Uppsala universitet
Statsvetenskapliga institutionen Kandidatuppsats: Statskunskap
Hur betydelsefull är partiernas placering på GAL-TAN och vänster-högerskalan?
En kvantitativ studie om åsiktsdimensioners betydelse vid svenska folkets röstning
Författare: Gabriella Björkman Handledare: Johan Wejryd Vårterminen 2020 Antal ord: 10 842
Abstract
In the last general election in Sweden 2018, some of the voter’s most important questions con- cerned equality, the refugee politics and the environment. All questions fits in the new cultural dimension called GAL-TAN. The GAL-TAN-dimension have taken a big place in the political debate and media the last couple of years and should according to proponents be a complement to the classic left-right scale. The research say the left-right scale has the upper hand in Sweden but seems to be challenged. However, it lacks studies on how the swedes’ voting relates to their GAL-TAN attitudes today, and this paves the way for this study. The purpose is to find out if people’s attitudes along GAL-TAN correlate with the parties’ positions on the same scale, and how strong the correlation is compared to the left-right scale. And then to answer which dimen- sion is the most important. To achieve this, the study is based on correlation analysis with data retrieved from the national SOM survey 2018 made by the SOM-institute. The party positions on both of the scales are used from expert assessment. The findings show that as a whole, the correlation between attitudes and parties is about as high when we compare the left-right scale and the GAL-TAN scale. No significant difference could be found between the two scales. In summary, this study concludes that both dimensions appear to be equally important when un- derstanding voter turnout and political attitudes in Sweden 2018. It also contributes with an increased understanding of how different attitudes shape voters' party preferences.
Keywords: GAL-TAN, Left-right scale, Political attitudes, Party positions, Post materialism.
Förord
Jag skulle vilja rikta ett stort tack till min handledare Johan Wejryd för hans engagemang och värdefulla råd under uppsatskursens gång. Jag vill också tacka nära och kära för bollande av
idéer och korrekturläsning.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1. Syfte och frågeställning ... 2
1.2. Disposition ... 2
2. Teori ... 3
2.1. Vänster-högerskalan ... 3
2.2. GAL-TAN-skalan ... 4
2.3. Postmaterialism ... 6
2.4. Väljarattityder och partival ... 7
2.5. Teoretiska utgångspunkter ... 8
3. Metod och material ... 9
3.1. Val av data ... 10
3.2. Operationalisering ... 12
3.2.1. Väljarnas attityder på GAL-TAN och vänster-högerskalan ... 12
3.2.2. Partiernas placering på GAL-TAN och vänster-högerskalan ... 16
3.3. Metod ... 18
4. Resultat och analys ... 19
4.1. Förslagen på GAL-TAN-skalan ... 19
4.2. Väljarnas attityd och valt partis position ... 22
5. Slutsats ... 28
6. Referenser ... 30
1
1. Inledning
Det finns mycket som tyder på att många politiska system idag befinner sig i en föränderlig tid.
Föränderlig på så sätt att nya dimensioner utmanar klassiska, lojalitet till partier minskar och att bildning av majoritetsregeringar blir allt svårare (Lindvall et al. 2017:9). För Sverige skedde en förändring när Sverigedemokraterna trädde in i riksdagen 2010. Dimensioner av politiken som inte längre kan definieras i relation till klassiska fördelningspolitiska frågor började upp- märksammas. Det pratas ofta i dessa sammanhang om den växande betydelsen av en kulturell skiljelinje (Oscarsson 2017:421f). Sedan inträdet har det bland annat uppstått en förhöjd kon- fliktnivå i politiken eftersom partier, precis som väljare, tycker så olika om frågor vad gäller sådant som globalisering och migration. Sverigedemokraterna utmärker sig i ett flertal avseen- den från de andra riksdagspartierna, ett är att de emellanåt uttalar sig om att inte kunna placera sig på den klassiska vänster-högerskalan (Pisoni, 2017), som sedan långt tillbaka används för att organisera och förklara politiken. Svenska partier och väljare har en historia av att enkelt kunna orientera sig i politiken (Oscarsson 1998:4f).
På grund av den politiska utvecklingen förekommer nu en diskussion om att vänster- högerskalan allt mindre fångar väljarnas och partiernas grundläggande värderingar, och om det i sådana fall behövs ett komplement (Eklund, 2019). Ett komplement det talas om är den så kallade GAL-TAN-skalan. GAL-TAN anses fånga upp de kulturella dimensioner som skapat framgång åt värderingsbaserade partier som till exempel Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ. Det handlar bland annat om frågor rörande jämställdhet, invandring och lag och ord- ning – tre områden där väljarintresset i Sverige ökat markant sedan valet 2014 (Sveriges radio, 2018). Förespråkare av GAL-TAN anser att vi bör ta hänsyn till dimensionen för att förstå den nutida politiken och att vänster-högerskalan missar somliga betydande faktorer. Faktorerna skulle kunna vara något som hjälper oss ytterligare att studera väljarnas preferenser. Enligt dem bör alltså den endimensionella vänster-högerskalan kompletteras med ännu en konfliktdimens- ion – den kulturella. Motivet är att vi med hjälp av dimensionen kan få en mer träffande bild av väljarnas åsikter. Samtidigt säger kritiker att en till konfliktdimension bara kommer att skapa ännu mer förvirring i det politiska landskapet (Wikström, 2018; Pihl, 2019).
Att GAL-TAN är ny till skillnad från vänster-högerskalan och började studeras först 1999 av Chapel Hill Expert Survey (CHES-gruppen) (Chesdata, 2020) gör att den är undersökt i liten grad. Forskningen talar för att de fördelningspolitiska frågorna utmanas av de kulturella, men att de fortfarande har övertaget i den svenska politiken. Så med det ökade fokus på GAL- TAN-skalan det senaste decenniet vad gäller partipolitik och väljarintresse, men även i media,
2
är det av vikt att förstå vad den faktiskt säger och hur vi använder oss av den. Särskilt då di- mensionen tar upp de sakfrågor som enligt väljarna är bland de viktigaste just nu. Hur stor betydelse GAL-TAN har på väljarnas partisympatier i Sverige idag verkar outforskat. Vidare kan väljarna i demokratier sägas ha en avgörande påverkan på politiken. Det är en empirisk fråga om hur röstningen och partierna följer medborgarnas attityder. Står väljarnas attityder och värderingar helt i fas med partiernas? Stämmer det att väljarnas attityder i den nya, kulturella, dimensionen har ett samband med deras partisympatier idag?
1.1. Syfte och frågeställning
Studien undersöker sambanden mellan attityder och värderingar om kultur och identitet och väljarnas partival. Det handlar om att testa en teori med empiri. Det studien vill ta reda på är i vilken utsträckning väljarnas partival hänger ihop med deras attityder längs GAL-TAN-skalan.
Studien vill undersöka korrelationen till det valda partiets GAL-TAN- eller vänster-höger-pla- cering och väljarnas attityder i frågor som rör fördelningspolitik eller den kulturella dimens- ionen. Detta innebär att de valda partiernas attityder i frågor inom den kulturella eller vänster- höger-dimensionen kommer ställas mot väljarnas attityder i motsvarande dimension. Det här är för att se om det finns ett starkare samband till GAL-TAN än till vänster-högerskalan eller vice versa, vilket är studiens syfte. Jag vill följaktligen att bidra till förståelse av hur olika attityder formar de svenska väljarnas partival. Min övergripande frågeställning blir:Hur mycket betyder partiernas placering på GAL-TAN för väljarna?
1.2. Disposition
I avsnitt 2 behandlar jag de teoretiska utgångspunkterna. Här kommer tidigare forskning som anses vara relevant för ämnet att diskuteras. En genomgång av innehållet i skalorna GAL-TAN och vänster-högers samt deras uppkomst kommer att framföras. Även antagandet som kan sägas vara studiens ryggrad lyfts fram under teoridelen. Det gäller att det finns en relation mellan väljares attityder och partival. I avsnitt 3 kommer de metodologiska valen att redogöras för. Där förklaras vilket material som används och även hur det används. Dessutom förklaras hur oper- ationaliseringen av de teoretiska begreppen går till. I avsnitt 4 genomförs en presentation samt analys och diskussion av resultatet. Avslutningsvis sker i kapitel 5 en sammanfattning av resul- tatet och en slutsats dras, och på detta vis besvaras frågeställningen.
3
2. Teori
Eftersom studien undersöker hur röstning och partival följer väljarnas attityder behöver vi ställa oss frågan hur relationen mellan attityd och partival ser ut. Någon som undersöker det här är Jocelyn Evans (2004). Evans skriver i sin bok Voters and voting: an introduction om röstning utifrån ett sociologiskt perspektiv. Hon menar att valet parti eller politiker för majoriteten av oss i själva verket inte ter sig annorlunda från andra typer av val, såsom gällande karriär, partner eller bil. De är alla val som påverkas av de värderingar och attityder vi har (Evans 2004:42).
Vidare beskriver Henrik Oscarsson (1998) det som kallas för spatiala metaforer. Med hjälp av metaforer beskriver forskare likheter och skillnader mellan olika politiska alternativ. Metafo- rerna används för att hjälpa människor att tyda de existerande politiska konflikterna och vad som skiljer olika partier åt längs konfliktdimensionerna. Detta för att kunna ta sina röstnings- beslut på ett effektivt sätt (Oscarsson 1998:9 & 297). Spatiala metaforer är ett sätt för den här studien att förstå relationen mellan attityder och partival. Avsnittet, som rör studiens teoretiska underlag, kommer introducera två spatiala metaforer. Det kommer först bestå av en beskrivning av vänster-högerskalan som har en lång historia i västvärlden, sedan följer GAL-TAN som uppmärksammats allt mer det senaste decenniet. (Genom uppsatsen använder jag termerna skala och dimension synonymt med spatial metafor). Tillsammans med en förklaring av post- materialism och tidigare forskning bildar de ett tillräckligt teoretiskt underlag för kommande undersökning.
2.1. Vänster-höger-skalan
Vänster-högerskalan sägs under de senaste tvåhundra åren vara den klart viktigaste konfliktdi- mension som representerats i alla västerländska demokratier. Skalan började först användas under den franska revolutionen som bröt ut 1789. Revolutionen resultera i att den politiska maktkampen gick från gator och torg till nationalförsamlingen. I församlingen satt de konser- vativa folkrepresentanterna till höger och reformistiska, radikala, folkrepresentanterna till väns- ter. Införandet av systemet skedde här inte bara i det mentala utan således även i det fysiska rummet. Till en början rörde denna dimension konflikter från före revolutionen (huvudsakligen den hierarkiska ordningen och relationen stat-kyrka och stad-landsbygd) men under 1800-talets första halva skiftar den till en kontinuerlig skala. Det sker därefter en spridning av den franska terminologin till andra delar av Europa. Den når bland annat Skandinavien där skalan får en stor framgång (Oscarsson 1998:4f).
4
I Sverige har denna konfliktdimension dominerat politiken under hela 1900-talet (Oscarsson 1998:4f). Den moderna vänster-högerskalan berör främst socioekonomiska frågor som kommit fram under industrisamhällets och välfärdsstatens utveckling. Den centrala delen av dimensionen rör ideologiska och partipolitiska konflikter som handlar om bland annat skat- ter, privatiseringar och storlek på den offentliga sektorn. Helt enkelt den klassiska klasskilje- linjen (Oscarsson 1998:8ff; Oscarsson 2017:424). Skalan har blivit ett sätt att organisera det politiska partisystemet där man vanligtvis placerar socialister, mer till vänster, liberala i mitten och konservativa åt höger. Ideologier som kommunism hamnar längst till vänster på skalan och fascism således längst till höger (Mair 1998:3).
I svensk kontext skriver Jesper Lindqvist att partiernas placeringar på vänster-högerska- lan motsvarar tämligen väl hur ideologier placerar sig på skalan (Lindqvist, 2020). Den endi- mensionella strukturen i samband med det stabila politiska systemet har inneburit att svenskarna genom åren haft lätt att orientera sig i skalan, både rörande ideologiska avstånd mellan partierna och sympatirangordning, dvs. avstånd mellan partiernas placering (Oscarsson 1998:4f). Histo- riskt sett har den svenska väljarkårens viktigaste frågor rört den svenska ekonomin och syssel- sättningen, vilka har en plats i vänster-högerdimensionen (Sveriges Radio, 2018; Brandorf et al. 1996:16). En tydlig politik har förts där vardera av de större partierna ansetts ha den bättre fördelningspolitiken. Socialdemokraterna som socialister och Moderaterna som konservativa.
Med den bakgrunden är det begripligt att det har varit lätt att förstå varför svenska väljare röstat som de har, om det stod klart för dem var de stod rent ideologiskt.
2.2. GAL-TAN-skalan
Under det senaste decenniet går det att se hur den traditionella vänster-högerskalan fått en ökad konkurrens av konfliktlinjer som skär diagonalt genom skalan. Ohlsson et al. menar att det här är en trend som kan urskiljas i Sverige, precis som i alla andra europeiska partisystem (Ohlsson et al. 2015:20). Den dimension det alltmer talas om namnges framför allt GAL-TAN, och an- vänds frekvent i forskning och även i den politiska debatten. Den har blivit ett allt vanligare försök för forskare att sammanfatta och förenkla den ökade betydelsen av den kulturella kon- fliktdimensionen. Bland annat när man talat om väljarattityder och partipolitik (Ohlsson et al.
2015:20).
Uttrycket myntades av Hooghe, Marks och Wilson som i artikeln ”Does left/right structure party positions on European integration?”(2002) undersökte 125 partier i Europa. De
5
kom fram till att den nya dimensionen har den största förmågan att förutse hur europeiska par- tier positionerar sig i frågor som blivit till i och med globaliseringen och den europeiska integ- rationen. Istället för de klassiska ekonomiska fördelningspolitiska frågorna säger man att skalan alltså främst rör kultur och identitet. Det är frågor som vänster-högerskalan inte anses kunna fånga upp. De väljargrupper som anser att andra frågor utöver de klassiska socioekonomiska, är minst lika viktiga kan få svårigheter att placera sig på vänster-högerskalan. GAL-TAN växte följaktligen fram som ett svar på att vänster-högerskalan inte ansågs var tillräcklig för den nu- tida, mer komplexa, politiken (Hooghe et al. 2002:966ff).
Förkortningen GAL står för Grön, Alternativ och Libertär/frihetlig och ställs mot TAN som står för Traditionell, Auktoritär och Nationalistisk (Ohlsson et al. 2015:20). När man talar om GAL-TAN brukar det sägas att (G)röna åsikter samverkar med miljöfrågor som till exempel om kärnkraft. De (A)lternativa ståndpunkterna rör till exempel ökad jämställdhet mellan kvin- nor och män, abort- och HBTQ-rättigheter. De (L)ibertära värderingarna handlar i sin tur om att man, på bekostnad av staten, ska öka medborgarnas och frivilligorganisationernas roll. G, A och L uppträder ofta tillsammans samtidigt som T, A och N ofta uppträder tillsammans, men sällan över denna gränsdragning. Går vi således över till den motsatta sidan av skalan kan de (T)raditionalistiska åsikterna ställas mot de alternativa (Bergström et al. 2015:28–31). Tradit- ionalister vill stärka staten och rättsväsendet (SVT, 2018). De (A)uktoritära rör bland annat att ha en övergripande positiv inställning till auktoriteter så som kyrkan och staten eller lärare och föräldrar. Slutligen handlar (N)ationalistiska värden om nationalism och att begränsa invand- ring (Bergström et al. 2015:28–31). Inom forskningen illustreras skalan på så sätt att den skär igenom den horisontella vänster-högerskalan och skapar ett tvådimensionellt schema. I figur1 nedan illustreras skalan där polariseringen mellan GAL-TAN i relation till vänster-höger allt- mer tydliggörs.
6 Figur 1. Illustration av det tvådimensionella schemat
GAL-sidan av konflikten sägs därför ofta vara positiva till EU, övriga transnationella samar- beten, öppna gränser och andra kulturer. De menar att staten inte ska ingripa i personers val i livet och valmöjligheter. TAN-sidan däremot ser istället hot mot det nationella samhället. Hoten består bland annat av invandring, internationella institutioner och multikulturalism. Dessutom står TAN för de traditionella värderingarna och för att staten ska upprätthålla ordning i sam- hället (Hooghe och Marks 2002:976).Kritiker av skalan, där ibland PJ Anders Linder, säger att skalan inte är fullständig som analytiskt verktyg då den anses handla om ett sätt att mäta gott mot ont. Förklaringen till detta är att GAL-sidan av begreppet kan tyckas bli mer positivt laddat än TAN-sidan (Linder, 2016).
2.3. Postmaterialism
Om de politiska val vi tar påverkas av våra värderingar och attityder så bör vi alltså fråga oss hur de uppstår. Det här är något som Ronald Inglehart har gjort genom utformandet av den så kallade postmaterialismen, som fått ett stort inflytande i forskningen. Det här är även ett sätt för oss att förstå den kulturella dimensionens inträde på den politiska arenan. Ronald Inglehart (1977) skrev i The Silent revolution: Changing Values and Political Styles Among Western Publics om en ny konfliktdimension som rörde just de typer av frågor som är representativa för
7
GAL-TAN. Han kallade det för ‘new politics dimension’. Frågorna dök upp först när medbor- gare gått från att ha materiella värderingar till att få postmateriella sådana. Inglehart har ut- gångspunkten i Maslows trappa om mänskliga behov. De mänskliga behoven rangordnas där i den ordning som människan väljer att tillfredsställa dem, från de fysiologiska till icke-materi- ella (Inglehart 1977:22). Han skriver att västvärlden har fått ett värderingsskifte i och med för- bättrade levnadsvillkor till följd av den ekonomiska utvecklingen. Sverige har länge varit ett stabilt och säkert land med en trygg ekonomi vilket har medfört att den stora massan av befolk- ningen därför har postmateriella värderingar.
Den politik som förs i ett land speglas av vad väljare anser vara viktigt. Människor som vuxit upp i oroligheter och krig har materiella värderingar. Dessa kan handla om fysisk trygghet och materiella ting. De postmateriella värderingarna är sådant som inte längre bara handlar om dem fysiologiska behoven. Det är istället självförverkligande, miljöfrågor, yttrandefrihet, kul- turella moralfrågor, frågor om jämställdhet och så vidare (Inglehart 1977:13ff). Ett land med postmateriella värderingar har en politik där den här typen av sakfrågor lyfts. Även ett ökat intresse av politiskt deltagande och engagemang kan urskiljas i länderna. Vidare för de länder med en grund i materiella värderingar, en politik där man satsar på den ekonomiska tillväxten, bekämpning av brottslighet och frågor som rör lag och ordning (ibid.). Ingleharts idéer om postmateriella värderingar kan alltså sägas förenas med GAL-TAN-dimensionen, och utmanar konfliktstrukturen i vänster-högerskalan. Sverige bör således enligt teorin, vara ett postmateri- ellt land där GAL-TAN-dimensionen har övertaget i den politik som förs.
2.4. Väljarattityder och partival
Om de ovan beskrivna skalorna ska vara intressanta i sammanhanget måste vi utgå från Evans antagande om att attityder och partival hänger ihop. Som tidigare nämnt är GAL-TAN ett rela- tivt nytt begrepp vilket innebär att den forskning som finns i Sverige inte är särskilt utbredd ännu, i synnerhet rörande infallsvinkeln uppsatsen väljer att tillämpa. Däremot har opinionsun- dersökningar och studerandet av väljarbeteenden sedan långt tillbaka varit värdefullt för stats- vetare. I Sverige finns ett flertal etablerade undersökningar i samband med riksdags- och EU- val där det svenska folkets väljarmönster kartläggs och analyseras (SCB; SOM; Sveriges Ra- dio). Att kartlägga hur folket röstar blir också ett sätt för oss att förstå hur attityder formar de politiska valen. Det vi vet från tidigare studier är att det finns tecken på att GAL-TAN är på väg att ”kollapsa ned” på den traditionella vänster-högerdimensionen. Vi vet även att de fördel- ningspolitiska frågorna fortfarande verkar har ett övertag (Oscarsson 2017:425).
8
En person som ägnat stora delar av sin forskning till konfliktdimensioner och väljarbe- teenden i svensk kontext är Henrik Oscarsson. I sin avhandling ser han på väljarnas uppfatt- ningar av konfliktstrukturen i det svenska partisystemet mellan åren 1956-1996. Studien under- söker hur väljarnas och partiernas position på den egenkonstruerade kartan, samvarierar med andra politiska egenskaper och attityder. Det här gör han bland annat genom att ta fram något han kallar för åsiktsriktningar (Oscarsson 1998:229ff). Oscarsson vill förstå väljarnas uppfatt- ning av konfliktstrukturen och på så sätt tolka partirymden. I Det svenska partisystemet i för- ändring (2017) undersöker Oscarsson hur det svenska partisystemets grundläggande strukturer har förändrats i och med det tvådimensionella inträdet. Detta genom att analysera grundläg- gande preferenser hos väljare och hur graden av partipolarisering utvecklats i frågor inom båda dimensioner (Oscarsson 2017:411f). Det gick inte att säkerställa att GAL-TAN-relaterade vär- deringar polariserar befolkningen eller förändrar konfliktstrukturen, men resultatet av data från 2015 och 2016 pekar på att de klassiska fördelningspolitiska sakfrågorna utmanas (Oskarsson 2017:424). Även Kalle Sundin (2016) har kartlagt den svenska väljarkårens värderingstrender under åren 1996, 1999, 2006 och 2011. Studien handlar om att diskutera Socialdemokraternas postmateriella utmaningar. Han kommer fram till att postmaterialismen växt i Sverige, sett inom både parti och väljarkår, samt att den tvådimensionella strukturen hjälper oss förstå det som gjort att värderingbaserade partier trätt in i partisystemet.
Det som kan konstateras utifrån den forskning som finns är att den kulturella dimens- ionen har någon slags plats i den svenska politiken idag. Den leder till en ökad konfliktnivå och ett ökat antal partier. Rovny och Polk (2013) må ha kommit fram till att den kulturella dimens- ionen inte skulle vara särskilt relevant i länder som Sverige [och Tjeckien] (Rovny & Polk 2013:13). Men vi vet inte hur läget ser ut när väljarnas intresse för de kulturella frågorna har ökat, vilket det har gjort sedan 2013. Det kan göras med nyare data.
2.5. Teoretiska utgångspunkter
Forskning pekar på att den gamla vänster-högerskalan inte har plats för de värderingsladdade frågorna som trätt in i det politiska landskapet på senare år. De postmateriella värderingarna växer sig relativt starka i Sverige och GAL-TAN verkar vara något som fångar just dessa frågor.
Tidigare forskning visar att vänster-högerskalan utmanas av den kulturella dimensionen, men att skalan behåller sin stadiga plats. Det är data från senast 2016. Mycket talar för att det här kan ha förändrats. Dessutom kan vi anta att politiska beslut tas på samma sätt som vilket annat
9
beslut, de grundar sig helt enkelt i våra värderingar. Relationen attityd och partival är viktigt att förstå på grund av att det är vad som formar politiken i en demokrati.
Den här bakgrunden hjälper oss att förstå hur det kan finnas ett samband mellan var personer står i GAL-TAN- respektive vänster-högerfrågor och var partier placerar sig på var- dera skala. Tidigare forskning visar att det finns tecken till ett samband, men vi vet inte hur starkt detta är idag. Om det skulle visa sig att en specifik attityd formar ett visst partival eller vice versa talar det för att GAL-TAN-skalan eventuellt har en större betydelse för de svenska väljarna än vad tidigare forskning säger. Likadant gäller vänster-högerskalan. Vi är i det här fallet inte bara intresserade av kausalitet, alltså att attityder skulle leda till ett visst partival.
Intresset ligger i om det finns en korrelation mellan attityder längs GAL-TAN-skalan eller väns- ter-högerskalan och partival. Det är viktigt att korrelation inte förväxlas med kausalitet. Korre- lationen säger inte vilken variabel som kommer före den andra, om de ens påverkar varandra eller om det finns en bakomliggande orsak. Evans, som menar att partival och attityd hänger ihop, är helt enkelt det centrala i studien. Förklaringen till det skulle vara att politiken handlar om att spegla väljarnas åsikter. Om väljarnas attityder bäst hänger ihop inom GAL-TAN skulle det dels innebära att vi behöver komplettera vänster-högerskalan när vi pratar om partipolari- sering, åsiktskonflikter och väljarmönster, för att bara nämna några. Men vi kan bry oss om skalan trots att den inte skulle vara lika viktig som vänster-högerskalan eftersom den tillför ljus på frågor som väljarna anser vara viktiga. Det skulle också vara värdefullt för den svenska politiken att veta vilka frågor som faktiskt korrelerar med partierna. Studien tar följaktligen avstamp i teorier om konfliktdimensioner och postmateriella värderingar i samband med väl- jarnas val av partiröst i Sverige idag.
3. Metod och material
I följande avsnitt redogörs vilka metod- och materialval som används i studien. Eftersom en av frågorna i uppsatsen är att ta reda på om väljarnas attityder längs den kulturella dimensionen återspeglas i deras partival, är det nödvändigt att ta reda på hur attityder längs skalan GAL-TAN korrelerar med val av parti. Till det behövs dels data på människors attityder i kulturella frågor, men även vilket parti de valde att rösta på det senaste valet. Syftet med min studie är som bekant att ta reda på om det är kulturella eller klassiska fördelningspolitiska värderingar och åsikter som bäst hänger ihop med riksdagspartiernas placering på skalorna. Det som undersöks i det här sammanhanget är följaktligen en korrelation mellan dessa variabler. Eftersom attityder från delar av den svenska röstberättigade befolkningen undersöks är kvantitativ metod den mest
10
användbara. Metoden gör det möjligt att få resultaten generaliserbara till hela den svenska väl- jarkåren. Studiens design är av en statistisk karaktär, bland annat då man samlar information om många analysenheter. Visar det sig att två fenomen varierar tillsammans på det sätt som teorin säger att de ska har teorin fått empiriskt stöd (Esaiassion et al. 2017:96). Nedan följer en beskrivning av data som används och följs av operationaliseringen av de teoretiska utgångs- punkterna. En diskussion om reliabilitet och validitet kommer ske under kapitlets gång.
3.1. Val av data
Det material som studien utgår från för att besvara frågeställningen är hämtat från SOM-insti- tutet. Väl där används data från den nationella SOM-undersökningen 2018. SOM-institutet är en del av Göteborgs universitet och fokuserar på tre olika teman: samhälle, opinion och media.
Den nationella SOM-undersökningen görs sedan 1986 med avsikt att förstå hur samhällsut- vecklingen påverkar attityder och beteenden i den svenska befolkningen. Undersökningen sker framför allt via postalt utskickade frågeformulär och består av sex olika delundersökningar som alla är rikstäckande. Urvalet är obundet slumpmässigt och delundersökningarna består av ett representativt urval av 3500 personer mellan 16-85 år. Totalt sett var det 10 795 svarspersoner 2018 och datainsamlingen pågick mellan september och december. De forskare som medverkar i undersökningen släpper sedan sin analys av resultaten i en bok, men även ett antal rapporter tillkommer (SOM, 2020). Problem med bortfall är att vissa grupper kan bli överrepresenterade medan andra underrepresenterade. Men eftersom det är ett stort urval som är representativt kan vi räkna med att precisionen är relativt stor (Teorell & Svensson 2007:130).
Anledningen till varför den nationella SOM-undersökningen används är dels eftersom det kan anses vara en pålitlig källa, men även för att undersökningen har ett så pass stort urval och givetvis för att de frågor som ställs är passande för min studie. Skälet till varför jag valt data från ett flertal av delundersökningarna är att ingen delundersökning självständigt ger den information som behövs för studiens genomförande. De frågeenkäter som används är 1, 3 och 5 och har alla liknande svarsfrekvens. Vid enkätundersökning, precis som denna, är dock reli- abilitetsproblem förekommande. De största problemen med en enkätundersökning som datain- samlingsmetod är att missförstånd från respondenterna inte kan rättas till i efterhand, att bort- fallet oftast är ganska stort samt att de frågor som ställs behöver vara enkla (Teorell & Svensson 2007:91f). Det finns alltid en risk att två individer som upplever samma grad av missnöje eller nöje på attitydskalan svarar olika. Det kan handla om slumpmässiga uppfattningar av skillnader i frågeformuleringen eller hur skalans avstånd tolkas. Men så länge det här mätfelet uppstår på
11
liknande sätt hos alla svarspersoner kommer det inte leda till en systematisk förvrängning av resultatet (Teorell & Svensson 2007:56f).
Att året 2018 valts är helt enkelt eftersom det är den senaste tillgängliga data. Att utgå från så samtida information som möjligt är viktigt i detta sammanhang då studien rör den nu- varande politiska situationen i Sverige. Värderingar och beteenden förändras över tid och såle- des är det väsentligt att använda data som återfinns från 2018. Sammanfattningsvis är tillförlit- ligheten i det här datamaterialet hög eftersom frågeinstrumenten är utvecklade av forskare på SOM-institutet och det ställs krav på att frågorna måste hålla en hög vetenskaplig kvalitet (SOM, 2020). Nedan finns en tabell som visar data från SOM och resultatet från riksdagsvalet 2018. Som vi kan se är resultatet från SOM-undersökningen snarlikt det faktiska resultatet. Den största skillnaden ligger i Sverigedemokraterna som endast skiftar några procentenheter, vilket kan bero på flera olika anledningar. Det går helt enkelt att säga att resultatet från enkäten speglar väljarna väl.
Tabell 1. Data över partiröstningen i SOM-undersökningen 2018 och riksdagsvalet 2018 SOM-undersökningen Riksdagsvalet 2018
Parti Andel röster Andel röster
Socialdemokraterna 29,56 % 28,26 %
Moderaterna 19,83 % 19,84 %
Sverigedemokraterna 13,24 % 17,53 %
Centerpartiet 9,8 % 8,61 %
Vänsterpartiet 8,4 % 8,0 %
Kristdemokraterna 6,9 % 6,32 %
Liberalerna 6,6 % 5,49 %
Miljöpartiet 5,5 % 4,41 %
Källa: SOM, 2018 och Valmyndigheten, 2018.
12 3.2. Operationalisering
I följande passage presenteras de variabler som används för att operationalisera väljarattityder och därefter hur studien operationaliserar partiernas attityder. Esaiasson et al. beskriver operat- ionalisering som den process där en vald metod gör det genomförbart att översätta det teoretiska till något mät- eller kvantifierbart (Esaiasson et al. 2017:56). I den här studien görs detta genom att använda några utvalda enkätfrågor från SOM-undersökningen 2018. Viktigt att påpeka är att det finns fler värderingsaspekter som kunnat användas än de få som valts ut i operational- iseringarna. De frågor som valts ut är dock likt sådant som är förekommande i forskning på just det här området, och lyckas fånga in det som är relevant för att besvara min frågeställning.
3.2.1. Väljarnas attityder på GAL-TAN och vänster-högerskalan
Till att börja med beskrivs operationaliseringen av den variabel vars innehåll kommer vara in- tressant att jämföra mot de andra. I det här fallet handlar den variabeln om vilket svenskt parti man väljer att rösta på. Här förkortas variabeln till val av parti. För att få fram det data som behövs används fråga F.52 i enkätundersökningen som lyder: ”Röstade du i valet 2018 och i så fall på vilket parti?” De svarsalternativ som fanns att välja mellan var alla riksdagspartier in- klusive Feministiskt initiativ. Valmöjligheten att skriva annat parti fanns, samt om man röstade blankt eller inte röstade över huvud taget (där alternativet att inte vara röstberättigad fanns).
Frågan rörde riksdag, landsting/region och kommunvalet. Den här studien kommer endast att se på data från riksdagsvalet då respondenterna där har samma förutsättningar. Partipolitiken kan se olika ut från kommun till kommun eller mellan regioner. Variabeln kommer framöver att justeras, detta förklaras mer utförligt senare. Den stora fördelen med variabeln är det höga svarsantalet, det ligger på 8 737 personer.
De enkätfrågor som används för att operationalisera GAL-TAN som ska ställas mot val av parti, ingår uteslutande i GAL-TAN-dimensionen. De två utvalda enkätfrågorna innehåller ett flertal påståenden. Totalt sett är det fyra påståenden som valts ut. De olika påståendena rör en eller flera element som GAL-TAN-skalan består av. Respondenterna fick frågan ”Vilken är din åsikt om följande förslag?” där man får kryssa i en av fem rutor som sträcker sig från
”mycket bra förslag” till ”mycket dåligt förslag”. Problem som kan uppstå i en sådan typ av skala är att respondenterna kan ha olika uppfattning om vad de olika svaren faktiskt står för, men fem alternativ är i det här sammanhanget rimligt. Det första påståendet ”ta emot färre flyk- tingar i Sverige” träffar (N)ationalistisk på så sätt att det rör migration. ”Satsa på ett miljövänligt
13
samhälle” blir (G)rön, medan ”införa mycket hårdare fängelsestraff” fungerar på (A)uktoritär.
Slutligen stämmer påståendet ”begränsa rätten till fri abort” överens med (A)lternativ/(T)radit- ionalistisk och besvaras utifrån frågan ”Nedan finns ett antal förslag hämtade från den svenska samhällsdebatten. Vilken är din åsikt om vart och ett av dem?” Här finns samma svarsalternativ som i föregående fråga, men valet ”ingen uppfattning” som kodas som 6 är tillagt. Däremot är inte ”ingen uppfattning” ett alternativ som används i den här studien då endast 1-5 är av intresse.
Det finns alltså en bokstav som inte träffas i genomgången ovan. De som hävdar skalans giltighet säger ofta i dessa sammanhang att libertär är en motsättning till auktoritär, så med andra ord kan måttet på påståendet som beträffar bokstaven A i TAN (”införa mycket hårdare fängelsestraff”) säga något om L. De båda rör maktförhållandet mellan auktoriteter och indivi- den.
Till skillnad från mycket av tidigare forskning har inte de fyra påståendena tillsammans skapat ett åsiktsindex, detta är framför allt eftersom att ingen respondent har svarat på alla frå- gor, då frågorna fanns i olika delundersökningar. Det innebär att varje påstående kommer be- handlas separat istället för att kombineras. Dock kan det också vara till min fördel att använda en fråga i taget i stället för ett gemensamt index eftersom varje element för sig testas istället för att testas gemensamt. Däremot skulle ett flertal frågor för varje element ökat validiteten i min studie. Att ett förslag/fråga ska fylla hela betydelsen av ett element i GAL-TAN skulle kunna vara ett bekymmer. Att göra detta var inte möjligt på grund av att delundersökningarna hade olika slags frågor och därför olika respondenter. På grund av detta togs beslutet att använda en fråga för att fånga vardera av komponenterna i begreppet. De utvalda påståendena sammanfaller med tidigare forskning, vilket gör att validiteten delvis vägs upp. Sammanfattningsvis kan alltså de utvalda enkätfrågorna motiveras utifrån att vara de mest relevanta av de som fanns i under- sökningen, i relation till sakfrågorna som den kulturella dimensionen handlar om.
14 Tabell 2. Översikt av GAL-TAN-variablerna
Förslag Svarsalternativ Operationalisering
Ta emot färre flyktingar i Sverige
1 (mycket bra förslag) – 5 (mycket dåligt förslag)
GAL-TAN
Satsa på ett miljövänligt samhälle
1 (mycket bra förslag) – 5 (mycket dåligt förslag)
GAL-TAN
Införa mycket hårdare fängelsestraff
1 (mycket bra förslag) – 5 (mycket dåligt förslag)
GAL-TAN
Begränsa rätten till fri abort
1 (mycket bra förslag) – 5 (mycket dåligt förslag) + 6 (ingen uppfatt- ning)
GAL-TAN
Kommentar: GAL-TAN står för G=gröna åsikter (t.ex. miljöfrågor), A=alternativa åsikter (frågor om t.ex. jäm- ställdhet, abort och HBTQ), L=libertära åsikter (rör t.ex. att öka medborgarnas och frivilligorganisationernas roll).
T=traditionalistiska åsikter (stärka nationalstaten och rättsväsendet), A=auktoritära åsikter (positiv inställning till auktoriteter) och N=nationalistiska åsikter (frågor om bl.a. nationalism och integration).
I undersökningen vänds variabler rörande attityder för att få 1 = mycket dåligt förslag och 5 = mycket bra förslag.
När frågor som skulle operationaliseras till vänster-högerskalan valdes så togs beskrivningen om att skalan handlar om klasskiljelinjen hänsyn till. Även här har ett fåtal påståenden under samma frågeställning valts ut. Det första påståendet handlar kort och gott om respondenternas åsikt till att sänka skatterna. Den andra handlar om personers åsikt om att minska den offentliga sektorn. De båda rör följaktligen fördelningspolitiken i Sverige som enligt teorin överensstäm- mer med vänster-högerskalan. Även dessa två påståenden har svarsalternativ som sträcker sig från mycket bra förslag till mycket dåligt förslag på fem skalsteg. Framöver kommer kodningen av svarsalternativen se annorlunda ut på så sätt att de blir omvända, precis som i GAL-TAN- skalan.
15 Tabell 3. Översikt av vänster-höger-variablerna
Förslag Svarsalternativ Operationalisering
Sänka skatterna 1 (mycket bra förslag) – 5 (mycket dåligt förslag)
Konflikten vänster-höger
Minska den offentliga sektorn 1 (mycket bra förslag) – 5 (mycket dåligt förslag)
Konflikten vänster-höger
Kommentar: I undersökningen vänds variabler rörande attityder för att få 1 = mycket dåligt förslag och 5 = mycket bra förslag.
Respondenternas svar på frågorna sammanfattas i tabell 4. Det här är mått som är av vikt för att förstå det empiriska materialets innehåll. Antal rör hur många svarspersoner det finns för den specifika frågan. Standardavvikelsen står för det samma som den typiska avvikelsen från medelvärdet (Teorell & Svensson 2007:118). Dessutom är variablerna vad gäller positiv eller negativ inställning till ett förslag från och med nu är omvända. Det betyder att 1 = mycket dåligt förslag och 5 = mycket bra förslag. Det här är på grund av att resultaten ska bli mer begripliga.
Tabell 4. Deskriptiv statistik
Medelvärde (x̅) Standardavvikelse (s) Antal (n)
Införa mycket hårdare fängelsestraff
3,837 1,163 1 746
Ta emot färre flyktingar i Sverige
3,513 1,263 5 241
Satsa mer på ett miljövän- ligt samhälle
4,162 0,906 3 410
Begränsa rätten till fri ab- ort
1,511 1,02 1 789
Sänka skatterna 3,232 1,27 1 728
Minska den offentliga sektorn
2,764 1,205 1 664
16
Kommentar: Åsikt om förslagen löper mellan 1 (mycket dåligt förslag) och 5 (mycket bra förslag).
Det som huvudsakligen kan tolkas utifrån tabell 4 är att inom GAL-TAN-dimensionen verkar väljarna vara mest ense i attityden kring att satsa på ett miljövänligt samhälle. Detta eftersom standardavvikelsen här är lägst. Ett medelvärde runt 4 indikerar att man i genomsnitt tycker det är ett ganska bra förslag. Ser vi åt det andra hållet är det mest variation i attityd om att ta emot färre flyktingar. Därför uppstår ett medelvärde på cirka 3,5 – närmare skalans mitt. Det är inte särskilt häpnadsväckande att medelvärdet hamnar i mitten, men tillsammans med en så pass hög standardavvikelse blir fyndet intressant. Resultatet visar sig alltså ligga mellan varken bra eller dåligt förslag och ganska bra förslag. Här visar det tecken på att det finns en relativt stark åsiktskonflikt i Sverige. Resultatet tyder på att det finns extremvärden på vardera sida av atti- tydskalan där betydande delar av urvalet befinner sig. En tydlig klyfta går alltså att uppfatta.
Ser vi istället på den deskriptiva statistiken för vänster-högerskalan går det att uttolka en relativt stark konfliktnivå med hög standardavvikelse rörande attityd till att sänka skatterna. Det här är den variabel med den högsta standardavvikelsen som går att hitta i båda skalorna. Den deskrip- tiva statistiken för variablerna inom vänster-högerdimensionen ser rätt så snarlika ut. Samman- fattningsvis går att tyda en något mer positiv inställning till att sänka skatterna och en något mer negativ inställning till att minska den offentliga sektorn.
3.2.2. Partiernas attityder på GAL-TAN och vänster-högerskalan
Man har länge velat placera partier längs de båda skalorna. För att få ett mått och där av en partiplacering på det tvådimensionella schemat behövs även partiernas attityder operational- iseras. Studien använder sig av en redan vedertagen måttstock. Forskningsgruppen CHES, dvs.
samma grupp som först började studera GAL-TAN, har placerat de svenska partierna på det tvådimensionella schemat. Med andra ord, på både GAL-TAN och vänster-höger i ett gemen- samt schema. Arton forskare inom statsvetenskap fick med hjälp av valmanifest, partiprogram och den faktiskt förda politiken, placera ut partierna. Det genomsnittliga svaret från forskarna har kommit att bli det resultat som används. CHES utgick från en elvagradig skala som rör sig mellan 0-10 på både GAL-TAN och vänster-höger. På vänster-högerskalan innebär 0 längst till vänster och 10 längst till höger. 0 på GAL-TAN betyder längst till GAL och 10 är således detsamma som mest TAN-värderingar. Sveriges Radio har utifrån CHES-gruppens resultat tagit fram en illustration av den svenska partirymden på det tvådimensionella schemat (se figur 2).
Schemat gäller de åtta nuvarande riksdagspartierna (Sveriges Radio, 2018). Eftersom Femin- istiskt initiativ inte används av CHES kommer det inte heller vara ett av alternativen i den här
17
undersökningen. Jag väljer alltså att koda om variabeln val av parti till att endast få resultat som gäller de nu sittande riksdagspartierna. Variabeln kodas också om genom att lägga in de mot- svarande värden partierna har i GAL-TAN och vänster-högerskalan. Jag gör följaktligen en variabel för respondenternas partival längs GAL-TAN och en för partival längs vänster-höger.
Det här för att ha möjlighet att mäta sambandet till väljarnas attityder. Partiernas värden illu- streras i CHES-schemat och i tabell 5 nedan.
Figur 2. De svenska partiernas placering på GAL-TAN- och vänster-höger-skalan
Källa: CHESdata via Sveriges Radio 2018.
Utifrån illustrationen går det att tyda Sverigedemokraterna (8,94) som det parti med mest TAN- värderingar av alla medan Miljöpartiet (1,61) tillsammans med Vänsterpartiet (1,89) tätt efter är de partier som sägs ha mest av GAL-värderingarna. Samtidigt är Socialdemokraterna (4,41) och Moderaterna (5,89) de partier som befinner sig närmast skalans mitt, men på var sin sida av vänster-högerskalan i schemat. Det verkar sannolikt att som de två största partierna även där befinner sig i mitten. Längst till höger kan vi se Moderaterna (8,41) och vänstra sidans motsva- righet är Vänsterpartiet (1,24). Det som bland annat gör den här tvådimensionella illustrationen intressant ur ett partiperspektiv i svensk kontext är att Liberalerna och Centerpartiet i GAL-
18
TAN-skalan hamnar närmre partier som befinner sig på vänstersidan än de gamla alliansparti- erna. Det går även att se att det inte finns något parti som rör sig på TAN/vänster-området.
Vidare kan vi tyda något samband mellan vänster och GAL då alla ”vänsterpartier” befinner sig på GAL-området. Slutligen är det av intresse att se var Sverigedemokraterna placeras på vänster-högerskalan eftersom partiet själva har haft svårt att placera sig.
Tabell 5. Partiernas mått i GAL-TAN- och vänster-högerskalan
GAL-TAN Vänster-höger
Sverigedemokraterna 8,94 5,94
Kristdemokraterna 7,06 7,65
Moderaterna 5,89 8,41
Liberalerna 3,17 7,12
Centerpartiet 2,22 7,88
Miljöpartiet 1,61 3,65
Socialdemokraterna 4,41 3,47
Vänsterpartiet 1,89 1,24
Källa: CHESdata via Sveriges Radio 2018.
3.3. Metod
Med det underlag som framförts i teori- och materialavsnitten kommer studien testa att se om den klassiska vänster-högerskalan eller GAL-TAN är den skala som bäst hänger ihop med de svenska väljarnas partival. Måtten på de olika skalorna översätts, precis som förklarats ovan, från väljarnas svar på SOM-institutets enkätundersökning och CHES placering av partier. Den metod som kommer användas i den här undersökningen är att mäta och jämföra korrelationer bland annat med hjälp av histogram och Pearsons r. Detta för att ta reda på hur väl attityder längs GAL-TAN och vänster-högerskalan hänger ihop med variabeln val av parti på GAL-TAN- skalan och val av parti på vänster-högerskalan som handlar om partiets position på de olika skalorna. Steget därefter är en analys av konfidensintervall för att säkerställa en statistisk skill- nad mellan korrelationerna och skalorna.
19
4. Resultat och analys
Den teoretiska förväntan är att Sverige, som ett relativt postmaterialistiskt land, huvudsakligen bör ha en politik vars konflikter rör postmateriella frågor. Med det menas frågor som kan pla- ceras inom GAL-TAN snarare än inom vänster-högerskalan. Eftersom attityd och hur vi röstar väntas ha ett samband skulle det innebära att väljare röstar på partier efter vilken attityd de har i GAL-TAN-frågor. Det här skulle i sin tur betyda att det finns en starkare korrelation mellan personers inställning till de kulturella frågorna och det valda partiets placering på GAL-TAN än för vänster-högerdimensionen. Den deskriptiva statistiken som förklarats i metodavsnittet säger inte allt om variabler. Framöver kommer vi se en mer utförlig bild av GAL-TAN-åsik- terna i den svenska kontexten.
4.1. Förslagen på GAL-TAN-skalan
Följande avsnitt rör en mer detaljerad syn på svenskarnas inställning till de element som GAL- TAN består av. Det här görs för att illustrera läget inom GAL-TAN-skalan. För att se om teorin hänger ihop med empirin. Alltså, stämmer det att GAL eller TAN-partier har väljare med mot- svarande attityder? Endast två TAN-påståenden kommer lyftas. De påståenden som är viktigast att förstå mer nyanserat är just ”införa mycket hårdare fängelsestraff” och ”ta in färre flyktingar i Sverige”. Detta beror på att de båda attitydskalorna fick de högsta standardavvikelserna i det här sammanhanget (se tabell 4), vilket innebär att det finns en större spridning av attityder till förslagen. På så sätt kan det vara av vikt att se närmare på attitydens spridning enligt partiernas väljare. Det kommer hjälpa oss förstå hur partiernas väljare röstar i relation till partiernas pla- cering längs med skalan. Följande histogram illustrerar alltså de olika partiernas väljares attity- der i frågan rörande att införa hårdare fängelsestraff samt minska antalet flyktingar till Sverige.
Först ut är frågan om fängelsestraff.
20
Figur 3. Stöd för att införa hårdare fängelsestraff hos olika partiers väljare
Kommentar: GAL-TAN löper mellan 0 (GAL) och 10 (TAN). Partiets GAL-TAN-placering presenteras i paran- tes.
Åsikt om förslaget löper mellan 1 (mycket dåligt förslag) och 5 (mycket bra förslag) och illustreras i staplarna.
Figur 3 visar att partier som har ett GAL-TAN-värde över 5 har väljare som tycker det är ett övervägande bra förslag att införa mycket hårdare fängelsestraff. Det här kan vi se genom den knappt förekommande andel av Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraternas väljare som har en attityd till förslaget lägre än 4 (ganska bra förslag). Det här kan sägas stämma överens med teorin om att partier med höga GAL-TAN-värden är för ett samhälle med stärkt rättsväsende och nationalstat (traditionalistiska värderingar). Det stämmer också överens med teorin om att de partier som har låga GAL-TAN-värden (Miljöpartiet och Vänsterpartiet) är mer negativa till det här förslaget, med grund i att det är värden motsatta till varandra. Resultatet talar för att TAN-partiers väljare är för TAN-betonade förslag och därför verkar partiernas pla- cering på GAL-TAN-skalan stämma relativt väl med väljarnas attityder i frågan. De partier som har ett lägre värde på GAL-TAN-skalan ser dock inte ut att vara riktigt lika eniga. Från och med ett GAL-TAN-värde över 2/3 pekar resultatet på att det även där finns en övervägande positiv inställning till påståendet, men mer spridd än koncentrerad. Väljarna för partier som rör sig kring mitten verkar följaktligen vara något mer positiva till förslaget än vad den teoretiska förväntan sa.
21
Figur 4. Stöd för att ta in färre flyktingar i Sverige hos olika partiers väljare
Kommentar: GAL-TAN löper mellan 0 (GAL) och 10 (TAN). Partiets GAL-TAN-placering presenteras i paran- tes.
Åsikt om förslaget löper mellan 1 (mycket dåligt förslag) och 5 (mycket bra förslag).
Att tyda av resultatet i figur 4 talar det även i förslaget om att ta emot färre flyktingar i Sverige att det finns en mer positiv inställning ju mer TAN-betonad politiken är bland de partier som väljarna har röstat på. Det går att tolka en anmärkningsvärd ökning från Miljöpartiet (1,61), där det lägsta GAL-värdet finns, till det högsta värdet på TAN, Sverigedemokraterna (8,94). Röstar man på ett parti med höga GAL-TAN-värden är den teoretiska förväntan sådan att man bör vara starkt för förslaget, något som resultatet följer. Resultatet är dock inte spegelvänt på så vis att väljarna är lika negativa inom GAL-partierna som de är positiva inom TAN-partier. Här bör alltså väljare som röstar på partier med låga GAL-TAN-värden vara starkt emot förslaget på samma sätt som väljare som röstar på partier med höga värden bör vara starkt för förslaget.
Något som resultatet inte helt speglar. Ju lägre GAL-TAN-värde man har desto mer befinner sig attityderna på den negativa sidan, vilket i och för sig stämmer med teorin. Dock kan vi inte se en lika stark avspegling av partiernas placering i väljarnas attityder på GAL-sidan av skalan.
Det talar för att vara en mer jämn fördelning mellan alternativen på GAL-sidan av skalan, precis som i förra påståendet. Sammanfattningsvis tycks alltså illustrationerna av fördelningen stämma överens med teorin, framför allt när vi ser på partier med placering över 5 på GAL- TAN.
22 4.2. Väljarnas attityd och position hos valt parti
Illustrationerna för två av mina GAL-TAN-frågor visar att det finns en någorlunda överens- stämmelse mellan väljarnas attityder och partiernas placering. Det talar alltså för relativt höga korrelationer. Hur ser det ut för mina fyra andra frågor? Kan man säga att sambanden för GAL- TAN är starkare eller svagare än för vänster-högerskalan? Det här görs genom att mäta korre- lationer.
Korrelationsmått används för att förstå om väljarnas attityder längs GAL-TAN och vänster-högerskalan kan stämma överens med det parti personer i den svenska befolkningen väljer att rösta på och sympatisera med. Korrelation beskriver smått hur starkt sambandet mel- lan två variabler är, i det här fallet väljarnas attityd enligt de två olika dimensionerna och valt partis positionering på den specifika skalan. Vidare kommer resultatet från detta bland annat ge en uppskattning om vilken vikt de olika dimensionerna har i Sverige. Utifrån det kan det vara möjligt att se om något element i GAL-TAN har en större betydelse för väljarna i svensk kontext eller om frågor rörande vänster-högerskalan fortfarande har det starkaste fästet. I min studie kommer jag att granska just korrelationer (med hjälp av Pearsons r) istället för regression av anledningen att jag vill undersöka sambandet för varje påstående var för sig. Korrelationen sträcker sig mellan -1 och +1, där ju närmre noll siffran är desto svagare är den och vice versa.
Ett korrelationsmått på noll innebär att det saknas ett linjärt statistiskt samband mellan två va- riabler. Skillnaden mellan en positiv och negativ siffra är det samma som att korrelationen visar en positiv eller negativ attityd till frågorna. Alltså: en positiv korrelationskoefficient betyder att höga värden på ena variabeln förekommer tillsammans med höga värden på den andra varia- beln. Ett negativt mått innebär att höga värden på ena variabeln (attityd) förekommer med låga värden på den andra (GAL-TAN/vänster-höger placering) (Esaiasson et al. 2017:377f). För att visa korrelationen mellan två variabler används de två kommande tabellerna. Tabellerna är upp- byggda på så sätt att korrelationsmåttet (Pearsons r) för variabeln partiets GAL-TAN-placering och GAL-TAN-attityd visas i kolumn 2-4. Sambanden undersöktes och gav således följande tabell.
23
Tabell 6. Korrelation mellan attityd i GAL-TAN och GAL-TAN-position hos valt parti (Pear- sons r)
Attityd till att… Partiets GAL- TAN-place- ring
Nedre KI Övre KI Antal (n)
”Införa mycket hår- dare fängelsestraff”
0,432** 0,389 0,473 1 431
”Ta emot färre flyk- tingar i Sverige”
0,556** 0,535 0,576 4 348
”Satsa på ett miljövän- ligt samhälle”
-0,361** -0,39 -0,33 2 821
”Begränsa rätten till fri abort”
0,214** 0,164 0,263 1 444
Kommentar: Pearsons korrelationsmått (r) består av en siffra mellan -1 och +1 där 0 = ingen korrelation alls
och +1/-1 = starkaste möjliga korrelation.
Konfidensintervallen görs på en 95 % nivå (= 0,05), vilket betyder att vi kan vara 95 % säkra på att intervallet inkluderar estimatet.
Skalan för partiernas GAL-TAN-placering löper mellan 0 (GAL) och 10 (TAN).
Åsikt om förslaget löper mellan 1 (mycket dåligt förslag) och 5 (mycket bra förslag).
Tabell 6 visar att införa mycket hårdare fängelsestraff har en estimerad korrelation på 0,432 där det övre värdet är 0,473 och det lägre 0,389 i konfidensintervallet. Det är en signifikant korrelation då den här studien använder sig av konfidensintervall på 95 procents nivå. Att ta emot färre flyktingar i Sverige har en estimerad korrelation på 0,556 som även den är signifi- kant. Det övre värdet är 0,576 och det lägre ligger på 0,535. Satsa på ett miljövänligt samhälle har en signifikant estimerad korrelation på -0,361 med ett övre värde på -0,33 och ett lägre värde på -0,39. På CHES utformade GAL-TAN-schema innebär GAL ett lågt värde och TAN ett högre värde. Det här gör att det finns ett negativt samband till skillnad från de andra variab- lerna. Resultatet betyder att väljare är mer GAL än TAN när man har en positiv inställning till förslaget. Slutligen så har begränsa rätten till fri abort en estimerad korrelation på 0,214 med
24
ett övre värde på 0,263 och ett lägre värde på 0,164. Även här finns det ett signifikant samband till CHES placering av partiernas på GAL-TAN-skalan. Sammanfattningsvis går det att säga att det är signifikanta korrelationer i den förväntade riktningen på alla studerade attityder.
Den starkaste korrelationen (0,556) finns att påträffa mellan attityd till att ta emot färre flyktingar till Sverige och partiernas placering på GAL-TAN-skalan. Att det är starkt bör inne- bära att det parti du väljer att rösta på korrelerar med att du är positiv eller negativ till att ta emot färre flyktingar, alternativt att det parti du väljer att rösta på korrelerar med din åsikt i flyktingfrågan. Det svagaste sambandet rör vilken attityd man har till begränsa rätten till fri abort och partiernas placering på GAL-TAN-skalan. Att det är svagt bör i sin tur innebära att det parti du väljer att rösta på inte helt står i korrelation till om du är positiv eller negativ till förslaget om att begränsa rätten till fri abort, alternativt att vilket parti du väljer att rösta på inte korrelerar med ens åsikt om abort. Genom att tyda tabellen av deskriptiv statistik från tidigare (se tabell 4) ser vi att svenskarna (och då även partierna) förefaller vara ense om den negativa inställningen till att begränsa rätten till fri abort. Det här är antagligen något som påverkar den svaga korrelationen – partiernas och väljarnas gemensamma attityd till frågan. Att korrelationen är svagt positiv beror på att den lutar över till att vara mer åt TAN om man råkar vara något mer positivt inställd till frågan. Trots detta har vi skäl att tro att det finns något slags samband eftersom det faktiskt finns en signifikant korrelation mellan variablerna.
Hur ser det istället ut om vi ser på attityder längs vänster-högerskalan? GAL-TAN- skalan behöver ställas mot vänster-högerskalan då en jämförelse av korrelationer gör det lättare att förstå deras innebörd främst gällande styrka. Just vänster-högerskalan är av intresse eftersom den fortfarande sägs vara mest betydande för de svenska väljarna. De teoretiska förväntningarna säger att det inte är lika starka korrelationer som för GAL-TAN. Nedan kan tabellen som är konstruerad på samma sätt som tabellen gällande GAL-TAN, tydas.
25
Tabell 7. Attityd till vänster-höger-frågors korrelation till vänster-höger-position hos valt parti (Pearsons r)
Attityd till att… Partiets vänster- höger-placering
Nedre KI Övre KI Antal (n)
”Sänka skatterna” 0,46** 0,417 0,499 1 398
”Minska den offent- liga sektorn”
0,376** 0,329 0,42 1 365
Kommentar: Pearsons korrelationsmått (r) består av en siffra mellan -1 och +1 där 0 = ingen korrelation alls
och +/-1 = starkaste möjliga korrelation.
Konfidensintervallen görs på en 95 % nivå (= 0,05), vilket betyder att vi kan vara 95 % säkra på att intervallet inkluderar estimatet.
Vänster-högerskalan löper mellan 0 (klart till vänster) och 10 (klart till höger).
Tabell 7 visar att sänka skatterna har en estimerad korrelation på 0,46 där det nedre värdet är 0,417 och det övre 0,499 i konfidensintervallet. Korrelationen är signifikant på 95 procents säkerhetsnivå. Minska den offentliga sektorn har likaså den ett signifikant samband med parti- ernas vänster-höger-placering. Det övre värdet ligger på 0,42 och det nedre på 0,329. Inom vänster-högerskalan kan vi följaktligen säga att det finns relativt starka korrelationer, särskilt den gällande sänkt skatt. Det finns en korrelation mellan att ha höger-värderingar och tycka att förslagen är bra. Detta stämmer överens med teorin som säger att personer med högervärde- ringar gärna ser sänkta skatter och en minskad offentlig sektor. Att båda sambanden är signifi- kanta säger att det finns en någorlunda stark koppling mellan väljarnas åsikter i vänster-höger- attityder och partiernas placering på vänster-högerskalan.
Av anledningen att förstå korrelationernas betydelse är det nu av intresse att jämföra de två skalorna. Av de sex korrelationsmåtten är det påtagligt att en variabel sticker ut. Det är frågan som berör attityden till att minska antalet flyktingar. Det är den enda korrelation med ett värde över 0,5. Det innebär att det parti du röstar på har en signifikant stark koppling till vad du tycker om minskandet av antalet flyktingar, eller att din attityd till flyktingfrågan verkar stämma bra överens med partiets GAL-TAN-placering. Åtminstone kan korrelationen mellan variablerna säga att det finns ett samband mellan att rösta på ett TAN-parti och tycka förslaget
26
är något positivt, något histogrammet ovan illustrerar tydligare för oss. Samtidigt är korrelat- ionen gällande sänkt skatt näst intill lika stark. Korrelationen rör sig även den runt 0,5 vilket gör att differensen mellan de två korrelationerna blir intressant att undersöka. Intressant för att se om det finns en signifikant skillnad mellan dem. Vi kan även se att det finns ett flertal kor- relationer som rör sig nära varandra, vilket även det skulle kunna innebära svårigheter med att säkerställa signifikanta skillnader.
Härnäst i studien undersöks om det går att säkerställa en signifikant skillnad mellan korrelationerna inom skalorna. I den här uppsatsen görs detta genom att jämföra konfidensin- tervall. Inom varje konfidensintervall finns en samling av möjliga värden, och det är endast dessa värden som är intressanta. Detta beror på att de värden som inte finns med i intervallet är relativt osannolika. Om konfidensintervallen inte överlappar varandra tyder det på att det finns en statistiskt signifikant skillnad. Det vill säga, om den ena korrelationens lägsta värde i konfi- densintervallet är högre än det andra intervallets högsta värde innebär det att de inte överlappar och att det då finns en signifikant skillnad mellan korrelationerna. Enligt statistiker är konfi- densintervall ett mycket bra sätt att få information om precision (Cumming & Finch 2005:171f).
Jag inleder med att jämföra korrelationerna för de frågor som operationaliserats som element i GAL-TAN-skalan.Att majoriteten av de olika GAL-TAN-attitydernas konfidensin- tervall inte överlappar varandra (se tabell 6) innebär att det finns en statistisk skillnad på 95 procentsnivån för korrelationen mellan det valda partiets GAL-TAN-position och att införa mycket hårdare fängelsestraff, minska antalet flyktingar till Sverige och att begränsa rätten till fri abort. Likaså gäller korrelationen mellan det valda partiets GAL-TAN-position och att minska antalet flyktingar till Sverige, satsa på ett miljövänligt samhälle och att begränsa rätten till fri abort. Ingen av attitydskorrelationerna har ett högsta eller lägsta värde i sitt intervall som överlappar med någon annan korrelations intervall. Det enda vi kan se är en överlappning på 0,001 mellan att införa mycket hårdare fängelsestraff och att satsa på ett miljövänligt samhälle.
Det ter sig däremot annorlunda för partiernas position på vänster-högerskalan och korrelationen till vänster-höger-attityder. Minska den offentliga sektorn har ett värde på 0,42 som ett högsta värde i sitt konfidensintervall. Sänka skatterna har ett lägsta värde på 0,417. Det här innebär att de båda intervallen överlappar varandra. Det här indikerar på att det inte finns en signifikant skillnad.
Undersöker vi istället korrelationer över skalorna finns ett antal överlappande intervall.
Alla rör att införa mycket hårdare fängelsestraff. Attityden överlappar både med att sänka skat- ten och att minska den offentliga sektorn. Det här indikerar likaså att det inte finns en statistisk
27
skillnad mellan korrelationen attityd till att införa mycket hårdare fängelsestraff/valt partis pla- cering på GAL-TAN och de båda korrelationerna som mätte väljarnas attityd på vänster-hö- gerskalan/valt partis placering på vänster-högerskalan.
Nästa uträkning sker genom att se om överlappande intervall kan ha en signifikant skill- nad på grund av att de överlappar så lite. För att se om det mot förmodan finns en signifikant skillnad måste vi betrakta värdet på andelen av det som överlappar. Är andelen av överlapp- ningen lägre än 0,5 innebär det att överlappningen är så pass liten att det ändå finns en signifi- kant skillnad mellan korrelationerna (Cummings & Finch 2005:176) 1. Börjar vi med att se på de överlappande intervallen över skalorna så finner vi att andelen av överlappningen mellan införa mycket hårdare fängelsestraff och sänka skatten ligger på 1,349. Det här är ett resultat som visar ytterligare en gång att det inte finns en signifikant skillnad mellan korrelationerna.
Vidare jämförs införa mycket hårdare fängelsestraff och minska den offentliga sektorn och där uppstår ett resultat på 0,708 vilket även det talar för att det inte finns en statistiskt signifikant skillnad mellan korrelationerna. Den knappa överlappningen mellan införa mycket hårdare fängelsestraff och satsa på ett miljövänligt samhälle får ett värde på 0,0027, ett värde som visar att det i själva verket finns en signifikant skillnad. Avslutningsvis får korrelationerna inom vänster-högerskalan ett värde på 0,069. Det här låga värdet beror på att överlappningen endast ligger på 0,003 (minska den offentliga sektorns högsta värde, 0,42, - sänka skatternas lägsta värde, 0,417 = 0,003). Ett sådant lågt värde talar alltså för att det finns en signifikant skillnad mellan korrelationerna, trots att dem har överlappande konfidensintervall. Det beror alltså på att 0,069 är ett lägre värde än 0,5.
I och med att konfidensintervall från både GAL-TAN och vänster-högerskalan överlap- par med varandra uppstår ett viktigt resultat. Finns det intervall från var och en av skalorna som överlappar med varandra så handlar det inte bara om att dessa korrelationer inte har en signifi- kant skillnad. Den viktigaste tolkningen av det här resultatet blir att det inte går att säkerställa en signifikant skillnad mellan korrelationerna över vänster-högerskalan och GAL-TAN. Det existerar följaktligen inte en signifikant skillnad mellan GAL-TAN och vänster-högerskalan, utan skillnaden finns bara mellan korrelationerna inom skalorna. Det här betyder att varken GAL-TAN-skalan eller vänster-högerskalan visar sig vara mer eller mindre betydande än den andra.
1 Två konfidensintervall där det övre har sitt lägsta värde innanför hälften av det nedre intervallets övre felmar- ginal innebär att skillnadens p-värde<0,05. Se: Cummings & Finch, 2005.
