Den stora älgvandringen: Älgen som protagonist i ett narrativlöst berättande

(1)

UMEÅ UNIVERSTITET

Institutionen för kultur och medievetenskaper Kulturentreprenörsprogrammet

Examensarbete vt-2020 Handledare: Torkel Molin

LOVISA FÄLLSTRÖM 2020-08-21

Den stora älgvandringen

Älgen som protagonist i ett narrativlöst berättande

(2)

UMEÅ UNIVERSITY Faculty of Art

Programme for Culture and Entrepreneurship Bachelor's Degree, spring term 2020

Tutor: Torkel Molin

LOVISA FÄLLSTRÖM 2020-08-21

The Great Swedish Moose Migration

A protagonist in a non-narrative story

(3)

(4)

Innehåll

1. Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 2

1.2 Syfte & frågeställningar ... 3

1.3 Teori ... 3

1.4 Metod ... 4

1.4.1 Intervju ... 4

1.4.2 Textanalys ... 4

1.4.3 Netnografi ... 5

1.5 Avgränsning ... 6

1.6 Material ... 6

1.7 Tidigare forskning ... 7

1.8 Etiska överväganden ... 7

1.9 Uppsatsens disposition ... 8

2. Definition av slow-tv ... 9

2.1 Åter till älgvandringen ... 10

2.2 Från idé till genomförande ...12

2.3 Bakom älgvandringsproduktionen ... 13

3. Den kollektiva eskapismen ...14

3.1 Tematiska reaktioner ... 15

3.2 Tittarna gör programmet ... 17

3.3 Tre olika tittarpersonligheter ... 18

3.4 Skogens konung är den enarmade banditen ... 20

3.5 Hantera väntans tider ...21

3.6 Protagonisten... 22

3.7 Naturen är viktig för vårt välbefinnande ... 23

3.8 Från finrum till naturrum ... 24

3.9 Svensken och älgen ... 27

4. Avslutande diskussion ... 29

4.1 Slutsats ... 30

5. Sammanfattning ... 32

6. Käll- & Litteraturförteckning ... 33

6.1 Opublicerade källor: ... 33

6.2 Publicerade källor: ... 33

(5)

(6)

Förord

Med en distans på nära 100 mil.

”Jag vill sitta vid den där brasan med dig”, sa han med gråten hårt pressandes i halsen.

Det gick nästan att höra i telefonen hur tårarna rullade längs hans kinder och skapade en vacker liten pöl av känslor där han satt. Jag talade om för honom att jag bara skulle skriva färdigt uppsatsen, sedan kommer jag att göra upp en eld åt oss som vi kan sitta vid.

I många år har han suttit hukad framför brasor han skapat åt oss i olika skogsgläntor, med vana händer har han lagt på ny ved och omsorgsfullt blåst nytt liv i glöden. Där har vi suttit och föreställt oss sagornas väsen, tomtar och troll, utan att behöva yppa ett ord till varandra om det. Vi bara vet. Är det någonting han lärt mig är det att vi aldrig är ensamma vid brasan i skogen, där kan små tomtar springa omkring, så det gäller att passa sig för vart man sätter fötterna. Bäst att sitta still och låta kinderna bli alldeles rosiga av värmen från elden. Här är jag som tryggast i livet och i minnet kan jag hitta tillbaka hit om det skulle behövas någon gång. Snart är det min tur att sitta hukad framför brasan och omsorgsfullt blåsa nytt liv i glöden åt dig och jag föreställer mig att du kommer känna dig lika trygg som jag då pappa.

År 2020 blev ett känslomässigt surrealistiskt år, starkt präglat av Coronapandemin. Den fick spridning över världen likt en globalt okontrollerad skogsbrand och har drabbat oss alla i olika omfattning. I mars nådde den fram till min familj och höll på att bränna allt i sin väg. Efter nästan 90 dagar på sjukhus fick pappa äntligen komma tillbaka hem, som mot alla odds överlevt. Jag är för evigt tacksam till dem som har gett honom den vård som krävdes. Än är pandemin inte över och vi måste fortsätta ta hand om varandra genom att hålla fysisk distans till varandra. Det är enda sättet vi kan släcka den här förbannade skogsbranden på.

Tack till min familj som stöttat mig i livet och särskilt under utbildningen när hemtentor och uppsatser varit stor utmaning. Tack till VKE med familj för ni alltid varit där och för alla välbehövliga äventyr, både stora och små. Tack EY för alla hejarop och timmar i telefonen som underlättat hemlängtan under åren. Tack SE för besök i lappländska skogar och sista minuten-inspiration. Tack till SVT Umeå som bidragit både till uppsatsen och nya karriärdrömmar. Tack till min handledare Torkel Molin som stöttat i uppsatsprocessen och tålmodigt lyssnat till alla idéer. Tack till Umeås alla skogsstigar, grusvägar och strandpromenader som välkomnat mina östgötska fötter.

Lovisa Fällström Umeå, 2020-07-21

(7)

1

1. Inledning

Få upplevelser är så trevliga i sin enkelhet som en dag i skogen. Som när solens strålar sipprar genom träden och låter mossan och blåbärsriset glittra likt tiotusentals diamanter kring fötterna. Här hörs ljudet av en sprakande vedbrasa som strax kommer att agera spis för att koka kaffe och grilla korv. Det täljs lämpliga grillpinnar, gärna med en klyka för vissa, rak och spetsig för andra. Mer ved läggs på och doften av brasa sätter sig i kläderna och i håret, precis som det ska. Den här brasan har inget som helst behov av en hobbytrubadur. Ljudet från fågelsång och vindens sus genom träden är allt som behövs. Brasan och skogen behöver inget sällskap av ytliga konversationer om hur det går på jobbet eller i skolan. Bortsett från naturens egen musikaliska toner är tystnaden ett nöjsamt faktum. Insikten om att djuren i skogen är väl medveten om att man är där, men håller sig på avstånd sköljer över en och kanske försöker man försäkra sig om att man bara är här och hälsar på. Inga permanenta avtryck får lämnas, här är det människan som är gäst. Det infaller en djup respekt för skogen inom en. Den grillade korven är fortfarande kall på sina ställen och kolsvart på andra, i vanlig ordning. Men aldrig smakar en ojämnt tillagad korv så gott, som i skogen direkt från brasan. När maten har inmundigats, kaffet druckits upp och elden har falnat är det tid för att packa ihop och röra sig vidare. Det är dags att tacka för lånet av platsen, samla upp allt medtaget skräp som inte alls har i skogen att göra och vandra tillbaka till verkligheten.

Det är nog inte bara jag som romantiserar naturen och skogen på det här sättet. Jag skriver sittandes på en köksstol i min lägenhet med solen som lyser in genom fönstren som behöver putsas, vilket jag försöker bortse från. Känslan är inte i närheten av lika fängslande som en dag i skogen. Vardagsrealismen gör sig allt för starkt påmind om sin existens. Fönstren saknar en ordentlig omgång vårstädning och tanken på uppsatsskrivandet skapar en viss stress. Jag sitter här och längtar ut bland björk och tall. Till ett lugn som snarare måste upplevas än beskrivas i text.

(8)

2

1.1 Bakgrund

Vi lever i ett samhälle och en tid då vi blir mer och mer digitaliserade och en teknologisk framgångssaga tycks pågå utan slut. Vi näst intill kräver ett innehållsrikt och spännande utbud på streamingtjänster och sociala medier. Då naturen inte är tillgänglig för alla är det ett enkelt sätt att tillgå den genom att se den via sin skärm.

Klimatpåverkan gör att vi försöker undvika att resa, men det betyder inte att vi inte vill upptäcka världen för det. Via våra TV-apparater, dataskärmar, surfplattor och mobiler har vi tillgång till fjällen i norra Sverige och barriärreven utanför Australiens kust, utan att behöva åka någonstans. Vi kan fortsätta i våra stressiga ekorrhjul men ändå njuta av naturen genom så kallad slow-tv, filmad i naturen. Våra insomningsproblem (som kan vara grundade i en stressig vardag) löser vi genom att somna till naturljud så som ljudet av vattenfall eller fågelsång. Vår längtan ut till naturen kanske är så djupt rotat i oss att vi ständigt vill ha den tillgänglig. Även om vi inte kan vara där fysiskt.

Är det därför vår längtan tillbaka till naturen visade sig så stark våren 2019 då Sveriges televisions (SVT) nya satsning Den stora älgvandringen blev omåttligt populär.

Människor samlades framför tv-skärmar runt om i landet och blev kollektivt hänförda av skogarna kring Ångermanälven. Programmet engagerade människor i alla åldrar och blev någonting de kunde samlas runt och ha gemensamt. För somliga var det ett tillfälle att komma tillbaka ut i de norrländska skogarna och kanske minnas sin barndom. För andra var det en välbehövlig paus i ett så annars stressande vardagspussel.

När Den stora älgvandringen lanserades var konceptet något helt nytt i svensk tv- tablå. Där fick vi chansen att i tre veckors tid följa såväl drivande isflak på Ångermanälven som nyfikna renar och självklart älgar. Syftet var att visa upp den flertusenåriga traditionen hos älgarna som vandrar från norr till söder. Ett fenomen som inte många människor haft kännedom om, men som i och med programmet gjordes offentligt för svenska folket och därmed vandrade älgarna rakt in i våra hjärtan.

(9)

3

1.2 Syfte & frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka vad som bidrog till succén bakom Den stora älgvandringen 2019, vad som var orsaken till programmets framgång och vad det var som gjorde det så sensationellt. Syftet bryts ner i följande frågeställningar:

• Vad händer med människan som tittar?

• Varför tittar vi tillsynes förutsättningslöst på något utan narrativ?

1.3 Teori

I denna studie har jag valt att bearbeta empirin utifrån en kulturanalytisk teori med stora inslag av etnologisk reflexivitet. Det vill säga att jag är medveten om min roll under undersökning och på ett kritiskt sätt använder egna erfarenheter och förförståelse som ett tillvägagångssätt för att närma mig andras berättelser. Detta eftersom min uppsats handlar om något väldigt tidstypiskt för vår samtid men där det dessutom går att dra paralleller till något mänskligt evolutionärt. Det går att titta på såväl en kollektiv kulturell situation som den individuella. Med hjälp av etnologiska reflektioner kan hänvisningar till identitet, vardagsliv, arbetsliv, fenomenet väntan och en längtan till något göras. Längtan tar sig uttryck på många sätt. Det kan komma att handla om att längta tillbaka till en plats, längta till något som kommer att ske eller att längta efter en välbehövlig paus. Etnologiska resonemang görs genom att titta på det triviala i vardagen och bryta ner det i dess minsta beståndsdelar, vända och vrida på varje liten del för att se dem i olika perspektiv och nya utfallsvinklar, att ha förmågan att genomföra granskning av materialet till dess allra minsta atomer, skapa distans till det och se det ur andra betraktelsesätt. Det är att exotifiera det som annars är välbekant terräng som man kan titta med nya ögon.¹ Etnologerna Billy Ehn och Orvar Löfgren betonar konsten av att precisera det lilla i vardagenlivet, för att därefter kunna röra sig mot desto större frågor.² Det görs genom att vända blicken mot något intetsägande som i första hand inte verkar anmärkningsvärt men som kan leda en mot samhällets mer komplexa kulturella frågeställningar. Enligt Enh och Löfgren kan nya dimensioner

1 Billy Ehn & Orvar Löfgren, Kulturanalytiska verktyg (Malmö, 2012) 30.

2 Billy Ehn & Orvar Löfgren, Kulturanalytiska verktyg (Malmö, 2012) 16.

(10)

4 upptäckas ur något som ursprungligen inte föreställer vara en företeelse.³ I uppsatsen har det empiriska materialet fått besitta huvudfokus. Teoretiska överväganden kommer därför att diskuteras fortlöpande genom hela studien vilket yttrar sig i egna resonemang med stöd av kulturanalytiska perspektiv.⁴

1.4 Metod

1.4.1 Intervju

I uppsatsens inledande arbetsprocess genomfördes en intervju med Den stora Älgvandringens projektledare Johan Erhag på SVT i Umeå, för att få en ökad förståelse för konceptet med programmet och en inblick i hur projektet tagit sin form från ax till limpa. Vid intervjutillfället fanns en ursprungsidé, men som vanligt förekommande inom pågående forskning kan idéerna leda till andra metoder och nya problemställningar eftersom det handlar om att överblicka materialet i andra mönster.⁵ Varför syftet och frågeställning förändrades och gav nya infallsvinklar men där intervjun har fungerat som ingångmetod och bakgrundsinformation för studiens progression.

1.4.2 Textanalys

Från tittarnas egna kommentarer som skickats till SVT under sändningsperioden har jag sökt tematiska samband i hur de har upplevt Den stora älgvandringen. I ett digitalt dokument sammanställt av avdelningen Publikdialog och tittarservice på SVT, har jag tagit del av en mängd olika individers författade känsloyttringar kring Den stora älgvandringen. Då kommentarerna är anonymiserade från SVT har jag valt att identifiera dessa kommentarer genom att numrera dem. Det har gett mig en överblick på hur många kommentarer som kommit in till avdelningen Publikdialog och tittarservice. Det digitala dokumentet har fungerat som sökfunktion och i kombination med pappersskrivna anteckningar har behandlingen av kommentarerna underlättat i bearbetningsprocessen. Genom att söka efter vissa återkommande ordval och tagit reda på hur många gånger de förekommer i dokumentet har jag kunnat kategorisera

3 Billy Ehn & Orvar Löfgren, När ingenting särskilt händer: Nya kulturanalyser (Eslöv, 2007).

4 Karin Widerberg, Vetenskapligt skrivande: Kreativa genvägar (Lund, 2003), 65.

5 Billy Ehn & Orvar Löfgren, Kulturanalyser (Malmö, 2001), 155.

(11)

5 kommentarerna från vilka åsikter de valt att framföra. Anteckningarna består av ritade symboler relaterat det nummer som hänvisar till kommentaren så som blixtar, pilar och utropstecken, samt några enstaka ord för att kontextualisera tematiska sammanhang. Därmed kunde tolkningar göras om varför de tittar på slow-tv och i vilken utsträckning. Kategoriseringen möjliggjorde en uppfattning om vilka som var positivt inställda till programmet och vilka som inte var det och varför (markerades med en blixt). Anonymiseringen medför att det inte går att påvisa hur många av publikreaktionerna som kommer från unika avsändare eller någon definition hur populationen ser ut som skickat in kommentarerna till SVT, från exempelvis en intersektionell analysmetod, varför jag genom etnografisk textanalys sökt demografiska antydningar för att skapa uppfattning om vem tittaren är och därmed förstå betydelsen av såväl enskilda kommentarer som när de sätts i förhållande till varandra.

1.4.3 Netnografi

Netnografi som kvalitativ metod är att göra en etnografisk undersökning av individers individuella och kollektiva beteende på nätet, hur kommunikation görs på sociala medier och hur det påverkar människan både online och offline. Då mycket social aktivitet idag sker via internet är netnografi en kvalitativ forskningsmetod som varit adekvat för att studera detta samtida kulturella fenomen. För att undersöka en generell uppfattning av Den stora älgvandringen har netnografisk datainsamling gjort att jag kunnat använda Mitt i naturens Facebook-sida⁶ och Vi som gillar den stora älgvandringen på SVT!⁷ som komparativa data för att validera publikreaktionerna som legitima åsikter. Därmed har denna metod givit en god inblick i en större populations kollektiva tänkande kring programmet.

6 Facebook-sidan skapad av SVT, Mitt i naturen, https://www.facebook.com/svtnatur/ (Numera kallas sidan SVT Natur), Hämtad: 2020-08-20.

7 Facebook-grupp skapad av tittare för tittare, Vi som gillar den stora älgvandringen på SVT!

https://www.facebook.com/groups/330650520975928/ Hämtad: 2020-08-20.

(12)

6

1.5 Avgränsning

Jag har valt att avgränsa min studie till Sveriges Television i Umeå som producerade Den stora älgvandringen. De har i sin tur tagit hjälp av den norska motsvarigheten NRK (Norsk rikskringkasting) som producerat slow-tv i flera upplagor, även om jag kan komma att nämna NRK’s program ligger mitt fokus på SVT’s produktion Den stora älgvandringen. Under våren 2020 visades Den stora älgvandringen säsong två. Här har jag också valt att avgränsa min undersökning till att fokusera på säsong ett. Med reservation för att säsong två kan komma att nämnas i uppsatsen. Det bör även nämnas att slow-tv har förekommit i andra upplagor i SVT’s regi som filmats i andra miljöer, exempelvis Guldbron och Gården: live, men denna studie fokuserar endast på Den stora älgvandringen.

1.6 Material

Det material jag har granskat är publikreaktioner av programmet Den stora älgvandringen som SVT fick under den period som programmet sändes. Det vill säga;

tittarkommentarer som skickats till SVT och riktar sig till Den stora älgvandringens redaktion. Jag har inte talat med någon av dessa respondenter varför det inte gått att ställa följdfrågor, få vidareutvecklade resonemang eller annan adekvat bakgrundsinformation. Det gör att eventuell värdering av vad som är relevant för uppsatsen är en avvägning och ett ansvar hos mig. Vidare kan jag därför inte garantera att jag förhåller mig helt neutral till deras kommentarer och värderingar. Här finns en möjlighet till att en skral mångfald representeras i verkligheten. Därtill har jag använt Mitt i Naturens Facebook-sida för att utöka min empiri samt Facebookgruppen Vi som gillar den stora älgvandringen på SVT! som skapades i samband med sändningen 2019. Detta som ett komplement till publikreaktionerna. Utöver det digitala materialet har jag genomfört en intervju med projektledaren för Den stora älgvandringen, samt transkriberat nämnda intervju för att kunna undersöka och komparera med den med det digitala materialet och därmed kunna få ett större perspektiv.

(13)

7

1.7 Tidigare forskning

Temat för uppsatsen är slow-tv och exemplet gestaltas via Den stora älgvandringen.

Man har inte tidigare bedrivit forskning på just Den stora älgvandringen. Däremot finns det tidigare forskning kring slow-tv,⁸ där forskningen gjorts på bland annat norsk sakte-tv,⁹ samt vad naturen betyder för människans välmående både fysiskt och psykiskt.¹⁰ Redan under antikens Grekland kunde Hippokrates fastställa vikten av naturens miljö för människan och hennes välmående. Det vill säga, den sortens forskning har varit känd sedan länge och gjorts inom andra forskningsdiscipliner.

Inom kulturforskning har etnologerna Billy Ehn och Orvar Löfgren bland annat bedrivit forskning på vad människan gör med stunden då påtvingad sysslolöshet råder, vilka beteenden yttrar sig när vi är tillsynes fysiskt närvarande men mentalt frånvarande och försätts i situationer där tid till reflektion är ett faktum.¹¹ Ehn och Löfgrens kulturanalytiska perspektiv berör de områden som undersökts i den här studien och influerat den metodologi vars grund utgör den här uppsatsen. De undersöker människans agerande i ordinära vardagshändelser och gör kopplingar till kulturella strukturer. Däremot har forskningen inte haft sin grund i den studien jag har valt att lägga mitt fokus på.

1.8 Etiska överväganden

Det är enbart de personer som på något vis är offentliga eller har ställt upp i sammanhang där de omnämnts vid namn i traditionell media som kommer att vara omnämnda vid namn även i denna studie. Programledarna Linda Olofsson, Anders Lundin samt projektledaren Johan Erhag, för att ge exempel på några. Det innebär att konkreta kommentarer på Facebook inte exemplifieras i denna studie men har använts

8 Dan Irving, Eighteen hours of salmon: On the narrativity of slow TV,

https://www.degruyter.com/view/journals/fns/3/2/article-p238.xml (Stony Brook, New York, 2017), Hämtad: 2020-07-29.

9 Björn Lindell, Ett spöke från förr: Norsk sakte-TV och den tidiga filmens phantom rides,

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1179310/FULLTEXT01.pdf (Stockholm, 2018) Hämtad:

2020-08-18.

10 Sandra Lidstedt och Tomas Regnander, Psykisk hälsa och naturvistelse: En intervjustudie med studenter/gymnasister i Stockholms län, http://www.diva-

portal.org/smash/get/diva2:425022/FULLTEXT01.pdf (Stockholm, 2011) Hämtad: 2020-07-29.

11 Billy Ehn & Orvar Löfgren, När ingenting särskilt händer: Nya kulturanalyser (Eslöv, 2007).

(14)

8 som stöd för att validera en generell uppfattning om programmet under perioden då insamling av den empirisk data som står till grund för uppsatsen gjordes. Även om både Mitt i naturens Facebook-sida och den sida som skapades av tittarna är offentliga och därmed synliga för alla med ett Facebook-konto. Eftersom de inte har gett sitt medgivande till att användas som forskningsunderlag är det inte av relevans att använda kommentarerna på Facebook i konkretiserande kontext. Till skillnad från dokumentet med publikreaktionerna där SVT gett sitt samtycke till att låta reaktionerna användas som underlag för uppsatsen. Anonymiseringen är gjord av SVT och därmed kan jag inte veta vilka som författat de olika tittarkommentarerna.

1.9 Uppsatsens disposition

Uppsatsen disponeras på följande vis:

I det inledande kapitlet förklaras uppsatsens syfte, frågeställningar, vilka metoder, material och teoretisk utgångspunkt varpå uppsatsen har sin grund samt avgränsningar och etiska överväganden som gjorts i samband med uppsatsens skrivningsprocess. I kapitel 2 ges bakgrundsinformation till slow-tv generellt och Den stora älgvandringen specifikt. I detta kapitel beskrivs dessutom hur programmet tog form, från idé till genomförande och hur det gick till bakom produktionen. Därefter följer kapitel 3 som skildrar tittarnas kollektiva eskapism från vardagens alla bestyr, vilket sker med hjälp av dagdrömmandet som Den stora älgvandringen bidrar till.

Under tredje kapitlet framkommer fler exempel på programmets inverkan och påverkan på sina tittare och beteendemönster i vardagslivet. Det är även i detta kapitel som jag redogör de analyser som jag kommit fram till, bland annat framkommer en etnologisk kulturanalys av vardagsrummet som fysisk plats. Kapitel 4 består av avslutande diskussion där jag presenterar vad jag slutligen har kommit fram till för konklusion och vilka slutsatser som dragits efter studiens färdigställande. Uppsatsen avslutas med en sammanfattning av studien.

(15)

9

2. Definition av slow-tv

Den stora älgvandringen (hädanefter förkortas till älgvandringen) är ett program som sändes våren 2019, mellan 15 april - 5 maj. Under denna period vandrar älgar från norr till söder, över Ångermanälven, för att komma till sommarens betesmarker och en plats där älgkon kan föda upp sina kalvar. Programmet älgvandringen ger tittaren möjlighet till en plats på första parkett för att bevittna älgarnas flertusenåriga tradition. Som tittare kunde man följa med i realtid när som helst på dygnet via SVT’s streamingtjänst SVTplay, genom så kallad slow-tv, en genre inom dokumentärfilm där konceptet visas i sin fulla längd.

År 2009 blev norska public servicekanalen NRK en världsomnämnd nyhet då de hade sänt en sju timmar lång tågresa på Bergenbanan.¹² Tågresan sträcker sig mellan Bergen-Oslo och tar strax över sju timmar att genomföra. Resan hade alltså visats i sin fulla längd, från start till mål. Publiken som såg resan på tv skapade en viral trend på sociala medier. Tusentals människor satt tillsammans, men på varsitt håll och diskuterar samma utsikt från samma resa. Som om de gjorde resan i sitt verkliga liv och inte genom tv-skärmen. Där skrev en herre i 70-års åldern om hur han ställt sig upp och samtidigt försökt få fatt på sitt bagage när tåget rullat in på plattform i Oslo. I samma stund slog herren i huvudet i gardinstången och upptäcker att han var kvar i sitt vardagsrum och att bagaget han for efter inte fanns.13

Resan mellan Bergen och Oslohar 160 tunnlar, vilket gör att bilden blir svart när tåget färdas genom tunneln. Något som produktionen löste genom att ta tillfället i akt (dock inte i alla tunnlar) att visa arkivmaterial från tågbanans hundra år i drift. Programmet var således ett sätt att fira tågbanans 100 års jubileum.

Detta skulle visa sig bara vara startskottet för norrmännens påhittighet kring slow-tv.

Ett par år senare sändes program från Hurtigruten, där tittaren får följa med på en resa

12NRK, Bergensbanen minutt for minutt,

https://tv.nrk.no/program/PRHO63004009/bergensbanen-minutt-for-minutt Hämtad: 2020-04-03.

13 Thomas Hellum, producent på NRK, TedTalk: The most boring television and why it’s hilariously addictive,

https://www.ted.com/talks/thomas_hellum_the_world_s_most_boring_television_and_why_it_s_

hilariously_addictive#t-1074161 4 min 50 sek i videoklippet. Hämtad: 2020-04-03.

(16)

10 längs med Norges kust, från Bergen till Kirkenes.¹⁴ Även denna gång blev det en succé.

Till skillnad från Bergenbanan 2009, som var ett inspelat program, ville de sända resan längs Hurtigruten i realtid. Det innebar en möjlighet för teamet bakom sändningen av Hurtigruten att interagera med sina tittare. Tusentals norrmän gick man ur huse för att ta sig till en plats där fartyget skulle passera, för att kunna få möjlighet att vinka till kamerorna. Under teamets researcharbete hade de efterfrågat vad publiken ville se, om en hemsida var lämpligt och vad den skulle innehålla. Kanske var det för att publiken själva gavs möjligheten att vara med och skapa narrativet till Hurtigruten som bidrog till succén. Projektledaren och producenten Thomas Hellum på NRK menar att det var människorna längs med resans gång som gjorde programmet till vad det blev. Det var de som skapade historien.

Som mest såg 3,2 miljoner människor Hurtigrutens resa på tv. Vilket är anmärkningsvärt eftersom Norges population består av 5 miljoner invånare. När succén blivit ett faktum fortsatte fler satsningar. Bland annat 2013 när Nasjonal vedkveld visades.¹⁵ I programmet stod vedhuggning och en vedeldad brasa i fokus och samma år sändes Nasjonal strikkekveld där tittaren får se skapandet av en stickad tröja, från får till färdig produkt.¹⁶ Bara fantasin och människans påhittighet sätter gränser för vad man kan göra slow-tv av.

2.1 Åter till älgvandringen

Älgvandringen visades i flera hundra timmar varav tre av dessa timmar var avsatta för studioprogram med programledarna Linda Olofsson och Anders Lundin samt sakkunniga gäster på tema älg. Dessa studioprogram sändes på tv en kväll i veckan och var ämnade att både underhålla och erbjuda kunskap om älgen till tittarna. Då fick publiken chansen att lära sig mer om skogens konung, dess beteende och betydelse för människan genom tiderna. Sändningen började i skymningsljuset och fortsatte fram till mörkrets inbrott. Studion var uppbyggd utomhus i Kullberg med Ångermanälven i

14NRK, Hurtigruten minutt for minutt,

https://tv.nrk.no/serie/hurtigruten-minutt-for-minutt Hämtad: 2020-04-03.

15 NRK, Nasjonal vedkveld, https://tv.nrk.no/serie/nasjonal- vedkveld/2013/DVNR30003513/avspiller Hämtad: 2020-04-03.

16NRK, Nasjonal strikkekveld, https://tv.nrk.no/serie/nasjonal- strikkekveld/2013/DVNR30004113/avspiller Hämtad: 2020-04-03.

(17)

11 bakgrunden. I förgrunden fanns en eldstad som programledarna och gästerna var placerade runt om för att hålla värmen. Under dessa avsnitt blev publiken presenterade för tre älgar som vi skulle följa under säsongen. Jokern, Ärrade damen och Trygga mamman som var märkta med varsitt halsband och gav tittarna möjligheten att följa dem i realtid via en karta på webben. Under första avsnittet startades en tittartävling där man kunde vinna pris. Vilket pris man vann var beroende på om man var vuxen eller barn. Som barn kunde man vinna en kåsa gjord i renhorn och som vuxen kunde man vinna en kniv med älghornsskaft. Tävlingen gick ut på att tittarna skulle gissa vilken av dessa uppmärkta älgar som först skulle simma över älven, men även hur många älgar man tror kommer att simma över totalt fram till sista sändningen.

Tävlingen avgjordes i SVT’s duo-app.

Under perioden programmet visades genererade det i över en miljon starter på SVTplay, vilket ger en indikation på hur många personer som tittat. Programmet blev så pass populärt att en Facebook-grupp startades avsedd för att skapa ett gemensamt forum för och av publiken. Samtidigt under denna period mottog SVT inskickade kommentarer och synpunkter från tittarna angående programmet. Nästan alla de kommentarer som kommit in har varit positiva. Bara ett fåtal negativa kommentarer förekommer i listan. Några vill hjälpa till med förbättringsåtgärder i form av konstruktiv kritik, så som:

Kan ni inte lägga in en räknare på ”Den stora älgvandringen” som räknar hur många älgar som simmat över. Så man kan se om man har missat någon älg ¹⁷

Låt texten med fakta gå oftare och gärna mer om älven, Helt fantastiska bilder, bra jobbat ¹⁸

Förutom älgarnas vandring till Ångermanälven och simmandet över den, kunde man se isflak som fångats av älvens strömmar samt andra djur såsom olika fåglar och renar.

Den som blev årets stjärna var en ren som fått syn på en av kamerorna. Renen hoppade nyfiken upp i höjd med kameran för att försöka se vad det var för något och blev efter det ögonblicket ett återkommande samtalsämne i såväl traditionell media som på sociala medier.

17 Kommentar nr 6 ur SVT’s publikreaktioner från 2019.

(18)

12

2.2 Från idé till genomförande

Idén om älgvandringen kom från ett besök hos ett par som bor i Kullberg. Besöket gjordes i samband med en inspelning av SVT-programmet Mitt i naturen. Från sitt hem i Kullberg har paret fört statistik över älgarnas vandring i ungefär tio år. Med hjälp av kikare kunde de se älgarnas framfart och försökte så gott de kunde att räkna dem.

Detta underlag gav redaktionen bakom Mitt i naturen en inblick i ett 9000 årigt fenomen som inte tidigare varit känt för en stor publik. Däremot fick de aldrig möjligheten att se någon älg simma över älven den gången de besökte paret. Under samma tid jobbade projektledaren Johan med NRK’s nya slow-tv satsning Fågelön som även sändes i SVT. Det var då tankarna kring slow-tv i SVT’s regi började planteras. Vad skulle SVT kunna göra för tema på slow-tv? Återigen började de tänka på upplevelsen de haft i Kullberg och kände att det fanns något särskilt över fenomenet och spänningen över att kunna få se älgar simma.

då efter att vi var där började vi som leka med tanken; men man skulle ju vilja se dom där älgarna simma. Men dom håller ju på i tre veckor, hur ska vi lyckas med det? Vad händer om vi sätter ut kameror i skogen där då? Ja. Jo, alltså det kan man ju göra.¹⁹

För att kunna ta det här vidare till nästa instans behövde de göra en del researcharbete.

Därför skickades en fotograf ut under en veckas tid för att kunna skapa konkreta bilder av vad de tänkte göra och se om det gick att genomföra. De fick ihop så pass bra underlag i form av bildmaterial att de kunde sälja in idén till en högre instans där de möttes av personer som trodde att idén var ett skämt (vilket även Thomas Hellum på NRK vittnar om i sitt TedTalk gällande deras slow-tvprojekt)²⁰ samtidigt väcktes en fascination även hos dem. Det tog ett tag innan idéskaparna hade lyckats med att sälja in sin idé om slow-tv. När de väl hade lyckats övertala alla beslutsfattare om VAD de skulle göra började nästa problematik. HUR ska de göra?

19 Utdrag från intervju med projektledaren Johan, 2020-02-28.

hilariously_addictive#t-1074161 ca 2 min 30 sek i videoklippet. Hämtad: 2020-04-03.

(19)

13

2.3 Bakom älgvandringsproduktionen

För att förverkliga visionen om slow-tv filmad i naturen krävdes att tid fanns för planering. Planering är A och O i varje projekt och med en god planering minskas risken för att oförutsedda händelser sker, även om det inte går att undvika helt. Idén om älgvandringen såldes in ett par år innan det sändes och förberedelser gjordes minst ett halvår innan där det gällde att hitta rätt teknik, diverse tekniska lösningar och personal som kunde jobba i skift på plats i Kullberg. Eftersom teamet bakom älgvandringen är rutinerade gällande naturprogram förstod de flesta inblandade vad arbetet skulle innebära även om just denna produktion var något helt nytt för samtliga.

dels så riggade vi ju allting två veckor innan själva sändningen, för att vi inte ska störa älgarna allt för mycket. Såklart. Och riggen i sig, alltså det är ju mycket, mycket kablage. Det drogs ju säkert ut 10 000 meter kabel liksom. Ska få fast kamerorna och inte förstöra träd, utan vi skulle ju vara snälla med träden och inte… jaa men du vet, all den logistik och allt sånt. Och sen också lita på att grejerna ska hålla och fungera.²¹

Som tidigare nämndes går det inte undvika alla oförutsedda händelser, särskilt när man arbetar med något så komplext som natur, naturens egen vilja går inte att kontrollera. Vid ett tillfälle under sändningen lossnade ett gigantiskt isflak och drev med vattenströmmarna med sådan kraft att det drog med sig kablar kopplade till kameror så täckning förlorades. Detta åtgärdades snarast möjligt och istället drogs nya kablar upp i luften över älven för att motverka att liknande situation skulle hända igen.

En lösning som följde med till säsongen året efter.

För att lyckas med projekt behövs:

I ett projekt behövs ett bra team där samtliga känner engagemang till projektet.

Övergången från att vara en arbetsgrupp till att vara ett effektivt team är i denna bransch nödvändig. Varje persons arbetsuppgift är adekvat för arbetets framgång och teamets prestation värderas högre än den individuella. När man sätter ihop en arbetsgrupp är det därför viktigt att alla strävar efter samma mål och önskar skapa ett effektivt arbetssätt. Det är när arbetsgruppens mål är etablerade och metoderna för att nå målen är effektiva som gruppen i stället har blivit ett team.²²

21 Utdrag från intervju med projektledaren Johan, 2020-02-28.

22 Susan A. Wheelan, Att skapa effektiva team: En handledning för ledare och medlemmar (Lund, 2017).

(20)

14

3. Den kollektiva eskapismen

Vad är det som gör att tittarna känner ett starkt behov av att skriva till SVT och dela med sig av sina tankar och erfarenheter av Den stora älgvandringen? Varför skapas en Facebook-sida för älgvandringens tittare och vad delar de med sig av? Det är en kollektiv fascination som uttrycks. Facebook-sidan fungerar som ett forum där de kan hjälpas åt att uppdatera varandra om vad man kan ha missat då man inte haft möjligheten att titta på sändningen. De ställer frågor till varandra om älgarna och programmet. Det här forumet fungerar som en kollektiv flykt från vardagsrealismen.

De delar gladeligen med sig av sina egna upplevelser av programmet och hejarop för att få behålla sändningarna i tv-rutan några dagar till. Tittarna som skriver kommentarerna på Facebook, eller andra sociala medier och till SVT väljer att dela med sig av en bit av sina subjektiva uppfattningar om programmet och vardagslivet.

Deras motiv är ursprungligen många gånger att få tacka teamet bakom produktionen eller SVT som public service-kanal, men kommentarerna avslöjar så mycket mer om vilka individerna är. Programmet lämnar ett avtryck hos personen och vad de väljer att framhäva i sina kommentarer är högst subjektiva upplevelser och ger en fingervisning om deras erfarenheter och förförståelse. I de kommentarer som syftar till att programmet är rogivande, stillsamt, vilande, avkopplande och en lisa för själen finns en antydan om stress i deras vardagsliv som de nu fått en chans att ta en paus ifrån.

Där tittaren hänvisar till programmet som spännande finns tecken på att de inte riktigt hittar samma ro utan har ett näst intill pulshöjande beteende. Den tittaren ser förmodligen på Den stora älgvandringen i större utsträckning, just för att inte missa något avgörande i sändningen. Oavsett om det handlar om att älgarna simmar över eller få se nyfikna renar hoppa upp mot kameran för att undersöka vad det är. Den närvarande tittaren ökar sina chanser till att få uppleva när det händer något i bild. Det är som att fröet är planterat så snart de startar sändningen på sin skärm, i tron på att det kommer hända bara de stannar kvar med sin närvaro.²³

23 Billy Ehn & Orvar Löfgren, När ingenting särskilt händer: Nya kulturanalyser (Eslöv, 2007), 63.

(21)

15

3.1 Tematiska reaktioner

Från tittarnas kommentarer går att utläsa flera gemensamma ståndpunkter från personer oberoende av varandra. De skriver tacksamt till SVT som visar slow-tv från naturen, där konceptet visualiseras genom långsamma kamerabyten och utan pålagd musik. Något som verkar falla publiken helt i smak och som flera påpekar vara nästintill unikt för den här produktionen. De beskriver hur de njuter av ljudet av fågelsång och vindens sus genom träden, hur spännande de tycker att det är i väntan på att älgarna ska dyka upp på deras skärmar och hur de sitter med så kallad split- screen på arbetsplatsens datorskärm. På så vis kan de fortsätta sina arbeten men samtidigt följa Den stora älgvandringen.

Fantastiskt! Jag har sändningen i ett litet fönster på datorn. Måste jobba med annat också.²⁴

En person finner älgvandringen mer underhållande än att fira Valborgsmässoafton och delar med sig av sin ambivalens över att fira eller titta på slow-tv, men finner slutligen ett beslut:

Fika, kolla älgar, lunch, kolla älgar, fira Valborg nej, kolla älgar kan inte vara bättre underhållning²⁵

En annan förklarar sin nyblivna förälskelse, på ett förmildrande sätt och verkar själv förvånad över denna nyupptäckta passion. Vederbörande påvisar behov att förklara sig med att hen inte sitter bänkad framför sin tv, utan istället använder det som ett bakgrundsbrus. Däremot avslutas kommentaren med ett erkännande, där personen i fråga verkar näst intill generad. Till och med extramaterialet på SVT-play i form av ihopklippta bildsekvenser med höjdpunkterna från veckan som gått har ett större värde än SM-finalen i hockeyn. Nog blir man väl en aning förvirrad i sin normala prioriteringsordning som nykär.

Bakgrund: T o t a l t, och då menar jag totalt, ointresserad av djur och natur (trodde jag) Nu är jag totalfast i slowtv och älgsimningen. Inte så att jag direkt sitter i timmar och tittar, utan har det på Tv:n hemma i stället för avslagen tv. [---] ps: sitter dessutom just nu i och ser

(22)

16

"veckosammanfattningen"" i stället för SM-finalen i hockey, trodde jag aldrig för en vecka sedan...²⁶

Andra tittare skriver till SVT och beskriver målande hur det ser ut när de sitter och tittar på älgvandringen. En chans att dela med sig av sin vardagsrealism och för att skapa en gemenskap till mottagaren av kommentaren.

Underbart att vara ute i naturen hos älgarna hemma i köket. Tack!²⁷

Helt underbart att få uppleva denna fina natur i realtid hemma i tv-soffan. Så rogivande.²⁸

Vindsus och litet fågelsång, inget prat och ingen musik - så himla bra! Familjens alla åldrar har tagit en kvart då och då, vilat i skogen och fröjdat sig över en och annan älg.²⁹

Tänk att kunna sitta hemma och följa detta i soffan. Tror det är många inte bara jag som av olika orsaker inte kan ta sej ut i naturen och få lyssna till vattenbrus alla fåglar och se dessa ståtliga djur!³⁰

Flera tittare berättar om en nyfunnen möjlighet att ta sig ut i naturen tack vare Den stora älgvandringen. En möjlighet som kanske längre inte finns för individen av olika skäl.

Det har varit helt fantastiskt! I synnerhet för oss som är gamla eller sjuka och inte kan ta oss ut i skogen längre.³¹

Underbart för våra stressade själar och fantastiskt för oss som har svårigheter att komma ut i Naturen!³²

Många behöver komma ut i natur å uppleva den, men alla kan inte komma ut. Detta är ju ett finurligt sätt att komma ut ändå, genom att se på tv, lyssna till alla fåglar å vattendrag. Så viktigt för alla, även unga som idag stressar å inte reflekterar!³³

(23)

17 Jag hoppas att alla äldre på äldreboenden får också chansen att titta på det här, [---] Eftersom de inte längre kan ta sig ut till skogen kan det vara skönt att åtminstone få se det på TV.³⁴

För andra kan älgvandringen frammana förnimmelser av något som kanske sedan länge varit bortglömt. Programmet har gett tittare möjligheten att gå längs minnenas allé och återigen minnas platser från sin barndom. För dessa personer är älgen inte i fokus, den kanske till och med är irrelevant i det här sammanhanget. Här är det platsen som påminner om något från förr och skapar en nostalgisk känsla som är avgörande varför de väljer att titta på älgvandringen. De kan framkalla känslor och minnen om en plats eller situation som betyder något speciellt för dem. Det projiceras en hemlängtan över bilderna som visas på tvn och de kan uppleva sådant som inte visas i bild.

Kunde sitta med mitt kaffe och nästan känna att jag var tillbaka i Norrland, det var bara den låga temperaturen och termosen som saknades! Tack än en gång!³⁵

Sitter och äter frukost med tv-bilderna från Ångermanälven och det känns nästan som jag sitter vid stranden vid älven som jag växte upp nära på 40-talet.³⁶

3.2 Tittarna gör programmet

Thomas Hellum, producenten bakom bland annat Bergensbanen minutt for minutt och Hurtigruten minutt for minutt, säger i sitt TedTalk att det är tittarna som gör programmet.³⁷ Han menar att det inte hade blivit den succén det blev, om tittarna inte haft ett så brinnande engagemang som de hade. Under Bergensbanen minutt for minutt skapades virala trender på olika sociala medier och gjorde programmet mycket större än det ursprungligen förväntades bli. Genom att i nästa satsning av slow-tv involvera tittarna blev även Hurtigruten minutt for minutt större än vad produktionen initialt hade räknat med. Tittarna fick då vara med och påverka innehållet i

hilariously_addictive#t-1074161 Hämtad: 2020-04-03.

(24)

18 programmet och innehållet på den hemsida som skapades, vilket måste haft stor inverkan på tittarnas engagemang. Att själv få vara med på ett litet hörn och skapa historia, gör något med bilden av oss själva. Det är något som går att återse hos Den stora älgvandringens publik också.

Alla där var ju så dedikerade och så vi bjöd in dem lite bakom kulisserna och berättade hur vi gjorde, vad vi gjorde och det vart liksom som en ganska fin dialog med publiken och jag tror att det också hjälpte att vi ganska snabbt hittade bra produktionssätt.³⁸

Genom att bjuda in publiken bakom kulisserna, via videoklipp från bland annat kontrollrummet i Kullberg, skapades möjligheten att konversera med tittarna och därmed kunde produktionsteamet få en uppfattning av hur programmet togs emot av tittarna. Dialogen möjliggjorde att de kunde bolla idéer med publiken och få en känsla för vad som fungerade bra och vad de kunde förbättra under tiden programmet sändes.

Relationen till tittarna blev därför en avgörande faktor för programmets framgång och vikten av att bibehålla samt vårda den relationen är av hög relevans. Dels för att få fortsatt och ökat engagemang hos redan befintliga tittare, dels för att intressera nya tittare att bli en del av gemenskapen.

3.3 Tre olika tittarpersonligheter

Av publikreaktionerna går att utläsa olika personlighetsdrag hos författarna av de inskickade kommentarerna. Där återkommer flera tydliga gemensamma nämnare för hur de väljer att uttrycka sina ståndpunkter. För att sätta dessa i en slags demografisk mening har kategoriseringen landat i tre olika personlighetstyper som presenteras nedan. Dock bör hållas i åtanke att det förmodligen förekommer fler personlighetstyper än vad som kommer att lyftas nedan.

Nyfrälsta missionären

Den nyfrälsta missionären är den av dessa tre som återkommer allra mest. Den nyfrälsta missionären har inte sett något liknande på tv tidigare och har blivit som förälskad i slow-tv och alldeles frälst av Sveriges natur och djur. Det är en person som

38 Projektledaren Johan berättar om Facebook-gruppen som skapades av tittarna. Utdrag från intervju med projektledaren Johan, 2020-02-28.

(25)

19 följer älgvandringen nästan slaviskt och vill helst inte missa en enda älg som visas i bild, oavsett om den är på väg att simma över eller befinner sig i skogen långt från älven. Den nyfrälsta missionären räknar varje älg och blir lika exalterad varje gång något rör sig i skogen. Hen beskriver programmet med ord som spännande och intensivt för att förklara sin upplevelse och älgen benämns som ett majestätiskt djur.

Den här personen har en självutnämnd och högst troligt omedveten uppgift att berätta för alla i sin omgivning om hur fantastiskt älgvandringen är, för att försäkra sig om att ingen går miste om vilket fenomen som pågår i realtid. Den nyfrälsta missionären får inte nog och skulle nog helst se att älgvandringen var ett återkommande program i tv- tablån, om inte varje dag eller vecka så i alla fall varje år och längtar till nästa säsong redan innan pågående säsong är avslutad.

Detta är det bästa vi har sett på TV! Vi går upp varje morgon för att se på älgarna, hoppas ni visar detta även nästa år!³⁹

Rådgivande kritiker

Den rådgivande kritikern är inte nöjd, den ifrågasätter programidén eller kommer med oombedda råd som kan ses som förbättringsåtgärder eller klagomål, lite beroende på om man som mottagare av kommentaren ser glaset som halvfullt eller halvtomt. Den rådgivande kritikerns glas är definitivt halvtomt. Kommentarerna handlar om allt från att det saknas information i bildrutan eller betonar frågetecken kring kompetensen både framför och bakom kameran. Vederbörande hyser tvivel till älgvandringen som ett offentliggörande av detta naturfenomen och ifrågasätter varför licenspengarna ska behöva gå till detta. Den här personen är orolig för att älgarna inte ska våga göra vandringen så länge kameror finns på plats.

Det sägs att alla gillar bevakningen av älgarnas vandring och simning över Ångermanälven. Jag gör inte det. Bara för att man kan göra nåt så behöver man inte göra det. Alltså filma dom så närgående. Tycker att älgarna ska få göra sin vandring i fred. Det står Säsong 1 på Svt-play.

Betyder det att ni ska göra detta varje år?⁴⁰

(26)

20 Stressad storstadsbo

Den här personen har just hittat en chans att få tillgång till skogen och naturen som vederbörande inte haft sedan innan eller i alla fall inte på många år. Hen använder älgvandringen för att få en kontemplativ stund på dagen utan några yttre påfrestningar. Med älgvandringen finns en möjlighet att stanna upp, tänka och känna efter. En bristvara hos många stressade storstadsbor. Hen är nödvändigtvis inte intresserad av att få se en älg ta sig över älven. Det betyder minst lika mycket att få se diverse fåglar eller njuta av vindens susande genom träden eller älvens vatten som glittrar i solskenet. Hen använder sig av ord som avkopplande, rofyllt och meditativt för att berätta om sin upplevda känsla av programmet. Det är en person som skildrar sin vardag med att referera till stress, sitt arbete, utbrändhet eller fysisk problematik som hindrar hen från att ta sig ut till naturen. Den här personen har behov av en plats eller en tid på dygnet att vila och hitta ordning där det annars finns kaos.

För mig som jobbar sena kvällar och kliver upp där vid 9 tiden är det otroligt uppskattat att kunna ha igång tvn för lite bakgrundsljud och rofyllda bilder på renar som betar. Speciellt när man bor inne i stan och inte tar sig ut i skogen särskilt ofta är det trevligt att höra ljudet av fåglar och vinden i träden medan man går hemma och plockar. Hoppas att det här är något vi kommer få se mer av i framtiden. Mitt enda önskemål vore mer bilder av vatten som forsar.⁴¹

3.4 Skogens konung är den enarmade banditen

Är det fascinationen av älgen som är det väsentliga i sammanhanget? Av kommentarerna att döma är det snarare spänningen av att någonting kan hända i en kontext där ingenting händer, mer än naturens gång. Det är som läkaren och författaren Anders Hansens förklaring av apparna i telefonen och sociala mediers sätt att fungera likt en enarmad bandit. Ruset vi får av att det kanske kommer något nytt i flödet. Hjärnan som stimuleras av ständigt nya intryck och bilder som ska filtreras i våra huvuden. ”Hjärnans förkärlek för okända utfall går igång”.⁴²Är det spänningen av att eventuellt få se skogens konung på tv som gör att publiken fortsätter att strömma

42 Anders Hansen, Skärmhjärnan: Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade deprimerade och ångestfyllda, (Stockholm, 2019), 119.

(27)

21 till Den stora älgvandringen? Är det för att få se ett helt pärlband av älgar simma över Ångermanälven? Är det för att njuta av att ingenting egentligen händer?

Bland publikens tittarkommentarer förekommer just ordet spännande 14 gånger.

Spännande? Hur kan ett program som är så långsamt och där produktionen väljer att visa ett isflak som driver längs älven upplevas som spännande? Det har nog att göra med att någonting kan hända, att man kan få se när älgarna simmar över älven, eventuellt, eller att man kan få tre körsbär på rad i den enarmade banditen, som gör att man fortsätter att spela och satsa pengar.

3.5 Hantera väntans tider

Etnologerna Billy Ehn och Orvar Löfgren tar noggrant upp känslan, rutinen och beteendet kring väntan i boken När ingenting särskilt händer: Nya kulturanalyser.

Det är i stunden av väntan som det oväntade sker och det är där man kan göra en upptäcktsresa. Den som ständigt är upptagen med alla måsten och hela tiden på språng missar möjligheten att dagdrömma eller att befinna sig i full närvaro i nuet. Genom att ha nära till dagdrömmandet eller kunna befinna sig i nuet kan man upptäcka sådant som går många människor förbi. Det är ett tillfälle för reflektion. Kanske kommer man på lösningen på ett vardagsproblem. Om man lyfter blicken på tågstationen kanske man får se ett glädjande möte mellan två människor som inte setts på länge. Kanske upptäcker man en väggmålning som funnits i flera decennier, men som man tidigare bara har passerat utan att ha lagt märke till det. Det är när man tillåter sig att ha lite långtråkigt och låta ingenting särskilt hända under tiden man väntar som dessa upptäckter görs. Det är kanske ett slentrianmässigt zappande runt kanalerna på tvn som resulterar i att man hamnar bänkad framför Den stora älgvandringen i timmar.

Många vittnar om hur de har blivit alldeles hänförda av den här typen av tv- produktion. Långsamma kamerabyten som bjuder in till ett dagdrömmeri. När samma isflak visats i bildrutan lite för länge och kommer att visas ungefär lika länge till, det är då tankarna börjar vandra iväg. När isflaket kolliderar med en sten vaknar dagdrömmaren till och kan återgå till sin vardag. Eller så sjunker hen djupare i sitt meditativa tillstånd.

(28)

22 De kanske bara hoppas på att något ska hända, vad som helst. Andra ser en möjlighet till vila, ta det lugnt och meditera. Somliga söker sig till platser som inte kräver något av dem, där omgivningen inte vet vad som pågår, om det är dagdröm, intensivt tankearbete eller vänta på något bestämt.⁴³

I Facebook-gruppen Vi som gillar den stora älgvandringen på SVT! kan man finna inlägg och kommentarer som bjuder in till diskussion om när de tror sig få se den första älgen och när de tror att den första älgen kommer att simma över älven. Det blir ett kollektivt väntande och en igenkänning hos varandra av förväntan och förhoppning om att vara den som har gissat rätt.

I det fördolda pågår mängder av aktiviteter som förenar individer, utan att de är medvetna om det, och formar mönster av vanor, idéer och värderingar. Det banala har ibland oväntade innebörder och det högst personliga är kulturellt laddat.⁴⁴

De delar med sig av privata bilder från naturen eller hur det ser ut där de sitter och tittar på älgvandringen. Det blir ett sätt att skapa gemenskap och kontakt till likasinnade människor. De uttrycker sin fascination över både slow-tv och framförallt älgen. Vad de egentligen delar med sig av är sin rutin av att invänta vad som komma skall. Genom bilderna visualiseras deras tålamod. Om inte älgen kommer idag, kan en bild på en annan älg i flödet stilla otåligheten en stund. De vet att älgarna så småningom kommer att simma över älven eftersom den har gjort det i flera tusen år.

Frågan är bara när och om de kommer att vara där när det händer. Där är alltså inte fysiskt på plats, utan framför sin skärm.

3.6 Protagonisten

Älgen antar rollen som protagonist i ett narrativlöst berättande. Publiken serveras förutsättningarna, det vill säga att älgen ska ta sig över älven till sommarens betesmarker. Däremot är det ingen som styr vad som kommer att ske, vare sig personerna bakom produktionen eller tittarna. Antagonisten tar skepnad som ett gigantiskt isflak drivandes på älven, som river med sig kamerakablar och när den är för tunn utgör den risk för älgarna som försöker ta sig över. Till skillnad från annan tv-

(29)

23 underhållning är älgvandringen utan någon dramaturgisk kurva, ingen upptrappning, klimax, avrundning eller premiss. Älgvandringen är inget regisserat drama med någon pålagd spänningshöjande musik. Vad publiken får tillgång till att se är naturen som har sin gång på ett avskalat sätt i all sin enkelhet. Det enda tittarna kan göra är att heja på älgen och hoppas att få vara med om något enastående via sin tv och dela med sig av sina hejarop på sociala medier eller i fikarummet på arbetsplatsen. Mättnaden kommer inte vid första älgen i bild. Därefter handlar det om att gissa hur många älgar som kommer att hinna simma över innan produktionen packar ihop för sig och lämnar platsen. Det kommer därför aldrig att landa i någon tillfredställelse. I Facebookgruppen avlöser gissningslekarna varandra. Först handlar det om när den första älgen kommer att simma över men så snart det har hänt ersätts den leken av andra gissningslekar. Hur många kommer att simma över? När får vi se de tre uppmärkta älgarna i bild? Kommer någon av de uppmärkta älgarna att simma över under sändningen?

3.7 Naturen är viktig för vårt välbefinnande

Naturen erbjuder en stabil miljö utan förväntan på prestation och resultat från den enskilde individen. Den ger ett eftersträvande lugn som kan vara svårt att finna i en annars stressig vardag fylld av olika yttre påfrestningar. Att vilja vistas i naturen har med människans evolution att göra, eftersom vi tidigare varit helt beroende av naturen för vår överlevnad. Är det kanske därför vi känner sådan stor dragningskraft och trygghet till naturen? Enligt forskning, bland annat Kathrin Wiesiolleks studie, kan naturvistelser vara en avgörande faktor för återhämtning från exempelvis utmattningssymptom.⁴⁵ Från Stress reduction theory som Wiesiolleks tar upp i studien dras tydliga paralleller mellan naturens påverkan på vår mentala hälsa. Att vistas i naturen är alltså grundläggande för främjandet av vårt psykiska välmående.

Ehn och Löfgren framhäver berättelsen om Lars som grundade en elektronikfabrik men som på grund av utbrändhet fick sjukskriva sig. För att ta en paus från alla intryck och andra människor spenderade han långa perioder ensam i sommarstugan ute i

45 Kathrin Wiesiollek, Naturupplevelse och psykisk hälsa: Hur påverkar naturupplevelser människor med stressoch utmattningssymtom? (Umeå, 2013), http://www.diva-

portal.org/smash/get/diva2:698280/FULLTEXT01.pdf Hämtad: 2020-08-10.

(30)

24 skogen.⁴⁶ Baserat på den forskning jag har läst inför denna uppsats är berättelsen om Lars inte på något sätt unik. Det blir ett slags motstånd i hjärnan till det som vi annars har runt oss i vardagen och tar för givet. Svårigheter att filtrera bland ljud, ljus, dofter och bilder. Enkla beslut blir förödande svåra att ta och det är lättare att bara stänga ute allt det där. Förslagsvis genom att spendera tid i stugan i skogen. Där kan man vistas i en stillsam miljö som förändras långsamt utan krav på prestige och resultat. Det blir en möjlighet att finna återhämtning och sinnesro. En chans till att främja välmående, såväl psykiskt som fysiskt. Skogen kan skänka lugn till en stressad själ utan att be om någon motprestation i gengäld. Den kommer att fortsätta växa och låta naturen ha sin gång så länge den står kvar. Träden som välkomnar en i skogen har stått i flera hundra år, stigarna har trampats upp i generationer efter generationer och vattendragen har släckt törsten hos våra förfäder.

Ett oerhört stressreducerande och hälsofrämjande koncept. Och ingen bakgrundsmusik som stör!

Bara naturens egna musik…lycka!⁴⁷

Att naturen spelar en stor roll för vårt välmående fastställde man redan under Hippokrates tid i Antikens Grekland. Där naturens läkande kraft återställer harmonin i kroppen. Idag kan man dessutom få fysisk aktivitet på recept för att förebygga eller behandla vissa sjukdomar.⁴⁸ Något som bland annat kan bestå av power walks, det vill säga promenader i raskt tempo. Där man med fördel, utifrån behov och förutsättningar, kan byta ut kombinerade gång- och cykelvägar i stadskärnan mot grusvägar på landsbygden eller motionsspår i skogen. Fysisk aktivitet kan göra att man lättare kan hantera stress, känna sig gladare och sova bättre.

3.8 Från finrum till naturrum

Börjar man undersöka vad tingen har för betydelse för människan kan man hitta ytterligare dimensioner inom etnologisk kulturanalys. Vad materiella saker eller

46 Billy Ehn & Orvar Löfgren, När ingenting särskilt händer: Nya kulturanalyser (Eslöv, 2007) 91.

48 Vårdguiden 1177, Fysisk aktivitet på recept, https://www.1177.se/liv--halsa/traning-och-fysisk- halsa/far--fysisk-aktivitet-pa-recept/ Hämtad: 2020-07-13.

(31)

25 fysiska rum får för värde beror på flera faktorer och bland annat den mänskliga närvaron.

analysen av rum och plats får inte stanna vid blicken, vid landskapet som vy eller scen för aktörer.

Vi bör även analysera vad rummet gör med oss och vad vi gör med det.⁴⁹

Funderingen kring hur vi skapar värde i fysiska rum väcktes vid tillfälle under studien då ett av de etnologiska angreppssätten handlar om att följa tingen. Följande text är inspirerat av boken Vardagsrummet: en plats för allt och alla⁵⁰ fram till dess att annan källa anges.

Under förra seklet förvandlades de välmöblerade hemmens tysta finrum till ett rum där hela familjen var välkomna att spendera sin tid tillsammans, oavsett tid på dygnet.

Rummets värde och syfte omvärderades i takt med politiska och kulturella samhällsförändringar. Till och med hur vi planerar planlösningen och bygger hem idag skiljer sig från hur vi prioriterade förr. Idag ska det helst finnas öppna ytor kring vardagsrummet och bjuda in till såväl avkoppling som lek och spel för hela familjen.

Tidigt 1900-tal: ett knäpptyst rum där tiden stod still och lek var förbjudet eftersom barn inte hade i finrummet att göra. Stök och smuts var otänkbart bland dessa familjefotografier, finservis och broderade dukar. Här samlades alla fina materiella ting i en uppställning som närmast kan likna ett museum för en nittiotalist.

1940-talet: Det orörda, tysta och stilla finrummet anses som slöseri av plats och börjar fasas ut i takt med att det ritas och byggs nytt, för denna generation kommer finrummet strax vara ett minne blott. Krigstid innebar ett enklare möblemang och tapeter i simpelt material. Radion börjar dyka upp i de flesta hem och blir starten på hur vi låter teknik styra hur vi umgås.

1970-talet med den gröna vågens intåg, det vill säga människor flyttade tillbaka till landsbygden från städerna och inredningsmässigt blev naturmaterial och hantverk trendigt. En kontrast mot 1950- och 1960-talen där färgglad plast och metall varit en stark inredningstrend.

49 Billy Ehn & Orvar Löfgren, Kulturanalyser (Malmö, 2001), 97.

50 Maria Perers, Leif Wallin & Anna Wormack, Vardagsrummet: En plats för allt och alla, (Stockholm, 2013).