Svenska arkeologiska samfundet 1959
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1960_143 Fornvännen 1960, 143-144
Ingår i: samla.raa.se
S M Ä R R E M E D D E L A N D E N
Höstens första s a m m a n t r ä d e försiggick den 30 oktober, varvid professor Armin Tuulse höll föredrag över ä m n e t »Katolskt och p r o t e s t a n t i s k t i Sveriges och D a n m a r k s 1500-tals k y r k o m å l e r i » .
Slutligen s a m m a n t r ä d d e föreningen den 14 december, n u i H a n s Majestät Konungens n ä r v a r o . A m a n u e n s Ulf E r i k Hagberg höll föredrag om »Arets u t g r ä v n i n g a r i Skede mosse, Öland»; vid föredraget voro utställda de i mossen funna g u l d r i n g a r n a . Därefter talade professor N e r m a n om »Elt A t t u n d a l a n d s Gamla Upsala — Var låg folklandets c e n t r u m u n d e r yngre j ä r n å l d e r n ? »
SVENSKA ARKEOLOGISKA SAMFUNDET 1959
Den vid å r s m ö t e t den 30 augusti 1959 u t s e d d a styrelsen i Svenska arkeo- logiska samfundet h a r följande s a m m a n s ä t t n i n g ;
O r d f ö r a n d e : professor Per Gustaf H a m b e r g , Göteborg.
Vice o r d f ö r a n d e : förste a n t i k v a r i e Wilhelm Holmqvist, Stockholm.
S e k r e t e r a r e : a n t i k v a r i e Margareta Riörnstad, Stockholm.
Kassaförvaltare: a n t i k v a r i e Erik B. L u n d b e r g , Stockholm.
ö v r i g a styrelseledamöter ä r o : professor Holger Arbman, förste biblio- tekarie Christian Callmer, överantikvarie Karl Alfred Gustawsson, professor Sigvald Linné, överbibliotekarie W i l h e l m Odclberg, förste a n t i k v a r i e Nils Ludvig Rasmusson, professor Mårten Stenberger. S u p p l e a n t e r ä r o : professor Greta Arwidsson, l a n d s a n t i k v a r i e Rengt Cnattingius, professor Sven R. F.
J a n s s o n , försle a n t i k v a r i e Sverker J a n s o n , docent Hilding T h y l a n d e r . Styrelsen h a r s a m m a n t r ä t t den 2 juli, 26 augusti, 11 september, 28 sep- tember och 18 november 1959.
Den 19 februari höll docent Bertil Almgren, Uppsala, ett föredrag om sin resa till Takhl-i-Soliman i Persien år 1958 och den 4 maj professor Greta Arwidsson, Stockholm, om de senaste å r e n s g r ä v n i n g a r p å stenålders- boplatsen vid Ire i H a n g v a r på Golland.
Årsmötet hölls i Växjö den 29 och 30 augusti. Ett 30-tal m e d l e m m a r deltogo. Vid en b u s s t u r första dagen besöktes glasbruket S t r ö m b c r g s h y t t a n , som d e m o n s t r e r a d e s av ingenjör och fru E r i k Strömberg, samt Inglinge- h ö g s o m r å d e t . Vid å t e r k o m s t e n till Växjö besågs d o m k y r k a n varvid an- tikvarie Evald Gustafsson redogjorde för den p å g å e n d e r e s t a u r e r i n g e n . Vid m i d d a g e n på R y t t m ä s t a r e g å r d e n vid Kronobergs slottsruin var Växjö stad vård. Efter å r s m ö t e s f ö r h a n d l i n g a r följande dag visade l a n d s a n t i k v a r i e J a n Erik Anderbjörk museet och de nybyggda lokalerna för det blivande skogs- museet. Vid en r u n d t u r besöktes Replösogravfället och gravfältct Känna högar vid Ljungby. Vid lunchen var Ljungby siad värd. På å t e r r e s a n lill
143
S M Ä R R E M E D D E L A N D E N
Växjö d e m o n s t r e r a d e rektor T h o r s t e n Pettersson, Växjö, »Rråvallahed» i Skatclövs socken. Uppehåll gjordes även vid Skalelövs gamla k y r k o g å r d .
Den 26 oktober föreläste l a n d s a n t i k v a r i e G u n n a r Svahnström, Visby, om rysk konst från Vladimir den helige lill Ivan den förskräcklige, bilder frän cn studieresa i Sovjetunionen våren 1959, och professor Helmer Tegengren, Abo, den 18 n o v e m b e r om säsongbosättning på Svalbard i ä l d r e lid. Vid den efterföljande middagen b e r ä t t a d e professor Sigvald Linné, Stockholm, om p y r a m i d g r a v e n i Pulenquc.
På i n b j u d a n av r i k s a n t i k v a r i e ä m b e t e t och Statens historiska m u s e u m samt Svenska arkeologiska samfundet talade professor J a r o s l a v Bohm, Prag, den 2 december om nya arkeologiska fynd från Tjeckoslovakien.
Arets sista föredrag hölls den 4 december i Uppsala av förste a n t i k v a r i e Wilhelm Holmqvist om u t g r ä v n i n g a r n a på Helgo.
STENÅLDERSKONFERENS I PRAG
Under liden 5—11 oktober 1959 hölls i det till tjeckoslovakiska vetenskaps- akademien h ö r a n d e slottet vid Liblice, n ä r a Prag, samt i Brno en internatio- nell konferens r ö r a n d e europeiskt eneolilikum, dvs. det tidsavsnitt som i Nord- europa i stort sett motsvaras av tidig- och mellan-neolitikum fram till bägar- k u l l u r e r n a s . resp. e n m a n s g r a v k u l l u r e n s f r a m t r ä d a n d e . Bland stenåldersarkeo- loger bar det länge ansetts önskvärt att i analogi med de nordiska vikinga- t i d s k o n g r e s t e m a a n o r d n a eii Internationell stenålderskonferens, d ä r för yngre stenåldersforskning vitala problem k u n d e diskuteras m e r a ingående än p å de Stora arkcologkongrcsserna. F ö r värdskapel stod arkeologiska institutet i Prag, Antalet inbjudna var 45, d ä r a v 26 utlänningar. Konferensen var mycket väl tillrättalagd för ett intensivt arbete, och de mycket livliga diskussionerna fördes i anslutning dels lill de tidigare u t s ä n d a föredragen, dels till de vid konferensen hållna, varvid i tur och ordning Nord-, Väst-, Mellan- och Öst- europa erhöll sin andel av liden. De centrala frågorna k o m emellertid att friiinsl beröra de komplicerade mellan- och sydöstcuropeiska förhållandena med deras myller av eneoliliska kulturer och eventuella k o n t a k t e r med a n d r a o m r å d e n s kiilliirgruppcr, dvs. problem vars lösningar är möjliga endast genom ett nära samarbete inom den europeiska arkeologiska forskningen.
F ö r Nordeuropas v i d k o m m a n d e stod den lidig-neoliliska t r a l t b ä g a r k n l t u r e n i blickpunkten, varvid diskussionen i huvudsak r ö r d e sig kring ursprungs- frågan. Därvid kom äsikl all stå mot åsikt: 1) dess u r s p r u n g är att söka i ett för n ä r v a r a n d e arkeologiskt terra incognila i sydöstra Ryssland, varifrån den sprit I sig som en färdigbildad neolitisk k u l l u r g r u p p över sitt mellan- och nordeuropeiska u t b r e d n i n g s o m r å d e ; 2) den kan härledas ur någon mellan- europeisk sen b a n d k c r a m i s k grupp (och är således en sidogren av d e n s a m m a ) ;
144
