UTREDNINGSOMRÅDE
I detta kapitel ges en bakgrund till projekt Tvärförbindelse Södertörn och utredningsområdets socioekonomiska status.
3. Utredningsområde
Södertörn är det geografiska område där Trafikverket planerar att bygga
Tvärförbindelse Södertörn, en ny väg från E4/E20 till väg 73. Södertörn består av totalt åtta kommuner och utrednings- området för Tvärförbindelse Södertörn täcker tre av dessa: Huddinge, Haninge samt Botkyrka kommun. Utrednings- områdets ellips har idag drygt 170 000 invånare varav 98 % bor i tätort.
Av de 170 000 invånarna bor omkring 59 000 i Huddinge kommun, 65 000 i Botkyrka kommun och cirka 47 000 i Haninge kommun. I RUFS 2010 och i kommunala planer omnämns utvecklings- och exploateringsplaner för de tre kommunerna, vilka bedöms ha stor betydelse för utvecklingen av Södertörnsregionen de närmsta decennierna. Utifrån ett scenario med hög befolkningstillväxt i RUFS 2010 bedöms invånarantalet inom Södertörnsregionen öka med 65 000 personer fram till 2030 och den främsta bebyggelsen förväntas tillkomma i stora regionala kärnor som Kungens kurva-Skärholmen, Flemingsberg och
Haninge samt utanför redan befintliga bostadsområden (3).
Kollektivtrafikförbindelserna inom utrednings området är i dagsläget strukturerade som tydliga stråk i riktning från och mot Stockholms
centrum. I Fittja, Alby, Vårby och Masmo utgörs förbindelserna av tunnelbana och i Flemingsberg och Tullinge finns pendel- tåg. Det finns också bussförbindelser att tillgå i nämnda områden. Runt Lissma och Gladö kvarn upprätthålls kollektiv trafikförbindelserna av bussar längs med väg 259. I de östra delarna av utrednings området; i Handen, Jordbro och Västerhaninge finns både pendeltågsstationer och bussförbindelser.
Det finns ett stort utbud av gång- och cykelbanor i de tätbebyggda delarna av utredningsområdet såsom Fittja, Flemingsberg, Tullinge, Handen och Jordbro. I de mer gles befolkade delarna saknas gång- och cykelbanor bitvis.
3.1 Tvärförbindelse Södertörn
Tvärförbindelse Södertörn ska binda samman de regionala stadskärnorna Kungens kurva-Skärholmen,
Flemingsberg och Haninge centrum. En sammanhållen lösning för en ny väg tvärs över Södertörn skapar förutsättningar för smidigare arbetspendling, regional utveckling och säkrare transporter för människor och gods i södra
Stockholmsregionen. I planeringen ingår också komplettering av regional gång- och cykelväg mellan stadskärnorna.
Från år 2013 har Trafikverket gjort ett omtag kring en tvärförbindelse på Södertörn. En åtgärdsvalsstudie genomfördes för att beskriva och
analysera problem samt föreslå åtgärder som ger en förbättrad tillgänglighet tvärledes i södra Stockholmsregionen.
Studien bedömde att den åtgärd som bäst uppfyller de framtagna målen är ”Ny vägförbindelse på Södertörn inklusive gång- och cykelväg”.
Trafikverket bedömer att Tvärförbindelse Södertörn behöver utformas som en mötesfri motortrafikled med hastighet 80-100 km/h. Vägen ska anpassas efter omgivande landskap och andra fysiska förutsättningar. Gång-, cykel- och bilvägar som korsar Tvärförbindelse Södertörn utan att ansluta till den kommer att
Figur 6. Översiktskarta med samtliga korridorer för val av lokalisering.
passera antingen över eller under den nya vägen. Anslutningar till tvärförbindelsen ska utformas som trafikplatser med av- och påfartsramper. Lokalvägnätet kan behöva kompletteras för att säkerställa att lokala målpunkter kan nås med bil och busstrafik. En ingående utredning kring vägstandard kommer därför att genomföras.
I detta skede utreds tänkbara lokaliseringar i utredningsområdet mellan E4/E20 och väg 73. En utredning av alternativ för lokalisering av
Tvärförbindelse Södertörn har resulterat i tre alternativa korridorer för lokalisering av den nya vägen, se Figur 6.
3.1.1 Gång- och cykelväg
Inom ramen för Tvärförbindelse Södertörn ingår en regional gång- och cykelväg som förbinder de regionala stadskärnorna Kungens kurva-
Skärholmen, Flemingsberg och Haninge centrum, se Figur 7. Den generella sträckningen för denna gång- och cykelväg är inte beroende av vilken korridor som väljs för motortrafikleden.
Valet av korridor kan dock påverka utformningen och den mest lämpliga lokaliseringen av denna gång- och cykelväg. Den nya motortrafikleden kommer att utgöra en förutsättning för gång- och cykelvägen eftersom en väg av denna dignitet förändrar vägnätet och trafikströmmarna avsevärt i området.
När Trafikverket valt korridor för Tvärförbindelse Södertörn kommer arbetet med utformning av motortrafikled och gång- och cykelväg att samordnas för att åstadkomma bästa möjliga vägnät för alla trafikslag.
Andra viktiga förutsättningar för
cykelvägens lokalisering är de storskaliga planerna för kommunal utveckling i form av bland annat nya bostads- och verksamhetsområden som finns i
utredningsområdet. Även andra pågående infrastruktursatsningar som till exempel Spårväg syd påverkar hur ett regionalt cykelstråk bäst utformas.
Det regionala cykelstråket tvärs över Södertörn ska förbinda de radiella cykelstråken; Södertäljestråket,
Salemstråket och Västerhaningestråket.
Figur 7. Översiktskarta gång- och cykelväg.
3.2 Socioekonomisk indelning
En socioekonomisk indelning har
genomförts genom en jämförelse mellan exempelvis invånarnas inkomstnivå, utbildningsnivå, åldersstrukturer och bilinnehav inom utredningsområdet.
Forskning visar att personer som bor inom områden med låg socioekonomisk status drabbas hårdare än andra av infrastrukturens negativa effekter såsom buller- och luftföroreningar (4). Det visar även på en ojämnlik fördelning av transportplaneringens fördelar och nackdelar mellan grupper i samhället.
En anledning till att vissa grupper drabbas mer av nackdelarna beror på att plan- och utredningsområdens sociala förutsättningar sällan utreds (5, 6). De grupper som inom forskningen ofta relateras till låg socioekonomisk statur och som är aktuella för området är;
låginkomsttagare, personer utan tillgång till bil, personer med funktionsnedsättning, personer som tillhör åldersgrupperna barn, unga eller äldre och/eller tillhör minoritetsgrupper, se Figur 8 (7, 8). Figur 8 (7, 8) redogör även för vad som utmärker de olika gruppernas socioekonomiska status samt hur kartläggningen för
socioekonomisk status ser ut för området.
För att kartlägga utredningsområdets socioekonomiska status har statistik från SCB använts och en indelning i en tregradig skala skapats (låg, måttlig och hög status). Statistiken är uppbyggd i rutor av storleken 250 gånger 250 meter i tätortsområden, och 1 000 gånger
1 000 meter utanför tätort. Storleken gör att en del rutor innefattar få antal boende vilket medför stora variationer i de socioekonomiska statusfaktorerna.
Till exempel kan närliggande rutor uppvisa stora skillnader i inkomstnivå eftersom det kan räcka med en handfull personer med hög, eller låg, inkomst för att kraftigt ändra rutans medelvärde. För att komma runt problemet och lättare kunna utläsa de mönster som finns i statistiken har en metod använts där varje ruta tilldelas samma folkmängd. I den här analysen har två nivåer använts;
800 och 1 600 invånare. Om en ruta har färre än 800 eller 1 600 invånare läggs invånare till från rutans närmaste grannar tills den önskade folkmängden uppnåtts.
Resultatet blir att variationen mellan rutorna minskar och det blir lättare att kategorisera dem i olika områdestyper.
Information om upplåtelseformer har använts eftersom äganderätt och bostadsrätt oftast kräver en högre inkomst
än ett boende i hyresrätt. Bilinnehav visar möjlighet till längre resor och på så vis även i vilken utsträckning personer har möjlighet att nyttja den planerade tvärförbindelsen (7, 8). Data för andel utlandsfödda visar att språkbarriärer och kulturskillnader kan påverka möjligheten att påverka och ta del av planeringen.
Barn, unga och äldre är generellt sett spridda inom utredningsområdet.
Det finns dock exempel där grupper inom en ålderskategori är mer
centrerade, exempelvis student- eller centrumområden.
Begränsningar
Det är viktigt att notera att indelningen är en relativ jämförelse inom
utredningsområdet. I ett annat geografiskt sammanhang hade indelningen kunnat bli annorlunda. Indelningen säger inget om de individer som bor i området utan ger en generell bild av områden som helhet, jämfört med resterande områden inom utredningsområdet. Statistiken gör det lätt att generalisera, men på individnivå är det viktigt att förstå att det finns fler sidor än vad statistik kan visa. Exempelvis visar bilinnehav på om ett hushåll har tillgång till bil. Men att ett hushåll har tillgång
Figur 8. Grupper relaterade till låg socioekonomiska status (7, 8).
Grupper relaterade till socioekonomisk status
Beskrivning Inom utredningsområdet
Grupper Personer med låg inkomst
Personer utan tillgång till bil
Barn och unga
Äldre
Minoritets- och invandrargrupper
Personer med funktionsnedsättning
Personer boende på landsbygd/
glesbygdsgrupper
Gruppen inkluderar vissa personer i arbete och många personer utan arbete, exempelvis:
arbetssökande, sjukskrivna, vårdgivare, ensamstående föräldrar. Till denna grupp hör även barn, ungdomar och äldre vilka anses som särskilt drabbade.
Personer med lägst inkomst inom utredningsområdet bor framförallt i Jordbro, Fittja, Alby, Visättra och Storvreten och studentområden i Flemingsberg.
Personer utan tillgång till bil inom Södertörn bor framförallt i Fittja, Alby, Visättra och Jordbro.
De yngre generationerna, barn och unga, bor utspridda i hela utredningsområdet. Dock har studentområdet i Flemingsberg en ung befolkning relativt sett.
Gruppen gör färre och kortare resor än personer med tillgång till bil. Personer utan bil rapporterar också större tillgänglighetsproblem än personer med tillgång till bil. En betydande andel av befolkningen användet inte heller bil på grund av för låg eller hög ålder. Även i hushåll som innehar bil finns det personer som inte har tillgång till bilen.
Gruppen är i stor utsträckning beroende av kollektivtrafiken eller personer som har bil för att tillgodose sina behov. Tillgång till utbildning är en viktig faktor då arbetslöshet i ungdomsåren påverkar deras möjligheter att få arbete senare i livet. Gruppen kan även inkludera studenter i högre utbildning.
Andelen äldre personer i området ökar. Tillgänglighet för denna grupp är en nyckel till självständighet och oberoende. Förbättrad kollektivtrafik, riktade trafiksäkerhetsåtgärder samt parkeringslösningar är också viktigt för att förbättra livssituationen för denna grupp.
Gruppen möter samma tillgänglighetsproblem och liknande som andra grupper i samhället, men kan på grund av bristande kunskaper i svenska som kommunikationsspråk behöva andra åtgärder. Särskilt äldre personer inom gruppen har ofta sämre språkkunskaper än den yngre.
Gruppen kan även behöva nå särskilda platser och lokaler av religiösa och kulturella skäl.
Personer med funktionsnedsättningar upplever ofta dålig tillgänglighet till arbete,
utbildning och serviceutbud på grund av tillgänglighetsproblem. Förbättringar i infrastrukturen och kollektrafiken är avgörande för resmöjligheterna för denna
grupp vilket också gynnar alla andra grupper.
Gruppen omfattar personer med längre reseavstånd vilket ofta innebär högre resekostnader, oavsett färdsätt. Lägre befolkningstäthet tenderar också att betyda sämre serviceutbud för dem som bor där.
Den äldre generationen är utspridd i utredningsområdet, men centrumområdena i Huddinge och Tullinge har en större andel personer som är 65 år eller äldre jämfört med övriga områden inom utredningsområdet.
Jordbro, Fittja, Alby, Visättra och Storvreten har högst andel befolkning med utländsk bakgrund i utredning- sområdet.
Utreds ej
Utreds ej
till bil behöver inte betyda att varje familjemedlem har tillgång till bil, forskning visar exempelvis att kvinnor generellt har mindre tillgång till familjens bil jämfört med män (19).
Socioekonomiska status i utredningsområdet
Figur 9 visar utredningsområdet indelat i områden av låg, måttlig och hög
socioekonomisk status. Områden med låg socioekonomisk status har överlag låga inkomstnivåer. Utbildningsnivån är medel till mycket låg och förvärvsgraden är låg. Åldersmässigt är många av
dessa områden blandade, men det finns platser där en yngre eller äldre åldersklass är mer framträdande. Bil- innehavet skiftar från medel till lågt.
Den vanligaste upplåtelseformen för bostäder är hyresrätter, även om en del områden är mer blandade till sin karaktär och enstaka omåden har en hög andel bostadsrätter och äganderätter. Flera miljonprogramsområden åter finns inom denna kategori med låg socioekonomisk status. De flesta av dessa områden har hög andel personer med utländsk bakgrund.
I områden kring Fittja och Alby bor den högsta andelen utlandsfödda jämfört med
övriga områden inom utredningsområdet.
Geografiskt återfinns de flesta områden med låg socioekonomisk status kring Tumba, Masmo, Alby, Fittja, Slagsta samt kring Handen och Jordbro. Områden inom kategorin finns även i Flemingsberg som är beläget i utredningsområdets mitt. Kring centrala Huddinge och Tullinge finns områden med måttlig socioekonomisk status. En stor del av befolkningen i dessa områden utgörs av personer som är 65 år eller äldre, utbildningsnivån är medel till låg, precis som bilinnehavet och förvärvsgraden.
Inkomstnivåerna befinner sig i mellan- skiktet och upplåtelseformerna för bostäder är blandade med tyngdpunkten på antingen hyres- eller bostadsrätter.
I Flemingsberg återfinns utrednings- områdets enda studentområde, vilket kategoriseras med måttlig socioekonomisk status. Demografiskt består området av en mycket hög andel unga vuxna. Inkomstnivåer och bilinnehav är mycket låga,
utbildningsnivån är däremot mycket hög.
Vad gäller upplåtelseformer för bostäder består området till största delen av hyresrätter. I studentområdet bor en hög
andel personer med utländsk bakgrund.
Områden med hög socioekonomisk status karaktäriseras av måttliga till höga inkomst- och utbildningsnivåer; utredningsområdet absolut högsta inkomster och
utbildningsnivåer återfinns inom denna kategori. Befolkningssammansättningen består till övervägande del av personer i äldre medelåldern, 45-65 år och/eller barnfamiljer. Vad gäller upplåtelseformer för bostäder så består dessa områden ofta av äganderätter men vissa mindre områden med blandade upplåtelseformer förekommer. Förvärvsgraden är medel till hög och bilinnehavet är måttligt till högt, där det högsta bilinnehavet finns i de områden som har en något äldre befolkning än genomsnittet i utredningsområdet.
JÄMLIKHET
Främst personer med hög inkomst äger bil
Personer i områden med låg socioekonomisk status drabbas hårdare och i större
utsträckning än andra, av infrastrukturens negativa effekter så som buller- och luftföroreningar
!
!
Ådran Tullinge
Handen Albyberg HUDDINGE
HUDDINGE Alby
Fittja Hallunda
Länna Visättra
Flemingsberg Glömsta
Tungelsta Gladö
kvarn Vidja
Västerhaninge Jordbro
E4 E20
KUNGENS KURVA SKÄRHOLMEN
257
226
226
73
HANINGE C
257 73
259 FLEMINGSBERG
© Lantmäteriet, Geodatasamverkan
Socioekonomisk status Låg status Måttlig status Hög status
Korridor för lokalisering av väg Norra korridoren
Mellersta korridoren Södra korridoren
Utredningsområde
0 1 2 3 4 5
km Sociala_aspekter_Känslighet_A3_2spalt_ny2 2016-08-22
Figur 9. Utredningsområdet indelat i områden av låg, måttlig och hög socioekonomisk status.
SOCIO- EKONOMISK
STATUS
LÅG STATUS
MÅTTLIG STATUS
HÖG STATUS
FÖREKOMST AV GRUPPER
Låg utbildningsnivå, mycket låg till låg inkomstnivå, lågt till högt bilinnehav, upplåtelseform hyresrätt, hög andel personer med utländsk bakgrund.
Mycket hög till låg utbildningsnivå (dessa områden täcker bland annat in student- området vid Flemingsberg där de boende har en hög utbildningsnivå men även områden med låg utbildningsnivå, vilket ger en bred skala för utbildningsnivån för måttlig status), måttlig inkomstnivå, måttligt bilinnehav, upplåtelseform blandade mellan äganderätt och hyres- rätt.
Måttlig till hög utbildningsnivå, måttlig till hög inkomstnivå, måttligt till högt bilinnehav, upplåtelseform äganderätt.
Flera av dessa områden är de som är mest homogena inom utredningsområdet med störst andel svenskfödda.
Geografiskt är områden med hög socioekonomisk status spridda inom utredningsområdet. I Norra Riksten, i närheten av Tullinge, finns ett nyproduktionsområde med en väldigt hög andel barnfamiljer. Inom utredningsområdet återfinns fyra mindre tätorter; Vidja, Gladö kvarn samt Östorp och Ådran som ingår i denna kategori.
Utmärkande för dessa områden är att befolkningen till mycket hög grad består av personer i övre medelåldern och bilinnehavet är mycket högt. Vad gäller upplåtelseformer för bostäder så är äganderätten dominerande.
Mellan Huddinge/Tullinge och Handen/
Jordbro/Västerhaninge finns flera glesbefolkade områden med småhus.
I fråga om utbildning, inkomster och åldersklasser är dessa områden tämligen heterogena. Istället definieras de av sin låga befolkningstäthet, höga andel småhus och ett högt bilinnehav.
Figurerna 10 till 15 visar blandade bilder från utredningsområdet.
Figur 10. Höghus i Fittja.
Figur 11. Villor i Tullinge.
Figur 12. Flemingsbergsviken.
Figur 14. Tullinge trädgårdsstad.
Figur 15. Bostadshus i Visättra.
HUDDINGE HUDDINGE
Visättra Flemingsberg
Gladö kvarn
259 FLEMINGSBERG
FLEMINGSBERGSSKOGEN
DELAKTIGHET
I kapitlet beskrivs hur planeringsprocessen för tvärförbindelsen skapar delaktighet genom samråd och dialog med allmänheten.
4. Delaktighet i planeringsprocessen
4.1 Samrådsaktiviteter samråd 1
Under slutet av 2015 genomfördes samråd i syfte att samla in synpunkter och underlag inför planeringen
av lokaliseringsalternativ. Under samrådsperioden presenterades flera alternativa korridorer vilka allmänheten bjöds in att tycka till om under två öppna hus och en vykortsdialog. Totalt kom cirka 150 personer till de öppna husen och 500 vykort delades ut. Av de som lämnade synpunkter under samråd 1 var 67 % män, 29 % kvinnor och 4 % ville inte uppge en könstillhörighet.
45 % av synpunkterna kom från
Huddinge kommun, 12 % från Haninge kommun, 9 % från Botkyrka kommun och 14 % från övrig ort.
Öppna hus
Två öppna hus hölls i december 2015 i Flemingsberg och Haninge centrum. Under de öppna husen ombads besökarna att markera ut var de bor. Syftet var att kunna identifiera områden inom utredningsområdet med få representerade besökare, vilka är viktiga att nå under kommande samråd. Besökarna kunde välja färg på klisterlapparna efter könstillhörighet;
kvinna, man eller odefinierad/vill inte uppge. Figur 16 visar vart besökarna på samråd i december 2015 bodde och att det var relativt få besökare från Botkyrka och Masmo. Dessa områden kommer att påverkas av de föreslagna alternativen och därför togs beslut om att där genomföra extra samrådsaktiviteter, i form av uppsökande dialog, under kommande samråd.
Vykortsdialog
Som en del i samrådet delades
förfrankerade vykort ut till allmänheten.
Syftet var att informera om samrådet och de öppna husen samt fånga åsikter hos människor som berörs av planeringen men som vanligtvis inte besöker öppna hus. På så vis skulle en bredare
representation kunna uppnås i samrådet.
Ungdomar, kvinnor och barnfamiljer prioriterades därför särskilt. De platser där vykort delades ut var:
• Södertörns högskola
• Karolinska universitetssjukhuset Huddinge (vykort lämnades i entrén och sattes upp på anslagstavla)
• Nya Pulsen, mataffär i Flemingsberg
• Två förskolor i Flemingsberg
• Haninge centrum
• Ballingsnässkolan
• Huddinge centrum
• Sjödalsgymnasiet i Huddinge
• Huddinge vårdcentral Under vykortsdialogen nåddes
personer som i flera fall inte hört talas om Tvärförbindelse Södertörn och som därmed inte hade en specifik uppfattning om den. Detta resulterade i att synpunkter som kom in under vykortsdialog och öppet hus skilde sig åt. Samtal med personer under vykortsdialogen visade att de tillfrågade
Figur 16. Var besökare på de öppna husen i december 2015 bor.
Ådran Tullinge
Handen Albyberg HUDDINGE
HUDDINGE Alby
Fittja Hallunda
Länna Visättra
Flemingsberg Glömsta
Tungelsta Gladö
kvarn Vidja
Västerhaninge Jordbro
E4 E20
KUNGENS KURVA SKÄRHOLMEN
257
226
226
73
HANINGE C
257 73
259 FLEMINGSBERG
© Lantmäteriet, Geodatasamverkan
Besökande på samråd Kvinna Man
Utredningsområde
0 1 2 3 4 5
km TS_SKB_GIS_TRV_A3_2spalt_Samråd_ett_Ny_2 2016-06-07
ofta har generella funderingar kring hur tvärförbindelsen kommer att påverka dem eller regionen. Under öppet hus berörde de flesta synpunkter önskan om att vägen inte ska göra intrång i en specifik miljö eller plats. Analysen är att öppet hus främst lockar de som är direkt berörda, som har en specifik fråga eller oroar sig över om vägen kommer påverka en specifik miljö eller plats.
4.2 Samrådsaktiviteter samråd 2
Två öppna hus, uppsökande dialog och en intervjustudie genomfördes under samråd 2, i april 2016. Under samrådet presenterades de tre korridorer som utreds i lokaliseringsutredningen.
Uppsökande dialog
Uppsökande dialog innebär att ett projekt aktivt söker upp allmänhet och berörda för att ta del av deras synpunkter.
Bland annat genom att vistas på platser där människor rör sig i sin vardag.
Uppsökande dialog är på så vis ett
komplement till öppet hus där deltagarna ombeds komma till en särskild plats för att ta del av information.
Trafikverket har genomfört uppsökande
dialog utanför Masmo tunnelbanestation (12 april), Fittja centrum (13 april) och Huddinge centrum (16 april), se Figur 17.
Uppsökande dialog pågick under cirka två timmar på vardera ort. Information om de uppsökande dialogerna annonserades på samma sätt som de öppna husen. I Huddinge hade flera av besökarna läst om de uppsökande dialogerna i förväg och kom med förberedda frågor. I Masmo och Fittja hade få besökare uppmärksammat samråden i förväg.
Uppsökande dialog har inneburit att planeringen av Tvärförbindelse Södertörn har nått fler människor och nya målgrupper, vilket inneburit att fler synpunkter har inkommit till samrådsprocessen och på så sätt varit en viktig del för att skapa delaktighet. Dialog med allmänheten visar att vetskapen om Tvärförbindelse Södertörn, framförallt i Masmo och Fittja, är låg. Uppsökande dialog har även stärkt möjligheten att inhämta information om vardagsnära behov och önskemål vilket är centralt i planeringsprocessen men som är ett område som ofta får kritik för att det hanteras bristfälligt. Sammantaget betyder detta att fler dialoginsatser
måste ske i kommande planering för att öka kunskapen om Tvärförbindelse Södertörn.
Öppna hus
Öppna hus genomfördes i Haninge centrum och på Södertörns högskola i Flemingsberg med totalt cirka 150 besökande. Även under öppet hus
användes en karta där besökarna ombads att markera ut var de bor. Figur 18 visar en sammanställning av var besökarna på de öppna husen både i december 2015 och i april 2016 bodde. Jämfört med Figur 16 visar Figur 18 att de öppna husen fortsätter locka boende i Flemingsberg och Huddinge men att intresset har ökat i Haninge. Det är fortsatt lågt antal besökare från Botkyrka, vilket betyder att de uppsökande dialogerna har varit betydelsefulla som komplement till de öppna husen för att säkerställa ambitionen om bred representation.
Figur 17. Uppsökande dialog utanför Masmo tunnelbanestation.
Figur 18. Var besökare på de öppna husen i december 2015 och april 2016 bor.
Intervjustudie
Under öppet hus och uppsökande dialog genomfördes en intervjustudie för att undersöka varför vissa kommer på samråd och andra inte. Studien har genomförts genom att jämföra resultat från intervjuer med personer som påträffats under uppsökande dialog och med personer som deltagit på öppet hus. Frågorna har bland annat rört deras kunskap om Tvärförbindelse Södertörn, och i så fall hur de kommer att delta i samrådet, samt frågor om de upplever att de kan påverka planeringen.
I intervjustudien under uppsökande dialog medverkade ett sextiotal personer;
6 av dessa var under 20 år, 17 personer var mellan 20 till 39 år, 20 personer var mellan 40 och 64 år och 15 medverkande var 65 år eller äldre, en medverkande ville vara anonym. Av dessa deltagare var 22 personer kvinnor och 37 personer var män. I intervjustudien under öppet hus medverkade 35 personer, 4 av dessa var mellan 20 och 39 år, 11 personer var mellan 40 och 64 år och 20 personer av de medverkande var 65 år eller äldre. Av dessa deltagare var 12 personer kvinnor och 23 personer var män, se Figur 19.
ÖPPET HUS
Figur 19. Fördelningen av ålder och kön på de som deltog i intervjustudien på öppet hus och uppsökande dialog.
UPPSÖKANDE DIALOG kvinnor män
37%
63%
65+
40-46 20-39 0-19
35%
26%
10%
29%
kvinnor
12% män
88%
65+
40-46 20-39 0-19
12%
57% 31%
0-19 20-39 40-64 65+
kvinnor män
Intervjustudien visade att hälften av respondenterna under uppsökande dialog inte kände till att Trafikverket planerar att bygga en tvärförbindelse på Södertörn.
De visste heller inte att det pågick ett samråd. Kännedom om planeringen skiljer sig dock åt mellan orterna. Främst var det respondenterna i Fittja som inte kände till planeringen. I Huddinge kände merparten av respondenterna till planeringen.
Undersökningen visar att det inte går att förutsätta att allmänheten söker upp projekt för att få mer information om vad som händer i deras omgivning.
Vill Trafikverket nå ut till allmänheten behöver de vara eller synas där
människor som kommer att påverkas rör sig, så som genom uppsökande dialoger.
Undersökningen visar att de tillfrågade respondenterna under den uppsökande dialogen överlag var positivt inställda till torgmöten där folklivet många gånger är aktivt.
Undersökningen visade också att information om samråd måste vara målgruppsanpassad. Till exempel bör information spridas på de språk
som är vanliga på olika platser. Inom Södertörn finns flera olika modersmål representerade. Genom att ta reda på vilka språk som dominerar på platsen, samt vilka kanaler som är effektiva att använda, når Trafikverket ut till fler.
För ungdomar kan till exempel skolan vara en plattform. Information genom barn kan också vara ett effektivt sätt att nå föräldrar som inte är insatta i planeringsprocessen, dess förlopp samt det svenska språket. Trafikverket kan även vända sig till lokala radiokanaler som sänder på andra språk än svenska.
Sociala medier är även det en kanal som på ett snabbt och effektivt sätt når ut till allmänheten. Ett annat exempel på att sprida information brett är poddar/
taltidningar för synskadade.
Av de som intervjuades under uppsökande dialog var det få som tänkte delta under samrådet efter att de fått kännedom om planeringen och kommande öppet hus. Många kände att det var för många mentala och fysiska hinder som stod i vägen. Några orkade inte rent fysiskt ta sig till platsen och menade att de inte är tillräckligt engagerade i frågorna medan andra
menade på att de har för mycket annat att tänka på i sitt vardagsliv. För några av de tillfrågade baseras beslutet på att de tror att ingen kommer lyssna på deras synpunkter i vilket fall och att det därför inte är någon idé lämna synpunkter trots att de är berörda. Av de respondenter som hade kännedom om planeringen och om samrådet var majoriteten män.
I flera fall hade de deltagit på samråd i december eller vid tidigare planering av en tvärförbindelse på Södertörn.
DIALOG
För att öka kunskapen och fånga in synpunkter från den breda allmänheten måste fler dialoginsatser genomföras i fortsatt planeringsarbete, förslagsvis genom målgruppsanpassade samråd.
!
! Genom uppsökande dialoger ges möjlighet att fånga upp synpunkter från den breda allmänheten vilket genererar ökad representation av olika samhälls- grupper i samrådsprocessen.
