Carina Sjöholm, Gå på bio: Rum för drömmar i folkhemmets Sverige (2003)
• material: frågelistor handböcker, rådgivningslitteratur, tidskrifter (både bransch- och populärpress), utredningar
• under 1950-talet ca 2500 biografer
80 miljoner biobesök (1956) – 40 miljoner (1963), televisionens intåg
• kompetens/media literacy – hur gå på bio, hur se på film, hur överhuvudtaget leva i en ny, modern tid
• formerandet av en kollektiv (ungdoms)identitet/individuell identitet
hur film/bio påverkade det sociala livet – inte i första hand hur budskap i filmen påverkade mottagaren hur en kommunikationsteknologi strukturerar tid och rum
• spelet med flera identiteter, mer eller mindre medvetet jagskapande, uppbrottet från och uppfattningen att man inte hade någon tradition att luta sig mot inför den nya framtiden
• biobesöket var delaktigt i åtminstone två moderniseringsprocesser:
1. den som symboliserades av att man uppsökte ett nytt massmedium och i samband med det anslöt sig till en ”modern”
ny livsstil
2. den som illustrerades, förnekades eller bejakades av den fiktion som utgjorde föremål biobesöket, dvs filmen
• vänder upp och ned på begreppen privat och offentlig
privat umgänge/gemenskap, privat ingång till konsumtionskulturen kvinnors tillträde till en offentlighet som de tidigare inte varit en del av
”inklusiv” kultur – tillät blandning mellan kön, klasser och folk på ett nytt sätt
• filmhistoria kan inte skrivas utan socialhistoria – men även det omvända är sant