”DENIM IS NOT DEAD” Examensarbete

(1)

Examensarbete

”DENIM IS NOT DEAD”

Högskoleexamen i Textil Produktutveckling med entreprenörs-‐ och affärsmannainriktning Textilhögskolan i Borås

Rapport nr: 2012.12.5 TPU10

Filippa Bonde, Matilda Nyström & Beatrice Webb

(2)

B-‐uppsats

Ämneskategori: Textilteknologi

Instutionen: Textilhögskolan

Adress: Textilhögskolan

Högskolan i Borås

501 90 BORÅS

Telefon: 033-‐435 4640

Handledare: Magnus Bratt

Uppdragsgivare: Robin Westrin, DENIM IS DEAD

Nyckelord: Transparens, hållbar utveckling, jeans.

(3)

Förord

Den här rapporten är skriven i kursen Textilt utvecklingsarbete som en del i vårt utbildningsprogram, Textil produktutveckling med entrepenörs-‐ och

affärsmannaskapsinriktning. Programmet består utav 180 hp, var av denna kurs utgör 15 hp, och är en vetenskapligt skriven rapport där vi undersöker en huvudfråga grundligt.

Vi vill ge ett stort tack till vårt samarbetsföretag DENIM IS DEAD, som lät oss få inblick i deras verksamhet och för att de har tagit sig tid samt energi till att hjälpa oss. De har under hela processen varit generösa och öppna, men även engagerade att driva arbetet framåt. Vi vill även tacka vår kontaktperson Kerim, ansvarig för produktionen på DENIM IS DEAD’s fabrik i Turkiet. Han har bidragit med viktig information som har hjälpt oss att utveckla och besvara vår frågeställning.

En rad andra personer har även varit till stor hjälp, tack till Sandya Lang, CSR-‐ansvarig på Nudie, Textilhögskolan i borås för att ha bistått med tid och resurser samt ett stort tack till vår handledare Magnus Bratt.

(4)

Sammanfattning

För att ett företag ska kunna hålla sig flytande på marknaden idag krävs de att de har hundra procent koll på vad som sker i deras fabriker och att de strävar efter en mer hållbar tillverkningsprocess. Att försäkra konsumenterna om att fabrikerna inte använder sig av barnarbete eller dåliga arbetsförhållanden räcker inte längre utan det krävs en bredare kunskap inom miljö och hållbar utveckling för att den trogna kunden ska stanna. Syftet med denna rapport är att kontrollera det nyuppstartade företaget DENIM IS DEAD’s produktion och utvärdera om hur man kan förädla de olika

processtegen samt skapa transparens gentemot kund.

Metoden som arbetet utformades efter var genom en fallstudie som är baserad på en mestadels deduktiv metod men med inslag av induktiv metod. Där grunden lades genom en utförlig faktainsamling för att i rapportens senare del kunna analysera de hypoteser och problemformuleringar som ställts.

Målet med rapporten var att ta fram en metod eller produkt som ska underlätta

kommunikationen med DENIM IS DEAD’s kund. Resultatet av detta blev en prototyp på en hang-‐tag och en broschyr, som ska följa med varje par jeans som hamnar i butik. Där ska information gällande deras produkt och produktion finnas med.

Resultatet av vår studie visade att många företag idag arbetar mot en tydlig miljöprofil som de profilerar både i sin interna och externa kommunikation. En tydlig trend vi såg var att konsumenten blir mer medveten av kvaliten i deras köp och sätter mer press på producenterna.

Abstract

Environmentally friendly and sustainable are keywords for companies with consumers becoming more and more enlightened. Just ensuring that the production follows local laws and doesn’t use child labour is no longer enough. A brand must be prepared to adapt their production to follow environmental regulation and can also get an edge by going one step further.

We have focused production process within the jeans industry and have done a case study by gathering facts to enable us to analyse and discuss the various production issues within the jeans industry.

One of our goals was to map the production of the company DENIM IS DEAD and find a simple way of communicating their profile to the consumer in a transparent way. We came up with a hang-‐tag that allows them to profile their brand and their production process. Our study showed that many companies use an environmental/sustainable profile in both their internal and external marketing campaigns. Many of today’s consumers value quality and sustainability above price and this puts pressure on the producers.

(5)

Innehållsförteckning

1. Inledning 7

1.1. Problembakgrund 7

1.2. Presentation av samarbetsföretaget 8

1.3. Syfte 9

1.4. Problemformulering 9

1.5. Avgränsningar 9

1.6. Teoretisk referensram 10

2. Metod 11

2.1. Deduktiv metod 11

2.2. Induktiv metod 11

2.3. Val av metod 12

2.4. Metodens begränsningar 12

2.5. Val av tillvägagångssätt 12

2.6. Val och behandling av källor 12

2.6.1. Primärdata 12

2.6.2. Sekundärdata 13

2.6.3. Val av personer för undersökning och intervju 13

2.7. Arbetsgång 14

2.7.1. Förstudie 14

2.7.2. Huvudstudie 14

2.7.3. Analys och slutsats 14

3. Allmänt om jeans och jeansproduktion 15

3.1 Produktion och framtagningsprocess 15

3.1.1 Tillverkning 15 3.1.2 Specialbehandlingar 17

3.2 Kemikalier 18

3.2.1 Syntetisk eller naturlig indigo 20 3.3 Jämförelse mellan konventionellt-‐ och ekologiskt odlad bomull 21

3.4 Allmäna kvalitetstester på jeans 22

3.4.1 Tvätthärdighetstest 22 3.4.2 Gnidhärdighetstest 23 3.4.3 Dimensionsstabilitet 23 3.4.4 Lagar och regler gällande kvalitetskontroller 23

3.5 Wastewater treatment process and program 24

3.6 Lagar och regler 25

3.7 Produktion i Turkiet 26

4. Resultat 27

4.1 DENIM IS DEADs produktionskedja 27 4.2 Code of Conduct 29 4.2.1 BSCI 30 4.2.2 SEDEX 30 4.3 Certifieringar 31 4.3.1 Oeko-‐Tex standard 100 31 4.4 Underleverantörer 32 4.5 Utförda kvalitetskontroller 33 4.5.1 Test av vikt 33

(6)

4.5.2 Dimensionsändring, krympning (ex. vis SS-‐EN ISO 3759) 33 4.5.3 Gnidhärdighetstest (ex. vis SS-‐EN ISO 105X12) 33 4.5.4 Tvätthärdighetstest (ex. vis SS-‐EN ISO 105C06) 34 4.6 Undersökning av konkurrerande företag 35 4.6.1 Nudie 35 4.7 Förslag till förbättring av Denim Is Dead’s produktion 37 4.7.1 Global Organic Textile Standard 37 4.7.2 Omställning till ekologisk bomull 38 4.7.3 DyStar Indigo Vat 40 % Solution 38 4.7.4 Dow Corning® GP 8000 Eco Solution 39 4.8 Hang-‐tag för DENIM IS DEAD 40 4.9 Broschyr för DENIM IS DEAD 41

5. Diskussion och analys 43

5.1 Produktion & tillverkning 43 5.2 Ekologisk bomull vs konventionell bomull 44 5.3 Färgning & specialbehandling 45 5.4 Wastewater 45 5.5 Transparens och miljöprofil 46 5.6 Sammanfattning 47

6. Slutsats 48

7. Bilagor 50

8. Referenslista 64

(7)

1. Inledning

Det krävs ca 2700 liter vatten för att producera en T-‐shirt på 250g, och för att producera något så simpelt som ett par jeans, krävs det ca 11 000 liter vatten.

Bomull odlas vanligtvis i torra områden där vatten är en bristvara,¹ och ca 5000 arbetare i Turkiet har drabbats av stendammslunga (silikos) bara i år, efter att de arbetat med att sandblästra jeans². De flesta textilier behandlas med olika kemikalier i framtagningsprocesserna, vars rester ofta finns kvar i kläderna man använder varje dag³.

Textil framtagning är idag en krävande process som i många fall påverkar mijlön och människan. Kemikalier används vid framställning av textilfibrer, vid vävningen samt vid spinningen, men även för att ge textilier en önskvärd egenskap så som färg,

smutsavvisning och flamskydd. Skall textilierna exporteras långa sträckor i fuktiga lastutrymmen, tillsätts ofta kemikalier som motverkar mögel. ⁴

Skall de textila framtagningsprocesserna verkligen behöva vara så krävande på

människan och naturen? Finns det inga andra sätt man kan utföra samma processer på, fast på ett mer hållbart sätt?

Detta arbete kommer att ske i samarbete med jeansföretaget DENIM IS DEAD, detta för att se om man på något sätt kan förädla framtagningsprocessen av jeans och samtidigt förmedla en hög grad av transparens mot deras kund. I sådana fall, hur man på bästa sätt skall förmedla detta.

Om man gör en grundläggande undersökning av deras produktion, produkter samt vilken grad av kvalitet som produkterna innehar, får man en stadigare grund att stå på och en större vetskap som kan komma att betyda mycket för framtiden.

Kunskap är makt, och för att bli långsiktigt konkurrenskraftiga i dagens samhälle bör man tänka på att driva ett företag med gott samvete och med respekt för sin omgivning.

1.1 Problembakgrund

Hållbar utveckling är ett omdisskuterat ämne och de företag som inte har miljöaspekten med i tankegångarna verkar ofta uråldriga.

Allt eftersom den allmänna medvetenheten ökar sätts också företagen under hård press för att upprätthålla vissa nivåer och standarder när det gäller produktion. Hållbar

utveckling är ett omdiskuterat ämne i media, och man kan ofta läsa ”skandalartiklar” där vissa företag inte hanterar sin produktion som de ”borde”. Det är dock lätt att peka finger och dra alla metoder och textilproducenter över en och samma kam. Det är viktigt att förstå att exempelvis sandblästring som sådan, inte nödvändigvis behöver vara en dålig metod, utan det beror helt på i vilken fabrik och i vilket land den utförs. Det är stor skillnad på tillvägagångssätt, säkerhet samt kemikaliehantering länder emellan, och därför blir det ofta en helt felaktig allmän uppfattning. Detta är oftast en kostnadsfråga

1 .http://miljomal.nu

2 http://www.ka.se

3 http://www2.kemi.se/upload/trycksaker/pdf/faktablad/fbkemikalieritextilierapril09.pdf

2 http://www.ka.se

(8)

för producenten då det kostar att dels standardisera och certifiera produktionen, men det är även kostsamt att underhålla arbetarna med skyddsurustning etc. ⁵

För att kunna göra en objektiv bedömning av samarbetsföretagets produktion behöver all fakta komma upp till ytan, och analyseras utan ett redan från början, negativt

perspektiv, för att sedan kunna förmedla detta på ett rättvist sätt till konsument.

Det allmänna intresset gör ämnet i fråga intressant, och därför kommer fokus att ligga på detta.

1.2 Presentation av samarbetsföretag

DENIM IS DEAD grundades i Stockholm i oktober år 2010 av Pelle Aldestan och Robin Westrin. När de startade företaget hade de tidigare arbetat tillsammans med det danska företaget Flying A. De hade under några år ett nära samarbete, innan de bestämde sig för att gå en annan väg och starta eget.

Pelle har tidigare arbetat mest inom denimsektorn och har där igenom en enorm erfarenhet inom området. Robins fokusområde är design, produktion samt

konceptutveckling, och eftersom han har utbildning i mönsterkonstruktion eftersträvar han att utveckla utmärkta passformer för både män och kvinnor. ⁶

DENIM IS DEAD har valt att positionera sig i ett mellanprissegment, samtidigt som de erhåller en hög känsla av kvalitet. Där de hela tiden arbetar med deras ”five statements”

som syftar till att de vill vara ”genomskinliga” i sin organisation samt speglas som ett förtroendeingivande företag utan en dold agenda.

DENIM IS DEAD riktar sig till de personer som är mer ”fashion forward” och har en bredare syn på sin personliga stil. Deras kunder är inte rädda för att ta en risk, och de riktar sig till den grupp som letar sig utanför den vanliga jeanskulturen. Företagets attityd och kärnvärden genomsyrar hela organisationen och allt de gör. Attityden är rak och enkel; ärlig, progressiv, lugn men också naturligt cool. Ett av deras allra tyngsta statement är ”NO”, vilket påvisar hur trötta de är på ”storytellning” och alla påhittade mervärden som ofta adderas till märken. De lyssnar inte på skitsnack och de är lojala till produkten de säljer, konceptet samt deras kunder. ⁷

Även om DENIM IS DEAD är ett relativt nystartat företag så växer de fort, men planen är såklart att de skall fortsätta att växa. De vill nå ut till konsument och erbjuda en stadig produkt och ett stabilt koncept, men de letar alltid efter nya överraskande sätt att använda denim.

DENIM IS DEAD är ett företag som är öppna för det mesta, de låser sig inte till att endast göra en sak. ⁸

”We believe that denim culture, as it once was, will never be the same. Denim, by old means, is dead and this is the afterlife” ⁹

5 Intervju med Sandya Lang, Nudie Jeans CSR-‐ansvarig

6 DENIM IS DEAD Brandbook 2011

(9)

1.3 Syfte

Syftet med denna rapport är att kontrollera det nyuppstartade företaget DENIM IS DEAD’s produktion och utvärdera om hur man kan förädla de olika processtegen samt skapa transparens gentemot kund. Vår vision är att ta fram en hang-‐tag samt en

broschyr för DENIM IS DEAD som skall medfölja alla jeans som säljs i butik. Denna hang-‐

tag skall spegla företagets transparens gentemot deras kund och påvisa att de är villiga att hitta nya lösningar för att gynna hållbar utveckling. Vårt mål är inte att göra hela dess produktionskedja helt miljövänlig utan att förmedla en känsla av transparens och viljan av att förändras till det bättre.

Fler företag borde börja överskåda de olika framtagningsprocesserna ur ett mikroperspektiv, istället för som idag, ur ett makroperspektiv. På detta sätt kan företagen upptäcka att små förändringar som görs tidigt i processen kan komma att gynna hela kedjan, och inte bara ur en kostnadseffektiv synvinkel.

1.4 Problemformulering

Tillsammans med DENIM IS DEAD har några fokusområden tagits fram som rapporten skall fokuseras på. De punkter som skall undersökas är deras transparens och

kvalitetskontroll och kvalitetssäkring. Frågeställningen kommer därför att baseras på ovanstående fokusområden.

• Hur kan vi förmedla DENIM IS DEADs transparens i jeansproduktionen till deras kunder?

För att kunna besvara huvudfrågan i rapporten, behöver vi kunna svara på följande underfrågor.

• Hur ser DENIM IS DEADs produktionskedja ut idag?

• Vilka åtgärder görs idag för att gynna mijlö och hållbar utveckling?

• Hur kan deras produktionskedja förbättras?

1.5 Avgränsningar

Textil framtagning är ett brett och spretigt begrepp som vidrör otaliga fokusområden, därför är det viktigt att välja specifika vinklingar för områden att undersöka. Gällande denna rapport är det jeanstillverkning som grundläggande skall undersökas, för att möjligen hitta ett eller flera alternativ att korta ner eller förbättra processen från fiber till färdig produkt.

Fokus kommer att hamna på att kontrollera jeansproduktionen och hur man kan förmedla detta gentemot kund. Men även hur man eventuellt kan förbättra dessa resultat. Innan resultatet går vidare behövs det stärkas av kvalitetskontroller och

kvalitetssäkring, då det är viktigt för ett företag att klara av de satta standarderna. Dessa

(10)

tester och kontroller ska sedan ligga till grund när frågeställningen skall besvaras och analyseras.

Huvudfrågan ”Hur kan vi förmedla DENIM IS DEAD’s transparens i jeansproduktionen till deras konsumenter?” är i fokus, och därför måste många olika aspekter samt hela produktionskedjan undersökas, men det är viktigt att inte flyta ut och börja undersöka andra parametrar som egentligen inte är relevanta i sammanhanget.

1.6 Teoretisk referensram

1.6.1 Definitioner & ordlista

Produktionskedja Alla de olika processer som utförs i produktionen

Värdekedja Alla de olika utvecklingsstadier som produkten går igenom och som tillför den värden

BAT Best Avalible Technology – Den officiella term för att beskriva den främsta teknik som branschen bör använda på ett visst verksamhetsområde.

Code of Conduct Uppförandekod

Certifikat Intyg som till sin riktighet, bestryks av vederbörande myndighet

ISO-‐certifikat Ett kvalitetsbevis på marknaden

Wastewater Avfallsvatten

Wastewater treatment

program Vattenåteranvändningsprogram

COD Chemical Oxygen Demand – Syreförbrukande ämnen

Scope Omfattning

Suspenderande ämnen Ämnen som svävar i vattenfasen, de suspenderar från fast till

flytande form

Konfektionering Sömnad av kläder Produktutvecklande

varumärkesleverantör Ett företag som är inriktat på formgivning och

produktutveckling av modekollektioner, inköp och produktion, försäljning och kundservice samt marknadsföring och

distribution t.ex. Levis och Diesel

(11)

2. Metod

För att kunna sprida kunskap till andra är det viktigt att man är påläst. Vi kommer därför att börja med att studera dagens framtagningsprocesser i ett annat stort jeansföretag, Nudie jeans, som redan har börjat ta fram en hållbar processkedja för jeanstillverkning. Vi kommer att undersöka vad deras processer har för fördelar samt nackdelar och där efter komma med förslag på andra sätt som är mer hållbara ur ett långsiktigt perspektiv. Största delen av arbetet består utav faktainsamlingen för att utifrån materialet vi fått fram, kunna göra djupgående analyser och reflektioner, för hur vi eventuellt skall kunna förändra DENIM IS DEAD’s produktionskedja samt

kommunicera detta till deras kunder. Resultatet av faktainsamlingen och undersökningen kommer vi som sagt att presentera för DENIM IS DEAD, och tillsammans med dem, se hur det passar in i deras budget och affärsmodell.

2.1 Deduktiv metod

Deduktiv metod innebär att man innan arbetet tar fart, formulerar en eller flera hypoteser. Man försöker sedan under arbetets gång att härleda konsekvenser vilka måste följa hypotesen på ett logiskt sätt. Man försöker sedan undersöka dessa

konsekvenser för att sedan se om de stämmer överens med verkligheten. Detta kan ge två olika utfall, antingen stämmer hypotesen med verkligheten, vilket stärker

hypotesens riktighet, eller så stämmer den inte och hypotesen falsifieras. ¹⁰

Denna rapport är baserad på ett antal hypoteser som under arbetets gång antingen kommer stärkas eller förkastas.

Relevanta hypoteser:

-‐ Framtagningsprocessen av jeans har ofta en negativ påverkan på människor och miljö.

-‐ Det finns sätt att minska den negativa påverkan, genom att förädla processerna.

2.2 Induktiv metod

Induktiv metod innebär att man utifrån ett antal händelser inducerar en slutsats.

Induktion är ett förfaringssätt med filosofisk prägel där man använder sig av empiriska erfarenheter för att härleda slutsatser. Empiri betyder just detta, slutledning som är grundad på just erfarenhet. Man kombinerar ofta den induktiva metoden med den deduktiva metoden som är beskriven ovan. ¹¹

Tillsammans med ovannämda hypoteser och frågeställning kommer den induktiva metoden användas. Erfarenheten kommer att förvärvas genom studiebesök och en smalare fältstudie. Fakta från primära källor kan endast förse en del av vad som krävs för att kunna dra en slutsats på ett riktigt sätt, och det är viktigt att man ser och lär sig saker själv.

10 Holme, I & Solvang, B: ”Forskningsmetodik -‐ Om kvalitativa och kvantitativa metoder”, Studentlitteratur, 1997, sid. 87.

11 Holme, I & Solvang, B: ”Forskningsmetodik -‐ Om kvalitativa och kvantitativa metoder”, Studentlitteratur, 1997, sid. 88.

(12)

2.3 Val av metod

Rapporten baseras på en grundlig fallstudie, övervägande av det kvantitativa slaget.

Kvantitativ metod baseras på en bred faktainsamling och empiri, för att utifrån den insamlade informationen kunna dra slutsatser. Den kvantitativa metoden kännetecknas ofta att resultera i en aning bredare slutrapporter, till skillnad från rapporter där

kvalitativ metod har används i störst utsträckning. Den kvalitativa metoden brukar vara mer djupgående, dock med lösare ramar.

Den kvalitativa metoden kommer även att användas i detta fall, då djupgående intervjuer och undersökningar av ämnet i fråga kommer att utföras till viss del.

2.4 Metodens begränsningar

När man skall skriva en rapport utav den vetenskapliga typen är det många parametrar man skall ta hänsyn till. Metodvalet är nog en av de som är svårast och mest varierat.

Men som allt annat, har även valet av metod vissa begränsningar.

Eftersom rapporten baseras på en fallstudie och användningen av en kvantitativ metod är störst, är det viktigt att veta att det kan finnas utrymme för subjektivitet, även fast det endast borde finnas rum för objektivitet. Den kvantitativa metoden baseras till viss del på emiri, och när resultatet delvis baseras på egna erfarenheter måste man tänka extra mycket på att vara konstant objektiv. Det är viktigt att basera resultatet endast på den faktan som framkommit, och spara det egna tyckandet och tänkandet till analysdelen.

2.5 Val av tillvägagångssätt

Det kommer att finnas ett flertal tillvägagångssätt som använts för att ta reda på all den information som krävs för rapporten. Informationsinsamlingen kommer dels att bestå utav vetenskapliga artiklar och litteratur för att hitta relevanta referenser. Vi kommer även att utföra kvalitetstester/kontroller, samt göra studiebesök med intervjuer. Det är viktigt att hitta all den rätta informationen och basera rapporten på detta, för att kunna få en så korrekt slutsats som möjligt. Det blir lätt enformigt och inte särskillt trovärdigt om man endast väljer att basera arbetet på facklitteratur.

(13)

2.6 Val och behandling av källor

2.6.1 Primärdata

Det är viktigt att vara källkritisk, och inte tro på allt man läser. Det kan lätt bli en missvisande rapport om den är baserad på endast sekundärdata och subjektiva reflektioner. Därför är rapporten till störst utsträckning baserad på primärdata, det vill säga, vetenskapliga artiklar, direktkontakt i form av intervjuer med myndigheter, kunniga personer inom området, lagar &

regleringar samt resultat ur de tester/kontroller som genomförts.

Selektionen av primärdata har gjorts genom Högskolan i Borås databaser, som tillhandahåller ett brett urval av litteratur och vetenskapliga artiklar av relevans. Vi har valt ut de som har relevanta ämnesområden, men även de som har störst nyhetsvärde. De artiklar och den litteratur som har publiserats de senaste åren har fått störst prioritet än de som har tio år på nacken.

2.6.2 Sekundärdata

Användningen av sekundärfakta är liten och begränsad, men i de fallen sekundärdata faktiskt har används har de granskats källkritiskt.

Sekundärdatan består utav litteratur, rapporter samt elektroniska källor.

Det är riskabelt att använda sekundärdata då det ofta finns utrymme för felatiga påståenden och färgade slutsatser, därför har dessa källor granskats noga genom tendenskritik. Med detta menas att man är extra uppmärksam på om skribenten/författaren/forskaren haft något bakomliggande egenintresseintresse.¹²

2.6.3 Val av personer för undersökning och intervju

Ett antal intervjuer har genomförts för att få en bred grund till rapporten.

De personer som har selekterats från Textilhögskolan är

förtroendeingivande och tillförlitliga då de arbetar på textil instutionen och är kunniga på ämnet i fråga. Där av har den informationen som förvärvats genom de kanalerna inte granskats lika kritiskt som sekundärdata, och filtrerats på subjektiva åsikter.

De personer utanför Textilhögskolan som intervjuats, har valts ut på grund av att de arbetar på ett relevant företag eller är kunniga på det område denna rapport har fokus på. Det är även intressant att få inblick i hur andra företag jobbar, då det underlättar att ha något att jämföra med när analysen av DENIM IS DEAD skall genomföras.

12 Eriksson L, Wiedersheim-Paul F, Att utreda, forska och rapportera (1997)

(14)

2.7 Arbetsgång

Första steget var att ta kontakt med samarbetsföretaget som i detta fall är DENIM IS DEAD. Ett första briefingmöte bokades in och genomfördes eftersom det är viktigt att skapa en gemensam grund att stå på. Innan arbetet kunde ta fart togs gemensamma fokusområden fram och DENIM IS DEAD berättade vad de ville ha ut från samarbetet.

Efter det första mötet hade en bild av företaget bildats samt gemensamma riktlinjer, efter detta följde en förstudie, huvudstudie och en analys.

2.7.1 Förstudie

Innan själva arbetet med att besvara frågeställningen startade behövde det göras en förundersökning för att samla in all nödvändig information. Denna förundersökning gick ut på att först och främst undersöka jeansproduktion generellt för att kunna alla processer grundligt, för att sedan kunna

utvärdera dem.

2.7.2 Huvudstudie

Efter att ha studerat alla de moment som ingår i jeansproduktion började undersökningen av samarbetsföretaget DENIM IS DEAD’s

produktionskedja. Detta för att dels kunna jämföra den med en generell kedja, men även för att hitta eventuella förbättringar. Det är många olika parametrar att ta hänsyn till, och många olika komponenter som skall samspela på ett bra sätt, så det var under hela processen extremt viktigt att inte tappa fokus på våra hypoteser samt frågeställning.

2.7.3 Analys och slutsats

När all informaton var framtagen för att besvara vår frågeställning genom resultatet, hade vi en klar bild av hur vi skulle presentera det. Vi gjorde en analys och diskussionsdel som tog upp faktorer ur några olika synvinklar, som vi sedan presenterar för kunden genom en informationsbroschyr samt en hang-‐tag som skall medfölja alla jeans som säljs i butik.

(15)

3. Allmänt om jeans och jeansproduktion

¹³

3.1 Produktion och Framtagningsprocess

Årligen produceras fem miljarder jeans i världen.¹⁴ Framtagningsprocessen av ett par jeans är mycket energi-‐ och vattenkrävande och utförs i områden där vatten är en bristvara. För att kunna göra en förändring och främja hållbar utvecklig är det viktigt att förstå hela värdekedjan från bomullsodling till färdigt plagg i butik. Genom insikt och kunskap kan framtagningssprocessen av jeans förbättras både utifrån en miljö-‐ och hälsoaspekt.

För att textilen ska klara av färgning och specialbehandling är en förbehandling av väven avgörande. De steg som nämns nedan är de steg som utförs på en bomullsvara som ska bli ett denimtyg. Olika fibrer kräver olika förbehandlingsprocesser. För att resultatet ska bli så bra som möjligt är det viktigt att alla steg utförs med noggranhet för att minimera eventuella problem som kan uppstå i produktionen.

3.1.1 Tillverkning

Bomullen skördas och paketeras i stora balar. I det inledande skedet av denimproduktion plockas bomullsfibrer från balarna och delas upp i små knippen. Detta utförs av högteknologiska maskiner för att åstadkomma den optimala garnstyrkan. Bomullsfibrerna rensas från skadedjur, fröskal samt korta fibrer, såkallade linters. Linters är icke spinnbara fibrer på grund av sin korta längd. Denna process kallas Kardning. Resultatet blir en väv som omvandlas till en flisa med ett repliknande utseende. I

utdragningsprocessen bildar sex flisor en enhetlig lång flisa. I nästkommande steg rensas bomullen ytterliggare för att i spinningsprocessen bli starkare, jämnare samt fintrådigare.

I nästa steg formas bomullsflisorna till en tråd genom centrifugalverkan.

Fibrerna vrids i en så kallad Spinning rotor och bildar ett garn. Garnet lindas därefter upp på en hylsa för att sedan kunna färgas och vävas till ett tyg. Processen sker automatiskt. I nästa steg sker varpframställning. Garnet

13 Bild längs till vänster: http://blueowlworkshop.blogspot.se/2011/04/vintage-‐machinery-‐union-‐

special-‐43200g.html Bild i mitten: http://weheartit.com/entry/10167436 Bild längs till höger:

www.apartmenttherapy.comorganic-‐denim-‐is-‐it-‐worth-‐ever-‐75322

14Råd och Rön nr 7 2011, Jeanstygets livscykel (http://www.radron.se/Upload/Pdf%20tidningen/RRnr7-‐

2011_jeans.pdf)

(16)

tvinnas till en form lämplig för färgning och lindas upp på en stock som bildar ett varpnystan.¹⁵

Kypfärgämnet indigo används vid färgning av jeans. Kypfärger är inte vattenlösliga utan måste lösas upp med hjälp av hydrosulfit för att kunna tränga in och fastna i fibern. I reduktionssteget vid infärgningen av mörka jeans tillsäts indigo, vätmedel, tensider och komplexbildare. Därefter tillförs syre till materialet i form av NaOH, Natrium ditonit samt

väteperoxid. Förhållandet i vattnet måste ha ett alkaliskt PH vilket sker genom att tillsätta natronlut i färgbadet. Efter oxidationssteget är färgen åter vattenolöslig. För att eliminera överskottsfärg och få fram önskad nyans sköljs och koktvättas garnet.¹⁶ Bilden nedan visar den kemiska bindningen vid framställning av indigo.

17Na2S2O4 (Natrium Hydrosulfit) O2 (Syrgas)

Innan garnet träs i vävmaskinen beläggs det med stärkelse/vax för att det ska tåla de mekaniska påfrestningar som det utsätts för vid vävning.

Därefter rullas garnet upp på varpbommen som placeras i vävmaskinen. I vävprocessen sammanflätas den indigofärgade varpen med den naturligt färgade väften och bildar ett denimtyg i 100 % bomull. Bindning och vikt kan variera beroende på önskat

slutresultat.

Efter vävningen placeras denimväven i ett avklistringsbad. Syftet med

avklistringen är att få bort stärkelseklistret som garnet

behandlades med för att klara av de ansträngningar som vävningsprocessen kräver. För att avlägsna klistret från väven tillsäts enzymlösning i badet, om inte klistret är vattenlösligt, då tvättas det bort med vatten och tvättmedel.

Därefter dras väven till sin rätta (önskade) bredd, förvrängs och torkas för att sedan rullas upp för

nästkommande process. För att väven

inte ska krympa mer än vad som är naturligt, Denim 3/1 Twill weave ¹⁸

15 http://www.pcca.com/Services/Denim/ManufacturingProcess.asp

16 Uppdragsrapport 09/52 Kartläggning av kemikalieanvändning i kläder, Swerea/IVF Tabell S.1.

Kemikalieåtgången för normalfallet i studiens plagg daterat: 2010-‐03-‐17

17 Electrocatalytic hydrogenation of vat dyes, ur Dyes and Pigments 54 (2002) 141-‐146

18 http://www.websters-‐online-‐dictionary.org/definitions/TWILL?cx=partner-‐pub-‐

0939450753529744%3Av0qd01-‐tdlq&cof=FORID%3A9&ie=UTF-‐8&q=TWILL&sa=Search#906

(17)

utförs kompressionskrympning. Denna

process reducerar mängden krympning i varp

eller väft som det färdiga plagget kommer att ha efter tvättning.¹⁹ För att väven ska godkännas för produktion måste den genomgå noga inspektion. Detta utförs i de flesta fall i ett automatiskt kontrollsystem som utvärderar kvaliteten på tyget genom att identifiera synliga defekter såsom utstickande fiberändar eller missfärgning av tyget. Ett resultat av hela processen från garnspinning till färdigt tyg. Kameror används och

fotograferar de brister som kontrollsystemet upptäcker när tyget passerar.

Denna information förs sedan över till skärbordet där datorer lokaliserar defekterna. Det finns fabriker som kontrollerar tyget manuellt, då vid mindre kvantiteter och avsaknad av högteknologiska instrument.

I nästa steg packas och transporteras tyget till fabriken där konfektionering sker. Processer som läggning, skärning, sömnad och efterbehandling utförs av personal och datoriserade maskiner. Vid skärningen tillämpas

datorprogram för mönsterpassning för att minimera spillet. Därefter sys jeansen upp och genomgår de efterbehandlingar som den

produktutvecklande varumärkesleveratören har beställt. I konfektioneringen används inga kemikalier med undantag för

fläckborttagningsmedel. Under produktionen tas flertalet prover ut för att skickas till varumärkesleverantören för bedömning och godkännande.

Proverna tas vanligtvis ut innan, under och efter produktion men före transport.

När sista provet är godkänt packas varorna för transport till

varumärkesleverantören. Beroende på avståndet mellan produktionskällan och varumärkesleverantören används kemikalier för att förhindra mögel och dylikt. Vid långa avstånd mellan olika kontinenter och på olika

färdmedel såsom båt där fukthalten är hög används dimetylfumarat för att förhindra uppkomsten av mögel. Idag finns restriktioner för användningen av antimögel kemikalien i textila varor som importeras till EU.

3.1.2 Specialbehandlingar

För att jeansen ska få önskade effekter och en hög modegrad tillämpas specialbehandlingar efter konfektioneringen. Nedan beskrivs de vanligaste specialbehandlingarna. I denna process förekommer kemikalier i stor utsträckning. Specialbehandlingarna är mycket omskrivna i media, detta på grund av bristande kunskap och oförsiktighet hos fabrikerna som utför behandlingarna. Under kontrollerade former kan skadorna minimeras men det är viktigt att notera att specialbehandlingarna aldrig är riskfria då arbetarna utsätts för stora mängder kemikalier.²⁰

Stentvätt utförs på jeans för att få en sliten effekt. Detta sker med hjälp av pimpstenar eller dylikt som har en ljusare karaktär än vanliga stenar.

Stentvätt utförs i stora industriella tvättmaskiner där stenarna mekaniskt sliter jeansen. Det finns stora nackdelar med stentvätt. Exempel på det är svårigheten att avlägsna kvarvarande pimpsten i maskinen som ger stora

19 Textila beredningsprocesser, Weronica Rehnby 2010:1 sid. 10

20 Sjukt Snyggt – En rapport om sandblästrade jeans utgiven av Fair Trade Center 2010

(18)

skador på utrustningen. Materialet kan även täppa till dränering och avloppsledningar, vilket innebär stora kostander för de som utför stentvätten. Kemikalierna som används vid stentvätt är hälsofarliga vid närkontakt och inandning. De är heller inte biologiskt nedbrytbara i naturen vilket resulterar i nedsmutsning och förstöring av naturens resurser.

Enzymtvätt förekommer i stor utsträckning i produktioner, både vid förbehandling och vid efterbehandling. Processen utförs i en industriell tvättmaskin i ett bad med enzymer. Enzymet som tillsäts är cellulase.

Behandlingen med cellulase är en miljövänlig process där förmågan att modifiera cellulosafibrer på ett kontrollerat sätt kan förbättra kvaliteten på tyget, ge den ett önskat utseende och ett mjukt handtag. Under processen angriper cellulase cellulosan och avlägsnar färg (indigo) som sedan kan återanvändas på vitt denimgarn.²¹

Sandblästring utförs genom tryckluft med blästringsmaterial på

denimtyget. Luftströmmen kan antingen tillföras manuellt eller maskinellt.

Manuell sandblästring utförs direkt av en människa och kan innebära stora hälsorisker på grund av den mängd kemikalier och blästringsmaterial som används. Skyddsutrustning krävs vid manuell sandblästring då

direktkontakt med blästringmaterialet kan ge upphov till farliga sjukdomar, såsom stendammslunga. Maskinell sandblästring sker i ett slutet

blästerskåp under kontrollerade former där arbetaren inte utsätts för några risker. Blästringsmaterialet nöter bort färger och resultatet blir en önskad förslitning.²²

Andra tillvägagångssätt att uppnå sliteffekter på är genom att använda sand-‐ och smärgelpapper eller speciella borstar. För att göra hål i jeansen utförs en laserbehandling där ett förprogrammerat mönster bestämmer laserstrålens riktning. En annan vanlig sliteffekt är att bränna jeans i kanter eller runt hål för att uppnå ett visuellt intryck. Andra kemikalier som

används vid slitning av jeans är väteperoxid samt potassium permanaganate.

3.2 Kemikalier

Kemikalier präglar hela processen från bomullsplanta (vid konventionell odling) till färdig produkt. Den totala kemikalieanvändningen per kg jeans är i normala fallet 2,4 kg²³. Kemikalier är nödvändiga för att framställa och tillverka textila produkter. I dag finns lagar och restriktioner om hur mycket kemikalier som får användas i framställning av fibrer samt produktion. Nedan beskrivs de hälso-‐ samt miljöfarligaste kemikalierna som präglar jeanstillverkningen från bomullsplanta till färdig produkt.

Pesticider (bekämpningsmedel) används vid odlingen av konventionellt odlad bomull.

Ekologisk bomull innehåller inga pesticider. Pesticider används för att eliminera tillväxt av skadedjur, svamp samt ogräs. Enligt Pesticide Action Network (PAN, 2005) förbrukar

21 Process Biochemistry 40 (2005) – Treating denim fabrics with immobilized commercial cellulases

22 Sjukt Snyggt – En rapport om sandblästrade jeans utgiven av Fair Trade Center 2010

23 Uppdragsrapport 09/52 Kartläggning av kemikalieanvändning i kläder, Swerea/IVF Tabell S.1.

Kemikalieåtgången för normalfallet i studiens plagg daterat: 2010-‐03-‐17

(19)

bomullsproducenter över hela världen pesticider för ett värde av cirka 2,6 miljarder dollar per år. Detta utgör mer än 10 % av världens användning av bekämpningsmedel.²⁴ Effekterna efter användning av bekämpningsmedel är mycket stora och är skadliga för ekosystemet och miljön. Pesticiderna är svåra att ta bort och återfinns i det färdiga plagget. På lång sikt är detta mycket hälsofarligt för bönderna men kan även påverka slutkonsumenten.²⁵ Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) dör uppskattningsvis 40 000 bönder om året till följd av användningen av bekämpningsmedel. Många av dödsfallen är självmord²⁶

Formaldehyd är en utav de mest giftiga kemikalierna som används i samband med jeanstillverkning. Formaldehyd används för att förhindra skrynkling samt motverka krympning. Bomullsfibern är mycket känslig för krympning vid tvätt då fibern drar ihop sig vid reaktion med vattenmolekyler. Formaldehyden används inte enbart vid

förbehandlingen utan även i färgförfarningen och i efterbehandlingen. Formaldehyd finns i stor omfattning i omgivningen men är farlig vid närkontakt då kemikalien är vattenlöslig och absorptionen är 100 % i de övre luftvägarna. Det anses vara

cancerframkallande samt skapa irritation i ögon och luftvägar. Vid hög exponering är formaldehyd allergiframkallande²⁷.

Dimetylfumarat används för att förhindra uppkomsten av mögel i varor vid transport från produktionskälla till varumärkesleverantör/beställare. Sedan första maj 2009 är Dimentylfumarat förbjudet i EU i produkter som innehåller mer än 0,1 mg/kg.²⁸ Fabriker som är certifierade med Oeko-‐tex® Standard 100 förbrukar inte

antimögelmedlet då detta strider mot föreskrifterna. Kemikalien är i höga halter

allergiframkallande vid direktkontakt med huden och kan ge upphov till irritation, klåda och brännskador. Vid överskridande av 0,1 mg/kg hos en vara har konsumenten rätt att returnera varan och få pengarna tillbaka.²⁹

Nonylfenoletoxilater förekommer i rengöringsmedel vid tvätt samt vid

färgningsförfaranden. Kemikalien har hormonstörande egenskaper och är skadlig för miljön då ämnet är svårnedbrytbart, speciellt i vatten. Detta har resulterat i en pågående utredning om en lagstiftning i EU som förbjuder import av textilier innehållande

nonylfenoletoxilater.

24 Int. J. Agricultural Resources, Governance and Ecology, vol. 7, No. 3, 2008 “Comparing conventional and certified organic cotton supply chains: the case of Mali

25 http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-‐och-‐miljo/jordbruk-‐-‐mat/jordbrukets-‐

miljopaverkan/bekampningsmedel/ daterat: 2011-‐10-‐05

26 Rapport Naturskyddsföreningen 2007 ”Tyg eller otyg?” text: Jonas Åker Zeander

27 Rapport 5399 Formaldehyd – en kunskapssammanfattning och riskbedömning, september 2004

28 Oeko-‐Tex® Standard 100 bans dimethyl fumarate -‐

http://www.oekotex.com/xdesk/preview/470/content.asp?area=hauptmenue&site=dimethylfumarat&cl s=21

29 KEMI -‐ http://www.kemi.se/sv/Innehall/Fragor-‐i-‐fokus/Dimetylfumarat/