Februari 2006 Nr 1 Årgång 9. Jämställdhet. Scouting för tjejer och killar Dags för scoutslöja De sju härskarteknikerna Prao i Tanzania Färdplanen

(1)

Jämställdhet

Scouting för tjejer och killar • Dags för scoutslöja De sju härskarteknikerna • Prao i Tanzania • Färdplanen

Februari 2006 Nr 1 Årgång 9

(2)

2 Scouting Spirit

Besöksadress: Gammelgårdsvägen 38 Stora Essingen, Stockholm Tidningens adress: Scouting Spirit Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Box 12825

112 97 Stockholm Tel: 08-672 60 86 Fax: 08-672 60 84

E-post: scoutingspirit@nsf.scout.se Redaktör: Kerstin Bergsten Ansvarig utgivare: Birgitta Persson Tryck: Markaryds Grafi ska ISSN 1403 – 2740 Omslagsbild: Kerstin Bergsten Layout: Torkel Edenborg

Utgivningsplan Scouting Spirit Utgivningen gäller även för Redo.

Nr 2/06: manusstopp 21 feb, ute 31 mars Nr 3/06: manusstopp 18 april, ute 26 maj Nr 4/06: manusstopp 25 juli, ute 1 september

Kårinfo

Nr 1/06: manusstopp 24 jan, ute 8 feb Nr 2/06: manusstopp 8 maj, ute 26 maj Nr 3/06: manusstopp 28 aug, ute 8 sept

Ordförandepost

Skickas per e-post eller post, när behov fi nns.

Informationen fi nns dessutom att hämta från vår hemsida www.nsf.scout.se och Sobernet.

Material som inkommer efter manusstopp riskerar att inte komma med. Är du osäker på något, kontakta Kerstin Bergsten 08-672 60 86 eller via e-post scoutingspirit@nsf.scout.se. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera, korta och avböja insänt material. Vi ansvarar inte för ej beställt material.

Offi ciell tidskrift för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund

REDAKTÖREN HAR ORDET

Innehåll

Hur jämställda är vi?

Scouterna upplevde jag som en plats där killar och tjejer har samma möjlig- heter tills en kompis berättade om sin seniorscouttid för mig. Hon förkla- rade att hennes seniorscoutledare nästan fått henne att lägga av med scou- terna med sitt sätt att se på det som tjejerna gjorde som mindre värt.

En gång byggde laget en kolarkoja. Efter en fi kapaus kom de tillbaka till kojan som ledaren då hade rivit och börjat bygga upp igen tillsammans med lagets starka kille, för de andra hade inte byggt tillräckligt bra.

Hennes många historier öppnade ögonen för mig. Antingen har jag vuxit upp i en väldigt medveten scoutkår och haft mycket bra scoutledare, eller så kan jag inte se mönstret när jag själv är med. Troligen är det lite av båda som är svaret.

När jag nu ser mig omkring på olika scoutaktiviteter är könsrollerna tyd- ligare. När Pelle hackar lök är han jätteduktig fastän det tar tid och bitarna blir stora, men när Stina ska gräva slaskgropen är det väldigt svårt att låta bli att rycka in.

Det här numret av Scouting Spirit skriver mycket om jämställdhet. Som en inledning till läsningen vill jag skicka med några viktiga defi nitioner.

Jämställdhet lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för tjejer och killar.

Jämlikhet rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället.

Feminism ideologi och rörelse som arbetar för att tjejer ska ha samma rättigheter som killar.

Genus det kulturellt och socialt formade könet, till skillnad från det biologiska som vi föds med.

Kerstin Bergsten

Foto: Torkel Edenborg

2 Scouting Spirit

Scouting för tjejer och killar ... 3

Dags för scoutslöja i NSF ... 6

De sju härskarteknikerna ... 8

Prao i Tanzania ... 10

Färdplanen ... 12

Idékurs 2006 ... 13

På gång ... 14

(3)

Foto: Kerstin Bergsten, Kim Isaksson, Mats Jansson

Seniorscouterna Alexandra Karjel, Eskilstuna, Alexander Gilbertsson, Nossebro, Rebecka Malte- nius, Moheda och Björn Lindgren, Östersund, fun- derar kring hur jämställt de upplever att scouting är.

– Jag känner inte att scouterna är så könsupp- delade. Det är mer gruppen som är viktig och inte individen, säger Rebecka.

– Vet inte riktigt. Jag tycker det är ganska jäm- ställt, men jag är ju den typen som gillar lite jävlar anamma, konstaterar Alexandra.

– Fast är inte Rix- hajken lite machoin- riktad, infogar Björn.

Och det håller alla med om.

– Vandring på 1,2 mil och rappellering är fysiskt krävande, men tanken är nog inte att det skall vara aktiviteter för bara killarna, menar Alexandra.

Scouting

för tjejer och killar

Mellan 2003 och 2004 tappade Nykterhetsrörelsens Scoutförbund drygt 200 tjejer jämfört med knappt 100 killar. Varför ser det ut så? Är scouting lika öppet för tjejer som för killar? Eller lever vi fort farande med en

scouting som enligt Harriet Bjerrum Nielsens forskning*

betyder att ”Att vara scout är att vara man”?

Foto: Kerstin Bergsten

I patrullen/

laget

Dela upp er i grupper om tjejer och killar . Låt varje grupp göra några patrullmötes/seniorscoutlagsprogram.

Jämför sedan tillsammans; vilka aktiviteter har tjejerna hittat på? Vilka aktiviteter har killarna hittat på? Finns det skillnader? Verkar aktiviteterna

stämma lika bra med pojkars som med fl ickors intresse?

Alexandra, Erik, Rebecka och Kasper trivs i snön på Idékursen.

(4)

4 Scouting Spirit

Relationer och aktiviteter

I samtalet mellan seniorscouterna dyker ordet samarbete upp gång på gång. Aktiviteter kan vara fysiskt krävande men i lagarbetet hjälps man åt och då kan alla vara med.

– Det är bland det bästa med scouterna. Jag har åkt ensam, men blivit placerad i en grupp och fått vara med. Det är bra för jämlikhet och jämställd- het. Man måste umgås med alla och lära känna

dem i gruppen, berättar Björn.

I en undersökning gjord av WOSM* fann man att tje- jer och killar går med i

scouterna av samma orsaker: frihet, vän-

ner, äventyr och för att det är kul. Alla svarade att de gil- lade friluftsliv, att lära sig nya saker och att få nya vän- ner, i scouterna. Så att göra scouting mer passande för tje- jer handlar kanske inte

om själva aktiviteterna utan hur vi ser på dem och kulturen runt omkring. Medan killar är mer foku- serade på ”adrenalinkicken” från aktiviteterna så vill de fl esta tjejer utveckla relationerna och kom- munikationen i gruppen – som ett tillskott till akti- viteten inte istället för. Här visar det sig att ledarna uppskattar mer killarnas typ av scouting.

Tjejgöra och killgöra

– Alla som vill göra saker skall få möjligheten att göra det, säger Alexander.

Rebecka – frågar man gymnasietjejer säger de att de skall plugga och sen kanske bli sjuksköterska. Killar svarar ofta jag skall resa lite sen får jag väl ett jobb.

Alexandra – tjejer måste kämpa. Rebecka – måste ha bra betyg.

Rita din bild själv eller i patrullen/laget

av en ”superscout”.

Lägg till ord och saker som beskriver

egenskaper super - scouten har. Påminner

superscouten mer om något kön? Associerar du egenskaperna och

orden som manligt eller kvinnligt?

Superscouten

För tjejer är relationer och samarbete extra viktigt.

(5)

Övningarna är hämtade från böckerna ”Hon och Han” och ”Vi och Dom”.

Hon och Han

Ett diskussionsunderlag om jämställdhet i scouterna. Du hittar allt ifrån fakta om fl ickors och pojkars utveckling till tankeväckande övningar.

Ladda ner från www.ssf.scout.

se/upload/fi les/hon_han.pdf eller beställ som bok på www.

getout.se/ssfscoutvaror/.

Vi och Dom

En metodbok om hur man kan arbeta med mångfald i scouterna. Vi och Dom innehåller fakta, övningar, diskussioner och illustrationer.

I boken får man bland annat lära sig hur man kan arbeta med mångfald på ett vanligt avdelningsmöte eller en hajk.

Du beställer boken från www.

getout.se/scoutkop/ under Scoutprodukter.

Ett ledartips!

• Vad anser du vara normalt

och naturligt när det handlar om kön?

• Vad anser du är önskade förmågor

hos de unga personerna i din scoutgrupp?

Här är en modell som hjälper dig att mäta hur

du omedvetet kan göra en könsuppdelning.

Skriv först upp avdelningens aktiviteter

. Sedan ger du varje aktivitet omdöme i:

1. Vad du själv gillar

bättre eller sämre 2. Hur ofta ni genomför aktiviteten

3. Om pojkar/fl ickor eller båda föredrar aktiviteten 4. Vilken status aktiviteten har i kåren och 5. Om dess aktiviteter är associerade til

l ett kulturellt kön.

Exempel:

Aktivitet Min

värdering Antal gånger

Pojkar/fl ickor

föredrar aktiviteten Status Symboliskt kön Trashockey

Medium En gång i månaden

Pojkar Medium Maskulint Orientering

Hög Varje läger

Båda Medium

Båda Diskning

Låg Alltid på läger

Ingen

Låg Feminin

Titta på din lista. Hur många aktivi

teter är associerade med fl ickor respektive pojkar? Hur vanliga

är de? Hur hög status har de? Är din värdering me

r i linje med pojkarnas elle r med fl ickornas värderingar? Passar fl

ickor eller pojkar bäst in i den här scoutgruppen?

– Fast i en pressad situation gör man det man är bäst på. Det skulle vara kul att köra en ombytta- roller-hajk. Där alla får testa på att göra något de inte gjort, funderar Alexandra.

– Men ingen kvotering, poängterar Rebecka.

– Jag skulle vilja att scoutledare inte säger så här att ”nu skall lilla Lisa lära sig att hugga ved”, utan uppmuntrar till att byta roller lite så här puff puff i rätt riktning och inte befalla, menar Alexandra.

Om man tar på sig en arbetsuppgift som inte passar könsrollerna visar studien att man behöver bevisa sig som duglig. Tjejerna upplevde att även om de var större och starkare än killarna i samma patrull så fi ck de de lättare jobben.

– Idag när vi körde Stratego – vilka var det som var i boet och vilka sprang och kollade de andras?

Det slutade med att jag och Julia sa att vi vill också springa. Det blev den uppdelningen med tjejerna kvar i boet direkt, konstaterar Rebecka.

– Jag klarar rätt mycket för jag är stark, så jag brukar få ta den manliga rollen. Fast jag tycker det är mycket enklare och roligare att laga mat, berättar Alexander.

– Det skulle stå i någon arbetsplan att NSF ska främja jämställdhet men respektera olikheter, sammanfattar Björn. Och får allas medhåll.

1 2

3 4 5

Foto: Kerstin Bergsten Foto: Kerstin BergstenFoto: Torkel Edenborg

Björn – Killen som bara får hugga ved kanske har en ledare som trodde att han bara dög till det. Eller så hade han bara fått lära sig det.

Killar som gör ”tjejgöra” får ofta mer uppskattning än tjejer.

* WONDER-forums. Background paper; Scouting, education and gender (2002).

(6)

6 Scouting Spirit 6 Scouting Spirit

Dags för scoutslöja Dags för scoutslöja i NSF

i NSF

Anela Jasarevic som sitter i vår förbundsstyrelse, är en Anela Jasarevic som sitter i vår förbundsstyrelse, är en av tjejerna i Nykterhetsrörelsens Scoutförbund som bär av tjejerna i Nykterhetsrörelsens Scoutförbund som bär slöja. Många tjejer som är praktiserande muslimer väljer slöja. Många tjejer som är praktiserande muslimer väljer att ha slöja på sig som en del av sin klädsel.

att ha slöja på sig som en del av sin klädsel.

När NSF tar fram profi lplagg som kepsar och tröjor, När NSF tar fram profi lplagg som kepsar och tröjor,

tycker Anela att det är viktigt att det också fi nns en slöja.

NSFs Scoutköp är därför först ut av scoutförbunden i NSFs Scoutköp är därför först ut av scoutförbunden i Sverige med en slöja i sitt sortiment.

Sverige med en slöja i sitt sortiment.

Foto: Mathias Lövström

(7)

* Principerna för passande klädsel och uppförande för män och kvinnor baseras på Koranen (24:30-31, 33:59, 33:32) och Sunnah.

Upptäck ISLAM samman- ställt av Mostafa Malaekah.

Slöja – ett känsligt ämne

Det fi nns många åsikter om slöjan, både från muslimer och de som inte är det. Anela berättar om en lärare på en skola där hon gjorde sin lärarpraktik. När hon gick i sko- lans korridorer och behövde hjälp att hitta till sitt klassrum, blev hon av läraren hänvi- sad till Komvux klassrum - det var där såna som hon gick. Läraren bad sedan om ursäkt för sina fördomar. Han hade en bild av muslimska kvinnor med slöja som passiva och tråkiga.

Varför slöja

– Att jag bär slöja är för att enligt min tolk- ning ska man ha det för att Gud sa det. Se- dan kan man välja och jag har valt att ha den, förklarar Anela.

– För mig är det inte slöjan som avgör om man är en god muslim. Det är det innersta som räknas. Slöjan bär jag för min egen och Guds skull, inte för någon annan för då skulle inte målet uppfyllas. Därför är det fel att tvinga någon att bära slöja. Jag har många vänner som är praktiserande muslimer och som inte har slöja på sig, berättar Anela.

– Folk, muslimer och icke muslimer, har hakat upp sig på slöjan. De tänker för mycket på det praktiska och glömmer

bort det själsliga, menar Anela.

Komplett klädsel

– Jag känner mig skyddad när jag har slöjan på mig.

Förut fi ck jag blickar av äck- liga gubbar på tunnelbanan, nu är det ingenting sådant, upplever Anela.

Slöjan är en del av klädkoden som baseras på Koranen och Sunnah*. Där förklaras att man som muslimsk tjej bär ”hijab”, det vill säga täcker hela kroppen utom ansiktet och händerna när man är ute bland folk.

– Folk tror att muslimska kvinnor är för- tryckta för att de bär slöja och heltäckande klädsel, säger Anela och medger att det är lite kul att hjälpa till att visa på motsatsen till folks förutfattade meningar.

Modeplagg och praktisk

Slöjan som NSF har tagit fram är en praktisk modell i stretchtyg utan nålar och spännen.

– Det är bara att dra den över huvudet när man kommer ut ur tältet, uppskattar Anela.

– Den kommer tillsammans med ett pannband som man kan använda om man vill. Man kan stoppa slöjan innanför scout- skjortan eller ha den utanpå, det viktigaste är att man känner sig bekväm, menar Anela.

Anela berättar att slöjan är som vilket modeplagg som helst. Hon har kompisar i Sarajevo som kan stå en timme framför spegeln för att få rätta stuket på den. Just nu är det inne med blommor. Scoutköps slöja är marinblå med förbundsloggan tryckt på

sidan.

– På fl ickscouternas världskonfe- rens var det mest vita slöjor och det

var varken så snyggt eller praktiskt, berättar Anela och ser fram emot

NSFs egen modell.

Anela - Slöjan är ett konkret exempel på hur man kan visa att man välkomnar muslimska tjejer och att scoutrörel- sen är en multireligiös och multikulturell rörelse.

Foto: Bodil Hansen

Ska vi ha aktiviteter bara för killar eller tjejer?

Så här svarade några scouter från Eneryda.

Emilia Gunnarsson 12 år

Det är bra att vara bara fl ickor för sig själva ibland. Man vågar inte alltid vara sig själv annars. Men det skall vara blandat också.

Victor Rasmussen 14 år

Nej - jag tycker det skall vara blandat.

Det blir en annan stämning, lite våldsamt, om det bara är killar. Det blir mer avspänt om det är blandat.

Kristina Dahlström 10 år Det är roligast att vara blandat.

Oscar Svensson 13 år

Det skall vara blandat då får man mer kompisar. Vi blir också lite annorlunda mot i en del andra länder där man aldrig blandar. Det är lite kul.

Läs mer om nackdelar och fördelar med att skilja könen åt i boken Hon och Han, se information på sidan 5.

Foto: Magnus Fröderberg

Foto: Mathias Lövström

(8)

– Det är inte du som är dum, det är någon som gör dig dum, säger Berit Ås, socialpsykolog och Norges första kvinnliga partiledare. Hon har identifi erat sju olika tekniker som män kan an- vända för att skapa och upprätthålla makt.

1. Osynliggörande

En tjej kan osynliggöras på fl era olika sätt. Ofta sker det utan ord – genom gester och minspel, eller genom avsaknad av dessa. Sammanhanget och miljön är också avgörande. Fun- dera till exempel över vilka det är som pratar mest på avdel- ningsmötet eller styrelsemötet? Får alla säga sitt? Är tjejernas områden lika intressanta som killarnas?

Strategi: Lär dig att se när tjejer blir osynliggjorda. Bli medveten om mönstret och lyft aktivt fram tjejer i olika sammanhang.

2. Förlöjligande

Ingen tycker om att känna sig dum och löjlig! Genom miss- riktade kommentarer och skämt kan många tjejer känna sig inkompetenta och otillräckliga. Att få kommentaren ”har du mens eller?” när man argumenterar livligt för något man tror på, är inte roligt.

Strategi: Lär dig att känna igen förlöjligande som härskar- teknik och kräv att det upphör, exempelvis genom att säga

”Jag gillar inte att du viskar när jag talar”.

3. Undanhållande av information

Det är makt att ha kunskap och att veta. Det fi nns många informella tillfällen där killar utbyter information och bygger upp nätverk, vilket kan leda till att tjejer hamnar utanför.

Själva formen på mötet kan också göra det obekvämt för tjejer att fråga för att få veta mer.

Strategi: Kräv bättre information och underlag. Tjejer kan organisera sig för att bättre ta vara på just det som de tycker är viktigt.

De sju härskarteknikerna

– Så ser de ut, så undviker du dem!

(9)

4. Dubbelbestraffning

Många tjejer går omkring med en ständig känsla av att inte räcka till. Tjejer som engagerar sig mycket brukar ofta få om- dömet att de tar för mycket plats. Tjejer som inte engagerar sig får däremot omdömet att de är passiva och dåliga på att ta eget ansvar… Dubbelbestraffningen har lång historisk bak- grund, men kan ändå vara svår att se om man inte är medveten om den.

Strategi: Mer kunskap och medvetenhet om makt och könsfrågor ger möjlighet att distansera sig och se vad det egentligen handlar om.

5. Påförande av skam och skuld

Tjejer tar oftare än killar på sig skam och skuld. Ofta handlar det om en struktur av osynliggörande och förlöjligande som gör att skulden automatiskt hamnar på tjejer. Ett exempel på detta är att tjejer som har våldtagits ofta känner sig skamsna och medskyldiga till det inträffade.

Strategi: Lär dig att se de orättvisa mönstren. Kräv rättvisa och engagera dig för en förändring!

6. Objektifi ering

Att tjejer görs till objekt i olika sammanhang är inte direkt någon nyhet. I reklamens värld ser vi det dagligen. Titta till exempel i en postorderkatalog. Hur många sidor med kläder är för tjejer respektive killar? Hur gestaltas respektive kön?

Hur praktiska är tjejers kläder jämfört med killars?

Strategi: Tjejer kan gå från objekt till subjekt och därmed öka möjligheterna att påverka sin situation. Genom att bli medveten om objektifi eringen som synsätt kan både tjejer och killar arbeta med sina förhållningssätt.

7. Våld och hot om våld

Idag är våld och hot om våld ett normaltillstånd för många tjejer, och rädslan för att bli utsatt är vanlig. Trots att vi här i de nordiska länderna kommit långt på vår väg mot ett jäm- ställt samhälle är killars våld mot tjejer ändå ett stort pro- blem.

Strategi: Gå en kurs i feministiskt självförsvar – det kan stärka ditt självförtroende och ge dig kunskap om att hantera våldsamma situationer. Feministiskt självförsvar bygger på det mentala, verbala och fysiska försvaret.

Läs mer

I boken ”Genvägar till jämställdhet” fi nns både metoder och strategier att använda sig av inom ungas fritid och förenings- liv. I skriften fi nns tips och idéer, teorier och metoder för dig som är ung och för dig som jobbar för och med ungdomar ideellt eller professionellt. Boken fi nns att beställa från ung- domsstyrelsens hemsida, www.ungdomsstyrelsen.se, till en kostnad av 90 kr, eller kan laddas ner gratis som en pdf-fi l.

Text och illustration: Johanna Bjuhr Escalante

(10)

10 Scouting Spirit

På prao i Tanzania

10 Scouting Spirit

Hur kommer det sig att jag hamnade där? Jo, en kväll i oktober ringde Per min pappa, de är vänner sen länge. Och då sa min pappa att jag skulle ut på prao. Då svarade Per, lite på skoj, ”Ska inte Mattias komma ner till Dar Es Salaam och praoa?”. Och så blev det.

Kontor i Dar Es Salaam

På Internationella Institutets kontor i Dar Es Sa- laam jobbar det två svenskar och fem tanzanier. Där

ibland Elias, som var med på Blå Gryning i somras. Här är även fyra ungdomsvolon- tärer ifrån Sverige:

Rasmus, Anja, Jenni- fer och Peter. De har varit här sedan slutet på september, och ska vara här sammanlagt sex månader.

En veckas ungdomsläger

Den första veckan var vi på ett ungdomsläger för omkring 50 ungdomar ifrån IOGT-NTO-rörel- sens samarbetsorganisationer i Kenya, Tanzania och Uganda. Lägret började på söndagen och på- gick fram till lördagen. För att få folk att lära känna varandra behövdes några gamla hederliga lekar:

spindelnätet, namnbingo, lyfta lock med krok och snöre, och lösa lite chiffer.

Droger, demokrati med mera

Det man ville få ut av lägret var att man skulle få lära sig mer om droger, fattigdom, demokrati och HIV/AIDS. För att kunna berätta om allt detta fi ck Från Stockholm, med –5 grader och snö, till Dar Es Salaam, med 35 grader och solsken.

Prao i Tanzania: väldigt annorlunda, ganska långt borta, men inte helt fel. Under två veckor har jag varit på prao hos Per Eriksson, som jobbar på IOGT-NTO-rörelsens Internationella Institut.

Per Eriksson pratar om demokrati.

Zebran är ett randigt djur, ränderna går aldrig ur.

Peter Hultqvist som jobbar som volontär åt IOGT-NTO-rörelsens Internationella Institut leder samarbetsövningar.

(11)

varje land var sitt ämne. Sveriges delegation hade fått demokrati. Då visade vi, bland annat, hur ett möte, med ordförande och allt, går till.

Lägerbål, disco och kultur

Så med några pass om dagen, där man fi ck lära sig olika saker, och en utfl yktsdag gick veckan. Men självklart hade vi lägerbål en kväll, och alltihop avslutades med en festmiddag och disco. En kväll hade vi även culture night. Då fi ck varje land visa något från deras kultur. Sverige bjöd på fi ka och allsång. Typiskt svenskt.

Alla var jättetrevliga, och jag fi ck många nya vänner. Det var till stor del vännerna som gjorde veckan till ett minne för livet.

Uppehållstillståndsbyråkrati

Andra veckan tillbringade jag till största delen på kontoret. Men en dag tillbringade vi på det tanza- niska migrationsverket, för att hämta uppehålls- tillstånd åt volontärerna. Vi kom dit vid åtta på morgonen, och kom ut med uppehållstillstånden vid fem på eftermiddagen. Och då hade andra ifrån kontoret varit där under tidigare dagar, men fått svaret ”Kom tillbaka imorgon så är det fi xat”.

Fantastiska djur

Mina två veckor avslu- tade vi med en safari, i Mikomi nationalpark.

Tyvärr såg vi in ga lejon, men däremot fi ck vi se giraffer, elefanter, zebror, antiloper och fl odhästar.

En mycket rolig upple- velse.

En annan bild av Afrika

Det jag känner att jag har fått ut av mina två veckor, är att jag har fått en annorlunda, till det positiva, uppfattning av Afrika. Jag har som sagt fått nya vänner och minnen för livet. Och lust att komma tillbaka någon gång i framtiden.

Text och foto: Mattias Rydberg Läs mer om vad som händer i IOGT-NTO-rörelsens projekt i Afrika under

Röster i världen på www.bistand.iogt.se.

Elefanter.

It’s killing time – alkohol, tobak och andra droger – stop it!

En giraff! Mattias åkte på safari och fi

ck se många av Afrikas vilda djur.

Ungdomslägret handlade om frågor som droger, fattigdom, demokrati och HIV/AIDS.

(12)

Foto: Johanna Kvarnsell Foto: Johanna Kvarnsell

Foto: Johanna Kvarnsell

12 Scouting Spirit

Inte förändring av hur många scoutförbund vi är, utan något mycket svårare: Förändring av hur vi tänker och sysslar med scouting.

Hur ser scouting i Sverige ut 2015? Vad sysslar vi med? Finns vi kvar alls? Det är frågor som har ställts runt om i landet under 2005. En del av oss har svarat på frågorna, kanske på läger, kanske på en kårstämma eller förbundssamling, andra har kanske helt missat att frågorna ställts. Oavsett vilket, så handlar det alltså om Färdplan för Framtiden.

Färdplanskonferensen Problemet är att scouting i Sverige och inte minst vårt eget förbund tappar medlemmar och har gjort så i många år. Finns vi kvar om 10 år? Vill vi fi nnas kvar?

Klart vi vill! Under 2005 har vi i NSF tillsammans med öv- riga scoutförbund i Sverige försökt komma fram till hur det skall gå till. Det har hållits färdplansträffar i omgångar i hela landet där vi träffats och diskuterat vår framtid och helgen 1–4 december var det dags för den stora färdplanskonferen- sen, där representanter från alla förbund samlades för att komma fram till vår färdplan. Vårt förbund representerades av förbundsstyrelsen och seniorscouter ur SScK. Det var fyra intensiva dagar med mycket diskussion och sena nätter där material skulle bearbetas och renskrivas. Så hur gick det då?

Jo tack, ganska bra…

Ett framtidsdokument Dokumentet som kom ut 31 december och som skall godkännas på ett för- bundsgemensamt möte nu i februari innehåller många

goda tankar och idéer. Alla är givetvis inte nöjda med allt, men de fl esta är nöjda med mycket. Det handlar mycket om samarbete och om att synas. Om att vi skall bli bättre på att vara scouter och ge fl er möjlighet att vara med. Det handlar om förändring. Inte förändring av hur många scoutförbund vi är, utan något mycket svårare: Förändring av hur vi tänker och sysslar med scouting.

Om man tittar på statistik visar det sig att det inte är fl er som slutar scouterna nu än för 10 år se-

dan. Istället är problemet att det inte börjar lika många i scouterna nu som då. Rent statistiskt över hela landet, alltså. Varför är det så? Kan vi göra något åt det? Kan DU göra något åt det? Vill du göra något åt det? Om just din kår har färre medlemmar nu än förr, vad kan ni göra åt det?

Arbetet fortsätter

Färdplansarbetet är inte klart ännu. Redan i februari skall alltså de fem förbundens styrelser säga om de vill fortsätta arbeta med färdplanen. Om alla är med då, så fortsätter ar-

betet ute i förbunden. Då skall vi alla tänka efter om det här är något vi vill jobba med och på vårt förbundsmöte i oktober kommer vi tillsammans välja om vi vill anta färdplanen.

Sedan börjar det riktiga arbetet. Då blir vi tvungna att svara på alla de där svåra frågorna och försöka vända trenden. För det vill vi väl alla?

Oavsett hur det går för färdplanen i februari och oktober fi nns där mycket som vi redan sagt att vi skall jobba med för att stärka Nykterhetsrörelsens Scoutförbund. För det är ju så att arbetet med att skapa en framtid för scouting i Sverige aldrig tar slut…

Sven Nilsson fardplan@nsf.scout.se

Färdplanen

– en förändring

Vill du läsa mer om vad som hände på färd-

plans konferensen, kolla in artiklarna på seniorscoutsidan och

ledarsidan på www.nsf.scout.se

Färdplansarbetet engagerar många. Kolla in färdplansdokumentet på www.scout.se/framtid.

Foto: Johanna Kvarnsell

(13)

Jag kom med på Idékursen som reserv bara några veckor innan kursen skulle äga rum. Så det kom ganska plötsligt och jag hann ald- rig riktigt fundera på vad jag gett mig in på. Det var bara att ta sitt pick och pack och köpa biljetter till Kungshol.

Som tur var, var jag inte ensam, Erik var också med. Efter nio timmar och fyra byten stod vi på Rättviks perrong med så väl pack- ning som skidor som för övrigt var i princip omöjligt att få tag på i Skåne.

Utmanade av asagudarna

Redan första kvällen träffade vi Oden tillsammans med sin skara gudar, där ibland den mäktige och destruktiva Loke, som för- klarade hur det låg till. Och det låg till på det här sättet att vi skulle äntligen efter att ha dött i strid få träda in i Valhall. Men Loke skulle så klart sabba allt och ansåg att vi inte var ”värdiga” att träda in än. Så vi skulle få utsättas för fl ertalet prövningar som skulle visa för Loke att vi visst var värdiga.

Bästa maten

Vi vaknade på morgonen av skön sång från Johan och Hanna när de sjöng ”Jag ger dig min morgon” med världens mest ostämda gitarr. Väl uppe var det morgonsamling och sedan frukost, som vanligt i toppskick precis som alla andra gånger vi hade tillfälle att äta.

Maten var alltid jättegod och det var helt och hållet kockarna Björn och fröken Karlbergs förtjänst.

Lagkänsla

Efter den utsökta maten hade vi en stund med vår lagledare Johan. Då gjorde vi värl- dens snyggaste loggbok och det bästa ropet

som någonsin skallat på Kungshol. Allt detta till laget Lärad som i de gamla sagorna var identiskt med världsträdet Yggdrasil. Och laget Lärad fi ck också en gud att dyrka lite mer än alla andra. Vi fi ck Loke, den bästa och ondaste guden men innerst inne ett vil- set litet troll.

Hajk på skidor

Sedan gick veckan otroligt fort och vi hann med både det ena och det andra. Vi åkte på hajk med våra skidor som nog var den roli- gaste jag någonsin varit på, och jag har gjort en hel del. Men vi gick inte bara på hajk vi hade även drama, massage och en massa mer.

Idékursen har verkligen varit en upple- velse för mig och har gett mig erfarenheter och förutsättningar som jag inte kunnat få på annat sätt. Sen har Idékursen varit enormt kul. Och alla som har chansen att gå borde ta den. För det är något som jag lovar att ni inte skulle vilja missa. Jag skulle i alla fall inte för allt guld i världen vara utan mina upplevelser.

Gustav Thoresson orgonen a

a när de s ed världe var det mo

m vanligt nger vi ha ättegod o Björn och

maten h Johan. D

b k ud ällen sin ska ch destru et låg till. O

vi skulle än å träda in i V

sabba allt oc att träda in

rtalet pröv vi visst

äda et

v

en

e på morgonen av h Hanna när de sjön

gon” med världen l uppe var det mor , som vanligt i t a gånger vi had tid jättegod och arna Björn och fr

tsökta maten hade

år lagledare Johan. Då gjorde vi värl- dens snyggaste loggbok och det bästa ropet

Gömma fl aggan i Stratego.

Ledargänget med Oden.

Lek på dramapasset.

Mer lek med tvångstankar.

Foto: Kerstin Bergsten Foto: Kerstin Bergsten

Foto: Marcus Gustavsson

Idékurs 2006

– Kursen som ingen skulle vilja missa!

Foto: Marcus Gustavsson

(14)

14 På gång

PÅ GÅNG

Kalendern

Februari

4 Internationell träff, Svenska Scoutrådet 18-19 Förbundsstyrelsesamling,

Svenska Scoutrådet 22 Thinking Day

28 Sista ansökan för fondmedel i NSF

Mars

1-5 Camp Keb

17-19 Förbundsstyrelsemöte 24-26 Ledarakademin

April

23 St Georg

Maj

6-7 Förbundsledningssamling 19-21 Rixhajk

25-28 TG Kombi-06, första kurstillfället

På Gång hittar du också på hemsidan www.nsf.scout.se. Läs om årets alla arrangemang och passa själv på att informera om fl er aktiviteter.

Världens Scoutgrej

21st World Scout Jamboree 2007 Mötesplatsen för alla scouter

Vänskap, kärlek, äventyr, glädje, musik, scouting, fest...

Klart du också skall med! Sista anmälningsdag 31 maj 2006.

Kolla in hemsidan www.england.scout.se Hela världen ett löfte

TG Kombi – 06

Efter TG Gränslös succé med många NSF-deltagare, fortsätter NSF att samarbeta i en ny TG-kurs upplagd på tre kurstillfällen under 2006 och januari 2007. Bland kursledarna märks bland annat Gunnel Johansson, Laila Örheden och Therese Sjödén från NSF.

TG Kombi erbjuder dig möjlighet att utvecklas i ditt ledarskap i fl era steg.

Mellan kursdelarna har du gott om tid för refl ektion och att arbeta med de erfarenheter du får vid respektive kurstillfälle.

De erfarenheter och kunskaper du får på kursen har du stor nytta av som scout - ledare såväl som i ditt arbetsliv. Möjlighet ges till fördjupning i vad scouting är och kan vara. Ämnen som tas upp är t ex ideologi, lyssnande och stödjande ledarskap i praktiken, förståelse för naturen, hur man ger förutsättning för utveckling av patrullarbetet och ger scouter i alla åldrar möjlighet att växa.

Läs mer om TG Kombi i kalendern på hemsidan och anmäl dig senast 3 mars.

Även om skidorna varken plockats fram eller lagts på hyllan ännu är det dags att planera sommaren. Följ med ut på ett äventyr i kanot, bland forsar och stenar med god mat och trevliga stunder runt lägerelden.

Mer information hittar du i kalendern på www.nsf.scout.se. Frågor svarar ansvarig kursledare Johan Krabb på, johan.krabb@nsf.scout.se.

Anmäl dig senast 10 april.

Kanotledarkurs

2–6 juli på Trysilälven Norge.

Camp Keb

Vad gör du på sportlovet vecka 9?

Har du fyllt 16 år och vill uppleva ett riktigt alpint snölandskap, till exempel testa turåkning, isklättring och lära dig om laviner? Ta då chansen och åk på Camp Keb 1-5 mars i Kebnekaise. Mer information hittar du på www.scout.se/campkeb eller så mailar du Peter Törlind, peter.torlind@nsf.scout.se.

XpeditionX Brasilien 2006 Är du tjej och över 21 år följ med oss till Brasilien!

Vi skall på cirka fyra platser i Brasilien se hur WAGGGS, fl ick- scouterna, arbetar på lokal nivå och också hur WOSM, pojkscouterna, arbetar. Vi kommer också att försöka få en bild av hur kvinnor har det i det brasilianska samhället t ex skolor, arbetsplatser, kyrkor. Eftersom vi planerar resan tillsammans så vet vi inte alls var och vad vi kommer att se eller lära oss. En helt ny typ av SSR- arrangemang där allt kan hända.

Vi reser i vecka 25-27, läs mer om tid och priser på hemsidan. Kom ihåg att sista anmälningsdag är 28 februari till SSRs kansli.

Hör gärna av dig med frågor till arrangemangsledarna Ulrika, ulrika.

koch@telia.com och Katarina, katarina.mansson@telia.com.

Jiingijamborii 14-22 juli i Rinkaby Anmäl dig som funktionär nu!

www.jiingijamborii.se

(15)

FÖRBUNDSNYTT

Foto: Rassmus Lindberg

Svenska Scoutrådet hade årsmöte den 26 november 2005 i de nya lokalerna i IOGT-NTO-huset på Gammelgårdsvägen i Stockholm.

Sedvanliga ärenden som hör årsmöten till gicks igenom, som verksamhetsberättelse och ekonomisk redovisning.

I samband med den visade Scoutdräktsgruppen designförslag på ny skjorta, t-shirts och pikétröjor. Färgerna på skjortan var i olika gråblå nyanser och övriga tröjor i grundfärgerna. Meningen är att den nya scoutdräkten ska komma lagom till lägret 2007. Den fi lm som var en del av den svenska jamboreekampanjen visades också.

Pauline McKee, var inbjuden från WAGGGS Europakommitté, hon talade om medlemstillväxt utifrån WAGGGS och vi hade en kort gruppdiskussion om det. Hon gav oss en utmaning att hösten 2006 i

Nykterhetsrörelsens Scoutförbund vara 2 650 fl ickor i åldern 7–19, en ökning med 1 002 fl ickor.

Den verksamhetsplan som styrelsen förelagt godkändes mer eller mindre i sin helhet och innebär bland annat att nya förslag till scoutlag ska diskuteras under året för beslut på respektive förbundsmöte. I den kommande programöversynen fokuseras det på den andliga dimensionen och en scoutbibel ska tas fram.

Vad det gäller alkohol och andra droger ska ett Attitydprojekt genomföras tillsammans med

bland annat IOGT-NTO och beslut fattades också om att vuxna som jobbar inom våra organisationer inte ska dricka alkohol i anslutning till verksamheten. Påbörjade stora projekt som Öppet för alla och Uppdraget mot övergrepp fortsätter. Vad det gäller Svenska Scoutrådet/Scouterna beslutades om att varumärket

”Scouterna” ska användas i extern kommunikation men att internt är det fortfarande Svenska Scoutrådet. Nykterhetsrörelsens Scoutförbunds motion avslogs i sin helhet.

Efter att Fredrik Krantz valts till ordförande för Svenska Scoutrådets styrelse ännu ett år följde ytterligare val av olika poster innan mötet avslutades med Scoutsången.

Annika Olsson En längre rapport fi nns att läsa på www.nsf.scout.se.

Nyår på Ransberg med trevligt sällskap, god mat och lite sömn!

48 förväntansfulla och glada scouter hade bestämt sig för att byta det vanliga nyårsfi randet mot nyårsbal på Ransberg. Jag tror inte en enda ångrade sig!

Innan balen på riktigt satte igång var det mingel med drop in i entrén, men jag undrar hur många som kunde hålla en levande konversation med grannen när man hela tiden spanade in alla vackra klänningar och stiliga frackar. Det är inte varje dag man ser sina scoutvänner uppklädda till tänderna, men vilken syn det var!

Vid tolvslaget samlades vi ute på trappan för att skåla in det nya året. Vi stod där och väntade och väntade men inget nytt år kom. Då kom någon på att ingen hade koll på klockan, men som de sanna scouter vi är löste vi problemet med glatt humör och gjorde vår egna oberoende nedräkning.

Sex-fem-fyra-tre-två-ett- Gott Nytt 2006! Hoppas det blir ett riktigt bra scoutår och att vi ser varandra på Ransberg om ungefär ett år för bättre än nyårsbal med scouterna kan det inte bli!

Linn Karlén Senaste förbundsstyrelsemötet

Senaste förbundsstyrelsemötet var den 14-15 januari efter att Scouting Spirit nr 1 gått i tryck.

Verksamhetsberättelse Kårens verksamhetsberättelse och uppgifter om vald styrelse skall skickas till förbundskansliet direkt efter kårens årsmöte, och senast den 15 maj. Om inte kårens verksamhetsberättelse fi nns tillgänglig hos förbundet mister vi statligt bidrag för den kår det gäller. Detta innebär i sin tur att förbundet måste skära ner på aktivitetsstödsutbetalningarna och andra eventuella bidrag till den kår vars handlingar uteblir.

Läs på www.nsf.scout.se under Kårservice och Ordförandepost vad verksamhetsberättelsen måste innehålla. Där står också att läsa om hur alla som har tillgång till Madicken enkelt kan lägga upp verksamhetsberättelsen där. Samtidigt ser ni till att

kårstyrelsefunktionerna är korrekta.

Väljer ni att rapportera manuellt, använd blanketten ”Nu har kåren haft årsmöte” och skicka in verksamhetsberättelsen per post. Blanketten hämtas digitalt på hemsidan.

Ungdomsstyrelsen kräver också att varje kår ska föra en medlemsmatrikel. Ett enkelt sätt att lösa detta på är att lägga in alla kårens medlemmar i Madicken.

Vill du jobba med scouting?

Nu söker Nykterhetsrörelsens Scoutförbund en scoutkonsulent som ska vikariera för Maria Kleber.

Ta chansen att få syssla med scouting på heltid.

Mer information hittar du på www.nsf.scout.se.

Nyårsbal på Ransberg

Referat från SSRs årsmöte

Arbetsplan och kalender Arbetsplanen för 2006 som antogs på FM 2005 är ett bra redskap till kårens årsmöte. Den kom med förra numret av Scouting Spirit.

Behöver du fl er exemplar kan du beställa från förbundskansliet.

Arrangemangen uppdateras ständigt med mer information på hemsidan, www.nsf.scout.se/

kalender.

Lär dig mer om globala utvecklingsfrågor NBVs grundkurser om FNs millenniemål fortsätter under 2006 i Karlstad, Uppsala, Stockholm och Vimmerby.

Datum och information hittar du i kalendern på hemsidan.

Foto: Torkel Edenborg Foto: Torkel Edenborg

(16)

Nya

NSF-plagg!

Buff ”Strong drink makes weak men”, 110 kronor.

Vi har satsat på bra kvalité till vettiga priser.

Beställ från Scoutköp på www.getout.se/scoutkop eller ring 0380-37 17 85.

Sweatshirt med tryck, marinblå/ljusblå, rundhalsad (herrstorlek) eller v-ringad (damstorlek) i mjuk bomull, 260 kronor, S-XXL.

Walkingstrumpa i Coolmax med brodyr, svart, 68 kronor, 36-48.

Scout Tee, Lundhags funktionst-shirt, NSF- blå, 230 kronor, dam- och herrmodell.

Marinblå långärmad t-shirt med tryck, 110 kronor, unisex XS-XXL.

Röd långärmad t-shirt med tryck, 110 kronor, unisex XS-XL.