Milj 999

S J - k o n ce rn e n Milj ö r e dovi s ni ng 1999

SJs viktiga miljöfrågor

• Energieffektivisering

• Övergång till förnybara energislag och Bra Miljöval el

• Inventering och behandling av förorenad mark

• Miljökrav vid inköp, avtal och upphandling

• Källsortering och avfallsminskning

• Omhändertagande av miljöskadliga avfallsfraktioner

• Fortsatt höjning av miljökompetensen

l nska staten

Supportenheter

reknik . $J fastigheter SJtenninal- produktion SJData

JOrdmator Mdjokoorönator Mdjokoordlr.ator Mdfokoordtnattlr

mordnare

^' Mlljosarnc)rdnare M11josarnordnare MliJosamordnare

tamhet Verksamhet Verksamhet Verksamhet

hålls- Fastigheter och Färdigställande av IT-stöd och system-

lrnhet stationshållning persontåg utveckling

Miljö. Styrgrupp Miljö samordnar där se! behövs SJs miljöarbete. Sektorerna väljer sedan strategier och organisation efter egen förutsättningar. J samband med miljöledningsarbetet har samtliga sektorer initierat egna miljögrupper.

• Under 1999p.!börjades en process som syftar tillförsäljning av Scandlines AB {SJ Fätjetrafik).

Av~~Jppsvatterv'

Toalettavfa3

Viktiga händelser

Avtal om Bra Miljöval el leveranser till alla eltåg tecknades i februari -därmed är 95 procent av SJs tågdrift fossilbränslefri och släpper ut minimala mängder koldioxid.

Alla SJs personresor med eltåg miljömärktes enligt Naturskyddsföreningens kriterier för Bra Miljöval person- resor och alla GreenCargo godstransporter miljömärktes enligt Naturskyddsföreningen s kriterier för Bra Miljöval transporter.

Samarbete etablerades med budfirman Pedal som levererar med cykelbud och miljöan p assade bilar inom Stockholm, Malmö och Göteborg -därmed erbjuder SJ även miljömärkta paketleveranser.

Nytt avtal tecknades med Företagstaxi-innebär bland annat att bestäl lningar av tågtaxi när så är möjligt styrs till bilar som går på miljöanpassade bränslen.

Ett ökande antal affärskunder ställde miljökrav på resor och Greeneargo-konceptet lockade drygt 170 före- tag att sluta nya avtal med SJ Cargo Group.

MoDo, en kund med höga miljökrav, lät srna egna miljörevisorer granska SJ Cargo Groups miljöarbete på plats. MoDos slutsats blev att miljömedvetandet inom SJ är högt och att ett omfattande miljöarbete bed rivs, och har bedrivits under lång tid, dock ej i enlighet med ett miljöledningssystem. MoD o ansåg också att det finns goda förutsättningar för ett strukturerat miljöarbete.

Miljöutredningar genomfördes på samtliga sektorer, betydande miljöa spekter identifierades och arbetet med att formulera nya mål för miljöarbetet påbörjades.

Utsläpp från godstransporter

INDEX !EL TÅG =l) 120000

• Kolväten, VOC Svavel, S Kväveoxider, NOx Koldioxid, C02

Källa: Nätverket för Transporter och Miljö INTM

J;

fordonen är medelfordon med medelbelägg- ning. Dieseltrafiken

utgör

endast 5% av den totala tAgtrafiken.

Utsläpp från personresor

INDEX !EL TÅG =l) 30000

20000

10000

o

• Kolväten, VOC

• Svavel, S Kväveoxider, NOx Koldioxid, C02

Källa: SJ Miijödata. Fordonen har mede/beläggning.

Dieseltrafiken

utgör endast

5 %

a v

den totala tågtrafiken.

SJ MILJÖREDOVISNING 1999

CD

Innehåll

Viktiga händelser strategiskt statement Koncernchefens kommentar Miljöchefens kommentar Omvärld

SJs Miljöarbete S J Resor SJ Cargo Group SJ Fastigheter SJTeknik Miljöarbete Miljöbalansräkning

Miljöfakta Bedömning utifrån Ordlista

SJ Miljöredovisning kan beställas från SJ Centrallager, Gävle.

Telefon: 026-14 40 32. Telefax: 026-10 77 39.

l 3

4 5 6 8 12

14

16 17 18 20

22 24 se bakre flik

Har du frågor eller kommentarer kring innehållet i denna miljöredo- visning är du välkommen att kontakta SJ tet. 08-762 2000.

Mer miljöfakta och information om SJs miljöarbete finns också på

www.sj.se. Där finns även kalkylprogrammet SJ Miljödata.

Ägare svenska staten

Sektorer Supportenheter

SJResor SJCarao Group SJ Flrjetraflk SJTeknlk SJ Fastigheter SJ tenninal- produktion SJData

MtiJCkoordrnator Mlljc.koordmator Mtljokoordtaator MtiJokOOrchnator MliJOkoordtnator Mt~okOOI'!llnator MIIJokoordtnator MII)OSa'TlOrdnare MliJOSamordnare MtljosamordnarP. Md]Osamordnare M~JOsamordnare

Mtltosarnordr.are Mlbosamordnare

Verksamhet Verksamhet Verksamhet Verksamhet Verksamhet Verksamhet Verksamhet Persontrafik Godstransporter Färjetrafik i Öresund UnderMil

s-

Fastigheter och Färdigställande av IT-stöcl och system-

och södra Östersjön' verksamhet stationshållning persontåg utveckling

SJs miljöarbete bygger på delaktighet och engagemang. Projektet ska drivas nära verksamheterna och medarbetarna. En miljöstab med fyra medarbetare arbetar direkt underställd generaldirektören. Varje sektor har en miljökoordina-

tor.

SJ har också en egen miljörevisor. Miljökoordinatorerna, miljöstaben och miljörevisorn bildar tillsammans med sektorernas utvecklingschefer Styrgrupp

Miljö. Styrgrupp Miljö samordnar där så behövs SJs miljöarbete. Sektorerna väljer sedan strategier och organisation efter egen förutsättningar. l samband med miljöledningsarbetet har samtliga sektorer initierat egna miljögrupper.

Materialflödesschema

In

,, ;~ .. r .. ~~.S~t c~., K,J.1:.k .:: .. r Er·\. ;r.~ ~· .!~.,

Stödjande verklamhet

i· ·.:•:ar •. '.:-;;: .r ... ;:-~r l~ . .;; in~=. f.· :,,'Jn

fl

ocl!

dlesel

Matoch~h

fmbalage.

tidrungar och P<'fJjlel'

Benstn, dlesl.'i och e/

EVoljillflarrvar.ne

v~tten Byggvaror Kerrvkaller

Interna

transporter

Br an~Jemter

Arbetsfordon Mater.altr dospor ter

Fasbghets- forvaltrnng

·Under 1999 pMJ&jades en process som syftar till försiiljning i1ll Scandlines AB (SJ Fl!qetrafli<J.

Ut

P~ och

MiljöeffekV åtgllrd

~.

:- ... ..._...,

~icTJt

Avtoppsvatten/

Toa/ettavtaR

SJ ska vara det mest tniljöanpassade rese- och transportföretaget. Våra säkra, tniljömärkta, effektiva och prisvärda transporter ska öka vår tnarknadsandel både av resor och godstransporter, till fördel för miljön.

Dessutom hjälper vi våra kunder att tninska sin miljöpåverkan.

SJ MILJOREOOVISNING 1999

®

- _-

-

KONCERN CHEFENs KOMMENTAR

Tåget går mot framtiden

Alla samhällen förändras ständigt, de yngre generationerna har andra vär- deringar än de äldre. Dagens ungdomar har inte upplevt den snabba väl-

färdsökning som vi som är något äldre tog för given. Bilen är inte samma

framgångssymbol som för 20 år sedan. För många unga, särskilt i

s

torstadsområdena, är det inte längre lika viktigt att ta körkort, och man prioriterar upplevelser högre än prylar.

Samtidigt är kommunikation viktigare än någonsin, den gränslösa IT

·

världen förändrar samhället mer radikalt än någon drömde om bara för

10-15 år sedan. Förde yngre är det självklart, medan många äldre kan ha lite svårare att förstå förändringens kraft.

Boendemönstren förändras också - många pendlar idag ganska långt för att kunna bo på en plats som passar deras behov. Även här är kommu- nikationerna nyckeln till förändringen.

Varför skriver jag detta i SJs miljöredovisning? Jo, denna stora föränd- ring av samhället påverkar givetvis miljön

. SJ märker redan effekterna;

1999 var det allra bästa året någonsin för persontrafik på järnväg. Bara sedan 1997 har resandet ökat med 17 procent. Samtidigt har bensin- försäljningen minskat något. Bland flera möjliga förklaringar vill jag nämna en: på tåget har man en unik möjlighet att både arbeta, till exem- pel med bärbar dator, och vila. Just detta är mycket viktigt för allt fler rese- närer. Många- inte minst de som reser i tjänsten- värderar dessutom tågets miljöfördelar mycket högt.

Även godstransporter på järnväg tycks ha en ljus framtid, till gagn för miljön. SJ Cargo Group genomförde 1998 en s tor miljösatsning i och med lanseringen av GreenCargo - det enda miljömärkta transportalternativ

0

SJ IIILJÖREOOVISNING 1999

som erbjuder rikstäckande dörr-tiiJ.dörr transporter. Den s tora, prisbe- lönta marknadsföringskampanjen kring GreenCargo (en av de få med mil- jöförtecken på senare tid!) väckte stor uppmärksamhet och innebar många nya affärer. Detta är ingen tillfällighet- SJ har länge känt ett väx- ande tryck från kunderna att utveckla miljöanpassade transportlösningar.

Den stora utmaningen är de internationella transporterna. Byråkratiska proble m, orättvisa skatteregler, och- det ska erkännas

-

samarbetspro- blem mellan Europas järnvägsföretag, försämrar tågets konkurrenskraft.

När problemen har lösts kommer internationella järnvägstransporter att öka mycket snabbt, vilket leder till färre lastbilar på vägarna. Ur miljösyn- punkt är detta helt nödvändigt, med tanke på den mycket stora totala ökning av transporterna som väntas under de närmaste åren.

Till sist vill jag peka på att det ökade miljöintresset bland resenärer och transportköpare i Sverige givetvis gynnar de företag - däribland SJ - som tar miljöfrågan på allvar och erbjuder miljöanpassade resor och transpor·

ter. Miljöarbete är lönsamt, både för företag och samhälle!

Daniel Johann sson

Koncernchef SJ

MILJÖCHEFENs KOMMENTAR

En trappstege för miljön

Miljöarbetet inom SJ kan ses som en trappa med fyra ste&

l.

Uppvaknandet. Det skedde för drygt tio år sedan. Den då nytiiiträdda

S~edningen,

med Stig Larsson i spetsen, gjorde en marknadsanalys och fann att svenska folket hade stor tilltro till järnvägens miljöfördelar, men ansåg att SJ inte tog sitt miljöansvar. Bevisen var många; kreosothanter·

ing, banvallsbesprutningar, plastmackor i restaurangvagnarna. SJ hade alltså missbrukat den stora potential som fanns i Sverige. Samtidigt hade miljöfrågorna fått så stor dignitet att de till och med skulle kunna få infly.

tand e på den framtida trafikpolitik en. Men för att SJ skulle kunna använda miljöargumentet måste det städas upp ordentligt internt. På kort tid gjor- des en miljöinventering, varefter en miljöpolicy och ett miljöprogram utar · betades.

2.

Uppstädning. l tidigare miljöredovisningar har vi berättat om arbetet med att förbättra miljön i verkstäderna, att minska utsläppen från diesel- driven trafik, att inve ntera och sanera förorenad mark och att miljöarl- passa hantering av kemikalier, avfall etcetera. Arbetet var tidsödande och är ännu inte helt avslutat, även om naturligtvis en stor del av problemen är lösta. Ett företag av SJs storlek måste ändå alltid hålla sig med en miljö- städpatrull som ständigt är beredd att hjälpa till för att fö rhindra att nya miljöproblem uppstår.

3. Resurseffektivisering. Samtidigt som uppstädningen gick in i sin mest aktiva fas, inleddes arbetet med att effektivisera användningen av kost- samma och begränsade resurser, som elkraft, bränslen, kemikalier,

metaller och så vidare. 'less is more' heter det i andra sammanhang, och det stämmer verkligen när det gäller resurser som till exempel elkraften.

Ju mindre el vi behöver för att utföra en transport, desto lönsammare blir den och desto mer bidrar vi till miljöanpassningen av samhället. En sådan process blir heller aldrig klar. Energieffektiviseringsarbetet i SJ har nu gått in i en ännu mer intensiv fas, och vi ska minska energianvändningen per person- och tonkm med ytterligare 25 procent inom de närmaste åren.

4.

Framtidsarbete. Inget transportföretag kan stanna av och nöjt säga att

•nu har vi gjort allt som behövs, nu är det bara att köra". Transporterna ökar, och järnvägen måste vara beredd på att ta hand om ännu mer gods och resenärer. Nya tåg måste vara tystare, snabbare och energisnålare än dagens, de måste enkelt kunna anpassas till ny teknik och kunna återvin- nas när deras tid är ute. SJ ska d ärför, som ett av världens effektivaste järnvägsföretag, bidra till utvecklingen av det miljöanpassade transport- system som är en nödvändighet om inte mänskligheten ska tvingas avstå från den höga levnadsstandard som åtminstone vi i västvärlden har vant oss vid att ta för självklar. Samtidigt kommer de transportföretag som bäst förstår utmaningen i detta också att bli de mest l önsamma i branschen.

Miljöchef SJ

SJ MILJOREOOVISNING 1999

®

- -

-

OMVÄRLD

Miljökrav på transporterna ökar

Transporterna ökar medan behovet att sänka utsläppen kvarstår. Allt fle r inser att ekvationen inte går ihop.

' ' Ökad överföring av person och godstrans- porter från bil och last- bil till spårtrafik, cykel och gående kommer att behövas för att komma på rätt kurs.

Medvetenheten om miljöproblemen

och om de utmaningar vi står inför ökar bland världens beslutsfattare inom politik och näringsliv. Idag drivs miljöarbetet i samhället framåt av såväl

lagstiftning som kundkrav och affärs-

möjligheter. Även nyväckta aktörer inom finanssektorn och bland försäk-

ringsbolagen bidrar genom ökad granskning av sina kunders miljöarbete.

l takt med att oväderskatastrofer tilltar i frekvens, och internationella

klimatförhandlingar återkommer, pekar allt fler ut energiproduktion och transporter som särskilt viktiga områden för miljöåtgärder. Vårt transport- system står således inför stora utmaningar. Vi vill behålla den flexibilitet och frihet att förflytta oss som vi vant oss vid. Fler och fler människor på jordytan vill, och har också råd, att ta del av den friheten. Samtidigt måste vi minska miljöbelastningen. Det är ingen lätt uppgift, när utvecklingen i många avseenden går åt motsatt håll.

Ökad överföring av person- och godstransporter från bil och lastbil till spårtrafik, cykel och gående kommer att behövas för att komma på rätt kurs, liksom ökad samåkning och högre fyllnadsgrad. Det inser alltfler företag. Det stora intresset för miljöledning på företag bidrar starkt till att allt fler får upp ögonen för transporternas miljöpåverkan. Intresset för att göra något åt detta kommer sannolikt bara att öka.

EnergifiH'bruknine NlEX

220

200

:.~

180 .i

160

l

140

f

120 " ' / ...--

~y,--

100

_v

80

85 90 95 00 05 10

····Turistbesök Godstrafik

Käna:fEA

- Persontrafik

Prrnärenerg~örsörjning

Trender för den primära energiför- brukningen och de viktigaste

orsa-

kerna till miljöproblem inom EU.

Index 1985 - 100.

®

^SJ MILJÖREOOVISNING 1999

Transportarbetets utveckling

RESOR GOOS

160 160

120 120

80

,.-

80

'

,,-~ .y

~_

...

40 40

o o

75 80 85 90 95 00 05 10

Person -

Gods Transportarbetets

utveckling i Sverige J 975-97 med prognos för 2010. Resor

i

miljarder personkilo- meter, gods i miljarder tonkilometer.

Källa: SIKA$ SAMPLAN Rapport 1999:2.

Traftkinfarkt hotar

Sverige som är ett stort och glest befolkat land har fortfarande gott om plats på vägarna, utom i storstäderna. Där blir trafiksituationen alltmer problematisk. Under rusningstrafiken är medelhastigheterna mycket låga.

Men situationen på kontinenten är betydligt värre. ständigt hotande trafik- infarkter gör att det på många a

v de europeiska motorvägarna är omöjligt

att beräkna hur lång tid en bilresa tar. Dyrbara och långa timmar spende- ras i bilkön. Mycket riktigt har också bil trafikens begränsningar i kombina-

tion med nya, snabba tåg givit tåget ett uppsving på

viktiga linjer, till exem- pel mellan London, Bryssel och Paris. Även i Sverige har tågåkandet ökat betydligt och på många linjer är ökningen på 17 procent under 1998 och 1999 större än förväntat.

Den täta biltrafiken ger också hälsoproblem. De senaste å

ren har

smoghalterna i städer som Paris och Milano tidvis varit så höga att privat biltrafik

förbjudits helt

och hållet under de värst drabbade dagarna. Aten

har sedan flera år regler som innebär att bilarna bara får köras varannan

dag i city.

Ateärdskrav blev legitima

Kanske var 1999 året då det blev legi timt att på allvar kräva kraftfulla åtgärder inom transportsektorn. 1999 var också det år då koldioxidbör- ser började ta form, både internationellt och inom enskilda nationer. Beho- vet att skapa en marknad för internationell handel med •grön el' framför-

des också av allt fler länder och forskning om detta har initierats av

EU·kommissionen.

Världens länder föreslog i Kyoto 1997 a

tt koldioxidutsläppen i

världen ska minska med 8 procent fram till 20 l O

(räknat från

1990). EU som hel- het har accepterat detta, även om Sverige för egen del förhandlat sig till ett utrymme att istället temporärt öka utsläppen. På sikt måste betydligt större minskningar till för att reducera växthuseffekten.

Under 1999 var de svenska

miljömålen en viktig fråga i miljödebatten.

De preliminära förslag till Sveriges nationella miljömål

som presenterats säger att utsläppen a

v kväveoxid

er måste mer än halveras de närmaste två decennierna. F

örslag på nationellt koldioxidmål kommer att presenteras i

mars 2000.

Under 2000 ska även miljömål på sektornivå, det vill säga för järnvägs- sektorn, vägsektorn etcetera presenteras. l Sverige står transporterna inklusive arbetsmaskiner för cirka 45 procent av koldioxidutsläppen och cirka 80 procent av utsläppen av försurande, övergödande och hälsoskad- liga kväveoxider. Transporterna bidrar även i stor utsträckning till dålig stadsluft Transportsektorn har redan tid

igare inom ramen för det så kal-

lade MaTs-samarbetet gettförslag på konkreta reduktionsmål såväl för sektorn som helhet som för olika trafikslag. Sedan 1998 arbeta

r även EU

för ökad integrering av miljöfrågorna i samhällets sektorer. Fem sektorer pekades ut som särskilt prioriterade, däribland trafiken, och ett liknande samarbetsprojekt, Europa-MaTs, har startats på EU nivå. Inom detta ska såväl målsättningar som åtgärdsstrategier utarbetas. Men redan nu satsar EU·kommissionen p å att utveckla tågtrafiken. Olika signalsystem, spårvidd och strömförsörjning ska i framtiden inte förbli de gränshinder de är idag.

Viktiga järnvägslinjer ska rust as upp och nya byggas.

)

)

o

()

" De trafikprognoser som nyligen presen- terats ger inte något hopp om minskade utsläpp. För Sveriges del spås samtliga transportslag utom gång och cykel att öka fram till2010.

Trafiken fortsätter att öka De trafikprognoser som nyligen pre- senterats i SIKAs Samplanrapport 1999:2 ger inte något hopp om mins- kade utsläpp. För Sveriges del spås samtliga transportslag utom gång och cykel öka fram till 2010. På persontra- fiksidan kommer bilen att öka mest.

Tåget ökar med drygt 2 miljarder per- sonkilometer, vilket motsvarar en tillväxt på 30 procent. Inrikes flyg och buss ökar också, men i långsam·

mare takt. På godssidan ökar lastbil allra snabbast. Godståg och sjöfart ökar båda med 12-13 procent. Även i Europa väntas fortsatt kraftig ökning av transporterna.

Krafttag krävs

Ett hållbart transportsystem förutsätter både flexibla och resurseffektiva fordon, bra planering och samverkan mellan olika transportsystem. Offent- liga aktörer, transportsektorns parter och näringslivet i stort måste aktivt medverka i utvecklingen av mer miljöanpassade fordon. Men för att miljö-

OMVÄRLD

fordon och de miljövänligare transpo rtslagen ska ta marknadsandelar, krävs styrmedel som gör de m iljöskadliga alternativen dyrare.

stora miljövinster skulle vidare kunna göras genom ett fåtal strategiskt valda infrastrukturinv esteringar där det uppstått flaskhalsar. T ill exempel begränsas en stor del av norr-södergående tågtrafiken av kapacitetspro- blem strax söder om stockhalms Central. Här behövs en lösning som drastiskt ökar kapaciteten för tågtrafik. Det måste bli betydligt enklare och smidigare att kombinera olika transportslag så att man till e

xempel kan

använda tåg för de långa transportsträckorna och bil eller andra flexibla fordon för slutdistrib utionen.

SJ har länge bedrivit utvecklingsarbete tillsammans med ford onsleve·

rantörer, fraktbolag o

ch kunder. P

å en a vreglerad marknad blir förutsätt·

ningarna för utvecklin gsarbete annorlunda. Till viss del flyttas makten över miljöanpassningen över till beställarna och upphandlama av respektive tåglinje, det vill säga regionaltrafikbolag respektive Rikstrafikeo. SJs höga ambitioner när det gäller tågets miljöprestanda, blir dämned också en kon- kurrensfördeL

SJ t.IILJÖREOOVISNING 1999

(j)

r

- -

-

SJs MILJÖARBETE

- -

ti\1 $l WI

,_,

._.ClltrlO\'I!IN Nll IQU

SJs MILJÖARBETE

Miljöarbetet i SJ koncernen

Miljöarbetet i SJ koncernen startade tidigt. Idag handlar det om miljöledning och om andra koncern- övergripande projekt.

Inriktning och mål för miljöarbetet inom koncernen SJs miljöarbete har tre övergripande syften:

•Att ytterligare förstärka miljöprestandan hos SJs tjänster vilket ska bidra

till att

öka SJs andel av marknaden för transporter och resande.

• Att öka lönsamheten genom att eliminera kostnader som både belastar

miljön och SJs ekonomi.

• Att bidra till ett miljöanpassat transportsystem.

SJ antog hösten 1998 en treårig miljöplan och en rad nya miljömål, bland annat:

Miljömål för SJ som helhet Status

Eliminera luftemissioner från eldrivna tåg. Märka samtliga eldrivna transporter och resor med Bra miljöva l. Klart Arbeta så att vi är certifierbara/certifierade

enligt ISO 14001 på sektornivå Pågår

Etablera system för uppföljning av miljöfakta

Pågår Etablera rutiner för att ställa miljökrav vid varje större inköp

Pågår

Utveckla bränslecellsdrivna tåg

tillsammans med andra fordonsaktörer

Påbörjat Samtliga helägda dotterbolag har egna miljöplaner

Pågår Miljöutbilda alla inom varje sektor

Pågår

Minska avfallsmängderna med 30% samt öka andelen

återanvänt eller återvunnet material

med 80% (basår 1996) Pågår Inventera förorenade områden och inleda

sanering där så

behövs

Införa säkerhet och s

litage på infrastrukturen som parametrar i SJ Miljödata

Utveckla

internation

ell version av SJ Miljödata

Pågår

Pågår Pågår

Effektivisera energianväncningen med 25% {basår 1998) Pågår

Ersätta dieseldrivna tåg med eldritt eller

alternativa

bränslen till exempel bränsleceller

StabJs Miljöledningssystem januari 2000

Utredning/

Miljöaspekter

Policy Mål

Miljöledningsprogram Intern revision Extern revision Certifierad/Certifierbar

Påbörjat

SJResor

Klart

Förslag dec 1999 Våren2000 Våren 2000 September 2000 April2001

Apri12001

Mål

2001

1999

1999

1999

1999

2001 2000

2000 2000 2002 Senast 2008

Under 2000 kommer mål

och policy att revideras utifrån de olika sektorernas miljöutredningar och sek-

torsmål (för nuvarande miljöpolicy se www.sj.se).

Organisation

SJs miljöarbete bygger på

delaktighet och engage·

mang. Projekten ska drivas nära verksamheterna och

medarbetarna. En miljö- stab med fyra medarbetare arbetar direkt underställd Generaid irektören. Varje

sektor det vill säga SJ •

Resor, SJ Cargo Group, SJ

Fastigheter, SJ Teknik och

SJ Terminalproduktion (från och med CJO.Ol-01), har en miljökoordinator.

SJ har också en egen

miljörevisor. Miliökoordinatorerna, miljöstaben och miljörevisor bildar tillsammans med sektorernas utvecklingschefer Styr- grupp Miljö. Styrgrupp Miljö samordnar där så behövs SJs miljöarbete.

Sektorerna väljer sedan strategier och organisation efter egna förut- sättningar. l samband med miljöledningsarbetet har samtliga sektorer initierat egna rniljögrupper.

Miljöledningssystem

1998 beslöt SJ att införa miljöledningssystem. Under 1999 har sekto·

rerna arbetat intensivt med detta. Alla sektorer ska vara

certifieringsbara

eller certifierade enligt ISO 14001 senast 2001. Under 1999 har miljöut- redningar genomförts. Mer om resultaten från miljöutredningarna under avsnitten om respektive sektor.

SJ Cargo Group SJTeknik SJ F

a stigheter

Klart

Klart

Klart

Våren 2000

Våren 2000

K

lart

Våren2000 Våren 2000 Kl art

Våren 2000

Våren 2000

Våren 2000

Hösten 2000

Hösten 2000 Maj och sept 2000

December 2000 Våren 2001 Ev 2001

December 2000 Våren 2001

Ev 2001

Tabellen gälfer i huvudsak SJs divisioner. Dotterbolagen har hunnit olika längt i arbetet.

SJ MILJ0REOOVISNING 1999

®

SJs MILJÖARBETE

Egen miljörevisor inom koncernen

Inom SJ Koncernrevision finns en miljörevisor som utför miljörevisioner ute i verksamheten samt granskar att koncernens miljöarbete uppnår fast- ställda måL Under 1999 har revisionsarbetet i huvudsak inriktats på granskning av:

• projektstyrning i samband med införande av miljöledningssystem

• koncernens förutsättningar att svara upp mot externa krav på miljöredo·

visning, bland annat krav från ägare och ökade krav på miljöinformation i årsredovisningen för aktiebolag

• rutiner och system för miljöanpassning av köp och försäljning av verk- samhet

SJ inför både miljö- och andra ledningssystem vilket innebär ökade krav på samordning av revisioner inom områdena miljö, kvalitet, arbetsmiljö och IT.

Övergripande projekt

Inom SJ drivs några koncernövergripande miljöprojekt Det handlar till exempel om energieffektivisering, miljöanpassning av inköp och om avfallshantering.

Energi

Effektivare energianvändning är en nyckel för att sänka SJs miljöbelast- ning. Samtidigt minskar energinotan. Inom SJ drivs ett

koncernövergr~

pande effektiviseringsprojekt med delprojekt inom de olika verksamhe- terna. Energikartläggningar har bland annat genomförts i lokverkstäder och olika åtgärder vidtas nu successivt. Det handlar bland annat om tids- styrda inomhustemperaturer, stängning av portar, tilläggsisolering, samt översyn av belysning, ventilation och pumpar. All upphandling ska vara energieffektiv i enlighet med rekommendationen ENEU 94 framtagen av Energimyndigheten. Tågdriften står för 90 procentavelanvändningen inom SJ. Under 2000 kommer färddatorer att installeras på loken vilket ger ökade möjligheter till optimal och energieffektiv körning. SJ samarbe·

tar också med Internationella Järnvägsunionen (UIC) i en arbetsgrupp för energieffektivisering.

Inköp och upphandling

Inom S.J.koncemen sker inköp och upphandlingar både via en central inköpsfunktion och decentraliserat ute på de enskilda divisionerna, bola-

Genom att lasta vagnarna mer, vilket blir möjligt tack vare nya vagnar och högre bärighet pA banan Ifrån 22,5 tons axeltryck till 25 ton), kan man ock s~

spara energi. Maxlasten höjs med 11 procent. det vill säga var tionde vagn

kan sparas in. Denna ~tgärd ger förutom energibesparingar ekonomiska för·

delar tack vare enklare och rationellare hantering etcetera.

@

^SJ MILJÖREOOVISNING 1999

gen och enheterna. Alla kemiska produk·

ter som används inom SJ ska godkärr nas av SJ Kemi- och Miljölaboratorium.

För övrigt har miljökunskap och -intresse hos den enskilde inköparen och den beställande enheten avgjort om mil·

jökrav formulerats, något som givetvis

" SJs miljöarbete

bygger på delaktig- het och engagemang.

Projekten ska drivas nära verksamheterna och medarbetarna.

inte är tillfredsställande. Under 1999 har därför den centrala inköps- enheten förstärkts med miljökompetens. En rad avtal med tydlig miljöprofil slöts 1999. Det viktigaste rör Bra Miljöval elleveranser. Andra exempel är de nya avtalen för tågtaxi, ersättningstrafik och budfirmor. En särskild miljöarbetsgrupp bildades i ett tidigt skede i samband med upphandling av det nya Målardalståget Under 1999 blev en handledning för miljöanpas- sade tåginköp klar. Den har tagits fram i samarbete mellan de nordiska järnvägarna. Inom det EU·stödda projektet RAVEL deltar SJ i utveckling av metoder för att ta miljöhänsyn vid konstruktion av nya tåg. RAVEL genom- förs tillsammans med tågtillverkare, järnvägsbolag, universitet och före- tag i en rad europeiska länder.

Miljöfaktasystem

Alla SJs affärsområden behöver uppgifter om flöden av varor och material som kan påverka miljön. Manuell insamling, granskning och

sammanstäl~

ning av uppgifterna tar mycket tid. Under 1999 har förutsättningarna att förenkla insamlingen kartlagts. Under 2000 kommer mjukvara att utveck·

las som inhämtar relevanta uppgifter Ii Il miljöfaktasystemet från de olika sektorernas ekonomi- och inköpssystem.

SJ Miljödata

Sedan flera år tillhandahåller SJ, numera via internet, ett miljökalkylpro- gram som gör det enkelt att jämföra olika rese· och transportalternativ ur miljösynpunkt. Kunden väljer själv sträckor och fordon för jämförelsen.

Systemet har rönt stor uppmärksamhet både i Sverige och internationellt och det har många användare. Andra transportaktörer har tagit efter och utvecklat liknande system. SJ leder nu utvecklingsarbetet för en internatio- nell version som täcker ett tiotalländer i Europa. Ambitionen är att på sikt också inkludera uppgifter om samhällskostnader på grund av buller, olyckor och slitage på infrastruktur.

Avfall

Att kälisarlera och återvinna avfall är en viktig resursfråga med stort sym- bolvärde. Inom SJ har ett 20-tal pilotprojekt genomförts ute på verkstäder, stationer, på tåg och i anslutning till kontor. Det är svårt att källsortera på tågen men samtidigt viktigt, eftersom kunderna där möter SJs avfallshan- tering i praktiken. För övrigt är det speciellt viktigt att farligt avfall och särskilt miljöskadliga fraktioner tas om hand på rätt sätt. Dit hör till exem- pel lysrör, batterier, olika kemikalier, kylmedier, oljor och så vidare.

När olyckan är framme

Även om SJ bedriver ett omfattande och seriöst miljöarbete kan olyckan vara framme. Våren 1999 körde ett pendeltåg i Stockholm på en sten som någon placerat på banan. T å get skadades och transformatorolja läckte ut och ner i banvallen. Olyckan uppenbarade att rutinerna för återrapporter·

ing och anmälan till miljömyndigheter inte fungerade tillfredsställande. Till·

budet medförde att rutinerna förbättrades. Några månader senare in träf- fade återigen ett liknande sabotage med ett föremål på rälsen. Denna gång agerade SJ snabbt och korrekt och minskade därmed effekterna av olyckan. Olyckan medförde också att SJ och Banverket inledde diskussio- ner om rutiner och ansvar i samband med liknande tillbud.

)

SJs

MI

LJ

ÖARB

ETE

Nytt avtal om Bra Miljöval elleveranser

SJ ö ve

~gick till Bra MiljövaJ eJ tifl tågdriften 1999. J januari 2000 slöt

SJ ett

nytt avtal om Bra MiljövaJ eJ. Den nya leverantören är Birka EneTgi. Genom det nya avtalet garanteras inte bara att elen tjJJ tågdriften produceras på ett miljö- anpassat sätt En viss deJ av intäkterna reserveras dessutom i en särskild

fond för utvecklingsprojekt.

-SJ kommer ha stort inflytande på hur fonden disponeras säger Britt SahJeström, Miljöchef på Birka Energi. Vi har bland annat diskuterat projekt

som bidrar till ökad elproduköon med förnybar energi, effektiv ene~gianvänd­

ning och åtgärder för att förbättra den biologiska mångfalden kring vatten- kraftverk.

En viktig del i Birka Energis affärsutveckling är att utarbeta nya koncept som hjälper kunderna tiJJ effektivare energianvändning. En annan hörnpelare

är fortsatt miljöanpassning av energiproduktionen. Idag produceras drygt hälften av Birka Energis el i vattenkraftverk, dessutom säljer man el produce- rad i vindkraftverk.

-Samarbetet med SJ

passar väl in i vårt eget utvecklingsarbete. Genom

detta miljöpartnerskap kan vi agera kraftfullt och på ett affärsmässigt sätt utveckla miljödrivna och resurssmila lösningar.

-SJs beslut att köpa Bra MiljövaJ el och miljösamarbetet med Birka Energi

bygger på en önskan att bidra till en miljöanpassning av energis

ystemet i

Sverige, så att på sikt de förnybara ene

Tgikällomas andel ökar, kommenterar

Lars Johansson, SJs miljöchef.

Det innebär också att SJ, genom att eliminiera den eldrivna tågtrafikens emissioner av koldioxid, ger ett- om än litet-

bidrag till att Kyotoavtalet kan uppfyllas.

Bra Miljöval är Naturskyddsföreningens miljömärkning_ El som producerats med förnybara

ene~gikällor som vind, biobränslen eller redan utbyggd vat-

tenkraft upptyller kriterierna för m

iljömärkningen. Att välja Bra Miljöval el är

ett sätt för SJ att bidra till

ett hållbart energisystem. Visserligen finns ingen

skillnad på elektronerna

i ledningen-precis som vid vaJ

av

e/leverantör är det

ingen som kan veta vilken e

J leverantör som elektronerna kommer ifrån-men som Bra Miljövalkund ser SJ till att den mängd el som driver SJs tåg produce- ras på ett hållbart sätt. Ju fler som gör på samma sätt, desto större möjlighet

för eJproducenterna att

satsa på e/produktion från förnybara k

ä

/J or. SJ är en av Sveriges största e/användare och den i särklass största enskilda köparen

av Bra Miljöval el, avta

let motsvarar en årsförbrukning på I, 5 TWh.

SJ MILJÖREDOVISNING 1999

@

• -

-

SJ RESOR

Tågresandet ökade mer än någonsin

1999 blev året då resandet med tåg slog rekord. Fortsatt miljöanpassning ska bidra till att trenden håller i sig.

SJ Resor är den del av SJ som flest svenskar kommer i kontakt med. SJ Resor s äljer biljetter, kör tågen, sköter servering på tåg och stationer och är värdar på tågen. Totalt hade SJ Resor drygt 6000 anställda i s

lutet av

1999. l SJ Resor ingick 1999 SJ Resedivision, AB Trafikrestauranger

samt

en andel i Royal Viking Hotel. Under 2000 planeras försäljning av AB T

rafikrestauranger samt hotellrörelsen.

1999 genomfördes 114,9 miljoner tågresor med SJ Resor och 6 miljoner koppar KRAV- kaffe serverades på tågen. Tågresandet har ökat med 6 p

rocent (personkml under 1999.

På många företag

,

särskilt tjänsteföretag, står tjänsteresorna för den i särklass största miljöbelastningen. Den viktigaste miljöåtgärden blir då att minska utsläppen från resorna. Commeo-konceptet som SJ Resor lans e- rade våren 1999 bidrar till att locka fler affärsresenärer till tåget med en rad förmåner. Commeomedlemsskap gör det också lättare för företagen att följa upp hur resorna utvecklas. Både de enskilda resenärerna och före- tagen får regelbunden miljöstatistik över tågresorna. Det är uppgifter som ofta är krångliga för företagen själva att ta fram. statistiken skapar ett incitament både för företagen som helhet och individen att förbättra sin profil över tiden. SJ Resor märker nu från månad till månad hur allt fler företagskunder börjar fundera kring resornas miljöaspekter och ställa miljökrav.

Under 1999 har en stor del av miljöarbetet på SJ Resor koncentrerats på de första stegen mot ett levande miljöledningssystem. En omfattande miljöutredning har gjorts. Ledningsgruppen och affärssäljarna har utbil·

dats i miljöfrågor och nu står resten av personalen på tur.

Miljöutredningen har bland annat pekat ut följande miljöaspekter som särskilt viktiga för SJ Resors fortsatta miljöarbete:

Energianvändning för tågdrift

Eldrivna tåg står för 95 procent av transportarbetet, resten går på diesel vilket beror på att inte alla banor är elektrifierade. Tågens energianvänd- ning bedöms kunna bli upp till 25 procent effektivare. F ör att få bättre upp- fattning om förbrukning och effekt av olika besparingsåtgärder behövs individuella el mätare på minst l O procent av tågen. På sikt kan detta öppna dörren för att enskilda tåglinjer debiteras utifrån faktisk elförbruk·

ning. Det skulle öka motivationen för effektivare energianvändning.

Drygt fem procent av

e~

respektive dieselanvändningen går till uppvärm-

Miljömil för

SJ

Resor Certifieringsbara enligt

ISO

14001

80 procent av resenärerna och 90 procent

av personalen ska tycka att SJ Resor är ett miljömedvetet företag vars produkter och tjänster kan bidra till att förbättra miljön

Status jan 2000

April2001

2001

Fler mål kommer

att

formuleras under 2000 utifrån resultaten

av

miljö- utredningen

@

SJ MILJOREDOVISNING 1999

ni ng och belysning av uppställda per·

sonvagnar. Genom tidsstyrning och annorlunda planering kan denna för- brukning minskas kraftigt. Till diesel·

driften används endast diesel av mil·

jöklass l. SJ som helhet har som mål att aweckla dieseldriften senast 2008.

' ' På många företag, särskilt tjänsteföretag, står tjänsteresorna för den i särklass största miljöbelastningen. Den viktigaste miljöåtgär- den blir då att minska

Avregleringen av tågmarknaden ger SJ utsläppen från resorna.

Resor kortare planeringshorisont SJ

eftersträvar därför långsiktiga samarbeten med miljödrivna tågtrafikbe- ställare för att trots detta kunna fasa ut dieseln.

Miljökrav vid inköp av varor och tjänster

En del viktiga miljöfrågor kan SJ Resor bara påverka indirekt, genom krav på och samarbete med andra, inom och utom SJ. Dit hör till exempel köld- medier och hantering av avfall. SJ Resor gör en stor andel av sina inköp i samarbete med SJs centrala inköpsavdelning och har blivit allt bättre på att ställa miljökrav men det finns fortfarande mycket kvar att göra.

SJ Resor strävar efter att erbjuda miljöanpassade resor från dörr till dörr. När nya avtal för tågtaxi tecknades hösten 1999 infördes nya skärpta miljökrav. Beställningar ska i första hand gå till miljöanpassade bilar inom Företagstaxis flotta. Så stimuleras de enskilda åkare som är anslutna till Företagstaxi attvälja miljöanpassade bilmodeller och under- hållsmetoder. Miljökrav ställs även på bussbolag som kontrakteras för ersättningstrafik och på Budget Ca r som sköter uthyrning av TågbiL

Trafikrestauranger är sedan 1998 KRAV-auktoriserade, vilket bland annat betyder att de alltid ska ha minst en rätt baserad på KRAV-märkta (ekologiskt odladel livsmedel på menyn. Allt kaffe som serveras är KRAV·

märkt. Under 1999 serverades det 42 350 KRAV-måltider på tågen.

)j

1 l

SJ RESOR

Tågresa miljöåtgärd för Cap Gemini

Cap

Gemini

är ett datakonsultföretag med 3 000 anstalida i Sverige.

Kompetensöverföring och kunskapsgenererande ger inte någon större direkt miljöpåverkan. Istället står resorna för företagets största miljöbelastning. Det är en situation som alltfler företag och organisationer befinner sig i.

'-Flygresorna sMr för vår största miljöbelastning säger miljösamordnare n Jens Reutercrona. Till utlandet kommer vi nog fortsätta att tryga men till orter på rimligt avstclnd finns stora möjligheter att gå över till tåg. Det är också ett uttalat mål på företaget. Sedan början av året är företaget Commeo-kund.

-Många av våra medarbetare är unga, bryr sig om miljön och är därför

mottagliga för tågets miljöargument Men det räcker sällan i sig.

Bekvämligheten och arbetsron kombinerat med Commeo-förmåner

som

till exempel citysalonger och liknande på stationerna ökar tillsammans intresset Jens har lagt ner mycket arbete på att få fram resestatistik till miljöutred- ningen och för må/uppföljningen.

- Tack vare ett nära samarbete med vår resebyrå samt ganska mycket egna beräkningar har det gått att få fram ett skapligt underlag. Nästa år

räknar jag med att kunna utnyttja den rese- och miljöstatistik som SJ levererar för att se hur vi utvecklar oss i

förhållande till vårt

mål. Den individuella sta- tistiken öppnar

också

möjligheter för att

till

exempellansera en töretagsintern koldioxidjakt

Cap Geminis miljöarbete drivs framåt av eget intresse och kundernas krav.

-Det senaste året har kundernas intresse för vår miljöprestanda ökat avsevärt Då är det skönt att kunna visa svart på vitt hur vi successivt närmar

oss våra miljömål. SJs statistik kan hjälpa oss i det arbetet.

SJ MILJÖREOOVISNING 1999

@

-

-

SJ CARGO GROUP

Genomslag för GreenCargo

Under 1999 märktes en markant ökning av miljökrav fr~ n kunder. SJ Cargo Group svarar med fortsatt miljö- anpassning, samt flexibla helhetslösningar.

SJ Cargo Group är den del av SJ som sköter godstransporter och skräd·

darsyr lösningar för godslogistik. Varor av alla de slag och storlekar trans- porteras, i allt ifrån stora dagliga systemtåg till små paket. Godset fraktas från {Jörr till dörr med tåget som bas. Lastbil, budbilar eller cykelbud kom- pletterar beroeooe på gods och transportsträcka. SJ Cargo Group syssel- sätter totalt cirka 4 000 personer. l företagsgruppen ingår SJ Gods, TGOJ T

rafik, Ra il Combi, J Ringberg, SJ Express, Nordisk Transport Ra i, Comb~

trans, Nordwaggon, Scanfreight, Hansa Rail, Sve Railltafia och Svelast.

SJ Cargo Group är en av Sveriges största transportaktörer. 1999 gick 23 procent av alla godstransporter över 10 mil med tåg i Sverige.

SJ Cargo Group utvecklar tillsammans med sina kunder effektiva och miljö·

anpassade transportlösningar. Plattformen är företagen i SJ Cargo Group som tillsammans representerar ett brett kunnande inom transportområdet

skräddarsytt och miljömärkt

Greeneargo lanserades hösten 1998. Det är en skräddarsydd transport- och logistiktjänst, dörr till dörr med tidsgaranti. Det är den enda rikstäck- ande transporttjänst som hittills klarat av Naturskyddsföreningens Bra Miljö- valmärkning.

"Greeneargo har med utgångspunkt från en unik positionering på marknaden gjort SJ till ett modernt transportföretag med en klar differenti- ering till sina konkurrenter. GreenCargo har tagit nya kunder bland landets ledande företag snabbare än man n

ågonsin tidigare har upplevt och i en

långt större omfattning än vad man skulle förvänta sig bland professionella köpare." Så löd juryns motivering när Greeneargo-kampanjen korades 1999 till bästa producentreklam i tävlingen 100-Wattaren. Kampanjen har gott resultat: mer än 170 nya kunder har valt Greeneargas flexibla kund- anpassade lösningar med grön profil.

F ör många företag står transporterna för en ansenlig del av företagets miljöpåverkan. Denna miljöpåverkan minskar betydligt när de väljer Green- Cargo. På hemsidan www.greencargo.com kan besökaren själv beräkna miljöpåverkan från sitt företags transporter och jämföra det med utsläpp och miljökostnad för andra transportslag.

MiljömAl för SJ Cargo Group Certifierade enligt ISO 14001 Minska energiförbrukningen från bå{Je

e~

och dieselfordon

Källsortera 90 procent av avfallet i hela SJ Cargo Group

status jan 2000 Utgången av 2000 Kontinuerligt

Utgången av 2000

Fler

mäl kommer

att formuleras under 2000 utifrån resultatet

av

miljöutredningen

®

^{SJ MI}LJÖREDOVISNING 1999

Under 1999 gjordes en miljöutrednine ' ' Mer än 170

som ett led i att införa ISO 14001 och nya kunder har

följande frågor identifierades som särsklit valt GreenCargos

viktiga för miljöarbetet inom sektorn: flexibla kundan-

El- och

dieselanvändning på tågen

Det är skillnad på energi och energi. Att minska

passade lösningar med grön profil.

miljöbelas tningen från energianvändningen handlar dels om att använda energin effektivare och dels om att välja så stor andel förnybara

energikä~

lor som möjligt. Med Bra Miljöval elleveranser elimineras större delen av utsläppen av växthusgaser, försurande och övergödaooe ämnen. När nya lastbilar köps in väljs bästa miljöklass och dessutom ingår ett antal bilar som drivs på alternativa bränslen i lastbilsflottan.

En hel del kan dock fortfarande göras för att effektivisera energian·

vändningen, det handlar om att minska tomgångskörning, utbilda lok- och bilförare i mjuk körstil och inte minst om att öka fyllnadsgraden.

Kunskap om miljö och om miljölagstiftning

Under 1999 har säljkåren utbildats i miljöfrågor och miljöargumentation.

Under 2000 kommer övrig personal att genomgå en grundläggande utbildning i miljöfrågor och om hur var och en kan bidra till miljöanpass- ningen av SJ Cargo Group.

Miljökrav vid inköp

Samarbetet med Pedal är ett exempel på hur

SJ Cargo Group ställer

mi~

jökrav på underleverantörer. Pedal är en budfirma med cykelbud och miljö- anpassade bilar i Stockholm, Göteborg och Malmö. Tillsammans har SJ eargo Group och Pedal nu utvecklat ett rikstäckande nät för miljömärkta paketleveranser med leverans inom ett dygn till större delen av Sverige.

Avfall- källsortering

Till avfallet från SJ Cargo Grou ps verksamhet hör bromsblock, emballage och avfall från kontor. Uttjänta bromsblock säljs och skickas till återvin·

ning. Under 2000 kommer SJ Cargo Group att vidareutveckla en del av de

ideer som testats i olika utvecklingsprojekt inom SJ och aktivt engagera

sig i ytterligare delprojekt inom avfallsområdet

SJ CARGO GROUP

skräddarsydd flexibilitet utslagsgivande

Metsä Tissue

är Nordens största tillverkare av toalettpapper med tre bruk i Sverige. För Metsä Tissue har det länge varit viktigt med miljöanpassning av säväl tillverkning som produkter. Produkterna är märkta med både SVanen och Bra Miljöval och arbetet med miljö certiliering av verksamheten är i full gäng.

-Eftersom våra produkter används direkt på huden är det en självklarhet

att

de ska ha högsta miljöprestanda säger Ulf Lilja, inköpschef pli Metsä Tissue.

Metsä Tissue väljer sedan länge tllget för transporter av en stor del av

sina produkter.

-Vid tidpunkten för lanseringen av GreenCargo var

vi

mitt

inne i diskussio-

ner med 085-kedjan om

nya

flexiblare transportlösningar.

De önskade sig

daglig leverans till varuhusen i Stockholm. Fram till dess hade leveranserna

skett

med lastbil en gäng i

veckan.

Tillsammans med Metsä Tissue skräddarsydde SJ Cargo Group en lösning

med

tåg

från Mariestad

till

stockho/m och vidare leverans ut

till

OBS·varuhu- sen med lastbil.

-

För oss var SJ Cargo Group

s upplägg ett attraktivt alternativ för de dag·

liga leveranserna. Att det stod sig väl i jämförelse med andra transportörers erbjudanden med motsvarande levereransfrekvens gjorde inte saken

sämre.

Genom att numera leverera sex gånger i veckan sparas lagerutrymme ät

08S och leveranserna blir snabbare. Samtidigt höjs miljöprofilen på Metsä

Tissues produkter. Genom omläggningen från lastbil till en

GreenCarg~ösning

sjunker energil!tgl!ngen till

cirka en tredjedel och

utsläppen

av koldioxid, kväve·

oxider, svavel och partiklar till en tiondel eller ännu mindre.

SJ MILJÖREOOVISNING 1999@

SJ FASTIGHETER

Miljöanpassning hjälper till att locka nya kunder

S J Fastigheter och SJ Teknik är på väg att renodla verksamheterna. Ett seriöst miljöarbete bidrar till kundernas miljöprofiL

SJ Fastigheter förvaltar lokaler i centrala lägen på 800 orter i Sverige.

Totalt handlar det om cirka 2 300 byggnader

motsvar~de cirka l ,3 mi~

joner kvadratmeter uthyrbar area. Dessutom förvaltar SJ Fastigheter stora arealer mark. Det arbetar 200 personer inom SJ Fastigheter.

Cirka 40 procent av lokalerna som SJ Fastigheter förvaltar hyrs ut till externa hyresgäster. Som hyresvärd kan man underlätta hyresgästernas miljöanpassning, till exempel genom att möjliggöra källsortering. SJ F as- tigheter kan också utforma hyresavtal som ger hyresgästerna incitament till miljöanpassning, så som avräkning och debitering av

energ~

och vat- tenförbrukning utifrån faktisk förbrukning. Engagemanget baseras på kun- dens önskemål. Den kompetens som byggs upp inom SJ Fastigheter avse- ende miljöåtgärder som energieffektivisering, källsortering och korrekt kemikaliehantering kommer därför även hyresgästerna tillgodo.

Under 1999 har mycket av SJ Fastigheters miljöarbete koncentrerats på uppbyggnad av ett eget miljöledningssystem enligt ISO 14001. Dess- utom har all personal utbildats i miljöarbete.

SJ Fastigheters miljöutredning pekar ut följande betydande miljöaspekter:

Energianvändning

samt

utsläpp tillluft

Under 1999 etablerades rutiner för avläsning och registrering av all ener-

giförbrukning. Successivt ersätts oljeuppvärmning med fjärrvärme eller

Miljömil för SJ Fastieheter Införa system för uppföljning av media-, vatten-, och kemikalieförbrukning Mäta avfallsmängder för SJs avfallsfraktioner l nya och förnyade hyresavtal träffa

överenskommelser om gemensamt migöarbete (SJ Fastigheter/hyresgäster)

Inventera markföroreningar på fyra medelstora

status

januari 2000

Genomfört Klart till utgång 2000

Genomförs fortlöpande fr o m 2000

och fyra små bangårdar Klart till utgång 2000 Utarbeta handlingsplan för fortsatt markinventering

Klart till utgång 2000

Miljöinventera minst åtta byggnader

avseende miljöskadliga komponenter Etablera

m~jöle<ilingssystem

Implementera systemet

så

att det är certifieringsbart enligt ISO 14001 Minst 80 procent av SJ Fastigheters hyresgäster ska anse att SJ fastigheter möter deras krav på miljöområdet U

tforma utrymmen

för källsortering utifrån hyresgästers önskemål

E

ffektivisera energ

ianvändningen med

Klart till utgång 2000 Genomfört Klart till utgång 2000

Undersöks under 2000 Klart till utgång 2001 5 procent under peri oden 2000_t_

iii_2_D0_

3

_

_ __ K

iart till u

tgång 2003

@

SJ MILJ0REOOVISNING 1999

gas. Tillsammans med bland annat SJ Teknik genomförs effektiviseringsåtgär- der, som styrning av ventilation och belys- ning. Inom exempeMs Fastighetsregion Syd som följt upp förbrukningen under åren 1990-1999 kan redlovisas en ener- gibesparing på 24 procent 1999 jämfört med basåret 1990. Det har åstadkom- mits genom att utbilda drifttekniker,

opt~

mera driften av ventilationsan läggningar,

' ' Som hyresvärd kan SJ Fastigheter under- lätta hyresgästernas miljöarbete, till exem- pel genom att erbjuda resurseffektiva lös- ningar för värmeför- sörjning, ventilation och belysning.

ändra drifttider och installera automatik. Under ett antal år tillämpades ett bonussystem för driftteknikerna kopplat till effektiviseringen.

Utsläpp till mark/markföroreningar

Historiskt har tåg- och banunderhåll bidragit till att sprida miljöskadliga ämnen. Som en följd av den järnvägsverksamhet, som bedrivits under mycket lång tid, finns idag miljöskadliga ämnen i marken på bangårdar och vid verkstäder. SJ arbetar sedan några år tillbaka med problemen i nära samråd med bland annat Banverket Under 2000 kommer ett antal bangårdsområden att inventeras och riskklassas. De erfarenheter som vinns ska ligga till grund för fortsatta kartläggningar och erforderlig efter- behandling.

Hyresgästers/arrendatorers miljöpåverkan

Som hyresvärd kan SJ Fastigheter underlätta hyresgästernas miljöarbete, till exempel genom att erbjuda resurseffektiva lösningar för värmeförsörj- ning, ventilation och belysning. Dessutom finns fastigheterna i omedelbar närhet till transportsystem och kommunikationer med hög miljöprofiL SJ Fastigheter kan även åtaga sig skötsel och underhåll av oljeavskiljare som utan korrekt och regelbunden skötsellätt orsakar onödig miljöbelastning.

Farligt avfall

SJ Fastigheter koordinerar och samordnar SJs olika källsorteringsprojekt

l ett tjugotal pilotprojekt har avfall från kontor och verkstäder inventerats

och olika system för källsortering provats. Under 2000 kommer kartlägg-

ningen av hyresgästernas nuvarande avfallshantering att fortsätta. Pilot-

projekten och hyresgästernas önskemål kommer att ligga till grund för

utveckling av källsortering anpassad tilllokala förutsättningar och hyres-

gästernas behov.

SJ Teknik utvecklar, producerar och levererar tekniska systemtjänster, underhåll av järnvägs- fordon och komponenter. Verksamheten omfattar alla former av tekniskt underhåll, inköp av komponenter, reservdelsförsörjning, tekniska systemtjänster samt anskaffning, ombyggnad och modernisering av järnvägsfor- don. SJ Teknik bestå r av Teknikdivisionen med Teknikenheten och TrainMaint {till och med 1999-12-31 Trafikverkstadsrörelsenl samt dotterbolagen TGOJUnderhåll, RPL (Rail Parts Logistics) och Swemaint. Under 1999 betjä- nade 25 verkstäder med drygt 2000 anställda en fordonsflotta bestående av 700 personvag- nar, 13 000 godsvagnar, 300 motorvagnar, 650 lok och ett 40-tal

X

2000 tå g.

SJ Tekniks huvudsakliga kunder är tågoperatörer.

Genom att miljöanpassa underhåll och service av fordon bidrar SJ Teknik till att miljöanpassa sina kunders produkter, det vill säga tågresor och godstransporter. l takt med att miljöanpass- ningen bl i r ett allt viktigare försäljningsargument förtågtrafik ökar även kundernas miljökrav på SJ

Teknik. Ett exempel på kundkrav är att SJ Resor anser att hantering av miljö- skadliga ämnen vid underhåll och service är en viktig miljöaspekt trots att de själva inte utför underhå llet utan beställer tjänsten av SJ Teknik.

Sektorns miljöarbete koordineras av en central miljösamordnare, miljö- ansvariga i dotterbolagen och på verkstäderna. Under 1999 påbörjades utvecklingen av ett ledningssystem som kombinerar arbetsmiljö, kvalitet och yttre miljö. Ett kvalitets- och miljöråd bildades. l samband med en mil- jökartläggning av hela verksamheten har en lång rad nyckel personer ·Inter- vjuats och alla delar av verkstäderna har granskats. På så sätt har även miljöbelastning från tidigare verksamhet identifierats.

Miljöutredningen av SJ Tekniks verksamhet pekar ut följande miljöaspekter som särskilt viktiga:

Energianvändning för uppvärmning, belysning och ventilation

SJ Teknik har i samarbete med SJ F a stigheter tidigare inom ett samarbets- projekt med N UTEK kartlagt energiförbrukningen i två olika verkstäder. Då uppskattades att energianvändningen kan bli mellan 15 och 30 procent effektivare med relativt enkla åtgärder. På grund av omfattande struktur- förändringar i samband med rationaliseringar har det utarbetade åtgärds- programmet inte fullföljts, men många av förslagen är generella och går

Miljömål för SJ Teknik

Miljökartläggning av verksamheten inom - Teknikdivisionen

- Dotterbolagen Formulera miljömal

Utarbeta och införa

certi~eringsbara

ledningssystem enligt ISO 14001 Minska elenergianvändningen med l O%

Reducera miljöbelastande transporter med 10 procent

Kälisarlera 80 procent av avfallet

Uppdatera sektorns ledningsbok med miljönyckeltal

Status januari 2000

K

lart Mars 2000 Våren 2000

V åren 2001 H östen 2000

H östen 2000 H östen 2000 V åren 2000

att genomföra ä

ven på övriga verkstäder.

Inför 2000 tar SJTek ni k nya tag och sä tter målet högt, en l O procentig e ffektivisering på ett år.

Transporter

Sektorns egna transporter, huvudsa

kligen

reparationspatruller, material-, avfall- och interna transport e r ä r ett områ de som tidi

-

SJ TEKNIK

' ' I takt med att miljöanpassningen blir ett allt viktigare försäljningsargu- ment fö r tågtrafik ökar även kunder- nas miljökrav på SJTeknik.

gare inte uppmärksa

mmats tillräckligt ur m

iljösynpunkt. Med hjä lp av miljö- krav på avfallsentre prenörers och leverantörers transporter samt genom ökad miljöanpassn ing av egna fordo n ska miljö bela s tningen från SJ Te kn iks transporter minskas under kommande år. A rbetet har inletts ge nom att dieseldrivna truckar o ch transporttordon på verkstäderna ersatt s med framförallt eldrivna fo rdo n.

Avfallshantering

Många fraktioner har länge källso rte rats inom SJ Tekniks verkstäder, dit hör till exempel metallskrot, batte rie r och farligt avfall. P ro jekt för att öka andelen källsorterat a vfall och

bättre

ha ntera farli gt avfall har genomförts på flera verkstäder. Erfarenheterna från dessa ligge r till grund för bredare implementering unde r 2000. B land annat kommer hanteringen av elektro- nikskrot att effektiviseras.

Utsläpp vid nödläge

På verkstäder förvaras e n rad kemikalier o ch oljor som, om de läcker ut, kan orsaka problem. U nder 2000 ko mmer de se naste årens successiva renovering och anpassning av

förråd fö

r dessa kemikalier att fortsä tta.

Det minskar risken

för läcka

ge under lagring. En inventering av risker pågår och riskhanteringen u

tvecklas

me d b land annat tydliga re gler för tankning av fordon.

Fordonen h

ar utrustats med överfyllnadsskydd vilket eliminerar risken fö r läck age till följd av övertankning.

SJ

M

ILJÖREDOVISNIN

G

1999

@

'

! !

l

'

l

· :

-

•

MILJÖARBETE

Miljöarbete för affärernas skull

Fler kunder, minskade kostnader och ibland även rena intäkter- det är plusposter från ett framgångsrikt miljöarbete.

' ' Omfattande under- Omfattande undersökningar visar att

sökningar visar att företagen de senaste åren börjat peka

företagen de senaste ut de egna transporterna som en av de

åren börjat peka ut de mest betydande orsakerna till den egna

egna transporterna miljöpåverkan. Detta, i kombination

som en av de mest med att allt fler företag åtar sig att

betydande orsakerna minska sin miljöbelastning och att ställa

till den egna miljöpå- miljökrav vid inköp av varor och tjäns-

verkan. ter, skapar förutsättningar för en väx- ande marknad för miljöanpassade transporter. En av SJs och tågets viktigaste kon kurrensfördelar är den låga miljöbelastningen i förhållande till andra transportslag. Men för att få vara med och konkurrera om de miljödrivna företagens transporter gäller det att fortsätta förbättra transportkedjornas miljöprestanda och öka flexi- biliteten. SJ och tåget har ett bra utgångsläge.

Antalet miljöcertifierade företag växer lavinartat. Under 1999 fördubtr lades det i Sverige och prognoser pekar på att närmare 50 000 företag i Europa kommer att arbeta med miljöledningssystem enligt ISO 14001 inom tre år. Antalet företag som kommer ställa tydliga miljökrav på sina leverantörer, inklusive transporterna, kommer därför att öka snabbt.

Idag är det ovanligt att miljöarbete likställs med enbart kostnader.

Men fortfarande lever synsättet i viss mån kvar när det gäller redovisning av miljörelaterade kostnader på företag. Då handlar det oftast om renings·

teknik och möjligen sänkta kostnader, tack vare till exempel förbättrad avfallshantering.

Många plusposter

Miljöarbetets vinster redovisas mer sällan i kronor. De är svårare att kvan·

tifiera. Men att miljöarbetet ger fler plusposter än sänkt miljöbelastning står klart. Till vinsterna räknas bland annat ökad goodwill. Andra poster

Vilka varumärken är mest miljövänliga?

l. Änglamark 2. Greenpeace

3.

Gröna Konsum 4. Barnängen 5. Fjällräven 6. ICA 7. SJ 8. Arla 9. Arnnesty l O. Vattenfall

·---

-~----

----·--

---

·---·----

- -

Drygt 3 000 ungdomar mellan 16-25 år, varav 1477 svarade, fick utifrån en ltsta p~ 132 olika varumär- ken väUa ut de varumärken som är mest respektive minst miljövänliga.

SJ placerade si g bland de 10 mest miljövänliga varumärkena. Källa:

Ungdomsbarometern 1999.

@

^SJ MILJÖREOOVJSNI NG 1999

som brukar räknas på piuskontot ä r effektivare användning av energi och råvaror, ökad ordning och reda, engagemang hos per- sonalen och beredskap och hand- lingsutrymme inför framtida miljökrav från kunder och myndig- heter. Samt det kanske viktigaste:

nya avtal med miljödrivna kunder.

Miljölansering gav resultat När affärsiden i sig bygger på att erbjud a varor och tjänster med högre miljöprestanda än konkur- renternas blir det svårt att skilja lönsamhetsåtgärder från miljöin- satser. När beläggningen och fyll- nadsgraden på tågen ökar blir SJs lönsamhet bättre samtidigt som miljöprestandan ökar. De

vikt~

gaste åtgärderna för miljön kan sett ur det perspektivet bli att

göra tåget ännu mer attraktivt och flexibelt så att mertrafi

k

öve rfö rs till tåget. Förmånspaket för Commeokund er för att lo cka öve r fler affärsrese- närer, och Greeneargas attraktiva logistiklösningar kanske i själva verke t borde kallas miljöåtgärder? Lanseringen av GreenCargo har också medfö rt att drygt l 70 nya avtal tecknats u nder 1 999. Att miljöprofilen bid ragit till detta är tydligt_

Det finns också mån ga mer "tra ditionella" miljö åtgärder att arbeta vidare med inom SJ. Inte sällan kan d e

förutom en miljövinst även ge direkta

besparingar i verksamheten :

Miljoner sparas på energinotan

SJ är en av Sveriges s törsta elanvändare. Tågdriften stod 1999 för cirka en procent av den totala elanvändn ingen i landet. N u har SJ som mål att effektivisera elanvändningen med 25 procent per transportenhet (per- sonkm + tonkm). Under 1999 ha d e e n 25 procentig minskning av SJs totala elanvändning motsva rat 370 G W h. Det hade räckt till uppvärmning av 18 500 enfamiljshus medelvärme (20 000 kWh

/

år). En sådan sänkning hade motsvarat en besparing på över MSEK l 00 för SJ. En motsvarande sänkning av värmenotan för uppvärmning av lokale r skulle sänka de å rliga utgifterna betydligt.

F ör att kunna sän ka energi

användn

ingen

på

detta sätt krä

vs förstå s

en del investeringar, men stora vinster kan ä

ven göras med

fö rhållande- vis billiga åtgärder. Ändrade rutiner och a nnorlunda beteende såsom eliminering av tomgångskö rning

och slentrianmässig upp värm- ning av tomma tåg är några exempel.

Ökad källsortering le der till mindre mängd restavfalL Det minskar kostnaden för avfa

lls-

hanteringen. När källsorter- ingen fungerar bra gå r det ibland att sälja returmateria let, eller lämna det vidare till mate- rial- eller avfallsbolag till en låg'

' ' Andra poster som brukar

räknas på pluskontot är effek-

tivare användning av energi

och råvaror, ökad ordning

och reda, engagemang hos

personalen och beredskap

och handlingsutrymme inför

framtida miljökrav från kun-

der och myndigheter. Samt

det kanske viktigaste: nya

avtal med miljödrivna kunder.