Förändringar i folkopinionen?
En kvalitativ studie om hur Socialdemokraterna och
Moderaterna representerar folkopinionen utifrån
vänster-högerskalan och GAL-TAN.
Författare: Josefin Berggren
Abstrakt
The purpose of this essay is to investigate to which extent two Swedish political parties, founded in the early 1900s, represents changes in public opinion. The question of issue to be answered is to which extent the Social Democrats and the Moderates represents their former voters´ opinions. The question of issue will be investigated throughout a comparison of party politics and public opinion in 2014 and 2018, the years Sweden had
parliamentary elections. The analysis was performed by applying the GAL-TAN and left-right division on these data. The results shows how there has been a change in politics between these years among both the parties and voters. The change in public opinion is reflected in party politics in areas such as immigration and law and order but there are parts of politics that is considered irrelevant for how the voters choose to vote. The Social
Democrats and Moderates are capable of representing changes in public opinion to some extent.
Nyckelord
GAL-TAN, vänster-höger, skiljelinje, representation, Socialdemokraterna, Moderaterna
Tack
Tack till min handledare Emil Uddhammar för ditt stöd och tro på min förmåga. Jag vill även tacka mina vänner för alla fina pluggstunder vi haft denna höst.
Innehållsförteckning
1 Inledning 3
1.1 Problemdiskussion 3
1.2 Syfte och frågeställning 4
2 Teori / Tidigare forskning 5
2.1 Ett fruset partisystem 5
2.2 Vänster - höger 5 2.3 GAL-TAN 6 2.4 Orsakstratten 7 2.5 Analysmodell 8 3 Metod 9 3.1 Jämförande fallstudie 9 3.1.1 Dimensionsanalys 9 3.1.2 Metoddiskussion 10 3.2 Material 11 4 Analys 12 4.1 2013 12
4.1.1 Moderaterna 2013 & GAL-TAN 12
4.1.2 Moderaterna 2013 & vänster-höger 15 4.1.3 Socialdemokraterna 2013 & GAL-TAN 16 4.1.4 Socialdemokraterna 2013 & vänster-höger 18
4.1.5 Sammanfattning 2013 19
4.2 2018 20
4.2.1 Moderaterna 2018 & GAL-TAN 20
4.2.2 Moderaterna 2018 & vänster-höger 23 4.2.3 Socialdemokraterna 2018 & GAL-TAN 24 4.2.4 Socialdemokraterna 2018 & vänster-höger 26
4.2.5 Sammanfattning 2018 27
4.3 Folkopinionen 29
4.3.1 Folkopinionen 2014 29
4.3.2 Folkopinionen 2018 30
5 Jämförande diskussion 32
5.1 Moderaterna och väljarna 32
5.2 Socialdemokraterna och väljarna 33
6 Slutsatser 36
1 Inledning
Ämnesområdet denna uppsats kommer behandla är den skiftande betydelsen av de två skiljelinjerna GAL-TAN och vänster-höger inom svensk politik. Det är ett ämne som successivt vuxit fram med att värderingar blivit en del av politiken för att belysas ytterligare vid regeringsbildningen 2018. Regeringsbildningen var komplicerad och krävde att partierna prioriterade sin politik (Riksdagen.2019), vilket resulterade i att Centerpartiet och Liberalerna valde Socialdemokraterna över Alliansen för att undvika ett eventuellt samarbete med
Sverigedemokraterna. GAL-TAN-skalan konkurrerar med vänster-högerskalans ekonomiska politik men det råder en ovisshet angående i vilken utsträckning.
1.1 Problemdiskussion
Sveriges väljare har idag två olika skiljelinjer att ta hänsyn till vid röstning. Invandring, lag och ordning, miljö och feminism är aktuella områden som är typiskt centrala inom värderingspolitik. När politiska partier har fler sakområden att ta ställning till och politiken breddas försvåras partiernas möjlighet att vara representativa gentemot befolkningen (Hagevi.2019:21). Moderaternas stöd vid riksdagsval har minskat markant mellan åren 2010–2018 med över tio
procentenheter (Valmyndigheten.2019, 2020). Socialdemokraternas minskade stöd vid val går se över en längre period men inte över det senaste decenniet. Moderaterna och Socialdemokraterna är båda gamla partier med ideologisk bakgrund och deras politik har präglats av ekonomiska frågor där de haft varsin väljargrupp utifrån den klassröstning vi länge haft i Sverige. De senaste åren har det visat sig att ekonomiska frågor har minskat i betydelse (Blombäck, Demker, Hagevi, Hinnfors & Loxbo.2018:2ff) och där finns det utomvetenskapliga intresset för studien.
Mair påstår att partiers förmåga att representera medborgarna har minskat. För att politiken ska vara representativ krävs en kongruens mellan väljarnas och partiets åsikter. Mair argumenterar för att nuvarande partier prioriterar att få regera på bekostnad av representativitet. Ekonomiska frågor har minskat i betydelse samtidigt som frågor inom GAL-TAN ökar i betydelse. Detta har
kongruens mellan partierna och väljarna, detta genom att använda vänster-höger och GAL-TAN-skalan (Blombäck, Demker, Hagevi, Hinnfors &
Loxbo.2018:2ff). För att separera en demokrati från en auktoritär stat är ett tillvägagångssätt att analysera hur väl partier uppfyller centrala funktioner (Hagevi.2019:18). Ett av politiska partiers syften i en representativ demokrati är att kanalisera folkviljan till politiska beslut. Med detta menas att folkopinionen utan större korrigering ska gå via politiska partier och tillbaka in i samhället för att bibehålla och säkerhetsställa en representativ demokrati. Partiernas
utveckling utefter den nya värderingspolitiken menar flera forskare bidragit till att partier inte längre fungerar som kanaler (Ibid.2019:20f). . Denna
undersökning kommer analysera hur Socialdemokraterna och Moderaterna under de senaste åren valt att styra sin politik samt om detta går parallellt med deras väljares åsikter.
1.2 Syfte och frågeställning
De valda partierna Socialdemokraterna och Moderaternas partipolitik i form av handlingsprogram, partiprogram och valmanifest samt folkopinionen kommer bistå grunden i undersökningen. I första delen av undersökningen är
partipolitiken i fokus och andra delen består av folkopinionen. Tidsaspekten förhåller sig mellan riksdagsvalen 2014 och 2018. Teorierna GAL-TAN och ekonomisk vänster-höger kommer operationaliseras och användas för analys av partipolitik och folkopinion. Samma utvalda sakområden utifrån GAL-TAN-skalan och vänster-högerGAL-TAN-skalan kommer eftersökas hos bägge partier.
Syftet med denna undersökning är att undersöka om partier med bakgrund i det tidiga 1900-talets partibildningar och ideologi har kapacitet att representera eventuella förändringar i folkopinionen utifrån vänster-höger samt GAL-TAN-skalan. Frågeställningen lyder;
I vilken utsträckning representerar Socialdemokraterna och Moderaternas politik sina tidigare väljares åsikter?
2 Teori / Tidigare forskning
I följande avsnitt kommer teorier och tidigare forskning presenteras för att bidra till en överblick av aktuella faktorer för den analys som genomförs.
2.1 Ett fruset partisystem
1967 publicerade Lipset och Rokkan en studie om hur sociala konflikter är underliggande faktorer för hur partisystem formas, cleavage theory. De sociala skiljelinjerna har framkommit till följd av historiska händelser. Ur den nationella revolutionen växte två skiljelinjer fram. En mellan stat och periferi, angående centralisering och decentralisering, samt mellan stat och kyrka. Ur den
industriella revolutionen framkom skiljelinjer mellan stad och landsbygd samt arbete kontra kapital. Detta, menade Lipset och Rokkan, delade in befolkningen i olika sociala grupper som sedan representerades av olika politiska partier. Det bildades starka kollektiva identiteter med in- och utgrupper vilket resulterade i ett fruset partisystem (Hooghe & Marks.2017:111).
Den sociala skiljelinje som har haft störst inverkan på Sveriges partisystem är arbete kontra kapital. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet ställdes mot Moderaterna och den ekonomiska politiken har länge varit dominerande på den svenska partiarenan (Hagevi.2020:25). Idag har den politiska betydelsen av klass, religion och urbaniseringsgrad minskat samtidigt som medborgares koppling till en enda samhällsgrupp försvagats (Ibid.2020:26f).
2.2 Vänster - höger
Vänster-högerskalan har sin grund i franska revolutionen. En omröstning
angående ett kungligt veto utspelade sig i att de som var för satt till höger i salen och de som var emot satt till vänster. Högern blev en symbol för främjandet av adelsprivilegier medan vänster förespråkade politisk jämlikhet och folkstyre. Senare vid det industriella genombrottet framkom en splittring av högerskalan. Den tidigare versionen kom till att kallas för den politiska vänster-högern och fram växte den ekonomiska vänster-högerskalan. Högern följde kapitalisternas intressen som förespråkade privatägande, däribland privat egendom och privat företagsamhet, marknadsekonomi samt en begränsad
förespråkade en omfördelning i välfärden till förmån för arbetarklassen
(Østerud.2002:213). Det är den ekonomiska vänster-högerskalan som används i analysen med hänvisning till att det är den skala som dominerat svensk politik sedan 1930-talet.
Väljares positionering på vänster-högerskalan har haft sin grund i ekonomiska frågor angående skatter, bidrag, den offentliga sektorns storlek samt statens roll i ekonomin. Inglehart och Flanagan beskriver denna typ av politik som gammal (Hagevi.2020:45,47). Ekonomisk utvecklig visar på att stöd för vänsterpolitik minskar där Danmark framställs som ett exempel. En stat som utvecklat ett avancerat välfärdssystem och har höga skatter minskar befolkningens behov av ytterligare statligt inflytande (Inglehart & Flanagan.1987:1294). Skandinaviska stater är kända för att genom tiderna haft hög nivå av klassröstning men detta samband minskade succesivt redan på 60 och 70-talet (Ibid.1987:1298). Istället växte en ny vänster och ny höger med nya politikområden fram. Den nya vänstern betonade libertära områden, däribland kvinnors och homosexuellas rättigheter och miljöpolitik. Den nya högern var motpolen där stöd för traditionella normer, lag och ordning, nationalism och respekt för auktoritet betonades (Ibid.1987:1306). Detta går betrakta som grunden för det som idag benämns GAL-TAN.
2.3 GAL-TAN
GAL-TAN är förkortningen av grön, alternativ och libertär samt traditionell,
auktoritär och nationell men definieras ibland endast libertär-auktoritär. Skalan
mäter ideologiska värderingar där den libertära sidan av skalan förespråkar en individualism där gränsöverskridande inom normkritik, globalisering och livsstil är typiska värderingar. Den auktoritära motsatssidan av skalan står för en
kollektivism där traditionella normer, hårda straff och minskad invandring är typiska värderingar (Hagevi.2020:44f).
Några områden som särskilt berör grön, alternativ och libertär är ekologism, feminism och multikulturalism. Ekologism grundar sig i tron att naturen är en sammankopplad helhet där naturen och inte människorna centrum vilket kallas ekocentrism (Heywood.2017:247). Feminism är en ideologi som går in under ordet alternativ i GAL-TAN-skalan. Det finns flera olika typer av feminism men
Multikulturalism ser positivt på mångfald inom en enhet. Det är när fler kulturella eller etniska grupper bildar någon form av kollektivism i ett samhälle
(Ibid.2017:274ff). Nationalism är en ideologi som symboliserar TANs nationell. Nationalism grundar sig i att människor naturligt är uppdelade i olika stater och staten är det mest lämpade och legitima alternativet för politiskt styre. Det finns många versioner av nationalism, däribland kulturell och etnisk (Ibid.2017:163). År 1999 utfördes ”the Chapel Hill Expert Survey” (CHES) där politiska partier applicerades på GAL-TAN-skalan vilket visade sig ha starkt samband inom Europa (Hooghe & Marks.2017:114). Migrationskrisen i Europa skapade en ny splittring som kan mätas med flera olika skiljelinjer, däribland GAL-TAN. Invandring är ett centralt ämne hos GAL och TAN-partier där ämnet ges en uppmärksammad och etablerad plats i partiprogrammen. Partier med stark ideologisk bakgrund som socialdemokratiska, kristdemokratiska, konservativa och liberala partier har nära ståndpunkter på GAL-TAN-skalan medan det syns en polarisering mellan andra partier. (Ibid.2017:123). Liknande konstaterande har visats i den svenska partiarenan. Socialdemokraterna och Moderaterna benämns som materialistiska partier där polariseringen emellan dem minskat till följd av värderingspolitiken. Inglehart menar att värderingspolitiken har uppstått i korrelation med postmaterialisters libertära värderingsförändring där en ny vänster vuxit fram. Härefter har det bildats en realignment i svensk politik där väljare med nya värderingar representeras av nya partier (Hagevi.2020:47f).
2.4 Orsakstratten
Orsakstratten, på engelska funnel of causality, är en analysmodell konstruerad av forskare från universitetet i Michigan. Modellen har till syfte att analysera vad som formar röstningsbeteende över tid. De mäter faktorer som på lång, medellång och kort sikt påverkar människors röst vid val. Långsiktiga faktorer uppkommer tidigt i individens liv och är mer svårföränderliga medan de kortsiktiga
uppkommer i anslutning till valet och är mer lättföränderliga (Hagevi.2020:6f). De långsiktiga förklaringsfaktorerna är stabila socioekonomiska faktorer och
psykologiska predispositioner som ideologiska värderingar och parti- och
och taktikröstning (Ibid.2020:9). Orsakstratten inkluderas i studien eftersom den har möjlighet att förklara varför förändringar i folkopinionen sker. Den bidrar till ett perspektiv i studien där eventuella förändringar kan förklarar utifrån
utomstående faktorer.
2.5 Analysmodell
Data har samlats in enligt följande. Skiljelinjerna GAL-TAN och den ekonomiska vänster-höger har delats upp i fyra olika operationaliseringar. De olika
dimensionerna appliceras sedan på matchande sakområden i partipolitiken. Nedan anges de drag som kategoriserar de olika motpolerna av skalorna som
dimensioner. Inom respektive skiljelinje ställs dimensionerna gentemot varandra. I tabellerna finns dessa strukturerade i den ordningen, exempelvis värna om
miljön kontra ekonomisk tillväxt. Tabell 1: Dimensioner - GAL & TAN
GAL TAN
1. Värna om miljön Ekonomisk tillväxt
2. Civila rätt och friheter Lag & ordning
3. Individualism & självförverkligande
Traditionella normer & kollektivism
4. Multikulturellt samhälle Nationell gemenskap
5. Internationellt samarbete Suveräna stater
Kommentar: Nämnda dimensioner har applicerats på följande sakområden. 1; miljö, el, klimat,
ekonomisk tillväxt. 2; frihet, lag, straff, brott. 3; HBTQ, individ, kollektiv, tradition. 4; multi/mångkultur, invandring, asyl. 5; internationell, global, suverän.
(Blombäck, Demker, Hagevi, Hinnfors & Loxbo.2018:7).
Tabell 2: Dimensioner - vänster & höger
Vänster Höger
1. Hög skatt Låg skatt
2. Högre bidrag Lägre bidrag
3. Stor offentlig sektor Minska offentlig sektor
4. Statligt ägande Privatägande
Kommentar; Nämnda dimensioner har applicerats på följande sakområden. 1; skatt. 2; bidrag. 3;
3 Metod
I detta avsnitt redovisas tillvägagångsättet för studien. Val av metod och material kommer behandlas och motiveras. Studien är en jämförande fallstudie över tid.
3.1 Jämförande fallstudie
Denna uppsats är en kvalitativ studie som analyserar utvecklingen av två riksdagspartiers politik mellan två riksdagsval. Den metod som lämpar sig för denna typ av analys är en jämförande fallstudie. En jämförande analys använder sig av minst två analysenheter och med fallstudie menas att förklara orsaken till verkan inom kontext. En jämförande fallstudie mäter analysenheter i två olika kontexter (Esaiasson m.fl.2017:109).
Socialdemokraterna och Moderaternas politik analyseras vid riksdagsvalen 2014 och 2018, därefter jämförs politiken med respektive partis väljares åsikter dessa år. De två skilda fallen är Socialdemokraterna och Moderaterna och jämförelsen sker utefter hur respektive partis politik utvecklats i
jämförelse med väljarnas åsikter mellan dessa år. Analysen sker utifrån dimensioner av vänster-högerskalan och GAL-TAN-skalan.
Operationaliseringen av teorierna har använts som analysmodell för arbetet och redovisas i avsnitt 2.5.
3.1.1 Dimensionsanalys
Tillvägagångssättet för att använda dimensioner som analysverktyg är att karaktärisera de viktigaste områdena inom det som eftersöks för att sedan se var materialet positionerar sig mellan två ytterpositioner (Bergström & Svärd.2018:153), i studiens fall var partierna positioneras utifrån GAL-TAN-skalans och vänster-högerGAL-TAN-skalans dimensioner. Mitt tillvägagångssätt är att relatera de teoretiska dimensionerna till politiska sakområden enligt
kommentarerna till tabell 1 och 2 i avsnitt 2.5. Det är endast de sakområden som eftersökts i Socialdemokraternas och Moderaternas politik år 2013
respektive 2018. Motiveringen av valda sakområden baserar sig i vad dimensionerna karaktäriserar. Anledningen till att dimensionerna är avgränsade till ett urval av sakområden är för att tydliggöra hur
dimensionerna tolkats i denna uppsats och precisera vad som eftersökts i partipolitiken. Detta minskar subjektivt inflytande vid analys av
partipolitiken. Vid analys av folkopinion har sakområden valts ut i enlighet med analysmodellens sakområden men anpassats utifrån materialets
benämningar.
3.1.2 Metoddiskussion
Studien genomförs huvudsakligen kvalitativt men använder sig delvis av kvantitativa data. En kvantitativ metod använder sig av analysenheter som kan uttryckas i numeriska värden (Esaiasson m.fl.2017:198). Åsiktskretsarna i folkopinionen omvandlas från procent till text. För att öka studiens validitet har operationaliseringar använts. GAL-TAN-skalans operationalisering är direkt tagen från en annan källa där dimensionerna benämns som GAL-TAN-skalans sub-dimensioner. Vänster-högerGAL-TAN-skalans operationaliseringar har stöd
i teoriavsnittet 2.2där den ekonomiska politikens områden nämns.
För en god begreppsvaliditet krävs överrensstämmelse mellan teoretisk definition och operationell indikator samt frånvaro av systematiska fel. En hög reliabilitet innebär att vi mäter det vi påstår att vi mäter (Esaiasson m.fl.2017:58). De utvalda sakområdena är nämnda och det blir tydligt för läsaren att avgöra nivån av begreppsvaliditeten. Frånvaro av systematiska fel har möjliggjorts genom att endast använda utvalda sakområden i analysen. Om ett sakområde saknas i utvalt material har det uteslutits ur analysen. Det framgår tydligt hur studien har mätt det som är avsikten att mäta och har relativt hög reliabilitet.
3.2 Material
Valet av partier gjordes utifrån det utomvetenskapliga intresset för studien. Det material som bistår huvuddelen i uppsatsen är partipolitik. Detta material är taget från respektive partis hemsidor i nära tidsmässig anslutning till riksdagsvalen 2014 och 2018. Motiveringen till detta är att denna politik är en del av valkampanjen och består av vad partierna anser är viktigast. De dimensioner vars sakområden som inte funnits med i texterna har uteslutits. Folkopinionen har studerats utifrån Surveyinstitutets material som består av frågeundersökningar dessa år. Utvalda data består av sakområden relaterade till GAL-TAN och vänster-högerskalan. Representativ är en del av
frågeställningen och en förklaring av begreppet minskar risken för
misstolkning av studiens syfte. Orsakstratten inkluderades som ytterligare stöd för hur ett tinat partisystem ter sig hos väljarna. Den används inte i analysen utan används som ett kontrollerande perspektiv. Om det visar sig att en drastisk förändring inträffat finns den möjlighet att förklara den utifrån orsakstratten.
4 Analys
Detta kapitel bistår huvuddelen för denna studie. Dimensionerna av GAL-TAN och vänster-höger har applicerats på respektive partis politik och väljare år 2014 och 2018.
4.1 2013
I detta avsnitt kommer Moderaterna och Socialdemokraternas politik från 2013 ställas mot skiljelinjerna GAL-TAN och vänster-höger
4.1.1 Moderaterna 2013 & GAL-TAN
Moderaterna ser Sverige som ett föregångsland angående bekämpandet av klimatförändringar. De anser att de som förorenar ska betala för sig och att det ska vara enkelt att ta miljövänliga beslut. Moderaterna förespråkar ett internationellt samarbete och ser EU som det rätta tillvägagångssättet för att skapa en global överenskommelse. Målet med elproduktionen är att göra den helt klimatneutral samtidigt som den ska vara billig. Moderaterna betonar att konkurrens på elmarknaden är viktig (Moderaterna.2013:31f). I anknytning till GAL-TAN tolkas Moderaternas miljökapitel som GAL med hänvisning till hur de värderar internationellt samarbete. Miljövänliga bränslen
förespråkas i handlingsprogrammet men med stark betoning på den
ekonomiska tillväxtens betydelse. Det går avläsa drag från GAL och TAN i miljöpolitiken. Målen de nämner är långsiktiga med hänvisning till att den ekonomiska tillväxten ska garanteras vilket är mer av ett TAN-drag vilket resulterar i att Moderaterna hamnar på TAN-sidan av dimensionen värna om
miljön kontra ekonomisk tillväxt (Blombäck m.fl.2018:7).
Lag och ordning är någonting partiet ser allvarligt på. De vill se straffskärpningar vid återfallskriminalitet och att rättsväsendet reagerar snabbt och kraftfullt. Våld och sexualbrott ska inte accepteras och straffet ska motsvara brottets allvar. Moderaterna betonar hur poliser, skolor och
civilsamhälle måste anstränga sig för att motverka brott på lokal nivå och uppmärksamma ungdomsbrottslighet tidigt (Moderaterna.2013:27ff). Frihet och självförverkligande ska gälla alla individer oavsett kön, ålder, bakgrund, religion, etnicitet och sexuell läggning (Ibid.2013:3). Valfrihet är ett ord som genomsyrar hela handlingsprogrammet där syftet är att individen själv ska få välja. Ökad jämställdhet omtalas i den utformning att kvinnor ska ha frihet från olika förtryck som tvångsäktenskap, könsstympning och trafficking. Kvinnor ska i samma utsträckning som män ha tillgång till utbildning, sjukvård och äganderätt men det framkommer ingen positiv frihet där kvinnor har rätt att kontrollera och främja sitt förverkligande (Ibid.2013:43). Moderaterna vill se skärpta straff och tycker lag och ordning är av yttersta vikt vilket är ett TAN-drag. De civila rätt och friheterna lyfts fram på många ställen i handlingsprogrammet med inslag av individualism som är centralt i GAL. På dimensionen lag och ordning kontra civila rätt och friheter har Moderaterna inslag av bägge delar vilket resulterar i att de hamnar i mitten (Blombäck m.fl.2018:7).
Individualism är en del av Moderaternas grundtänkande och visas tydligt med rubriken ”den enskildes skydd”. De talar om hur den enskilde individen måste garanteras oberoende gentemot staten. Individens integritet ska vara grundläggande i en demokrati och vid brott måste staten visa stor hänsyn vid insamling av information (Moderaterna.2013:39). De betonar betydelsen av individuella löner hos lärare för att göra yrket mer attraktivt (Ibid.2013:17). Sedan är individualism ett genomgående koncept där varje individ ska synas i exempelvis skolan eller inom äldreomsorgen. Detta visar på starka GAL-drag utifrån individualism och självförverkligande samtidigt som tradition står som motpol. Moderaterna anser att monarkin är en viktig nationell symbol för Sverige samt gynnar befolkningen och därför bör värnas om (Ibid.2013:36). Utöver detta läggs ingen större vikt vid traditionella normer och kollektivism vilket innebär att Moderaterna politik är mer GAL än TAN
utifrån dimensionen individualism och självförverkligande kontra
traditionella normer och kollektivism (Blombäck m.fl.2018:7).
Moderaterna vill se en human och generös asylpolitik både av moraliska och funktionella skäl. Sverige växer som land när den bästa kompetensen nyttjas och arbetsinvandring blir därför avgörande. Gällande asyl och mottagande vill de se en förbättring av rättssäkerhet och reglering. De uppger fyra viktiga verktyg för att stärka integrationen; satsa på skolor i utsatta områden,
förstärka drivkraften att arbeta, förbättrande villkor för företagande och aktivt arbete mot diskriminering. Människor i utsatta områden får inte bli
segregerade (Moderaterna.2013:11). I integrationsavsnittet finns det
ingenting som antyder på att nationell gemenskap ska betyda etnisk nationell. Moderaterna ser ljust på invandring även om de kommer med vissa krav. De skriver om hur Sverige ska utvecklas och växa som land med en stark
samhällsgemenskap, där uppfattas alla människor vara inkluderade. De vil se en fungerande mångfald där rasism, sexism och homofobi motverkas
(Ibid.2013:22). Invandringspolitiken blir därmed GAL eftersom det inte framgår exkluderande av människor med utländsk bakgrund.
Multikulturalismen förstärks däremot inte mycket utöver att mångfald är givande för att Sverige ska växa men det enda TAN-drag som förekommer är att mottagandet av flyktingar ska vara reglerat. Totalt hamnar Moderaterna på GAL-sidan av dimensionen multikulturellt samhälle kontra nationell
gemenskap (Blombäck m.fl.2018:7).
Internationella relationer och globalisering är någonting Moderaterna ser som en givande utveckling. De vill se ett internationellt samarbete för en offensiv miljö och klimatpolitik där EU beskrivs som den viktigaste
miljöorganisationen. De betonar även betydelsen av att föra internationellt samarbete utanför EU (Moderaterna.2013:30f). EU stärker Sveriges möjligheter att influera internationell politik och det nordiskt-baltiska samarbetet är av yttersta betydelse. Moderaterna vill även se ett starkare FN
med hög global legitimitet vilket visar på att Moderaterna har en positiv inställning till internationella relationer (Ibid.2013:40f). På dimensionen
internationellt samarbete kontra suveräna stater är Moderaternas politik
starkt GAL (Blombäck m.fl.2018:7). Ingenting visar på att deras syn på individualism och självbestämmande sträcker sig till utrikespolitiken utan där är betydelsen av samarbete starkt betonat.
4.1.2 Moderaterna 2013 & vänster-höger
Moderaterna skriver hur deras främsta mål är att föra Sverige till full sysselsättning. Därav blir jobbskatteavdrag en gynnsam mekanism då Moderaterna anser det som en morot till att söka jobb. De vill även se en skattesänkning på pensionen (Moderaterna.2013:5). En sänkning av
inkomstskatt för de med låg eller medelstor inkomst ökar arbetskraftsutbudet som på längre sikt ger möjligheter till konkurrens. De vill höja gränsen för den statliga skatten med hänvisning till att den gör utbildning mindre lönsamt (Ibid.2013:8f). Sänkta skatter är en del av högerpolitiken och därför blir Moderaterna höger angående skatter.
Moderaterna anser att arbetslöshetsförsäkringen ska ge en ekonomisk trygghet samtidigt som den inte får omvandlas till en medborgarlön. A-kassa måste ställa krav på att personen aktivt söker jobb. Moderaterna hade velat se en obligatorisk, låg och enhetlig a-kassa om arbetsmarknaden tillåtit
(Ibid.2013:7). Nivån på bidragen är inte det viktiga utan det som bör prioriteras är att bidragen på bästa sätt hjälper människor tillbaka till egen försörjning (Ibid.2013:22). Var Moderaterna står i bidragsfrågan är
någorlunda diffust utifrån handlingsprogrammet och därför hamnar partiet i mitten av skalan på denna punkt. Äganderätt ser Moderaterna som en avgörande grundsten för en demokrati. Privatägande bidrar till ekonomisk tillväxt samtidigt som finns immateriell betydelse. Moderaterna betonar värdet av ägare och ägande och anser att starka ägare ger långsiktighet. Offentligt ägande bör skalas ned men Moderaterna anser inte att alla statliga
bolag ska privatiseras (Ibid.2013:38). Moderaterna står till höger i frågan om statligt ägande kontra privat.
4.1.3 Socialdemokraterna 2013 & GAL-TAN
Socialdemokraterna vill att all form av produktion ska ha miljötänkande i beaktning. De beskriver den globala uppvärmningen som kanske
mänsklighetens största utmaning och det är marknadens oförmåga att tillvarata på resurser som bidragit till detta (Socialdemokraterna.2013:11, 14). Ekonomiska och sociala strukturer fördröjer den miljövänliga teknikens utveckling till ett ekologiskt hållbart samhälle. De rikare länderna som står för den största andelen utsläpp ska stå för det största ansvaret att minska utsläppen (Ibid.2013:21). FN ska vara den ledande aktören vid
bekämpningen av klimatförstöringen. Socialdemokraterna vill se en global överenskommelse med långsiktiga mål för miljön. Den ekonomiska
utvecklingen måste gå parallellt med vad som är ekologiskt hållbart. Sverige ska vara drivande i EU:s miljöpolitik (Ibid.2013:24ff). På dimensionen värna
om miljön kontra ekonomiskt tillväxt är Socialdemokraternas politik mer
GAL än TAN (Blombäck m.fl.2018:7).
En demokrati enligt Socialdemokraterna ska innefatta friheten att kritisera, upplysa och uttrycka sina åsikter. Frihet är endast möjligt genom jämlikhet. Faktorer som klass, kön och etnicitet avgör individers frihet och dessa skillnader ska utjämnas. Frihet ska inte endast innebära frånvaro av förtryck utan även vara friheten till utveckling (Ibid.2013:6f). Socialdemokraternas partiprogram vidrör inte lag och ordning mer utöver att minskande
klassklyftor bidrar till brottsbekämpning (Ibid.2013:37). Samhället måste reagera tydligt mot brott samtidigt som orsaken till brottsligheten ska bekämpas. Utifrån dimensionen civila rätt och friheter kontra lag och
ordning består Socialdemokraterna partiprogram mer av GAL än TAN-drag.
brottslingar är lika viktigt som straff vilket betyder att tillvägagångssättet varken är GAL eller TAN (Blombäck m.fl.2018:7).
Maktstrukturer som begränsar individens frihet att forma sitt liv ska upplösas, här hänvisar Socialdemokraterna till socioekonomiska faktorer (Socialdemokraterna.2013:11). De anser att en politik som ser individer som nyttomaximerande främjar ett sådant beteende. Den ökande individualismen har bidragit till en minskad tillit för demokratins förändringskraft och
kollektivism. Socialdemokraterna ser individens frihet som betydelsefull men individualism som ett hinder (Ibid.2013:19). Utöver individens rätt till frihet benämns ordet gemensam i flera sammanhäng med syfte att belysa
kollektivets betydelse. Socialdemokraterna anser att alla har ett gemensamt intresse av att utveckla Sverige där de benämner att de vill ha en jämn utveckling för en gemensam välfärd (Ibid.2013:32). På dimensionen
individualism och självförverkligande kontra traditionella normer och kollektivism är politiken GAL i den grad att individen inte prioriteras över
den socialdemokratiska grundtanken om jämlikhet. Partiprogrammet vidrör inte traditionella normer och därför blir Socialdemokraterna mer GAL än TAN på denna dimension (Blombäck m.fl.2018:7).
Socialdemokraterna vill se en reglerad men generös invandringspolitik och skriver hur deras demokratisyn inte känner några nationsgränser. Sverige ska vara en trygghet för flyktingar och det ska successivt arbetas med att
möjliggöra arbete, utbildning och bostad (Socialdemokraterna.2013:5, 24). De vill verka mot rasism och eftersträvar en jämlikhet oavsett etnisk bakgrund och förespråkar interkulturalitet (Ibid.2013:13). Även om ämnet invandring inte finns med som en central del i partiprogrammet framgår det hur Socialdemokraternas politik är GAL på dimensionen multikulturellt
samhälle kontra nationell gemenskap (Blombäck m.fl.2018:7). Ordet
interkulturell innebär möte mellan individer från olika kulturer vilket är likt definitionen av multikulturell.
Socialdemokraterna vill samarbeta nationellt som internationellt för att utveckla politiska och fredsfrämjande instrument. Internationella institutioner ska verka effektivt för demokratin och hållbarhet på global nivå. Militär nedrustning och förebyggandet av odemokratiska staters utveckling av massförstörelsevapen är det internationella samarbetets ansvar. FN:s stadgan ska stå över vetorätten för att öka möjligheten för FN att ingripa i
fredsbevarande syften samtidigt som suveräna stater alltid ska ha rätt att avisa tvång från andra stater som skapar militär eller politisk underordning (Socialdemokraterna.2013:23f). Sverige ska vara en ledande stat i det internationella konfliktarbetet (Ibid.2013:29). Socialdemokraterna betonar betydelsen av det långtgående nordiska samarbetet. De idealiserar samarbetet med hänvisning till at det är grundläggande i somliga situationen samtidigt som staterna tillåts använda sin suveränitet olika i andra internationella sammanhang (Ibid.2013:28). Socialdemokratins politik på dimensionen
internationellt samarbete kontra suveräna stater är svårdefinierad. Stort
fokus ligger på internationellt samarbete vid konflikter där både FN och självbestämmande betonas. Deras syn på splittringen mellan de nordiska ländernas internationella politik framstår som positiv vilket medför TAN-drag. Totalt hamnar Socialdemokraterna på GAL-sidan av dimensionen
internationellt samarbete kontra suveräna stater med inslag av TAN-drag
(Blombäck m.fl.2018:7).
4.1.4 Socialdemokraterna 2013 & vänster-höger
För en fungerande välfärd är skattesystemet den viktigaste delen. Skatterna ska vara progressiva och bidra till ett effektivt näringsliv samtidigt som de ska vara rättvist fördelade (Socialdemokraterna.2013:30). Det ska finnas en skatteutjämning mellan kommunerna så det inte förekommer skillnader i välfärdssystemet då de anser att alla invånare har rätt till likvärdig skola och vård (Ibid.2013:36). Det ska finnas nationella regelverk som begränsar vinstintresset hos skattefinansierad verksamhet. Verksamheten ska vara
transparent så att medborgare enkelt kan granska den (Ibid.2013:38). Bidrag vidrörs inte i partiprogrammet men Socialdemokraternas skattepolitik är typisk vänster.
Socialdemokraterna vill se en effektiv offentlig sektor för att tillfredsställa de existerande variationerna av behov i samhället, det är samverkan som bygger ett bättre samhälle (Socialdemokraterna.2013:11). Den offentliga sektorn måste breddas och verka för att utveckla olika alternativ för vård och utbildning. Arbetsvillkoren för de anställda inom den offentliga sektorn ska vara goda och de anställda ska ha möjlighet till att självständigt utveckla idéer. Det är viktigt att all kompetens tillgodoses (Ibid.2013:36).
Socialdemokraterna vill bredda, förnya och utveckla den offentliga sektorn vilket är ett starkt vänsterdrag.
Det som framkommer ur Socialdemokraternas partiprogram angående
ägande är att kapital och egenintresse inte ska avgöra tillgången till skola och vård (Socialdemokraterna.2013:35). Den privata och offentliga sektorn är beroende av varandra och ska samverka (Ibid.2013:30). Stort fokus ligger på den offentliga sektorn och att den kan stärkas av kooperativa företag.
Socialdemokraterna vill se drivna individer men utan privata vinstintressen (Ibid.2013:39). Privatägande diskuteras inte i den längd att det tydligt går definiera deras inställning till det men en bakomliggande faktor till detta är hur de understryker den offentliga sektorns betydelse. Socialdemokraterna hamnar i mitten av skalan angående ägande som enskild punkt men sammanslaget med åsikterna om offentlig sektor är de vänster.
4.1.5 Sammanfattning 2013
Moderaterna är GAL i tre av dimensionerna; individualism och
självförverkligande kontra kollektivism och traditionella normer,
multikulturellt samhälle kontra nationell gemenskap samt internationellt samarbete kontra suveräna stater. Utifrån dimensionen lag och ordning
och hamnar i mitten av skalan. På dimensionen värna om miljön kontra
ekonomisk tillväxt är politiken TAN. Detta resulterar i att Moderaterna är
GAL i tre av fem dimensioner, TAN i en och i mitten av en. Utifrån vänster-högerskalan är Moderaterna höger i två av fyra punkter; låg skatt och
privatägande. I bidragsfrågan är Moderaterna i mitten av skalan och
inställningen till den offentliga sektorns storlek vidrörs inte i handlingsprogrammet och stryks därför ur denna del av analysen.
Socialdemokraternas politik är tydligt GAL i tre av dimensionerna; värna om
miljön kontra ekonomisk tillväxt, individualism och självförverkligande
kontra traditionella normer och kollektivism samt multikulturellt samhälle kontra nationell gemenskap. På dimensionerna civila rätt och friheter kontra
lag och ordning och internationellt samarbete kontra suveräna stater är
Socialdemokraterna svagt GAL med inslag av TAN. På vänster-högerskalan är Socialdemokraterna vänster i två punkter; skatter och offentlig sektor. I punkten angående ägande hamnar de i mitten av skalan och bidrag omtalas inte i partiprogrammet och stryks därför i denna del av analysen.
Totalt var Socialdemokraterna något mer GAL än Moderaterna år 2013. På vänster-högerskalan polariseras partierna lika mycket från mittpunkten, Socialdemokraterna till vänster och Moderaterna åt höger.
4.2 2018
I detta avsnitt kommer Moderaterna och Socialdemokraternas valmanifest i anknytning till valet 2018 ställas mot skiljelinjerna GAL-TAN och vänster-höger.
4.2.1 Moderaterna 2018 & GAL-TAN
Miljön ska värnas på global, nationell och lokal nivå och Sverige ska fortsätta vara ett föregångsland för global miljöpolitik. Miljön och klimatet ska prioriteras vid åtgärder men det är viktigt att ha människorna bakom sig och visa respekt för skattebetalarnas pengar. Ekonomiskt tillväxt och minskade utsläpp har Sverige visat är möjligt att kombinera och det spåret
ska fortgå (Moderaterna.2018:30). Kunniga konsumenter gör skillnad och det är viktigt att individer bidrar med smarta inköp och återvinning. Moderaterna vill att kärnkraft och vattenkraft ska bistå grunden till Sveriges
energiförsörjning tills den förnybara energin utvecklats (Ibid.2018:31f). Moderaternas miljöpolitik är har inslag av både GAL och TAN då de tar hänsyn till att den ekonomiska tillväxten garanteras (Blombäck m.fl.2018:7). Det är snarlikt åsikterna de hade 2013, den enda skillnaden är att
miljöpolitiken har blivit mer omnämnd och central 2018.
Moderaterna skriver hur friheten och lagarna ska gälla alla människor oavsett kön, klass och klan, att säkra friheten är en av statens grundläggande
uppgifter (Moderaterna.2018:15, 26). Jämställdhet, individers rätt och friheter och religionsfrihet måste anses som självklart och den extremism som arbetar mot detta måste upphöra (Ibid.2018:36). Lag och ordning
beskrivs även det som en av statens främsta uppgifter. Straffen måste skärpas och brott ska bekämpas resolut och rejält och därför vill de bland annat ta bort ungdomsrabatten. Skärpta straff är nyckeln för att gå till grunden med gängkriminaliteten och sexualbrott. De vill göra en stor satsning på
rättssystemet och vill se minst 10 000 fler polisanställda år 2024
(Ibid.2018:10ff). Moderaterna är inte särskilt inkluderande när de talar om civila rätt och friheter. Den valfrihet som benämns i valmanifestet riktar sig mer till den ekonomiska politiken om konkurrens vilket inte stärker deras GAL-drag. Lag och ordning har givits en större plats och de vill se skärpta straff i all form av brottslighet. Detta resulterar i att Moderaterna blir TAN i dimensionen civila rätt och friheter kontra lag och ordning vilket innebär en förflyttning från 2013 där de placerades i mitten av skalan.
Moderaterna vill se ett starkare skydd mot individer och all form av
diskriminering måste motverkas och de vill se individualiserade bidrag. Alla individer har ansvar över sina livsval och ska ha rätt att styra över sitt eget liv. De vill även införa en ny grundlagsutredning som ska stärka individens
skydd (Moderaterna.2018:37). Tradition nämns inte i avsikt att bevara traditionella normer. Moderaterna menar att en av Sveriges viktigaste principer är att bevara jämlikhetstraditioner som innebär att individen ska kunna påverka sin framtid och inte ärva sin chans av sina föräldrar
(Ibid.2018:33). Indikatorn HBTQ har inkluderats i valmanifestet och har en egen rubrik ”försvara hbtq-personers rättigheter”. HBTQ-personer är en riskgrupp för psykisk ohälsa och trots att framsteg har gjorts ska Sverige fortsätta att arbete med alla individers trygghet och frihet. Unga HBTQ-personer blir utsatta för kränkningar i större utsträckning än andra jämnåriga. Sverige ska arbeta med HBTQ-personers rättigheter nationellt som
internationellt genom att införa HBTQ-strategier i kommuner och landsting samt ha fokus på HBTQ-personers rättigheter i biståndspolitiken
(Ibid.2018:38). På dimensionen individualism och självförverkligande kontra traditionella normer och kollektivism är Moderaterna fortfarande GAL men politiken skiljer sig från den 2013. Monarkin benämns inte, HBTQ är inkluderat och det finns inga andra TAN-drag vilket betyder att
Moderaterna är mer GAL på denna dimension i jämförelse med 2013 (Blombäck m.fl.2018:7).
Invandringspolitiken lyft fram redan i inledningen av valmanifestet.
Moderaterna vill se Sverige ha en stram invandringspolitik under en längre period för att istället fokusera på integrationsproblemen (Ibid.2018:5). Invandringen ska vara reglerad men Sverige ska samtidigt bejaka öppenhet mot omvärlden. Moderaterna vill ta emot färre asylsökande med hänvisning till det oproportionella asylmottagandet Sverige hade i EU under
migrationskrisen. Tillfälliga uppehållstillstånd ska vara en huvudregel och de vill förlänga preskriptionstiden för asylärenden från fyra till tio år
(Ibid.2018:15, 17). Inom dimensionen multikulturellt samhälle kontra
nationell gemenskap har det skett en förändring i politiken i jämförelse med
ha en generös och human asylpolitik till att år 2018 vilja kraftigt minska invandringen är en förflyttning på GAL-TAN-skalan. Moderaternas positionering på denna skala år 2018 är TAN (Blombäck m.fl.2018:7). Sverige ska vara en konstruktiv, pådrivande och aktiv stat i EU och
Moderaterna vill även att Sverige ska gå med i NATO. De vill fokusera mer på att samarbeta med likasinnade (Moderaterna.2018:27). Internationella samarbeten är av yttersta vikt för att kunna angripa klimat och
miljöproblemen. Genom EU-samarbetet kan Sverige hjälpa till och påverka andra länder angående miljöpolitiken (Ibid.2018:30f). På dimensionen
internationellt samarbete kontra suveräna stater är Moderaternas politik
fortfarande GAL (Blombäck m.fl.2018:7).
4.2.2 Moderaterna 2018 & vänster-höger
Moderaterna vill sänka skatten för alla som arbetar, att arbeta ska löna sig och därför bör skatten inte se likadan ut för bidrag som arbete. Brytpunkten för statlig skatt ska höjas. Skatten för arbete måste sänkas eftersom
skattesystemet ska gynna de som anstränger sig. Pensionen ska beskattas som löner och för de pensionärer som väljer att fortsätta arbeta ska ges ett förstärkt jobbskatteavdrag från 64års ålder (Moderaterna.2018:7f).
Moderaternas skattepolitik är typisk höger och liknar den skattepolitik som var 2013. Färre personer ska gå på bidrag och det ska finnas ett bidragstak. Lönen på arbete ska vara mer attraktivt än olika bidrag och idag tenderar bidragen att bli för höga (Ibid.2018:5, 7). Målet över en längre tid är att minska bidragskostnaderna (Ibid.2018:9). Bidragen bör individualiseras ytterligare (Ibid.2018:37). Moderaternas bidragspolitik är central i
valmanifestet och typisk höger. Bidragspolitiken har givits en större andel 2018 i jämförelse med 2013.
En hållbar och rättvis samhällsekonomi kräver stabila offentliga finanser. Finanserna behöver värnas om för att skapa långsiktig hållbarhet och inte spenderas på överflödiga bidrag (Moderaterna.2018:9). Skatter ska inte
försvåra möjligheten att starta, utveckla och äga företag i Sverige. Villkoren för företagande och företagare måste förbättras (Ibid.2018:8). Angående offentlig sektor och ägande uttrycker Moderaternas valmanifest att de offentliga finanserna måste omprioriteras samt att statligt och privatägande bör kombineras. Denna politik klassificeras varken som tydligt vänster eller höger vilket härleder till at Moderaterna placeras i mitten av
vänster-högerskalan utifrån dessa frågor.
4.2.3 Socialdemokraterna 2018 & GAL-TAN
Klimatförändringarna har visat på stora konsekvenser och
Socialdemokraterna vill att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. De vill bygga ut kollektivtrafiken och stödja industrins
omställning till fossilfri produktion. År 2040 ska Sveriges elproduktion bestå av endast förnybar energi och de vill att högre krav ska ställas angående återvinning (Socialdemokraterna. 2018:11). Socialdemokraterna vill verka öppet för ett EU som ökar klimatarbetet och värnar om miljön
(Ibid.2018:34f). Miljö benämns inte i lika stor utsträckning som år 2013 men det finns ingenting i valmanifestet som tyder TAN-drag under dimensionen
värna om miljön kontra ekonomiskt tillväxt vilket betyder att
Socialdemokraterna bibehåller sin GAL-position på denna dimension (Blombäck m.fl.2018:7).
Socialdemokraterna vill se större frihet till fler även om Sverige betraktas som ett av de friaste länderna i världen. Frihet ska gälla alla människor oavsett sexuell läggning eller etnicitet (Socialdemokraterna.2018:25). Individens möjlighet att forma sitt eget liv ökar genom att alla som kan arbeta arbetar (Ibid.2018:9). År 2024 ska det finnas 10 000 fler polisanställda i Sverige med starkare stöd och bättre arbetsvillkor. Tillsammans med ökat antal poliser är brottsförebyggande åtgärder det viktigaste för en lyckad brottsbekämpning. Socialdemokraterna vill agera direkt och kraftfullt genom att skärpa straffen. De vill slopa ungdomsrabatten, höja minimistraffet för
övergrepp i rättssak, se över sexköpslagen och höja minimistraffet för våldtäkt (Ibid.2018:27ff). På dimensionen civila rätt och friheter kontra lag
och ordning har Socialdemokraterna mer TAN än GAL-drag år 2018. De vill
öka straffen för respektive brott och det enda som nämns angående vård av brottslingar är att den som vägrar vård ska få ett utökat fängelsestraff (Ibid.2018:29). Detta resulterar i att Socialdemokraternas politik
karaktäriserats som TAN utifrån denna dimension (Blombäck m.fl.2018:7). Det innebär en förflyttning från år 2013 då de befann sig i mitten av skalan. Socialdemokraterna vill arbeta för att främja HBTQ-personers rättigheter. Tillvägagångssättet som de föreslår är att höja kompetensen hos skol, vård och socialtjänstpersonal för att ge ökat stöd och förståelse, prioritera arbetet mot hatbrott samt modernisera och anpassa lagstiftningen efter olika typer av familjekonstellationer (Socialdemokraterna.2018:26). Utifrån dimensionen
individualism och självförverkligande kontra traditionella normer och kollektivism är Socialdemokraternas politik GAL (Blombäck m.fl.2018:7).
Individualism, kollektivism eller traditionella normer vidrörs inte i
valmanifestet vilket innebär att underlaget för denna dimension är bristfälligt. Arbetskraftsinvandringen ska begränsas och arbetslösa personer i Sverige ska prioriteras. Socialdemokraterna vill ha jobb och svenska för alla och därför bör språkplikt införas för den som söker asyl (Socialdemokraterna.2018:15). De vill se en proportionell fördelning av flyktingmottagande i Europa och anser att Sverige tar en oproportionell del av ansvaret. De vill upprätta ett gemensamt asylsystem i EU som innebär att färre asylsökande hamnar i Sverige. Ett avslag på asylansökan ska innebära att personen lämnar landet (Ibid.2018:16f). Socialdemokraternas invandringspolitik karaktäriseras av TAN-drag och ingenting i valmanifestet tyder på betonar multikultur. Ordet interkultur från partiprogrammet 2013 förekommer inte. På dimensionen
TAN (Blombäck m.fl.2018:7). Detta innebär en förflyttning från 2013 års partiprogram då Socialdemokraterna befann sig på GAL-sidan av skalan. Internationella samarbeten betonas och Socialdemokraterna vill öka insatserna för skattefusk och organiserad brottslighet
(Socialdemokraterna.2018:25). Sverige ska även samarbeta i fredsfrämjande- och säkerhetsinsatser. FN-insatser främjar internationell solidaritet och säkerhet. De verkar för demokrati och Sverige ska bidra till att skapa stabilitet i konfliktdrabbade länder (Ibid.2018:31). Partnerskapet ”Global Deal” ska utvecklas, det är ett samarbete mellan Sverige, OECD och ILO vars syfte är att skapa bättre villkor på den globala arbetsmarknaden (Ibid.2018:35). De vill arbeta för ett enat EU som prioriterar klimatpolitik, stärker konkurrenskraften, bekämpar arbetslösheten samt införskaffar ett hållbart asylsystem (Ibid.2018:33f). På dimensionen internationellt
samarbete kontra suveräna stater är Socialdemokraternas politik GAL
(Blombäck.2018:7). De förespråkar internationella samarbeten genomgående i sin politik.
4.2.4 Socialdemokraterna 2018 & vänster-höger
Ett tryggt Sverige för alla invånare innebär inte skattesänkningar för landets elit. De föraktar Moderaterna och Sverigedemokraternas metod som bidrar med ojämlikhet i samhället och ökande klassklyftor och vill bygga ett starkare samhälle för alla (Socialdemokraterna.2018:7). De stora
skattesänkningar som förekommer gentemot de mest förmögna har minskat resurserna till välfärden. Skatter ska vara rättvisa och dessa beskattningar ska höjas (Ibid.2018:25). Socialdemokraterna vill fortfarande ha en jämnt
fördelad skatt och står starkt emot de skattesänkningar som förekommer för de rikaste. Socialdemokraternas skattepolitik är vänster. Bidrag vidrörs inte i valmanifestet och utesluts ur denna del av analysen. De vill värna om
Sveriges offentliga finanser och pengarna ska gå till vård och skola, inte till privata vinstutdelningar (Ibid.2018:24f). Detta är vad som berör
vänster-högerskalan i Socialdemokraternas valmanifest utifrån valda indikatorer. Deras ekonomiska politik karaktäriserats fortfarande som vänster men den givna andelen den ekonomiska politiken har i valmanifestet är mindre än i partiprogrammet från 2013.
4.2.5 Sammanfattning 2018
Moderaterna är GAL i två av dimensionerna; individualism och
självförverkligande kontra traditionella normer och kollektivism samt internationellt samarbete kontra suveräna stater. De är TAN i de två
dimensionerna; civila rätt och friheter kontra lag och ordning samt
multikulturellt samhälle kontra nationell gemenskap. Utifrån dimensionen värna om miljön kontra ekonomisk tillväxt hamnar Moderaterna i mitten av
skalan. I en jämförelse med Moderaternas värderingspolitik 2013 går det urskilja att de i större utsträckning tagit ställning i frågorna 2018. År 2013 placerades Moderaterna på GAL-sidan av skalan och 2018 befinner de sig precis på skalans mittpunkt. Utifrån vänster-högerskalan är Moderaterna tydligt höger i två punkter, skatter och bidrag. Angående den offentliga sektorns storlek och ägande placeras Moderaterna i mitten av vänster-högerskalan. I en jämförelse med 2013års politik befinner sig Moderaterna på samma ställe av vänster-högerskalan totalt. Dock, likt värderingspolitiken, framkommer det att åsikterna i de olika dimensionerna eller punkterna har förändrats.
Socialdemokraternas politik är tydligt GAL i en av dimensionerna;
internationellt samarbete kontra suveräna stater. De är TAN i de två
dimensionerna; civila rätt och friheter kontra lag och ordning samt
multikulturellt samhälle kontra nationell gemenskap. Utifrån de två
dimensionerna värna om miljön kontra ekonomiskt tillväxt och individualism
och självförverkligande kontra traditionella normer och kollektivism
definieras Socialdemokraternas politik som GAL utifrån de valda indikatorerna men underlaget har varit bristfälligt. Totalt placeras
Socialdemokraternas politik från 2018 på GAL-sidan av skalan med tre GAL kontra två TAN-dimensioner. Detta är en förflyttning mot skalans mittpunkt i en jämförelse med år 2013. Utifrån vänster-högerskalan har
Socialdemokraterna tagit tydlig ställning till skattepolitiken, där de är vänster. Offentlig sektor och ägande nämns delvis men i mindre grad än 2013. Det går urskilja vänsterdrag men underlaget är bristfälligt. Bidrag vidrörs inte i valmanifestet. Totalt är Socialdemokraterna tydligt vänster i en av fyra punkter samt diffust vänster i två.
4.3 Folkopinionen
I detta kapitel kommer folkopinionen presenteras i förhållande till
riksdagsvalen 2014 och 2018. Följande data som presenteras är genomfört av Surveyinstitutet vid Linnéuniversitetet. Frågeundersökningarna Survey 2014 och Survey 2018 berör politiskt beteende, däribland röstningsbeteende, hos befolkningen i åldern 18-85år.
4.3.1 Folkopinionen 2014
’
Tabell 1: Åsiktskretsar 2014
Sakområden Socialdemokraterna Moderaterna
Välfärd 27% 19% Samhällsekonomi 10% 35% Skatter 6% 28% Ekonomiska skillnader 17% 7% Invandring/flyktingar 10% 16% Miljö 12% 8% Jämställdhet 6% 3%
Lag & ordning 3% 10%
Internationella frågor 1% 2%
(Hagevi.2015:143) Svarande har valt högst tre sakområden som var viktiga för hur de röstade i riksdagsvalet 2014. I tabellen redovisas den procent som ansåg respektive sakområde som viktigt utifrån det parti de röstade på.
De sakområden som Moderaternas väljare ansåg viktigast är de ekonomiska sakområdena som berör vänster-högerskalan; samhällsekonomi och skatter.
Samhällsekonomi var viktigast av de utvalda sakområdena hos Moderaternas väljare där över en tredjedel angav det som viktigt. Det främsta viktigaste sakområdet hos Socialdemokraternas väljare var välfärd. Därefter var det
ekonomiska skillnader som 17% angav var viktigt. Angående de sakområden
som berör GAL-TAN skalan är invandring/flyktingar samt lag och ordning viktigast hos Moderaternas väljare. Dock är det en mindre andel av väljarna som angivit de sakområdena som viktigt i jämförelse med den ekonomiska politiken. Bland Socialdemokraternas väljare var miljö och
invandring/flyktingar de viktigaste sakområdena i anknytning till GAL-TAN,
men även bland Socialdemokraternas väljare var det en mindre andel av väljarna som angav denna typ av politik som viktig.
4.3.2 Folkopinionen 2018
Tabell 2: Åsiktskretsar 2018
Sakområden Socialdemokraterna Moderaterna
Samhällsekonomi 9% 16% Skatter 8% 25% Ekonomiska skillnader 11% 1% Invandring/flyktingar 22% 44% Miljö 14% 4% Jämställdhet 11% 1%
Lag & ordning 18% 38%
Internationella frågor 2% 4%
Svarande har kryssat för högst tre sakområden som var avgörande för hur de valde att rösta i riksdagsvalet 2018. Sakområdet välfärd har inte inkluderats i tabellen för åsiktskretsar 2018 och utesluts därför ur denna del av uppsatsens analys av folkopinionen (Hagevi.2020:125ff).
De sakområden som var viktigast för Moderaternas väljare var;
invandring/flyktingar samt lag och ordning. 44% av Moderaternas väljare ser
invandringspolitiken som viktig vilket är en ökning med 28 procentenheter från år 2014s tabell. Dessa två sakområden berör GAL-TAN-skalans politik och det går avläsa att betydelsen för denna politik ökat bland Moderaternas väljare. Inom vänster-högerskalans politik var skatter det sakområde
Moderaternas väljare ansåg var viktigast år 2018. Skatter har inte förändrats i betydelse mellan åren 2014 och 2018 men samhällsekonomi har prioriterats ner i betydelse bland Moderaternas väljare.
Invandring/ flyktingar och lag och ordning var de främsta viktigaste
sakområdena även bland Socialdemokraternas väljare detta år. Procenten är lägre än bland Moderaternas väljare, invandring/flyktingar erhöll 22% och var betydligt viktigast i förhållande till de andra utvalda sakområdena. De ekonomiska sakområdena skatter, samhällsekonomi och ekonomiska
5 Jämförande diskussion
5.1 Moderaterna och väljarna
Utifrån folkopinionen 2014 framstod det tydligt att den politik Moderaternas väljare värderade som viktigast var den som berör vänster-högerskalan och däribland skatter och samhällsekonomi. I Moderaternas handlingsprogram 2013 var skatter en central del där deras åsikter kring ämnet framgick tydligt. Samhällsekonomin vidrörs på flera ställen i handlingsprogrammet. Det diskuterades hur konkurrens är viktigt för samhällsekonomin och att resurserna ska värnas om. Offentligt ägande bör skalas ner med hänvisning till att privat företagande gynnar den ekonomiska tillväxten i större
utsträckning. Den värderingspolitik folkopinionen värderade som viktigast 2014 var invandring och flyktingpolitiken. Handlingsprogrammet
inkluderade ett omfattande avsnitt angående invandring och integration där politiken definierades som GAL. I en jämförelse mellan partiet och väljarna 2013 finns en viss kongruens mellan vilken politik partiet och väljarna anser är viktigast. Värderingspolitiken tilldelas en oproportionerligt stor del i handlingsprogrammet i förhållande till väljarnas åsikter kring vad som är viktigast. Inställningen kring de sakområden som vidrör GAL-TAN-skalan förbipasseras däremot till viss del. Partiets åsikter om exempelvis skatter eller ägande framgår tydligare vilket bidrar till någon form av kongruens mellan partiet och väljarna 2013.
Mellan år 2014 och 2018 förekom det ett skifte hos både väljarna och partiet. År 2018 var det ett sakområde inom värderingspolitiken väljarna värderade främst, invandring/flyktingar. Lag och ordning betraktades som näst viktigast och den ekonomiska politiken prioriterades ned. Detta speglades även i partipolitiken. Invandring nämndes i inledning av Moderaternas valmanifest 2018 och var sedan en central del som de tydligt tog ställning till. De ville kraftigt minska invandringen och tolkades som tydligt TAN utifrån den dimensionen. Denna politik var betydelsefull för väljarna redan 2013 och
Moderaterna valde att prioritera det sakområdet i anslutning till riksdagsvalet 2018. Lag och ordning var även det centralt och Moderaterna angav flera exempel på hur de ville arbeta med detta. Utifrån detta sakområde
framkommer en förändring i politiken mellan åren 2014 och 2018 samtidigt som ämnet växt i betydelse hos väljarna. Skatter ansåg väljarna var ungefär lika viktigt år 2018 som 2014 och det framgår ingen skillnad i politiken gällande ämnets givna plats eller åsikter kring ämnet.
Moderaternas politik och deras väljares åsikter har gått parallellt angående vänster-högerskalans ekonomiska politik samt GAL-TAN-skalans indikator invandring. Betydelsen av lag och ordning har framkommit senare hos
väljarna men även det sakområdet överensstämmer med Moderaternas politik efter att de tydligare tagit ställning till ämnet 2018. Vad som inte värderats som viktigt hos väljarna något av åren är internationella frågor och miljö. Utifrån dimensionen värna om miljön kontra ekonomisk tillväxt har Moderaternas politik förflyttats från TAN till mitten av skalan mellan år 2014 och 2018. Detta tyder på att miljöpolitiken överensstämmer mer med väljarna 2018 med hänvisning till att ämnet inte är värderat som viktigt. Moderaternas politik betonar starkt betydelsen av internationellt samarbete och detta är ett sakområde som inte överensstämt med väljarna något av åren.
5.2 Socialdemokraterna och väljarna
Den politik som var viktigast för Socialdemokraternas väljare 2013 var
välfärd och ekonomiska skillnader vilket står i anslutning till
vänster-högerskalan. Offentlig sektor var centralt i partiprogrammet från 2013 och Socialdemokraterna var tydligt vänster gällande det ämnet. Inställningen kring ekonomiska skillnader framkom genom skattepolitiken. Bidrag tillhör ekonomiska skillnader men ämnet vidrördes inte i partiprogrammet. Även om de ekonomiska frågorna var viktigast bland de utvalda sakområdena hos Socialdemokraternas väljare skiljdes det inte mycket i procent till de övriga sakområdena. Utifrån de sakområden som berör GAL-TAN-skalan var miljö
samt invandring/flyktingar viktigast för väljarna 2013. Socialdemokraternas politik var GAL i bägge dimensionerna detta år. Miljöpolitiken tog de tydlig ställning till men invandring fanns inte med som central del i
partiprogrammet. Det fanns en viss kongruens mellan partiet och väljarna angående miljöpolitiken samt vänster-högerpolitiken utifrån det givna underlaget.
Vid en ny mätning av folkopinionen 2018 syns ett tydligt skifte av väljarnas åsikter. En mindre procent av väljarna betonade ekonomiska skillnader som viktigt. Välfärd värderade väljarna högt år 2013 men det uteslöts som sakområde vilket bidrar till en brist i jämförelsen. I valmanifestet 2018 har åsikterna kring den ekonomiska politiken mindre utrymme än tidigare, det enda Socialdemokraterna prioriterat utifrån vänster-högerskalan är
skattepolitiken vilket endast 8% av väljarna betonade som viktigt. De sakområden som väljarna betraktade som viktigast år 2018 var
invandring/flyktingar samt lag och ordning. Dessa sakområden ökade
markant i procentenheter. Invandring/flyktingar värderades redan år 2013 men betydelsen av lag och ordning har växt fram mellan riksdagsvalen. Analysen av valmanifestet 2018 visar att Socialdemokraterna tagit ställning i dessa två sakområden och värderats som TAN. Det är en förflyttning från 2013 års analys där de var starkt GAL utifrån dimensionen multikulturellt
samhälle kontra nationell gemenskap som berör invandring och flyktingar
samt svagt GAL på dimensionen civila rätt och friheter kontra lag och
ordning. Socialdemokraternas politik och väljarna gick parallellt inom dessa
två sakområden mellan de två riksdagsvalen.
Internationella frågor var det sakområde väljarna ansåg var minst viktigt utifrån de utvalda sakområdena. Dimensionen internationellt samarbete kontra suveräna stater är den enda dimension Socialdemokraterna var tydligt GAL i år 2018 och där finnes en inkongruens mellan väljarna och partiet. Miljö ökade något i betydelse hos väljarna till år 2018 men tilldelades mindre
utrymme i partipolitiken detta år i jämförelse med 2014, vilket även det visar på en splittring mellan partiet och väljarna. Totalt finns det ett tydligt
samband mellan partiet och väljarna i den ekonomiska politiken, det har minskat i betydelse. Invandring och flyktingar samt lag och ordning är det Socialdemokraterna prioriterat mellan riksdagsvalen och det framgår tydligt att det är vad väljarna vill ha mera av.
6 Slutsatser
Syftet med denna studie var att undersöka om partier med bakgrund i 1900-talets partibildningar och ideologi har kapacitet att representera förändringen i folkopinionen genom att använda Socialdemokraterna och Moderaterna som fall. Frågeställningen var i vilken utsträckning partierna representerar sina tidiga väljares åsikter och denna fråga är svår att ge ett kort och koncist svar på. Förändringar har upptäckts i partipolitiken och folkopinionen hos bägge partier. Vänster-högerskalans politiks betydelse har minskat bland både Socialdemokraterna och Moderaternas väljare inom en tidperiod på fyra år. Socialdemokraterna hade vid år 2018 minskat utrymmet för denna politik i valmanifestet medan Moderaterna presenterade den ekonomiska politiken snarlikt år 2014. Invandring och flyktingar samt lag och ordning var områden som ökade markant i betydelse hos bägge partiers väljare till år 2018. Denna politik representerades väl i partiernas valmanifest. Tidigare forskning har nämnt att dessa två sakområden ökat i betydelse hos den generella
folkopinionen mellan år 2014 och 2018 (Hagevi.2020:125).
Studiens inledning vidrörde hur GAL-TAN-skalan konkurrerar med den ekonomiska vänster-högerskalan och studien har en intressant input
angående detta. Socialdemokraterna och Moderaterna har länge konkurrerat utifrån polariserade positioner på vänster-högerskalan men på GAL-TAN-skalan finns en kongruens mellan partierna. Partierna riktar sig allt mer mot samma väljargrupp. Redovisningen av folkopinionen visade tydligt hur väljare i mindre utsträckning tenderar att rösta utifrån ekonomisk politik. Det frusna partisystemet har tinat och nya väljargrupper har skapats. Lipset och Rokkan påstod att nya skiljelinjer skapas till följd av historiska händelser. Migrationskrisen 2015 kan ha varit ett exempel på detta men eftersom
materialet för analysen är hämtad bara några få år senare går det inte svara på om denna skiljelinje kommer bli befintlig i svensk politik.
Utifrån orsakstrattens perspektiv går denna förändring förklaras med de kortsiktiga förklaringsfaktorerna åsikter i enskilda partifrågor, valkampanjen och taktikröstning (Hagevi.2020:9). Invandring och flyktingar samt lag och ordning är de enskilda partifrågorna där den främsta förändringen inträffat mellan riksdagsvalen och på kort sikt kan Socialdemokraterna och
Moderaterna representera väljarnas åsikter. Sverigedemokraterna har haft en indirekt påverkan på invandringspolitikens generella ökande betydelse. De har fungerat som en ideologisk pull-faktor genom att etablera
invandringsfrågan i svensk politik vilket andra partier behöver förhålla sig till. Orsakstratten ger ett perspektiv på varför denna förändring inträffat hos
folkopinionen men inte varför partierna valt att representera den.
Det finns mycket i partipolitiken som inte reflekteras bland väljarnas åsikter, men väljarnas åsikter representeras i partipolitiken. När väljare betonar ett sakområde som viktigt framgår inte deras åsikter kring ämnet och bara för att ett sakområde får större plats i partipolitiken behöver det nödvändigtvis inte vara synonymt med viktigt. Däremot, om partiet tydligare tagit ställning kring vad som anses viktigt i folkopinionen ökar sambandet. För att svara på frågeställningen; I vilken utsträckning representerar Socialdemokraterna och
Moderaternas politik sina tidigare väljares åsikter? Är svaret, i större
utsträckning än förväntat, utifrån tidigare forskning. I problemdiskussionen nämns hur partier har svårigheter med att fungera som kanaler mellan väljare och politiska beslut, speciellt om partier har för många sakområden i
politiken. Partierna har delvis lämnat vänster-högerskalan och prioriterar värderingspolitiken allt mer. Sakområdena invandring och flyktingar samt lag och ordning är tydliga exempel på att partier med bakgrund i 1900-talets partibildningar och ideologi har kapacitet att fånga upp ny folkopinion och detta inom loppet av fyra år. Ett förslag till vidare forskning är att utifrån ett mer omfattande analyssett pröva denna frågeställning genom att inkludera Migrationskrisen 2015. Rådande förhållanden i samhället är en
förklaringsfaktor i orsakstratten på medellång sikt som kan vara en
bidragande faktor till varför politiken utspelat sig på detta vis. Ett alternativ är att genomföra samma undersökning efter riksdagsvalet 2022 och därefter jämföra kongruensen mellan partierna och väljarna djupare utifrån alla sakområden. En rekommendation är att använda mer synonyma indikatorer i analysdelen mellan partier och väljare för att få en mer jämförbar data. Detta för att minska utrymmet för kritik gentemot studiens reliabilitet.
7 Referenser
Bergström, G & Svärd, P-A (2018): Idé och ideologianalys. I: Boréus, K & Bergström, G (red.) (2018). Textens mening och makt: Metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursalys (Fjärde upplagan. ed.). Lund:
Studentlitteratur, ss. 133–176.
Blombäck, S., Demker, M., Hagevi, M., Hinnfors, J & Loxbo, K (2018):
Changed policy congruence between political parties and voters? A comparative study of seven party systems in Western Europe.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A., & Wängnerud, L. (2017): Metodpraktikan : Konsten att studera samhälle, individ och
marknad. Femte upplagan. ed. Stockholm: Wolters Kluwer
Hagevi, M. (2015): Den svenska väljaren 2014. Malmö: Gleerups utbildning.
Hagevi, M (2019): Partier och partisystem. Andra upplagan. ed. Lund: Studentlitteratur
Hagevi, M (2020): Den svenska väljaren 2018 Manuskript. Institutionen för statsvetenskap, Linnéuniversitetet
Heywood, A (2017): Political ideologies: An introduction. Sjätte upplagan. London: Palgrave
Hooghe, L & Marks, G (2018): Cleavage theory meets Europé´s crises:
Lipset, Rokkan, and the transnational cleavage. Journal of European
Public Policy, 25(1), 109-135. doi.org/10.1080/13501763.2017.1310279 Inglehart, R & Flanagan, S, C (1987): Value Change in Industrial
Societies. The American Political Science Review, 81(4), 1289–1319.
