LANDSTING KOMPETENSUTVECKLING
KOMMUN INTEGRATION
FK ASF ARBETSFÖRMEDLING
Urval av olika Finsam
finansierade projekt
ARBETSFÖRMEDLING
KOMJOBB
Huvudman/utförare
Arbetsförmedlingen
Finansiering
Finsam Degerfors/Karlskoga bidrar med 600 000:- AF bidrar med cirka 600 000: -
Tid: 2 årigt projekt.
Verksamheterna startade i sep 2012
Syfte
Syftet med insatsen är att Finsam Dfs/Kga vill skapa en fungerande struktur där individens vilja, behov och målsättningar sätts i centrum. Individerna skall därvidlag kunna få kvalificerat stöd i att återgå och behålla ett lönearbete genom den planerade verksamheten. Målsättningen är att med start hösten 2012 ska det finnas en struktur, som stöttas av tidi- gare nämnda organisationer, inom Finsam Dfs/Kga som kan stötta ca 25 personer med funktionsned- sättning som vill åter till arbetslivet.
PRISMA
Huvudman/utförare:
Arbetsförmedlingen, Mötesplatsen Prisma ekonomisk förening
Tid: 2015.01.01 – 2015.12.31.
Syfte:
Stärka individen genom att låta deltagarna prova på arbetsträningsplatser inom Prismas skyddade miljö.
Målgrupp:
Personer 16-65 år som har behov av arbetslivsinrik- tad rehabilitering
Antal deltagare: 10 – 15 deltagare/årsbasis
Mål:
Öka deltagarnas sociala erfarenhet samt ge individen rutiner i tillvaron
Det övergripande målet är att insatsen ska leda till att individen får ett arbete, börjar studera eller fortsätter sin arbetsträning på annan arbetsplats
PÅ VÄG I
KARLSKOGA
Huvudman/utförare:
Arbetsförmedlingen, Folkhögskolan
Tid: 15.01.01 -15.12.31
Syfte:
Erhålla arbetsträningsplatser i en skyddad miljö samt stärka och motivera individen
Målgrupp:
Personer i åldern 18-65 och som står långt ifrån arbetsmarknaden.
Antal deltagare: 10 heltidsplatser/år
Mål:
60 % av de inskrivna deltagarna ska fortsätta i en arbetsplatsförlagd aktivitet
Projektet ska vara en väg mot egen försörjning
Målgrupp
Personer med dokumenterat funktionshinder/sjuk- dom som bedöms ha behov av en lång introduktion till arbetslivet. Inskriven på Arbetsförmedlingen och aktuell på någon av de andra myndigheterna.
Mål
Kom-jobb ska fungera som språngbräda mot arbets- marknaden genom att ge en lång introduktion under handledning till arbetslivet
ASF
ARVSFONDS-PROJEKT
Samordningsförbundet Östra Södertörn driver och medverkar i projekt som delfinansieras av Allmänna Arvsfonden.
Arvsfondsprojekt som förbundet medverkar i
Ormprojektet:
Projektet bygger på samverkan mellan kulturförenin- gen Ormen, Samordningsförbundet Östra Södertörn, Kultur & Fritidsförvaltningen.
Projektet skall utgöra en plattform för ungdomarnas förberedelse inför kommande sysselsättningar i livet.
Projektet ses som ett led i ungdomarnas utveckling mot egen försörjning.
Målgrupp
Målgruppen är ungdomar som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det är unga som varken arbetar eller studerar och som har en komplex livssituation.
De unga har ofta olika typer av sociala problem och skolmisslyckanden bakom sig och flertalet har någon form av funktionsnedsättning.
• Ålder 16-24 år.
• Rekrytering sker via handläggare från Ungdomsteamet i Haninge, Ung i Tyresö och Ung i Nynäs.
Mål
Det primära målet är att ge ungdomarna en större självkännedom och därmed en bättre självkänsla.
Denna utgångspunkt skapar förutsättningar för deras fortsatta väg mot sysselsättning och andra insat- ser kopplat till individuella problemställningar som synliggjorts under projektets gång. På längre sikt leder detta till egen försörjning samt en integrering i samhället.
Projektet mellan 1 januari 2014 och 31 december 2015.
Länk till Ormteatern info@ormteatern.se
Kontaktpersoner:
Josef Szabó Ted Srigley
http://www.samordningsforbundetostrasodertorn.se/
web/page.aspx?refid=737
Arvsfondsprojekt som förbundet driver
fr.o.m. hösten 2014
SE-vägen från sociala företag:
Syftet med projektet är att stödja de sociala
företagen i deras arbete att vidga arbetsmarknaden.
Genom projektets utbildade SE-handledare får deltagarna ett strukturerat och metodiskt stöd till anställning samt ett stöd till företagens inre arbete.
Två delsyften:
• Fler personer som är sysselsatta i sociala företag ska få möjligheter till anställning på den reguljära arbetsmarknaden.
Att tillsammans med de sociala företagen bana väg till den reguljära arbets-
marknaden för personer som är sysselsatta i de sociala företagen.
• De sociala företagen får ett stöd till att utveckla metoder för sitt inre arbete avseende ledarskap, värdegrund och arbetsmiljö.
Projektets mål är i korthet att: Genom SE-metoden ska 100 personer få stöd till anställning. 40 procent av deltagarna ska nå hel eller delvis egen försörjning.
Målgrupp: I projektet kommer vi att vända oss till individer, i åldern 18-64 år, som arbetstränar i sociala företag och/eller deltar i samordningsförbundets andra insatser. Det är personer som har en psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som på grund av komplex problematik hamnat i arbetslöshet och långtidssjukskrivning och är i behov av samord- nat stöd.
Projektet pågår mellan 1 september
2014 och 31 augusti 2016.
GRÖNSKSMÄSTARNA - SOCIALT FÖRETAG
MUS-PROJEKTET, MOBILISERING, UTVECKLING OCH STABILISERING
Inom det ESF-stödda projektet K2, avslutat våren 2014, utbildades 20 personer i ekologisk grönsaksod- ling. Sju deltagare ville gå vidare och starta ett arbet- sintegrerande socialt företag. De är nu på god väg att förverkliga detta, med stöd av förbundet. De kan då också ta emot fler i målgruppen: personer som under lång tid varit beroende av försörjningsstöd, som långtidssjukskrivna eller arbetslösa, och i behov av träning i svenska språket.
Grönsaksmästarna har verksamhet på flera platser, bl.a. i Skillebyholm. Ytterligare odlingsplatser dis- kuteras. Grönsaksmästarna finns också på Emyhem- met. Där finns ett växthus samt odlingsmark som inte utnyttjas fullt ut av kommunen, landstinget och stiftelsen Emyhemmet som alla bedriver verksamhet där.
Samtidigt visar marknadsanalyser att det finns en växande efterfrågan på ekologiska grönsaker, som dagens producenter inte klarar av att svara upp mot.
Redan under första odlingssäsongen var efterfrå- gan på Grönsaksmästarnas produkter så stor att verksamheten förväntas gå bra. Samtidigt bidrar de till att förverkliga kommunens kostpolicy för skola och förskola, som betonar ekologiskt och närpro- ducerat.
Grönsaksmästarna kommer också att kunna tillhan- dahålla rehabiliterings- språk- och arbetsträningsplat- ser, något som det finns ett stort behov av.
Handledaren arbetar halvtid med Grönsaksmästarna och halvtid med att utveckla verksamhet på Emy- hemmet, där kommunen och landstinget bedriver socialpsykiatrisk verksamhet enligt Södertäljemodel- len. Förhoppningen är att uppnå synergieffekter på så sätt att deltagare från psykiatrin kan erbjudas vistelse, utbildning och praktik för att kanske sedan gå vidare till Grönsaksmästarna eller starta eget.
Hösten 2014 genomfördes vidareutbildningar i arbet- sintegrerande socialt företagande och kompetensut- vecklingen fortsätter under 2015.
file:///C:/Users/raesha/Downloads/Faktablad%20 Gr%C3%B6nsaksm%C3%A4starna%202015.pdf
panion i regionen har en bred kompetens och stor erfarenhet när det gäller socialt företagande. Organi- sationen har arbetat med utveckling av metoder och kvalitetssäkring för socialt företagande samt bidragit till att åtskilliga sociala företag har kommit igång.
Ledorden för organisationen är samhällsentreprenör- skap, hållbar samhällsutveckling och socialt företa- gande.
Coompanion Sörmland har tidigare bedrivit verksam- het inom länet, men fick tyvärr under 2013 sättas i konkurs på grund av ekonomiska svårigheter. Den gamla styrelsen avgick och samtliga anställda sades upp.
Under 2014 har en rekonstruktion skett av Coom- panion Sörmland. En interimsstyrelse har funnits till hands, innan den nya styrelsen blev vald på årsstäm- man i maj månad. Ordförande och samtliga styrelsel- edamöter i Coompanion Sörmland är nytillsatta. Den nya styrelsen beslutade att mobilisera och succesivt bygga upp verksamheten kring socialt företagande med en ytterst noggrann kontroll av de ekonomiska förutsättningarna. Mobiliseringsarbetet kommer att ske under 2014-2015.
Projektplan fastställd av Coompanion Sörmlands styrelse 2014-08-28 Till styrelsen för RAR, Samordningsförbundet, Sörmland
Projektidé gällande
- av förutsättningarna för socialt före- tagande och kooperativ verksamhet i Sörmland
Coompanion Sörmlands verksamhet- side´ för socialt företagande
Coompanion Sörmland ska verka för socialt och kooperativt företagande där engagerade människor växer och tillsammans skapar hållbara demokratiskt styrda företag.
Målgruppen för socialt företagande är bland an- nat människor som idag står utanför den reguljära arbetsmarknaden.
Verksamhet gällande socialt och kooperativt före- tagande inom Coompanion är rikstäckande och bedrivs på 25 platser i landet. Organisationen arbetar med information, rådgivning och utbildning av män- niskor som står i begrepp att starta egen verksam- het inom kooperativ/ ekonomiska föreningar. Totalt finns ca 130 anställda där flertalet är experter på kooperativt företagande. Organisationen har statligt stöd för kostnadsfri rådgivning och information från Tillväxtverket. För att de statliga medlen ska erhållas krävs lika mycket i regional finan-siering. Dessutom finansieras verksamheten av avgifter och projektme- del. De statliga medlen till Coompanion Sörmland uppgår under 2014 till 1,2 miljoner kronor. Coom-
ASF
I dag är följande organisationer medlemmar:
• Riksbyggen
• Katrineholms kommun genom Viadidakt
• Coompanion organisationerna i
Östergötland, Västmanland och Örebro.
Övriga tilltänkta organisationer är bland annat samtli- ga kommuner i Sörmland, RAR, Samordningsförbun- det, Regionförbundet, Bildningsförbund, Folkhög- skolor, Idrottsförbund, HSB, Konsumentföreningen Svea och Almi.
Ansökan om projektmedel för mobili- seringsarbete
En viktig samverkanspartner för Coompanion Sörm- land är RAR, Samordningsförbundet i Sörmland.
RAR kan här vara en partner och bidra med resurser för mobilisering och uppbyggnad av Coompanion Sörmland. Genom att bli medlem i organisationen och bidra med projektmedel erhåller RAR en plats i styrelsen för Coompanion Sörmland.
Förslag
RAR bidrar med projektmedel till Coompanion Sörm- land under 2014 för uppbyggnad, utveckling och mobilisering av verksamhet för framtida utveckling av det sociala företagandet i Sörmland. RAR föreslås bidra med 300.000 kr under 2014 (exkl moms).
Om sociala företag
De sociala företagen är unika genom att de kan skapa arbetstillfällen för människor som står långt från arbetsmarknaden. I dessa företag kan människor ta makten över sina liv, arbeten och sin plats i sam- hället.
Deras huvudsakliga ändamål är att integrera män- niskor i samhället och i arbetslivet. Detta kan ske genom rehabilitering, arbetsträning, sysselsättning och/eller arbete. De sociala företagen ska verka för långsiktigt varaktiga anställningar och vara en språngbräda till andra jobb. De sociala företagen är en resurs för personer med nedsatt arbetsförmåga, där strävan är att människor ska erhålla ett arbete, få en lön och kunna leva ett oberoende liv. Över-skottet återinvesteras i den egna verksamheten genom t ex kompetensutveckling eller annan utveckling av verksamheten.
Målgruppen för utvecklingsinsatserna är främst politiker och tjänstemän inom kommuner, Landsting, Regionförbund, Arbetsförmedlingen, Försäkring- skassan och andra offentliga aktörer. Medlen ska användas till delfinansiering av mobiliseringsarbetet genom kontakt-skapande verksamhet som leder till medlemskap i Coompanion, informationer, kompe- tens-utveckling, workshops och utbildningar inom Sörmland. Samverkansinsatser med Nyföretagarcen- trum och ALMI i KFV regionen, Eskilstuna, Strängnäs samt i Nyköping/ Oxelösund kommer också att äga rum under projektet. Förutom nämnda aktörer kom- mer direkta insatser att ske gentemot presumtiva och tidigare startade sociala företag. Återrapportering om mobiliseringsarbetet kommer att vara en stående punkt på styrelsemötena där RAR medverkar. Då RAR:s verksamhetsinriktning är strukturella insatser kommer medel som erhålls från RAR att riktas till in- satser såsom t ex information till RAR:s medlemmar.
Under senhösten 2014 återkommer styrelsen för Companion Sörmland till RAR med en ansökan om medel och förslag till handlingsplan/aktivitetsplan för fortsatt mobilisering samt genomförande av semi- narier och workshops etc för vidareutveckling av verksamheten under 2015.
Rådgivningsverksamheten och utveckling av Coom- panions webbplats finansieras inom ramen för medlen från Tillväxtverket. Information om Coom- panion Sörmland finns på www.coompanion.se/
sormland
Den sociala ekonomins del av tillväxten inom Europa har under senare år ökat alltmer.
”EU strategin för 2020 talar om att EU ska bli världens mest konkurrenskraftiga och dy- namiska kunskapsekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre tillväxt med fler och bättre arbet- stillfällen och en högre grad av sociala sam- manhållning.”
Frågor och ytterligare information ges av underteck- nad.
Gunilla E Magnusson
Ordförande i Coompanion Sörmland samt projektle- dare för mobiliserings-och
utvecklingsverksamheten 070-625 03 20
073-230 59 69
Ytterligare information finns på våra webbplatser:
www.coompanion.se/sormland
http://coompanion.se/kooperativa-principer - De sju kooperativa principerna
MUS-PROJEKTET, MOBILISERING, UTVECKLING OCH STABILISERING MUS-PROJEKTET, MOBILISERING, UTVECKLING OCH STABILISERING
ASF
FK
UNG OCH AKTIV
Huvudman/utförare:
Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och
Region Örebro län (allmän psykiatrin)
Tid:
2014.01.01 - 2015.06.30Syfte:
Skapa gemensamma arbetsmetoder mellan samver- kansparter, vara embryot till coaching teamet Karlsk- oga
Målgrupp:
Individer med aktivitetsersättning, aktivitetsstöd samt försörjningsstöd i alla åldrar som har behov av samo- rdnade insatser.
Antal deltagare:
30 pågående platser på halvårsbasisMål:
Identifiera individer som är i behov av fördjupade samordningsinsatser. Dess personer ska sedan få en egen individuell handlingsplan. T.ex. innebär det att individens totala behov ska tillgodoses genom att vi tillsammans arbetar utifrån en helhetssyn.
Handlingsplanen skall stötta individen så att hon/han kan utveckla en arbetsförmåga.
Ta fram gemensamma lokala samarbetsmetoder för Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Region Örebro län
FK
FK
FK
FK
FK
FK
FK
INTEGRATION
EN VÄG IN FÖR NYANLÄNDA FLYKTINGAR
ROMANE BUCA
50 deltagare skall befinna sig i anställning eller studier efter projektets slut. (För Uppsala motsvarar detta ca 15 personer).
Gemensamt för projekts målgrupp är hög grad av marginalisering och utanförskap.
Ingen har tidigare arbetslivserfarenhet, eller förankring på arbetsmarknaden
De flesta har långvarigt socialbidragsberoende i flera generationer och dålig förankring i samhället för övrigt
I några få fall finns påbörjade men oftast oavslutade vuxenstudier
Många har ohälsa
Projektperiod: november 2011 - juni 2014
Kontaktperson Uppsala kommun,
Caroline Mahdavi caroline.mahdavi@uppsala.se
Mer information om projektet finns i bifogad projek- tansökan till ESF-rådet
http://www.finsamuppsala.se/projekt/aktuel- laprojekt/romanebuca/?ID=211
Under ett års tid fick cirka 700 nyanlända flyktingar i Ludvika och Smedjebacken daglig handledning, hjälp med praktiska frågor m.m. Projektet avslutades i juli förra året. Verksamheten fortsatte därefter inom ordinarie verksamhet.
Resurserna att ta hand om nyanlända flyktingar, ofta från mångårigt krigshärjade länder, räcker inte för att möta behoven. Därför ansökte Integrations- och etableringscenter i Ludvika kommun om delfinansier- ing av en särskild insats: ”En väg in för nyanlända flyktingar”.
Många lågutbildade
Många nyanlända flyktingar i Ludvika och Smedje- backen är analfabeter eller lågutbildade. Det behövs insatser utöver SFI (Svenska för invandrare) för att öka deras möjligheter att etablera sig i arbetslivet.
Väntetiderna för att få starta SFI eller tilldelas en barnomsorgsplats är långa, vilket också försvårar integrationen och möjligheten till självförsörjning.
Projektet pågick mellan 1 augusti 2013 och 31 juli 2014. Målet var att de nyanlända, jämfört med tidigare insatser och introduktion, skulle få bät- tre kunskap om samhället och i synnerhet om hur sjukvården fungerar, vart man ska vända sig osv, och information om hälsofrämjande livsföring och egen-
Romane Buca är ett ESF-projekt med studieförbun- det Sensus som projektägare. Samordningsförbundet Uppsala län samverkar med Uppsala kommun som är delprojektägare tillsammans med Eskilstuna, Västerås och Stockholm.
Gemensamt för projektet är ”arbetslinjen”. Målgrup- pen i projektet är arbetsföra individer med romskt ursprung som inte befinner sig i sysselsättning.
Målsättning för hela ESF-projektet:
minst 60 % av deltagarna skall uppleva att de har mer information kring samhället, samhällsstrukturen och olika möjligheter till egen försörjning jämfört med innan de deltog i projektet.
minst 60 % av deltagarna skall ha ett ökat hu- mankapital genom studier eller arbetslivserfarenhet.
minst 80 % av deltagarna skall uppleva att de har bättre förutsättningar att komma in på arbets- marknaden.
minst 80 % av deltagarna skall ha en personlig handlingsplan för att närma sig eller komma in på arbetsmarknaden.
100 % av deltagarna skall uppleva ökad egen makt.
vård. Flyktingarna fick daglig handledning och stöd i praktiska frågor. De deltog också i olika eftermid- dags- och kvällsaktiviteter som föreläsningar, kultur- caféer, samtalsverksamhet m.m.
700 fick stöd
Verksamheten var förlagt till Frändskapshuset i respektive kommun. Cirka 700 personer i Ludvika och Smedjebacken fick på olika sätt stöd i projektet, som avslutades sommaren 2014. Därefter fortsatte arbetet inom ordinarie verksamhet under hösten.
Finsam delfinansierade insatsen under projekttiden.
Kontakt
Tomas Strand, Integrationsenheten Ludvika Kommun, tel. 0240-864 32
Läs mer >> Ansökan Läs mer >> Slutrapport
http://www.finsamdalarna.se/vasterbergslagen/
samverkan-vasterbergslagen/sarskilda-insatser-vb/vb- nyanlanda/
• Arbeta fram en uppföljningsmodell, för att se deltagarnas progression.
• Sänka trösklarna in på arbetsmarknaden i Åre kommun.
• Arbeta nära arbetsgivarna för att ge adekvat stöttning.
Innehåll
Projektet syftar till att öka integrationen i Åre kom- mun, att få ett antal kommunmedborgare som står långt från arbetsmarknaden att komma närmare arbete och praktik och därigenom bli egenförsör- jande. Minska antalet personer i försörjningsstöd, få in dem i arbetslivet och bryta den negativa spiral det kan betyda att gå hemma. Bidra till att människor kommer i kontakt med arbetslivet samt att deltagrna ser möjligheter och att varje individ stärker en egen positiv bild av framtidend möjligheter.
Projektet kommer att bygga vidare på och utveckla det positiva samarbete som redan finns i Åre kom- mun mellan AF, kommun och landstinget.
Projektet ska skapa bättre kontakt med näringslivet, kontakter som skall finnas kvar efter projektets slut.
Samverkansfaktorer
Projektet bygger vidare på och utveckla det positiva samarbete som redan finns i Åre kommun mellan AF, kommun och landstinget. Kontakt med näringslivet utvecklas och struktureras, kontakter som skall finnas kvar efter projektets slut.
Projektägare
Åre kommun, integration
Period
Två år; 2013-09-01 – 2015-08-31 .
Projektledare
Anja Skålén, 070/6140309 anja.skalen@are.se
Parter
Åre kommun
Arbetsförmedlingen i Järpen Primärvården i Åre
Målgrupp
Målgruppen, är unga vuxna 20-30 år som står långt från arbetsmarknaden och riskerar att hamna i försörjningsstöd.
I målgruppen ingår både nyanlända och de som är svenskfödda.
Mål
Övergripande mål:
I samverkan mellan Åre kommun,
Arbetsförmedlingen och Primärvården i Åre (jll)
SAMORDNINGSFÖRBUNDET JÄMTLAND PRESENTERAR:
PROJEKTET “FÅKUS” I ÅRE 2013 INTEGRATION
• öka anställningsbarheten för personer 20-30 år genom individuellt stöd och planering
• tillsammans med arbetsgivare och parter/intressenter utveckla stödet till arbetsgivare för att sänka trösklarna ut på arbetsmarknaden för unga
Delmål
• Ge 30 st 20-30 åringar möjlighet till att individuellt anpassas till arbetsmarknaden
√ 70 % ska ha en riktad sysselsättning när projekttiden är slut.
• Förbättra hälsan hos deltagarna.
√ 80 % av deltagarna ska uppleva att deras hälsa har förbättras under tiden i projektet.
• Skapa kontaktytor mellan arbetsmarknaden och projektdeltagarna.
√ Varje deltagare ska ha haft personlig kontakt med minst 4 st potentiella
arbetsgivare.
√ Minst 6 st event har skapats där man utvecklar deltagarnas nätverk.
• Skapa en samarbetsmodell för AF, näringsliv, hälsocentralen och kommunen inom
Åre kommun.
Skapa hållbara kontakt med näringslivet, kontakter som skall finnas kvar efter projektets slut. Kon- takterna ska prägglas om ömsesidig frståelse och långsiktigt tänk vad gäller arbetskraft i Åre kommun.
Projektet syftar att ta reda på det stödbehov som arbetsgivare har och ge det stödet. Informationsträf- far med näringsliv och uppföljning av individuella insatser.
Utvärderingsplan
Uppföljning av mål och resultat sker till FÅKUS´s styrgrupp.
Delrapporter, skriftliga, till styrgrupp och Samord- ningsförbundet
• mars 2014
• oktober 2014
• april 2015
Slutrapport ska vara Samordningsförbundet till- handa 2015-10-12.
SUS rapportering sker löpande.
Delta i ett länsarrangemang i slutet av projekttiden anordnat av Samordningsförbundet
2013-11-11 Sammanställt av
Gunilla Kaev, Samordningsförbundet i Jämtland
INTEGRATION
SAMORDNINGSFÖRBUNDET
JÄMTLAND PRESENTERAR: ”MEKA”
(Motivation-Egenmakt-Kunskap-Arbete) STRÖMSUND
• Att skapa ett kursutbud inom ex. följande områden: vård och omsorg, småskalig livsmedelsproduktion, skola och barnomsorg m.m.
Innehåll
I arbetet tillsammans med och kring målgruppen ingår en stor mängd aktörer och professioner. SFI- lärare, etableringslotsar, lärare i samhällsorientering, etableringshandläggare, studie- och yrkesvägledare, socialsekreterare, flyktinghandläggare, praktikhan- dläggare, arbetsförmedlare, vårdpersonal m.fl. Ibland kan noteras att bl.a. brist på samordning inte leder till steg framåt utan till och med att risk för utanför- skap kan öka.
Olika intressenter arbetar i parallella spår istället för att arbeta tillsammans vilket leder till att varken personal eller individ kan få en helhetsbild av de problem eller de möjligheter som finns. Utifrån detta vill projektet bilda ett nätverksteam under ledning av en projektledare. Alla inblandade ska ”dra åt samma håll”. Nätverksteamet består av representanter för olika relevanta verksamheter. Dessa arbetar hel- eller deltid i projektet utgör tillsammans MEKA:s ”mekan- iker”.
Projektet ska utveckla nya former för hälsofrämjande arbete för ny-anlända som ahr sin grund i HälsoSam Ström´s koncept och erfarenhet. HälsoSam Ström som från 2014 är ordinarie verksamhet utvecklades i projektform och finansierades av Samordningsför- bundet i Jämtlands län.
Projektägare
Strömsunds kommun, Framtids och utvecklingsför- valtningen
Period
2014-01-01 – 2015-06-30 (18 mån)
Projektledare
Rut Sannemo rut.sannemo@stromsund.se
Partners
Samverkande parter är Arbetsförmedlingen i Ström- sund samt Jämtlands läns landsting, Strömsunds närvårdområde, som har ett särskilt genomförande- ansvar för den hälso-inriktade insatsen.
Målgrupp
Nyanlända kommunplacerade personer enligt lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare samt 3:e landsmedborgare med behov av förstärkt stöd i introduktions-/etableringsprocessen s.k. ”re-etableringar”.
Mål
Övergripande
1. Att effektivisera och kvalitetssäkra etablering i samhället för målgruppen
2. En snabbare och mer kvalitativ etablering utifrån det som ”MEKA” står för – Motivation, Egenmakt, Kunskap, Arbete.
3. Antal deltagare i projektet: 50. Antal som gått vidare till arbete, praktik eller studier: 10 4. Att finna nya former för hälsofrämjande
arbete för ny-anlända.
Delmål
För organisationen:
• Att genomföra processkartläggning
• Att utveckla ett arbetssätt och en
organisation så att olika insatser koordineras och samverkar utifrån individens behov och förutsättningar samt samhällets krav
• Tillföra nödvändig input och feedback till Strömsunds Kommuns arbete med en i ntegrationsplan
För projektets deltagare:
• Att erbjuda kartläggning och nätverkskarta för deltagande individer
• Att utveckla och erbjuda en fördjupad kurs i samhälle och lokalsamhälle
• Att genomföra kurs Hälsosam Ström Nyanländ
Samverkansfaktorer
Se ”Innehåll” ovan.
Utvärderingsplan
Uppföljning av mål och resultat sker skriftligen till styrgrupp ca 1 gång/kvartal samt en sista avrapport- ering i styrgrupp juni 2015.
Delrapport 2014-07-01 och 2015-02-15. Slutrapport 2015-08-30 Insatser och resultat kommer att analy- seras ur ett jämställdhetsperspektiv.
Utvecklingsledaren från Resurscentrum Integration ansvarar för att projektets verksamhet samordnas med övriga insatser som rör målgruppen inom kom- munala verksamheter.
Uppföljning av deltagare 6 respektive 12 månader efter projektavslut.
Samordningsförbundet genomför tillsammans med projektägaren en samhällsekonomisk analys av projektet och dess verksamheter. I denna ingår up- pföljning 12 månader efter projektavslut.
2014-01-02
Sammanställt av
Gunilla Kaev, Samordningsförbundet i Jämtland
INTEGRATION
SAMORDNINGSFÖRBUNDET
JÄMTLAND PRESENTERAR: “NIB”
(Nätverksintegration i Bergs kommun) 2012
Innehåll
Genom en modell av nätverkande integration och höggradig samverkan mellan berörda aktörer, skall anställningsbarheten öka, hälsan stärkas samt att graden av integration för nyanlända vuxna inskrivna i verksamheten Andraspråksinlärningen i Bergs kom- mun ökas, dessutom ökad grad av individanpassad integration.
Projektet kommer att arbeta med flera olika metoder för att skapa en hållbar bas att stå på i det svenska samhället.
Projektet kommer att arbeta med attityder, kunskap och inspiration hos deltagarna för ett närmande mot arbetsmarknaden och kvalitativ integrering i det svenska samhället.
Ett ”NIB – program” kommer att skapas under projektets gång. Programmet innehåller information och ökad kunskap om socialt företagande, hälsa och friskvård, kulturkännedom, värdegrund och genus- perspektiv.
Samverkansfaktorer
Arbetsförmedlingen stödjer ekonomiskt i form av nystartsjobb och instegsjobb. Samtliga samarbet- spartners har gett bifall till att bistå med kompetens och möjlighet till studiebesök. Specifikt samarbete kommer att planeras vid projektstart. Samverkansätt och effekter kommer att särskilt följas upp under projektet.
Projektägare
Bergs kommun, Verksamhetsavdelningen
Period
Två år; 2012-03-01 – 2014- 02-28
Projektledare
Helene Kristoffersson, bitr. rektor Andraspråksin- lärningen, Fjällgymnasiet, Bergs kommun helene.
kristoffersson@berg.se
Partners
Bergs kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Jämtlands läns landsting
Målgrupp
Män och kvinnor 16-64 år inskrivna på Andraspråk- sinlärningen i Berg.
Personer aktuella för försörjningsstöd.
Mål
Övergripande:
Genom en modell av nätverkande integration och samverkan mellan berörda aktörer, öka anställnings- barheten, stärka hälsan samt öka graden av integra- tion för nyanlända vuxna inskrivna i verksamheten Andraspråksinlärningen i Bergs kommun samt öka graden av individanpassad integration.
Delmål
• Organisera samverkan för optimal
problemlösning för deltagande parter samt för att sprida erfarenheter och tillsammans skapa goda förutsättningar och
attitydförändringar inom våra olika områden.
• Minskat antal individer med försörjningsstöd med minst 6 stycken under projekttiden.
• Ökad medvetenhet om den egna hälsan genom färre besök på Hälsocentralen pga egenvårdsfrågor.
• Ökat antal kvinnor i arbetslinjen.
• Ökat antal kvinnor i det sociala livet genom till exempel kvällskurser.
• Ökad samhällelig självständighet hos deltagarna i nivå 3 och 4.
Nätverk för spridning av information och erfaren- heter samt samverka är projektet Barnintroduktion i Jämtlands län, där kvalitetssäkring av barns motta- gande 0-19 år pågår
och ”Begripligt hela vägen”, ett samverkansprojekt i Strömsunds kommun.
Utvärderingsplan
Uppföljning av modell mm sker enligt plan angiven i projektansökan i tre omgångar
Uppföljning av mål och resultat sker skriftligen till styrgrupp 4 gånger/år
Delrapport till styrgrupp och Samordningsförbundet december 2012 samt juni 2013
Ekonomisk skriftlig uppföljning och utvärdering enl ök.
Slutrapport 2014-04-11.
Löpande rapportering i SUS
Samordningsförbundet avser att genomföra en samhällsekonomisk utvärdering.
Projektledare bistår i arbetet.
2012-02-29 Sammanställt av
Gunilla Kaev, Samordningsförbundet i Jämtland
INTEGRATION
INTEGRATION
KOMMUN
FOKUS
FÖRSLAG TILL INSATS FÖR PERSONER SOM ÄR SJUKA OCH SAKNAR EN
SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMST
Huvudman/utförare:
Socialförvaltningen Karlskoga kommun
Tid: 2014.07.01 – 2015.06.30
Syfte:
Projektet syftar till att genom intensivt arbete på individnivå samt genom förbättrad myndighetssa- mverkan skapa bättre förutsättningar för personer att etablera sig på arbetsmarknaden. Därmed kortas tiden i bidragsberoendet vilket leder till större tryg- ghet och ökat välmående för individen.
Målgrupp:
Personer med försörjningsstöd som inte omedelbart står till arbetsmarknadens förfogande och som inte är i aktivt missbruk. Inga åldersbegränsningar.
Antal deltagare: 30 individer/år
Mål:
• Förbereda deltagarna inför kommande steg, t ex företagsförlagd praktik eller
bidragsfinansierad anställning. Att i ett tidigt skede sätta in relevanta insatser i de
fall det finns särskilda behov
• Vidareutveckla myndighetssamverkan
• Utveckla modell för språkpraktik som skapar förutsättningar för nyanlända som inte lyckats fullfölja SFI att snabbare etablera sig på arbetsmarknaden.
Förslag till insats framtaget av en länsövergripande arbetsgrupp med
följande representanter: Ann-Sofie Karlsson Landstinget, Maria Bolwig TRIS, Heléne Brandell, Mona Persson och Elin Lindholm Försäkringskassan, Linda Luks Arbetsförmedlingen, Ann Åström och Eva Forssén kommunerna och Ola Wiktorsson samordningsförbundet RAR
Inledning
Med jämna mellanrum inom samverkansområdet i Sörmland kommer en viktig fråga upp till diskussion, nämligen;
Hur ska vi tillsammans på ett effektivt sätt arbeta med de individer som är beroende av ekonomiskt bistånd för att de är sjuka och sjukskrivna men saknar en sjukpenning- grundande inkomst1, så att de förbättrar sin förmåga att komma i arbete och bli självförsörjande?
Enligt uppgifter från SKL är det väldigt många individer som tillhör denna grupp – sjuka med läkarintyg och som sedan länge får ekonomiskt bistånd. Det beräknas omfatta drygt 40 000 hushåll i Sverige och uppskat- tas utnyttja nästa 20 procent av hela det ekonomiska biståndet vilket innebär en kostnad för kommunerna på mer än 2 miljarder kronor per år. Många av dessa individer har aldrig haft ett arbete och är därmed inte kvalificerade till andra trygghetssystem än ekonomiskt bistånd. I denna grupp finns också en stor andel unga som riskerar att fastna i ett livslångt bidragsberoende2. Diskussioner i olika samverkansgrupper i Sörmland under våren har visat att siffran 20 % sannolikt även går att applicera på kommunerna i Sörmland vilket då i Sörmland skulle motsvara drygt 87 mkr i utbetalt bidrag.3
Vi vet att det särskilt för individer i denna grupp oftast krävs många insatser samtidigt och på olika nivåer för att nå ett resultat i rehabiliteringen. Detta förutsätter god samverkan mellan myndigheterna och vården. I Sörmland ser vi att det finns en frustration hos såväl individ, vården och myndigheterna och man upplever en ineffektivitet i processerna och även brist avseende rättsäkerhet. Detta beror på att det för denna grupp ofta saknas goda underlag vid beslut, ett gemensamt förhållningssätt, gemensamma rutiner och en klar ansvars- fördelning mellan de samverkande parterna. Förväntningar blir som följd fel ställda och därmed ej införlivade.
Att det kan fungera vet vi och flera framgångsrika samverkansprojekt har bedrivits för målgruppen med finansiering från samordningsförbund, bl a Finsam i Malmö.4 Vi vill nu även i Sörmland fortsätta vårt ut- vecklingsarbete genom att ta ett helhetsgrepp om frågan för att komma vidare och hitta mer effektiva arbetssätt så att vi i samverkan kan hjälpa individer inom målgruppen att i större omfattning få rätt insats, rätt ersättning, från rätt instans och vid rätt tidpunkt. En länsövergripande arbetsgrupp med representanter från socialtjänsten, landstinget, TRIS, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen och RAR, har tagit fram ett förslag till en första insats som presenteras nedan. Först en beskrivning av aktuella aktiviteter på nationell nivå och sedan förtydligande av utvecklingsområden i Sörmland.
1 Den sjukpenninggrundande inkomsten används till exempel för att räkna ut bl a sjukpenning och fastställs av Försäkringskassan utifrån den beräknade årliga arbetsinkomsten. En individ som inte har en sjukpenningrundande inkomst kan heller inte få sjukpenning trots att arbetsförmågan bedöms nedsatt till följd av sjukdom.
2 Gör rätt från dag ett, SKL, 2011.
3 20 % av totalt utbetalt socialbidrag i Sörmland 2011 (435 mkr)
4 Se bl a SAMS, samverkan om sjukvårdsförsäkrade, som finansierades av samordningsförbundet i Malmö mellan 2008-2011. En processmodell togs fram, teamgemensamma bedömningar gjordes med målet rätt insats, rätt ersättning, från rätt instans, vid rätt tidpunkt. Totalt omfattades 2 421 individer, se vidare SAMS slutrapport, www.finsamimalmo.se.
Aktiviteter på nationell nivå
Den beskrivna problematiken är inte unik för Sörmland utan har synliggjorts och lyfts in på agendan även på nationell nivå:
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) driver bl a aktivt frågan om en gemensam ingång5 och har public- erat många rapporter som sätter fingret på problematiken bl a rapporten Gör rätt från dag ett.6
Försäkringskassan arbetar för att re-implementera samordningsuppdraget i sin verksamhet. Försäkringskas- san har i sjukskrivningsprocessen ett tudelat uppdrag; bedöma rätten till ersättning och samordna insatser.
Införandet av regelförändringen i sjukförsäkringen 2008 har lett till att fokus därefter huvudsakligen varit att bedöma rätten till ersättning medan samordningsuppdraget kommit i skymundan. I och med att det uppmärksammats har Försäkringskassan startat ett utvecklingsarbete där man åter lyfter fram samordning- suppdraget och ser bl a över processer och utbildar sin personal.
Vidare pågår ett utvecklingsarbete utifrån Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens gemensamma up- pdrag i regleringsbreven för 2012, som innebär att de i samarbete ska vidareutveckla metoder och arbetssätt för att stödja den enskildes återgång i arbete. I och med det förstärkta samarbetet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen finns nu bättre förutsättningar för att dels komma in tidigt med insatser och dels arbeta med personer som saknar en sjukpenninggrundande inkomst. I det uppdraget är behovet av ett nära samarbete med vården samt andra aktörer, exempelvis kommunerna, också identifierat.
Arbetsförmedlingen har även genom etableringsuppdraget7 fått ett utökat ansvarsområde där de har ett samordnande ansvar för nyanländas etablering. I det ingår att Arbetsförmedlingen och den nyanlände up- prättar en etableringsplan med aktiviteter som väljs och utformas så att de främjar individens optimala delta- gande, i normalfallet på heltid. Det har visat sig att många av dessa nyanlända har medicinska besvär och har en nedsatt aktivitetsförmåga och/eller prestationsförmåga, något som kräver att Arbetsförmedlingen har en god dialog med vården och ibland kommunerna8.
Regeringen har i år också gett Statskontoret i uppdrag att kartlägga kommunernas och Arbetsförmedlingens insatser för personer som får ekonomiskt bistånd och som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen9.
5 Förslaget från SKL är en samorganisering på lokal nivå av kommunernas ekonomiska bistånd, arbetsmarknadsenheter och flyktingverksamhet samt Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för att bättre kunna hjälpa arbetslösa att komma i arbete.
6 SKL 2011
7 Lagen 2010:197 om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.
8 Nyanlända som omfattas av etableringsreformen erhåller ersättning som är relaterad till omfattningen på etableringsplanen. Utifrån ett medicin- skt underlag beslutar Arbetsförmedlingen om aktiviteter på 25, 50 eller 75 procent, om den nyanlände på grund av sjukdom eller någon annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan är förhindrad att delta i aktiviteter på heltid.
9Socialdepartementet, Regeringsbeslut 11:2, 2012-02-23.
KOMMUN
Identifierade utvecklingsområden i Sörmland
I Sörmland intensifierades diskussionen kring frågan under hösten 2011 och åtskilliga problemområden och utvecklingsområden har identifierats i vårt län. Samtidigt som vi genom TRIS10 har en etablerad och stabil samverkansplattform inom rehabiliteringsområdet, har vi inte kommit tillräckligt långt i arbetet med sjuka individer som saknar en sjukpenninggrundande inkomst.
Följande problemområden/utvecklingsområden visar på frågans komplexitet:
Individen har ofta en komplex problematik, är aktuella hos flera olika myndigheter samtidigt och är också i behov av flera olika insatser för att återfå arbetsförmåga. Vi vet av erfarenhet att för att insatserna - medi- cinska, arbetslivsinriktade, sociala - ska bli effektiva krävs att de sker parallellt där medicinska förutsättningar finns. För att detta ska bli möjligt behövs enhetliga rutiner och ett enhetligt förhållningssätt och samordning av resurser. Verkligheten har visats sig inte se ut riktigt så. Individerna bollas istället ofta mellan myndighe- terna och blir själva budbärare utan att bli hjälpta framåt i sin rehabiliteringsprocess – insatser fördröjs eller kommer inte alls till stånd.
Socialtjänsten har på många sätt samma uppgift som Försäkringskassan vad gäller att tolka intyg gällande funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning samt bedöma arbetsförmågans nedsättning och rätten till ersättning. Tillräckliga underlag saknas dock ofta då socialtjänsten har svårigheter att komplettera information vilket beror på att de inte har mandat eller lagstöd att kräva att läkarna samarbetar och skriver bra intyg och utlåtanden. Man har heller inte ett tydligt stöd i lagen avseende om och när rätten till ekonomiskt bistånd kan ifrågasättas. Därutöver saknas medicinsk stödfunktion i verksamheten. Vidare har socialtjänsten förvän- tningar på Försäkringskassan avseende deras lagstyrda samordningsansvar för målgruppen men här finns ibland missuppfattningar kring vad samordningsuppdraget innebär.
Vården känner sig osäker på hur man ska använda sjukskrivning för målgruppen: vilka intyg de ska utfärdas?
hur ska bedömningen göras och vilka konsekvenser får en sjukskrivning för individen? Vidare upplever so- cialtjänsten att målgruppen inte erbjuds medicinsk utredning/behandling i tillräcklig omfattning samt att man ibland sjukskriver på sociala grunder snarare än medicinska och det finns ingen planering eller uppföljning.
Vården tillstår att det till viss del är sant. Detta är inte unikt för Sörmland utan lyfts exempelvis även fram i SAMS slutrapport.
Försäkringskassan saknar riktlinjer eller direktiv för hur de inom sitt samordningsuppdrag bör samverka kring personer som inte har någon sjukpenninggrundande inkomst (SGI) 11och som har sin arbetsförmåga nedsatt på grund av sjukdom. Försvårande omständighet är också att Försäkringskassan inte kan ställa krav på att individen ska delta i sin rehabilitering eftersom Försäkringskassan inte står för ersättningen. Om intygen är bristfälliga kan inte heller Försäkringskassan bedöma om samordningsansvar föreligger.
Arbetsförmedlingen har idag inget tydligt lagstöd för att begära intyg och underlag från vården eller bjuda in till möten. Men Arbetsförmedlingens handläggare behöver medicinsk
10 TRIS, Tidig Rehabilitering I Samverkan, är ett arbetssätt och en samverkansplattform inom rehabiliteringsområdet som har utvecklats i Sörmlands läns sedan början på 2000-talet. TRIS idag ingår Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och länets samtliga kommuner.
KOMMUN
Information dels för att initiera rätt åtgärder men är också behov av löpande stöd från hälso- och sjukvården för att kunna stötta individen på rätt sätt i rehabiliteringsprocessen.
Arbetsförmedlingen såväl som Socialtjänsten efterfrågor bättre former för att i större omfattning tillsammans istället för var för sig, upprätta handlingsplaner tillsammans med individen
Samtliga aktörer efterfrågar bättre dialog dem emellan för att utnyttja varandras kompetens och resurser i samverkansarbetet. Detta för att i större utsträckning göra gemensamma bedömningar av arbetsförmågans nedsättning hos individerna i målgruppen och tillsammans med individen planera för aktiviteter så att den får rätt insats, rätt ersättning från rätt instans vid rätt tidpunkt.
KOMMUN
Föreslagen insats - processtöd
Det är arbetsgruppens övertygelse att vi behöver ta ett steg framåt för att närma oss visionen om en likvärdig och rättsäker bedömning, behandling och rehabilitering för alla individer i Sörmland, oberoende av grundersättning. Vi behöver då ett gemensamt förhållningsätt och gemensamma rutiner och pro- cesser. För att vi ska kunna ta det steget bedömer arbetsgruppen att det krävs ett processtöd som kan ta sig an frågan med ett helhetsgrepp. Uppdraget blir tudelat där den ena delen utgörs av att bevaka utvecklingen och aktuella diskussioner som pågår på nationell nivå och den andra delen blir att kartlägga hur processerna idag ser ut inom varje kommun i Sörmland och då med utgångspunkt ifrån individen.
Utifrån resultatet av kartläggningen och nationella riktlinjer och direktiv tas sedan ett förslag på process- modell fram som eventuellt kan prövas i en pilot. I förlängningen ser arbetsgruppen en implementering av framtagen processmodell i samverkansplattformen TRIS. Processtödet skulle i praktiken redan från start bli en förstärkning av det nuvarande processtödet till TRIS.
Arbetsgrupen bedömer att processtödet bör omfatta en heltidstjänst under två år. Tidsomfattningen mo- tiveras med att det är en länsövergripande uppdrag, innefattande 9 kommuner samt att det också händer väldigt mycket på nationell nivå som måste bevakas och beaktas i arbetet. Vi vet också att samverkan tar tid och att det är lätt att vara optimist avseende tid- såtgång. Tillsättande av processtöd skulle ge Sörm- land mycket goda förutsättningar att ligga i framkant och vara förberedda om eller när tydligare uppdrag och direktiv kommer från nationellt håll. Vi har redan sett att TRIS exempelvis har gett Arbetsförmedlingen
HÄLSOSAM
Insatsen riktar sig till personer i alla åldrar som behöver stöd för att komma igång med fysiska aktiviteter.
Hälsosam är att betrakta som en ”kom-igång-arena”, där deltagarna erbjuds anpassade friskvårds- aktiviteter. Insatsen rustar deltagarna rent fysiskt, men också mentalt och socialt.
De kan antingen delta i programmet i grupp eller få stödet individuellt.
Syftet med insatsen är att deltagarna ska förbättra sin hälsa och bli mer motiverade att ta eget ansvar för en fortsatt rehabilitering, med målet att ta sig ut på arbetsmarknaden.
Handläggare och vårdpersonal hos samverkande myndigheter har möjlighet att direkt anmäla in- tresserade deltagare till Hälsosam. Anmälningsblankett och kontaktuppgifter hittar du i
högerspalten.
Faktablad Hälsosam
Hälsosam är att betrakta som en ”kom igång-arena”, där deltagarna erbjuds anpassade friskvårdsaktiv- iteter. Insatsen rustar dem rent fysiskt, men också mentalt och socialt. Deltagarna ska förbättra sin hälsa och bli mer motiverade att ta eget ansvar för en fortsatt rehabilitering, med målet att ta sig ut på arbetsmarknaden. 80 personer kan delta i program- met årligen.
Målgrupp
Insatsen riktar sig till personer i åldrarna 18–64 år, som ett stöd för att komma igång med fysiska aktiviteter.
Planering
I en grupp om cirka tolv personer och med stöd av två friskvårdskonsulenter har du möjlighet att i egen takt komma igång med aktiviteter som passar dig och din hälsa.
Programmet pågår i tio till tolv veckor och du får ta del av både teori inom kost och hälsa och lättare kom igång-aktiviteter där du får prova på olika mo- och Försäkringskassan i Sörmland ett stort försprång
i relation till övriga landet gällande aktiviteter inom deras förstärkta samarbete.
Finansieringen av ett processtöd bör ske av Samord- ningsförbundet RAR då detta är en länsövergripande samverkansfråga.
Målgrupp
Målgrupp för det föreslagna processtödets uppdrag är individer som erhåller ekonomiskt bistånd, som ej har en sjukpenninggrundande inkomst och är sjuka med eller utan sjukskrivning och läkarintyg samt är i behov av samordnat stöd. Det innebär att målgrup- pen är vidare än den som omfattas av Försäkring- skassans samordningsuppdrag. För att omfattas av Försäkringskassans samordningsuppdrag krävs att det är medicinskt styrkt att arbetsförmågan är ned- satt till följd av sjukdom och att det finns ett samord- ningsbehov.
Syfte
Syftet med föreslagen insats är att i Sörmlands län skapa effektivare stöd till individerna i målgrup- pen där rehabiliteringsbehovet blir utrett och ak- tiviteter samordnade så att de får rätt insatser, rätt ersättning, från rätt instans, vid rätt tidpunkt och att de därmed förbättrar sina möjligheter att komma åter i arbete eller stå till arbetsmarknadens förfo- gande.
I uppdraget ingår att arbeta för att skapa enhetliga riktlinjer och ett enhetligt förhållningssätt på struk- turell nivå och på en praktisk nivå för att motverka att individer slussas runt i systemet.
tionsformer, för att få ork och energi i vardagslivet.
Mot slutet av programmet gör du en hälsoplan, där det framgår hur du stegvis fortsätter med aktiviteter som passar dig och främjar din hälsa.
Innehåll
√ Vardagsmotion
√ Stavgång
√ Lättgympa
√ Qigong
√ Chiball
√ Kostens betydelse för hälsan
√ Kondition
√ Balans i livet
√ Hälsoprofil
√ Hälsoplan
file:///C:/Users/raesha/Downloads/Faktablad%20 H%C3%A4lsosam%20okt%202014.pdf
KOMMUN
IPS PRPJEKTET - FUNKIS
Huvudman/utförare:
Karlskoga kommun, Föreningen Funkis
Tid: 14.01.01 -15.12.31
Syfte:
Fortsätta den redan påbörjade IPS verksamheten inom ramen för det sociala företaget Funkis.
Målgrupp:
Personer i arbetsför åder med psykiska funktionsned- sättningar som har viljan att återgå till den reguljära arbetsmarknaden eller har behov av stöd för att bibehålla sitt arbete.
Antal deltagare: 20 individer/år
KVINNOCOACHER
Sammanfattning
Projektet kvinnocoacher som startade i januari 2011, riktade sig till kvinnor i åldersgruppen 24-55 år, främst på de unga, som är i behov av samordnade insatser för att kunna återgå i arbete. Deltagarna i projektet fick under minst 6 månader tillgång till en personlig coach.
Projektets syfte var att förbättra kunskapsläget om villkoren och möjligheterna för sjukskrivna kvinnor i Västra Mälardalen att komma åter i arbete. Som metod användes kvinnocoacher.
(Projekttiden är slut)
Målen för projektet var:
Att minst 90% av deltagarna (30 st) ska ha ge- nomgått coachprogrammet med en handlingsplan för återgång i arbetslivet.
Att minst 50 % av dessa ska ha påbörjat arbetslivsin- riktade insatser, alternativt ha påbörjat arbete/utbild- ning.
Att projektet ska generera kunskaper om kvinnors särskilda livsvillkor ur ett jämställdhetsperspektiv.
Projektledare:
Susanne Falk 070-575 55 88
http://www.samordningvastmanland.se/vm/insatser- i-samverkan/kvinnocoacher.shtml
Mål:
Utbilda fler personer inom IPS modellen för att bygga upp en fungerande struktur där individen vilja, behov och målsättning sätts i centrum.
Informera företag i närområdet om Funkis och skapa nätverk
Utveckla och förändra Funkis struktur med IPS modellen
KOMMUN
Innehåll:
Bildandet av trappsteg 1 är en del av Navigators tota- la utbud för arbetsmarknadsrehabilitering. Trappsteg 1 är daglig sysselsättning och det är detta trappsteg som ska tillskapas inom projektperioden. Trappsteg 2, anpassad arbetsträning med coachinsatser och trappsteg 3
(Navigator) coach och praktikinsats i reell arbetsmiljö, är redan utvecklad befintlig verksamhet.
Trappsteg 1 (daglig sysselsättning)
Utgör ett sammanhang och social samlingspunkt där målgruppen kan utvecklas till att komma närmare ar- betsmarknaden. Verksamheten bygger på frivillighet och samverkan med remitterande samverkanspart- ner.
Mötesplatsen erbjuder en ”öppen” del med besök och ”fånga upp” pedagogik gäller. Nästa steg är att påbörja en individuell planering i samverkan.
Nära koppling till övriga trappsteg 2 och 3, en per- sonlig utveckling i kontinuitet för den enskilde.
Samverkansfaktor:
Samverkan kommer att ske med LSS och SP-team- et, socialtjänsten, försäkringskassan och arbets- förmedlingen samt landstinget för att fånga upp målgruppen. Tillsammans med deltagare och berörda myndigheter upprättas en gemensam handlingsplan
SAMORDNINGSFÖRBUNDET I JÄMTLANDS LÄN
Box 3123, 831 03 Östersund 063-14 47 43 info@samjamt.se www.samjamt.se SAMORDNINGSFÖRBUNDET I JÄMTLANDS LÄN
Box 3123, 831 03 Östersund 063-14 47 43 info@samjamt.se www.samjamt.se
Projektpresentation
Projekttitel: Mötesplats Krokom
Projektägare: Krokoms kommun, arbetsmarknad- senheten
Period: 2012-01-01 – 2013-12-31
Projektledare: Fredrik Westberg, fredrik.westberg@
krokom.se
Partners: Arbetsförmedling, försäkringskassan, kom- mun, primärvård
Målgrupp:
16-64 år
Insatserna är tänkt att riktas mot personer som står utanför arbetsmarknaden och som saknar egen försörjning. Navigators/Mötesplats Krokoms mål är att bryta social isolering och skapa en träffpunkt där nya sociala kontakter knyts, att skapa en lågtröskel- verksamhet, trappsteg 1.
20 personer deltar löpande. Sammantaget cirka 50 personer under projekttiden.
Mål:
• Fånga upp deltagare på ett anpassat sätt i samverkan.
• Deltagare i trappsteg 1 ska slussas vidare till insatser som inriktar sig tydligare mot arbetsmarknaden i form av arbetsträning och/eller praktik.
• Livskvalitet ökar för inskrivna deltagare.
Övergripande mål:
• 80% av deltagarna ska efter avslutande i trappsteg 1 uppleva en förbättrad hälsa efter projektmedverkan.
• Att skapa en bättre samverkan mellan Socialtjänst, Arbetsförmedling, Primärvård och Försäkringskassan som effektiviserar arbetet och som ger ett positivt mervärde för deltagarna.
• 50 % vidare till arbete eller annan långsiktig individuellt utformad insats.
Delmål:
• Utforma en modell för individuell
handlingsplan där ansvaret tydliggörs mellan såväl individ som samverkande instanser
• Skapa ett självskattningsverktyg gällande upplevd hälsa
• 20 deltagare löpande
• 50 deltagare totalt, varav 50% kvinnor.
• Fler individer får del av de olika stöd de har rätt till. (Ex LSS, rätt vårdinsats, sjukpenning).
för deltagare i projektet. Gemensam utvärdering och kunskap om den egna förmågan ger bl.a. bidrag till arbetsförmågebedömningar.
Deltagarna ska inte hamna ”mellan stolarna” och behandlingsarbetet/förändringsarbetet ska effek- tiviseras. Handlingsplanen följs upp systematiskt i samverkan.
Utvärderingsplan:
• SUS kontinuerligt
• Delrapport till Samordningsförbundet, dec 2012
• Slutrapport till Samordningsförbundet, feb 2014
• Rapport till projektets styrgrupp kvartalsvis
• Extern samhällsekonomisk/socialekonomisk utvärdering, feb 2014
• Ekonomisk rapportering enl plan
Sammanfattat av Gunilla Kaev Dec 2011
KOMMUN
“NOLL-PLACERADE”, SÖDRA HALLAND
Individer som har sin arbetsförmåga nedsatt på grund av sjukdom, men som inte har rätt till sjukpenning, så kallade 0-placerade, hamnar ofta i skymundan i samhällets olika system. De får inte alltid sina behov av rehabilitering uppmärksammade och tillgodosedda. Exempelvis går de ofta miste om att vid behov få sin rehabilitering samordnad av Försäkringskassan. När det gäller att klara sin försörjning är många tvungna att under långa perioder ansöka om ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd). Halmstad och Laholm har i ett lyckat samarbete med FK sedan 120101 bedrivit ett aktivt utvecklingsarbete för att stötta 0-placerades rehabilitering mot en arbetsmarknad och en bättre hälsa. Projektet startade på uppdrag av SKL och Försäkringskassan på nationell nivå, men finansieras under perioden 130701–141231 av Samordningsförbundet Halland, med syfte att säkerställa att metoderna lever kvar som en del i ordinarie verksamhet lokalt inom de bägge myndighe- terna även efter projekttidens slut. Under projekttiden har framgångsrika arbetsmetoder utvecklats. Goda resultat har visats dels genom att individer fått bättre stöd i sin rehabilitering, och dels genom att individer fått rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning.
http://www.sfhalland.se/sida/insatser
Projektägare
Östersunds kommun, Vård och omsorgsförvaltningen
Period
2014-03-01 – 2015-07-31
Projektledare
Gerd Eriksson Vård och omsorgsförvaltningen, Öster- sunds kommun gerd.eriksson@ostersund.se
Parter
Arbetsförmedlingen, Östersund
Östersunds kommun, Social förvaltningen och Vård och omsorgsförvaltningen
Målgrupp
Personer som är äldre än 25 år och med en lång frånvaro från, alternativt inte tagit sig in på arbets- marknaden.
SAMORDNINGSFÖRBUNDET I
JÄMTLANDS LÄN PRESENTERAR:
”NY I VÅRDEN” 2014
Mål
Övergripande mål
Att arbeta fram en ny specifik metod
• För individuell introduktion till arbetsmarknaden
• För mottagande av praktikanter och nyanställda i behov av extra stöd och
• För den enskilde, genom inträde på arbetsmarknaden med stöd och med en välkomnande arbetsmiljö, ska nå ökad självständighet och egen försörjning
Effektmål
• Projektet ska redovisa antalet individer som deltagit i projektet (hur många som deltagit i praktik och dess varaktighet)
• Antal individer som fått anställning och dess varaktighet
• Minskade kostnader inom ekonomiskt bistånd
• Hur många som gått vidare till någon form av kompletterande utbildning
KOMMUN
Innehåll
Socialnämndens område Försörjning erbjuder den grupp av individer som står långt från arbets- marknaden möjlighet att komma ut i praktik på arbetsplatser inom Vård och omsorgsförvaltningen.
Dessa personers inträde på arbetsmarknaden har behov av både motivation, långsiktig individuell handledning och eventuellt vidareutbildning och ska i projektets modell få detta stöda och individuell planering och uppföljning. Syftet är att stärka den enskilde att påbörja en planerad process mot ett närmande till arbetsmarknaden.
Inom Vård och omsorgsförvaltingens verksamhet utses arbetsplatser som får en särskilt utarbetad introduktion om vad det innebär att ta emot en praktikant. I samråd med ledning och personal läggs planering upp för praktikperioden. Projektets samo- rdnare stöttar sedan arbetsplatsen under praktikens gång, parallellt med stöttning av praktikanten.
Samverkansfaktorer
Internt i Östersunds kommun upparbeta samverkan mellan Vård och omsorgsförvaltningen och Socialför- valtningen för att arbeta fram denna praktik modell.
Tillsammans med Arbetsförmedlingen och kom- munens Arbetsmarknadsenhet effektivt och i dialog med den enskilde planera, kartlägga och besluta om den enskildes behov av insatser.
Utvärderingsplan
• Uppföljning av mål och resultat sker skriftligen till styrgrupp 4 gånger/år
• Delrapporter 2014-06-05, 2014-12-19 och 2015-05-05
• Slutrapport 2015-09-14
• Ekonomisk skriftlig uppföljning och utvärdering i enlighet med plan för ekonomisk redovisning
• Slutrapport presenteras senast 2015-09-14.
• ”Ny i vården” medverkar i
Samordningsförbundets aktiviteter för spridning av erfarenheter och resultat.
2014-05-12 Sammanställt av Gunilla Kaev
Samordningsförbundet i Jämtlands län
KOMMUN
Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam
Blankett för ansökan om medel för utveckling av rehabilitering i samverkan från Gotlands samordningsförbund.
Beskriv nedan under varje rubrik det som gäller för din/er ansökan
Namn på verksamheten/insatsen/projektet Arbetsgivarringen Gotlandsidrotten
Bakgrund,
Den gotländska idrottsrörelsen omfattande 48 olika idrotter och 185 idrottsföreningar runtomkring på ön är inte bara en stor ideell organisation med en betydande barn- och ungdomsverksamhet utan är även i dag en relativt stor arbetsgivare. I dag har den gotländska idrotten ca. 40 juridiska personer (föreningar och förbund) som har ett arbetsgivaransvar. Totalt sett så är det ca 130 personer som har en anställning inom den gotländska
idrottsrörelsen.
Den gotländska idrottens och dess arbetsgivare har oftast problem att som ideella organisationer kunna finansiera anställningar utan någon form av arbetsmarknadsstöd. Idag har ca 50% av de anställda rätt till lönebidrag alternativt annan arbetsmarknadsstöd. Däremot finns massor av arbetsuppgifter att sköta av olika slag för att underlätta för idrottsrörelsens ca 3000 ideellt arbetande ledare på Gotland.
Gotlands Idrottsförbund skulle därför vilja i mindre skala prova på att engagera ett antal av våra arbetsgivare till att kontinuerligt ta emot ett antal individer för arbetsträning/praktik. Vi är övertygade att den ideella föreningen kan vara en mycket bra miljö för detta och vi kan lätt skapa ett win-win koncept för individ och
förening/arbetsgivare.
I denna förstudie skulle vi även vilja lägga in kompetensutvecklingsinslag för de medverkande föreningarnas anställda och ideellt arbetande ledare. Detta i syfte att öka förståelse för såväl framtida anställdas
funktionshinder men även deltagande barn och ungdomars funktionshinder i föreningens barn och ungdomsverksamhet.
Verksamhetside´ ;
Förstudien/pilotprojektet bygger på att Gotlands idrottsförbund rekryterar 4-5 idrottsföreningar eller förbund som i dag har anställd personal att medverka i projektet. Därefter följer följande steg:
- Utse en samordnare för projektet på GI/SISU:s kansli - introduktionsutbildning av handledare i föreningen - Introduktionsutbildning för förtroendevalda i föreningen - samverkan med Jobbsam för att rekrytera deltagare till projektet
- Start av arbetsträning i kombination med en dags utbildning för deltagarna
- genomföra två föreläsningar kring funktionsnedsättningar och tillgänglighet för de medverkande föreningarnas alla ledare.
- utvärdering av pilotprojektet och ev ansökan om medel för att gå vidare i större skala.
Syfte;
Syftet med projektet är att testa den gotländska idrottsrörelsen som en plats för arbetsträning för personer med Datum:2013-08-27
Version nr: 1 Mål; Vilka mål ska uppnås, både verksamhets- och resultatmål.
Verksamhetsmål – mål omfattande utvecklat samarbete mellan parterna inom Finsam:
Att ta fram och prova en modell där idrottens arbetsgivare i samverkan med Jobbsam kan utarbeta en modell för framtida arbetsplatsträning genom att skapa fasta träningsplatser.
Att öka acceptansen för målgruppen med funktionsnedsättning hos såväl idrottens som arbetsgivare som idrottens ledare i mötet med barn- och ungdomar i föreningens ordinarie verksamhet.
Resultatmål – mål på individnivå:
Att minst fem deltagare skall via sin arbetsträning inom idrotten skall få en ökad anställningsbarhet samt att de skall få ökad självkännedom om sin förmåga på idrotten som arbetsmarknaden. Deltagarna skall även via utbildning och gruppaktiviteter få en stärkt självkänsla efter avslutat projekt.
Målgrupp;
Målgruppen är gotlänningar, 16- 64 år, som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. Det kan vara personer som saknar egen försörjning, arbetslösa, svårbedömda och långvariga ärenden
– eller personer med diffus ohälsa och hinder för att nå arbetsmarknaden. Antalet deltagare är fyra till fem personer. Deltagarna står nära arbetsmarknaden men behöver ytterligare rehabiliteringsinsatser i form av anpassad arbetsträning för att kunna erhålla och behålla ett arbete.
Aktiviteter; Beskriv vilka aktiviteter Ni tänkt genomföra och hur de skiljer sig mot det som görs idag av Er och samverkanspartner.
De fem deltagare gör tre månaders arbetsträning på de av GI rekryterade fasta arbetsträningsplatserna.
Deltagarna har praktik fyra dagar per vecka och teori/utbildning gemensamt en dag per vecka.
En särskilt riktad kortare introduktionsutbildning genomförs . Utbildningen ansvarar SISU Idrottsutbildarna för som tar in de kompetenser som behövs för målgruppen och ändamålet.
Arbetsgivarna tillhandahåller personal för utbildning, handledning samt introduktion.
Varje vecka genomförs en utbildningsdag för deltagarna i SISU Idrottsutbildarnas regi utifrån att stärka
deltagarnas självkänsla men även med inriktning på friskvård och hälsa. Dessa utbildningstillfällen kommer även att behandla idrotten som organisation, föreningskunskap samt att vara anställd inom en ideell organisation.
GI tillhandahåller en särskild samordnare på 25 % som stöttar deltagarna under praktikperioden. Eventuellt tillkommer någon ytterligare gemensam tid för genomgång av aktuella frågor tillsammans med den av Jobbsam utsedda kontaktpersonen för projektet samt deras coacher.
SISU kommer även att erbjuda några kortare utbildningspass till arbetsgivarna när det gäller kunskap om funktionsnedsättningar relaterat till arbete. Insatsen är generell och utgår inte från enskild individ.
Nytänkandet består huvudsakligen av:
• Arbetsgivarna får möjlighet att pröva en alternativ form för rekrytering.
• Arbetsgivarna ges möjlighet att ta ett samhällsansvar för enskildas möjlighet till egenförsörjning och funktionshindrades möjlighet till att få arbete.
• Arbetsgivare engageras aktivt i rehabilitering av personer som inte är de egna arbetstagarna.
• Arbetsgivaren erbjuder såväl handledning som viss utbildning till berörda personer.
• Samordnaren ger tätt och mer intensivt stöd i inledningen av arbetsträningen.
• SISU erbjuder arbetsgivarna utbildningspass avseende funktionsnedsättningar och arbete
