även byggandet som en typisk manlig egenskap vilket gör barnböckerna Mix bygger, Full fart

UppfinnarJohanna, BYGGA! och Mamma Mu bygger koja normbrytande på

så vis att det även är kvinnliga karaktärer som ägnar sig åt byggandet. Även om byggandet i Mamma Mu bygger koja blir kraftigare och snabbare utfört av Kråkan som är av manligt genus jämfört med Mamma Mu som är av kvinnligt genus så ägnar sig båda åt att bygga.

Analyserna av både bild och text visar även på att de kvinnliga karaktärerna som ägnar sig åt byggandet är fler i barnböckerna från år 2010 och uppåt jämfört med barnböckerna från talet. I de fyra barnböckerna från 1990-talet, Mamma Mu bygger koja, Ludde bygger koja, Mulle Meck bygger en båt och Castor snickrar, är det endast Mamma Mu som av kvinnligt genus ägnar sig åt byggandet. Detta i jämförelse med de fyra barnböcker från år 2010,

Full fart UppfinnarJohanna, Mix bygger, BYGGA! och Mulle Meck och vargavintern, där det endast är Mulle Meck av manligt genus som ägnar sig

UppfinnarJohanna, lilla Ärtan och liten Skär av kvinnligt genus som ägnar sig åt byggandet.

I Mamma Mu bygger koja skiljer det sig mellan verktygen respektive genus har. Mamma Mu, av kvinnligt genus, har ett fåtal verktyg till sitt förfogande medan Kråkan, av manligt genus, uttryckligt talat har specialverktyg i mycket större omfång. Dessa verktyg benämns i både bild och text. I Mulle Meck

bygger en båt, Mulle Meck vargavintern, Full fart UppfinnarJohanna, Ludde bygger koja och BYGGA! uttrycks verktygen endast i bilderna och inte

texten. I Mix bygger förekommer verktygen i både text och bild men är av större omfång i bilderna. I Castor snickrar uttrycks de tydligt både i bild och text. De verktyg som förekommer hos alla de manliga karaktärerna är

hammare, spik och brädor även om alla förutom Ludde och Hasse i Ludde

bygger koja använder sig av flera andra verktyg. Hos de kvinnliga

karaktärerna är det alla förutom lilla Ärtan och liten Skär i BYGGA!, den kvinnliga kaninen i Ludde bygger koja och Fröknarna Flink i Mulle Meck

bygger en båt som använder sig av hammare, spik och brädor. De använder

sig istället av verktygen sax och tråd/tyg. Även UppfinnarJohanna använder sig av sax, dock använder hon sig av flera andra verktyg också. Även Mix i

Mix bygger använder sig av desto fler verktyg medan Mamma Mu endast

använder sig av brädor, hammare, spik och såg.

6 DISKUSSION

6.1

Resultatdiskussion

Vi har valt att titta på barnböcker med ett byggande som innehåll, fyra av de utvalda böckerna är från 1990-talet och resterande fyra från 2010 fram till 2018. Avsikten med undersökningen är att bidra med kunskap om hur

byggandet framställs i de barnböcker som valts ut, vilka som utför byggandet och om det finns några skillnader bland verktygen hos de kvinnliga

respektive manliga byggarna. Slutsatsen som dras är att böckerna på flera sätt följer de stereotypa könsroller som lever i samhället och att även om det finns barnböcker som lyfter kvinnliga byggare ser man ändå starka feminina

markörer i deras uppträdandende vilket gör att slutresultatet ofta missar målet.

6.1.1 Hur presenteras byggandet i barnboken?

Byggandet i barnböckerna visar på karaktärer som utför något, ett skapande. Till detta går det att se på det som Mylesand (2007) lyfter om att mycket handlar om matematik, geometri, tekniker och materialkännedom när