Fredag 24 januari

Fredag 24 januari

Utkommer fredagar 1997 23:e årg. 2

Avveckling eller avvecklad avveckling?

- Samta~ med vänsterpartiets energiförhandlare, Lennart Beijer

Suget har vant stor efter en bostäder till. Hälften av dem har och Olof Johansson. Den frågan på ett bra sätt. bör det vara fyllig redovisning av vänster- direktverkande el och hälften har tog Gudrun Schyman också upp i Barsebäck. Det är t i 11 sist en fråga partiets roll i förhandlingar- oljepanna med el patron. Kost- sittanförande i partiledardebatten. om taktik och smak.

na om kärnkraftens avveck- nadema blir rimliga när man ställer L

-

Jag förutsätter att de kör En sak till. Skall man gå på vad ting och den framtida energi- om. De ligger på 30 till 40 tusen energipolitiken på en högre

nivå

linje två sade om att all energi- politiken. Ett samtal med kronor per hushåll och med tanke också. Det är inte så konstigt. Både produktion bör ligga i statliga L

t

B . . .. på att det ofta rör s1g om hus från centern och sossarna är angelägna händer, bör man inte börja med

ennar erJer, som ar par-

1970

t

1

t d"

..

d' b h" d b k

11

R' h

1 · ...

d ..

1·

. ..

-

a e , ar man an a e over om att eras sarnar e te s a mg a s JUSt .or att e ar stat 1ga.

het_s fo~ha~dlare !?~~ en byta radiatoreroch annat, så är det fortsätta och de måste komma utan ta något privatägt verk.

optlmrstrsk bild av mojhghe- överkomligt. Det behövs en liten överens om

hur

man skall gå

te rna att komma igång och statlig slant, som uppmuntran. Det vidare. Det gäller både om de blir Y - Tycker du all det kravet fortfarande är aktuellt?

genomföra avvecklingen. är också enkelt att göra. Du kan bo överens om energipolitiken och VB

-Hur vill

du beskriva läget i

energiförhandlingarna'!

LB - Jag tycker att det finns möjligheter [ltt få en mycket bra uppgörelse. A ven om årtalen inte

~ir

fastlagda

. har vi kommit fram

till många positiva punkter.

Y - Kan du ge några exempel

'J

L - För det första är vi överens om att det skall skapas en särsk

ild

energimynd

igheL

Som det är nu.

så hanteras frågorna av Nutek (närings

-

och teknikutvecklings- verket) och i vissa lägen sitter de på två stolar i energifrågorna. En del frågor kommer att ligga kvar på Nutek t ex frågor om kraftnätet, men det är viktigt att det finns en myndighet. som enbart skall arbeta med energionställningen. Det blir kontinuitet. Samma personer hanterar frågorna. Det finns alltid n[tgon. som arbetar med dem och psykologiskt kommer det att fungera så att man anstränger sig för att göra ett bra jobb.

För det andra. och det är nästan lika viktigt. statliga Vattenfall har idag bara ett direktiv. Det är att lcvrera in så mycket pengar som möjligt till ägaren. Nu kommer Vattenfall att få

tilläggsdirektiv

att aktivt delta i energiomställnin- gcn. Du skall

komma ihåg att de

producerar hälften av all el i Sverige

.

Med en sådan kraft i

omst~illningsarbetel

kan det bli bra resultat.

För det tredje är vi överens om att införa förbud

mot

el för uppvärmning av bebyggelse.

Y - l nncbär det h ara för ny installation av direktverkande cluppvärmning eller gäller det ocks[t för dc. som redan har

clv~irmc·>

L - Alltså. man har kommit fram till att räckvidden för

tj~irrvärmen

idag

~ir

betydligt llingrc än man trodde tidigare. Om man iikar

r~ickviddcn

med 2.5 till3 kilometer kommer man att n[t

XOO

000

kvar under tiden du byter din om de blir oense. Man kan kanske L- Ja, i viss mån. Det är mycket, som talar emot

utländskt

ägande av stora energianläggningar. Här är vi överens med socialdemokra- terna. Risken är att utländskt ägande ledertill utländska energi- priser. d v s betydligt

högre

än våra egna.

uppvärmningmedgardinemauppe låta centern slippa undan energi-

och allt. kompromissen, men ändå arbeta

\LRA~

samman om den ekonomiska

~

politiken

.

Men jag hoppas att

~ trJ ~ , besluten om energin tas i arbets-

~~· ^.. ~ ^gruppen.

~ r._S .~

. k

~J1Q

Y- Allt detta gör dig optimistisk L - Ja, för det ger ju också ökade möjlighet att producera el genom mottryck i fjärrvärmeverken. Om man summerar detta: Får man ett sådant här beslut med bred politisk uppslutning är åren

1998

eller

1999.

som startår för kärnkraftav- vecklingen inte så viktiga. Det ger också goda möjligheter för att gå vidare och fas ut flera kärnkraft- verk framöver.

Y - Y ad säger centerpartiet om detta? De verkar ha låst sig hårt för att minst en reaktor skall stängas innan valet.

L- Det är det vi går och väntar på.

Alla partier. som är kvar i energiförhandlingarna har accep- terat att en reaktor skall ställas av inom fyra år. Det var Anders Sundströms krav och här föll m och fp ifrån. Vi i vänsterpartiet har sagt ja t i Il att det kan ta några år.

Y - Har du något absolut sista datum?

L - Vi har sagt nej till att avvecklingen inleds

200

l'

1999

eller

2000

kan vi till nöds accepte- ra. Men centern sitter och grunnar på detta nu och måste snart bestämma sig.

Y

-l det härsammanhanget hardet pi\ståtts att de verkliga förhand- lingarna förs mellan Göran Persson

Y- När blir ni klara?

L - Det får inte ta mycket mer än januari. Sedan skall det skrivas proposition. senast i mars för att riksdagen skall kunna ta beslut innan sommaren. Då tror jag att det blir beslut om principerna för energipolitiken Sedan återkommer frågan till hösten med de

lagstift-

ningsbesluten. Avvecklingen måste också ta

lite tid. Det tror jag

att alla inser. Vilken reaktor man än börjar med.

Y

-

Har ni nämnt namn på reaktorerna? Ryktena går här nere i Skåne om att de båda Barsebäcks- verken står först i tur.

L- Jag själv förordar mer och mer Barsebäcksreaktorerna. De är förhållandevis små och deras placering i ett tätt befolkat område talar för att de skall bort snabbt.

Men det är Barsebäck och Ringhals som det talas om. Det är statligt mot privat. Och skall det bli snabbstopp blir det Ringhals.

Det

är centerns och socialdemokrater- nas favoriter. Den formella sidan är enklare när staten äger anlägg- ningarna. Skall avvecklingen göras

Folkpartiet

Y- Kommer alla fyra partierna att vara kvar till det bittra, eller förhoppningsvis framgångsrika slutet på förhandlingarna. Eller blir det flera avhopp?

L - Ja. jag tycker att

det

skulle kunna gå.

Om

vi. v skulle hoppa av. så skulle det vara för att regeringen håller fast vid att år

2001

skall vara startdatum. Men då hoppar alla' För

mig är

detta det värsta läget. Och jag tycker att Göran Perssons anförande i partiledardebatten tyder på att han närmar sig

1998

istället.

Y - Hur är

det

med folkpartiets roll. Det finns ganska många, som tror att regeringen försöker att hålla dem varma. för att kunna få med dem

i

en uppgörelse.

L - Det finns ett intresse hos s att få med folkpartiet. Det är svårt för dem nu, men skulledet värsta läget

uppstå kan

fp komma med

i

en uppgörelse med regeringen. Det är därför hela frågan måste behandlas med största mö j liga försiktighet och omsorg.

fons sid 3

Fördomarna mol folkpartister är så djupt rotade att de nu är starkt utrotningshotade.

Leijon måste nog fort ta chansen och skaffa några ex till Skansen

·.

·So

m då lämpligen med en dubbelvits omdöpes till Lcijonborg

Ang centerpartiets förflutna

Det hör ej längre till kutymerna med bruna fläckar på kostymerna.

eller med de naturliga parfymerna.

Men så var det förr hos dem som sedan födseln okritiskt trampat kring i gödseln.

NOAK

Yogi eller kommissarie?

Debatten om vänstern på 70-talet.

dess eventuella skuld och dess eventuella förtj~inster. är spän- nande. Debatten har en starkt moralisk inriktninl! och det är kul att ftt veta om ma~ var presumtiv frihetshjälte ellerpresumtiv tjekist.

Konkret vardet ju mest snack. Lika lite som 40-talshögern i Lund kom vi ju att direkt påve~rka något. vi !k et kanske var tur. För de som har varit. eller ännu är med i en (fd) kommunistisk organisation ~ir ju kommunismens janusansikte av stort moraliskt intresse. Fenomenet

~ir uppenbart och viktigt för den som genom kommunismen strävat efter~ en bättre värld och kanske ol"ta sett sina ideal komma tillkorta genom "realsocialismens" över- grepp.

Aven antikommunister som vill först[t vari kommunismens drag- ningskraft låg. måste inse den hcr~illigade indignation över sakers eHindiga tillstånd som var grunden till kommunismens existens.

Frågan om totalitarianism. om auktoritetstro och auktoritets- utövning är dessutom allmän- mänsklig och något som förföljer

~ivcn dem som valt att lämna

kommunismen. Man behöver.

tyvärr. inte vara kommunist för att

~ara auktoritär. eller auktoritets- hunden. Själv van vid ell i realiteten heterogent vänsterparti skulle jag ha sv[trl all verka i SAPs ordnade led. N~irdct gäller 70-talet och dess v~instcr fin~s det ~ivcn en annan sida som intresserar mig. Jag var sj~ilv med och är därför nyfiken på vad som h~inde.

Historia baklänges

Som utgångspunkt för debatten i VB och SDS står Kim Salomons hok om DFFG. Boken ~ir. liksom Sverker Oredssons. tillkommen utifrån ett bestämt. tillbaka- hlick<Jndc historiskt perspektiv. Avsikten med delta förhållninssätt

~ir l<!nken på att man skall kunna l~irn av historien för all inte göra liknande "misstag" igen. Inställ- ningen ~irpolemisk mot ambitionen all skriva historia i ell framåt- blickande perspektiv: genom all rörstå händelser utifrån deras sammanhang kan man förändra sin egen samtid med sikte på framtiden.

Relativismen i framåtblickandel är t~inkt allleda t i Il en klokare hållning d[t analysen inte längre är grumlad av gamla "fördomar". Vi l k en tanke so1'n ~ir riktig har jag svårt att hcdiimma. vad som giir resonc- manget intressant vid en analys av

"den nya vänstern .. är all denna riirclsc i sig var s[t tillhaka- hlickandc.

vi

minns v~il alla fd\n 70-talet dc ~indlösa debatterna om Kominterns olika linjer. v~ixlandc sympatier för olika berömdheter från kommunismens tidiga skede och inte minst brytningar och

partibildningar som grundades på frågeställningar som låg 30 till 50 årtillbaka i tiden. Det retrospektiva perspektivet hjälpte uppenbarligen inte vänstern då att komma rätt.

Kanske kan då det självkritiska momentet göra det nu. Vem vet?

Kimoch FNL

Själv är jag. på gott och ont, kvar i den idealistiska föreställningen att jag vill förändra både min omvärld.

min framtid och möjligen mig själv.

Därför läser jag nog Kims bok i ett framåtblickande perspektiv och ser mer till dess beskrivning av FNL-

katalysator för en di ffusarc för- ändringsprocess av det svenska samhället. KFML förutan.

Varför skulle det inte vara sant?

Vad är det för chockerande med denna historia'J På de få möten jag var med på i Lunds Vietnam- kommitte 1968-69 vardetta intresse för Sverige ett skäl till att många argumenterade för att prioritera andra fora än just kommitten. "Det händer mer i SDS" var en typ av argument som kanske inte var så analytiskt men rätt så relevant.

Aktivisternas agerande spe- glade i vart fall en ambition som jag for- tfarande ser som seriös just pga dess koppling till Sverige.

.JA .

Dessaaktivis-

l ter var dock

iiO/EftNJ

parias i den

~''.:J'; FNL-grupp

O

l\ ,q,;_

N·

som jag akt i-

.,~""·:·:·:·:"·" ··~ verade mig i

när jag kom tillbaka till Lund 197 l.

Nu hade DF FG organise- rats. KFML- dominansen var uppenbar och de forna medlemmar- na stämplades som "likvida-

rörelsen än dess korrektion av nutiden. Detta är kanske inte hans egen avsikt (att döma av hans tidningsartiklar) men boken är faktiskt värd det. Som jäm- förelsematerial har jag bara min egen upplevelse av FNL-rörelsen och jag förvånades när jag läste boken av att dess skildring stämde med mina egna minnen. Genom ett kyligt och distanserat förhållnings- sätt och genom att undvika alltför sentimentala intervjueroch "name- dropping", undviks det skvaller- aktiga och en källkritisk beskriv- ning träder fram. Bokens huvud- nummer är den maoistiska eller kommunistiska folkfrontsideologi som utvecklade rörelsen och där en delvis dold, delvis öppen, politik drevs inom DFFGs ledning för att rörelsen skulle tjäna som "folk- front" för KFML. Vidare visar Kim hur FNL-rörelsens syfte, även för grlisrötterna. var en språngbräda förökad förståelse förproblem även i Sverige och en förändring av Sverige. Organisatoriskt kom man g i vetvis t i Il korta med detta mål men rörvisso tick rörelsen betydelse som

. torer" där de- ras tämligen spontana intresse för annan verk- samhet tolkades som ett medvetet.

trotskistisk sabotage. Givetvis var diskussionen nys och den uppen- bara dubbelmoral och intrigering som lyste igenom KFMLarnas rökridåer, drev i vart fall mig över till KU (där jag fortsatte menings- lösa strider mot en annan typ av stalinister). Vad gäller FNL- rörelsen stämmer Kims bild rätt bra med hur jag upplevde det på basplanet. Nu kan man säga att en l l till 16 årig liten påg har missuppfattat saken och dessutom färgats av sitt senare engagemang i ett annat kommunistiskt parti. Det är ju maoisterna som får spö. inte jag. Jag var dock inte ensam vpk- are i FN L-grupperna. l Lund fanns det andra. mer am bitösa kamrater.

som av olika skäl fortsatte arbetet.

Några syftade att hålla en neutral och merrenhårig linje utan att ledas av ''de stora kommunistpartierna".

andra ville driva den vietnamesiska linjen (och därmed den ryska). l vart fall bekräftar deras långa. och länge föga framgångsrika arbete.

att KFML bjöd motstånd utifrån en

maktposition. Detta engagemang i fraktionsstriderna hade varit absurt om inte DFFG hade fortsatt att domineras av KFMLISKP. Detta tyder på att Kims analys är riktig.

Sensmoral om diktaturer

Det som kanske är upprörande är konstaterandet att många blev så förtjusta i totalitära tankar och lUnder. Men det är väl inget nytt?

Att både Sovjetoch Kina förtryckte sina egna folk. erövrade andra och var ett stort besvär för de kom- munistiska partierna var gammalt redan 1968. Jag var själv bara Il men visste det mycket väl då jag både kunde läsa böcker och hade röda och vita veteraner i släkten som kunde berätta ett och annat från 30-talet. Det som är märkligt var att så många i vänstern valde att åter inte se klart. tyvärr oavsett social bakgrund. Facit fannsju hos Koestler eller Tuominen. Det ger ett moraliskt ansvar både gentemot offren men också mot den ide som åter sveks. En god vän från Sydamerika, som fick offra mer i kampen mot en militärdiktatur än vad jag gjort. konstaterade bittert appropå kampens kostnad och sina egna ledare: "Det kunde varit värre -vi kunde ha vunnit också". Men i vårt fall blev offren bara vi själva.

Det enda resultatet av ignoransen var att möjligheterna till en framgångsrik verksamhet omintet- gjordes. T i Il skillnad från våra likar på 30-talet. som klämdes mellan nazism och stalinism hos Gestapo liksom hos NKVD. blev vi dock inte dödade utan har kunnat åldras med behag och föra denna diskus- sion nu. Dessa aspekter tar Kim inte upp. Det är mitt moraliserande.

Ideal inför framtiden

Visstkan manspekulera om OM hade varit. Om vi varit klokare. om A Ido M oro inte dödats. om vi hade vunnit. Men vad är meningen med det' J Det är i vart fall inte att skri va historia. Medvetenheten om att demokrati och frihet även kan hotas av oss själva kan dock vara en nyttig lärdom när vi nu närmar oss 15%. Nu måste finna nya paroller som inte bara avslöjar och upprörs över orättvisor utan även försöker åtgärda dem. Arbetet med en

"socialism med mänskligt ansikte"

återstår, dels därför att det inte lyckades för 30 år sedan. dels för att tiden förändrats och lösningarna med den. Nä. jag upplever inte Kim Salomons bok som avstampet för ett förhör i HUAC, så som Lucifer tror. Tvärt om upplever jag boken som början på en (måhända oavsiktligt) seriös forskning om

"den nya vänstern" som faktiskt kan förekomma en annars svulstig och moraliserande 90-talsdebatt.

Fortsätter forskningen kanske vi kan lära oss ett och annat inför framtiden') Mårten.Dwu'r

forts

fr

sid l

Avveckling ...

Vi julhandlade och städade

l Veckobladet förejul angrip en av signaturerna mig. Anledningen var att jaginte skrev en artikel i samma nummer. Det gjorde jag rnte trots attjag "i god tid" uppmanats därtill - och i lika god tid tackat neJ till

"erbjudandet".

Visst kan man le <lt detta märkliga sätt att fylla spalterna. Mitt inlägg nu är dessutom en bekräftelse på att det är effektivt. Det går att få igång en "debatt" om man bara är tillräckligt tarvlig.

Jag tycker emellertid inte att det

~ir

särskilt lustigt. l signaturens utfall känner jag igen en diskussion somjag trodde avgjordes för åtta år sedan. Gammal ingrodd aggres- sivitet är inte särskilt upplyftande.

Den här gången handlar det om vad jag skulle göra under helgen den

14

och

15

december. Det är den enda tid jag hade fysisk möjlighet att hörsamma upp- maningen- annars var detjobboch möten.

På lördagen hälsade Hillevi och jag på moster Herta på

sjukhemmet~

Vi julhandlade och stadade. Pa k vällen var det fest.

På söndagen hade vi lång frukost.

Vi sprang en runda

i Skrylleoch

hastade. Hemma läste v1 Atton- bladet noga, lagade middag. åt och tittade sedan

p~1

video

.

Sil!naturen anser sig - pr1 fullt allva

'r- ha rätt att bestämma attjag

isUIIet skulle tillbringat avsevärd tid framför datorn. Dessutom anser sil! signaturen ha rätt att offentligt t i lirättavisa mig när jag inte följde uppmaningen.

Signaturen har inte den rätten.

Inte l!entemot mig och inte gent- emot' någon annan vänsterpartist heller. Så är det oberoende av om vi har kommunala arvoden eller inte. Signaturen är inte arbetsgivare

ens för de som är direkt avlönade av partiet.

Det handlar helt enkelt om att signaturen måste tygla sitt besyn- nerliga behov av att styra och ställa med folk. Signaturen skulle säkert själv må bra av att slippa gräma sig i åtta år när någon sätter gränser för underligheterna.

sign "Roland Andersson"

PS Jag får väl säga någonting om kommunala arvoden också eftersom signaturen använder de som förevändning försina anspråk.

skattebetalarna arvoderar varje år vänsterpartister med särski

lda

kommunala uppdrag med samman- lagt

16,54

basbelopp (under valår

17,18

basbelopp).

Huvudsyftet med arvodena är att vi ska kunna delta i olika typer av möten under dagtid utan att begära ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Men avsikten är naturligtvisockså att vi ska komma, t i Il sammanträdena pålästa och med i partiet väl förankrade synpunkter.

Det handlar om att få den lokala demokratin att fungera.

A v dessa totalt ca

17

basbelopp får jag 3. Det gör mig till den i särklass lägst arvoderade leda- moten i kommunstyrelsens arbets- utskott.

Uppdraget är mycket spännande men inte särs k i l t lätt. Det är svårt att få de oregelbundna mötestiderna att gå ihop med mitt jobb, svårt att hinna läsa alla papper och svårt att hinna gå på alla kvällsmöten. Jag tycker emellertid att jag genomför mina uppgifter mycket samvets- grant och har hittills inte missat särskilt mycket.

Signaturen insinuerar attjag inte jobbar tillräckligt. Det gör mig djupt och innerligt förbannad.

-- --··- - - ---- - - -- --

- - - -

Svar till Roland Andersson

l. Det var fel av mej att angripa Roland Andersson under signatur.

Det strider mot en mycket befogad journalistisk praxis.

2. Jag

~1ngrar

mitt angrepp eftersom det inte leder till något positivt för vare sej VB

:s

eller

v~insterpartiets del.

3. Jag anser fortfarande att Roland Amiersson ska ta konsek- venserna av vad han sagt. nämligen att han prioriterar att föra ut

v~insterpartiets

linje i de lokala morgontidningarna framför VB.

Jag tycker att det

~ir Id

pnontenng men hade accepterat den om Roland hade synts mer i den lokaladehatten i Arbetet. Skånskan och Syd- svenskan. Opionsmätningar visar

att vänsterpartiet ligger risigt till i Lund och att partiets ledande företrädare är i hög grad okända.

Det är samtidigt dessa företrädare, av vilka

Roland

är en. som har störst förutsättningar att föra ut vår politik. Jag tycker att de gör fel avvägning mellan sina arbets- uppgifter om de så fördjupar sej i nämndmöten och annat inre arbete att de blir så osynliga utåt.

Roland skriver att han arbetar hårt för partiet.

Det

betvivlar jag i n te. Det gör jag också.

utan

ekonomisk ersättning sånär som på ett arvode från det kommunala p-ho laget.

Gunnar Sandin

V

-

Hur är det med reaktionerna i vänsterpartiet? När Johan Lönnroth var ute och försiktigt antydde att vi var kompromissvilliga blev det ju starka reaktioner. Medlemmar gick ur partiet här i Lund. Hur har man reagerat när miljöpartiet lämnade och vänstern blev kvar?

L - Miljöpartiet lämnade inte förhandlingarna. De blev utkas- tade! Eva Goes förhandlade seriöst.

ungefärmed samma inriktning som vi i vänsterpartiet. men Birger Schlaug hackade hela tiden på regeringen utifrån. Så jag tror att regeringen tröttnade.

När det gäller parti reaktionerna:

Det är klart att de mest engagerade kärnkraftmotståndarna är oroliga och de har hört av sig. Men det är faktiskt fler, som ringt, faxat och skrivit, som tycker att det är bra att vi är med fortfarande. Det är ju skillnad om man är vänsterpartist i Stockholm (eller Lund) och om man är vänsterpartist i Norrbotten.

Med det ökade stöd vi har nu har vi också samma spännvidd i åsikter som sossarna har. Och priset är ett verkligt problem för den riktigt elintensiva industrin. Det rör sig om cirka femtio företag. Där är ett par tre ören per kilowattimma en fråga om att vinna eller försvinna' Här tyckte jag Göran Persson har gjort en bra markering: Det handlar om att garantera eltill- förseln om femton till tjugo år.

Panikavveckling

på grund av haverier och olyckor hotar om vi skjuter upp starten. Då kan det bli

Vinterhalkan i Lund är ett kärt diskussionsämne, behandlat redan av Tegner

i en klassisk dikt. Och

vem påträffade jag inte ikullhalkad utanför Tegnerhuset i Gråbröders- gatan om inte

Gu

staf. Jag gav honom ett handtag för att komma upp och frågade:

-

Nu kanske du också ansluter dej

till

miljöreaktionärerna som tycker att det ska saltas'

¹

-Klart attdet ska saltas

¹

Det har jag tyckt länge, fräste Gustaf.

-Visst är det synd om folk som halkar, invände jag, men miljön . .

-Det är ju för miljöns skull som

det ska saltas, och det rejält. avbröt Gustaf skarpt. Saltet ger ordentliga rostskador på bilarna som sen blir underkända i besiktningen, och med nuvarande ekonomi har folk inte råd att köpa nya.

Inget

kan vara bättre för miljön!

För att byta ämne förde jag in frågan på Maria Leissner. Gustaf hade naturligtvis en åsikt klar:

- Hon valdes ju inte för sina åsikter utan för att hennes utseende

elbrist. Och

inriktningen

är att garantera el till

industrin.

Det innebär att man får värma sina hus på annat sätt. Skattevägen kan man fördela om bördorna för industrin så att de femtio företag, som är verkligt beroende får lägre elpris och majoriteten av företag får högre. De tlesta kan bära ett högre pris.

V - En viktig fråga till slut: Vill

Göran Persson verkligen avveckla kärnkraften eller är detta politisk teater. där man kör förhandlingama t i Il totalt sammanbrott för att lägga sku

lden på kämkraftmotståndarna?

L - Jag bedömer regeringen, både Göran Persson och Anders Sund- ström, som mycket ärlig i denna frågan. Men de är mycket för- siktiga. Det är Twh mot Twh. Det är

nog detta

som man misstar för oärlighet. De vill bara stänga av om de verkligen kan visa att motsvarande mängd el kan sparas eller produceras på annat sätt. Det är möjligt attjag är naiv och får fel

,

men jag tror inte det. Man skall komma ihåg att socialdemo- kraterna har oerhört mycket att förlora på att slingra sig ur folkomröstningsres

ultatet

och

löftet

om avveckling.

Om

sedan 20 l O blir slutdatum är en annan fråga. Energipolitiken blir ju inte avförd från den politiska dag- ordningen med de beslut vi tar i år.

Hastigheten på avvecklingen kan regleras när vi väl kommit igång.

Halkan m.m.

ansågs TV -mässigt. Om

hon

då misslyckas beror det på hennes utseende. och då är det utseendet som måste kritiseras.

Det

är ett svårt handikapp att hon har så kalla ögon. Sånt kan mejkniogen mildra men så är det detta med tänderna.

Hon har ett stort och kraftigt bett.

och när hon visar tänderna ser hon aggressiv

ut, något

åt varghunds- hållet, och sånt går inte hem i TV- sofforna. Tänderna är inte mycket att göra åt men hon borde inte visa dem så mycket. Problemet är då att hon har så bred mun. det under- stryks inte minst av Stina Eidems karikatyrer av henne. Det hade förstås funnits en lösning, att göra

munnen

lite smalare

.

Det skulle räcka mer ett par stygn i varje

mungipa,

ett enkelt ingrepp. Det hade inte behövts nån plastikkirurg.

detkunde hennes husläkare ha fixat.

- l så fall hade både hennes och folkpartiets popularitet varit räddade, och därmed skulle den horgerliga majoriteten ha varit räddad i nästa val. Och som en kåsör i Svenska Dagbladet skrev:

Maria

Leissner

hade säkert blivit en lika bra statsminister som Mona Sahlin.

Gustaf halkade åter omkull men jag lät

honom

ligga.

Gr r

VECKOBLADET Bredgatan 28, 222 21 LUND. Prenumeration: 180 kr per år.lns. på postgiro 1 74 59-9. Ansv. utgivare: Monica Bondeson.

Sältning och lay-out VB-red. på Tidskriftsverkstan Svartbrödersg. 3.

Tel 046- 211 5f 59 onsdagar e. kl19. Fax: 046-14 65 82 Manusl<an också lämnas p a Bredg. 28"senast onsd. kl17. Eftertryck av text tillåtes om källan anges. Bilder är upphovsmannens egendom. Red. förbehåller sig rätten att korta insänt material. Tryck:KFS AB, Lund.

POSTTIDNING B

HAR DU FLYTT AT? Skicka in hela adressdelen till Veckobladet (Se ovan).

NY ADRESS ... .

Genmäle på Gunnar Sandins artikel 96-10-18: Apropå "Lita aldrig på en socialdemokrat"

Dubbelspåret igen

Säga vad man vill om Gunnar Sandin. Han är ofta förbluffande välinformerad. förbluffande för den som inte vet att han tillhör en liten förstenad maktelit i Lundapo- litikcn. Sandin förutspåddekorrekt att Lennart Prytz lögnaktigt skulle påstå att Banverket lämnat långt- gående utfästelser om att hygga ett yttre godsspår. An större förståelse för Sandins goda prognoser om politiska utspel får man när man vet att han bor i samma villa i Professorstaden som Thomas Schlyter. cementerad i makteliten sedan decennier.

Detärtragiskt attdessa två fossil från studentradikalismen på 60- talet utvecklats t i Il konservativa politruker. schlyters petrifiering visas bland annat av att Jan Mårtenssons tecknat ett kärleks- porträtt i SDS där Schlyter hamnar i samma "fina" gäng som "Lunds lille far" och den ''torrhumoristiske Prytzen".

Sandin försöker uppliva en hos honom stendöd slagordsradika- lism genom att t i !!vita större delen av befolkningen på nordväst beteckningen mellanskikt. en nynomenklatur som gör Sandin och Schlyter t i Il två representanter för överskiktet. den klass som förtrycker oss andra.

l ärendet Västkustbanan anser dc konservativa Sandin och Schlyter förstockat att spårdrag- ning från J l) l O-talet är häst ii n i dag. l stället för att förorda en rlyttning av spåren. något som radikalt skulle förbättra stadsbyg- den i nordvästra Lund. har Schlyter an gett att han tror ¹ att det är bäst att~låta spåret ligga där det alltid har legat. Med sakskäl kan han inte motivera sin fastlåsning i sekelskiftesromantik. Schlytcr har dock angett ett par skäl: han värnar om Fredentorps begravningsplats och en bronsåldershög vid Freden- torp. Han anser däremot inte att det är bra att flytta en lokalstation sö <ltt 12 000 boende på Norra Fäladen får mer än 2 kilometer niirmare till en tågstation. Det skulle drabba väljare HAN har på Domarringen. Schlyter vi Il låta två grundskolor ligga dikt an mot spåren. 4 000 bullerstörda Lunda- horrör honom inte heller i ryggen. han tillhör inte mellanskiktskretsen och hor lftångt från jiirnvägen.

Sanningen om Västkustbanan ii r. motsatt vad Sandin fabulerar.

att hf1dc hyggnadsniimndcn och kommunstyrelsen sa nej till Banverkets vansinniga mrslag att hygga ut V ästkustl:lanan genom att dubblera det nuvarande enkel- spåret till Kiivlingc. Man p;\taladc

att hälso-och säkerhetsfrågor inte kunde klaras med detta förslag.

Efter denna stolta markering från kommunen har Banverket utövat påtryckning och betongpolitiker som Christine Jönsson, Lennart Prytz och Thomas Schlyter har naiv t nog trott att de genom kommunens "skickliga" förhand- lare sk u Ile kunna förmå Banverket att bygga ett nytt godsspår utanför Lund. Den felbedömningen ska betalas av befolkningen på nord- väst som "för all framtid" utsätts för onödiga hälso-och säkerhets- risker. Våra "begåvade" politiker frågade inte någon sakkunnig om hur beslutsvägarna till ett godsspår ser ut. Ban verkets direktör i den södra regionen har inte befogenhet att lova något godsspår. Det han lovat är att han ska försöka fa Banverket att försöka förmå riksdag och regering att avsätta någon miljard så att spåret kan byggas. Direktörens trovärdighet visas av att han samtidigt som han lovar detta uppmanar Lomma- borna att glömma godsspåret, det prioriteras inte av Banverket säger han i Lomma. Sandins och Schly- ters trovärdighet är av samma slag.

Röj upp i vänsterpartiet, uppmana de välmående salongsbolsjeviker- na i Professorstaden att välja ett parti där de hör hemma.

Mats Lind, arkitekt SAR

av sign Gr

Så dök det upp igen - det fula fördomstrynet

Men kanske inte precis där jag hade väntat mig att få syn på det ..

i Veckobladet. Sign Gr vet precis hur det är i Norrland (ni vet landsändan som börjar vid Gävle och slutar norr om Kiruna. ett stycke Sverige på sådär 120 mil).

Där i Norrland sups det hembränt.

vrålkörs scooter, tjuvjagas och begås allmänt en rad märkliga machoriter. Det vet Gr.

Det daltas med Norrland slår denna insiktsfulla Gr fast. Och Anders Sundström är landsändens främste tillskyndare. pitebo som han är.

Nej, så gör vi inte i Skåne -här värnar alla politiker om hela Sveriges bästa, här finns inga snedögda perspektiv. En Gun Hellsvik eller Rolf Nilson tänker aldrig utifrån det skånska.

Själv tillhör jag de fördömdas skara som tagit seden dit jag kommit. närnoligen till Norrbot- ten. Under mina sex år där har jag använt motor-och kupevärmare.

Sånt gör bara enfaldiga norrlän- ningar. Det var dumt. På detta sätt har jag spelat Anders Sundström och socialdemokratin i händerna.

Gr vet. Istället skulle jag ha satt mig i en 20 grader kall bil och försökt få igång detta isskåp med choken.

Egenintresset ljuger inte - men det försöker

Låt mej börja med att kvittera Mats men inte kan alla opinioner räkna Linds inledande vänliga ord. Jag med samma uppställning från tror heller inte ett dugg på Ban- politikeroch tjänstemän. Dåskulle verkets "utfästelse". Den sade att den kommunala apparaten gå i

"om godstrafiken ökar som enligt bitar. Det ger privilegier att vara prognoserna så klarar vi oss inte välutbildad och vältalig. Mats utan ett godsspår". Men gods- Lind! Tåggruppen har t.o.m. haft trafiken på järnväg ökar ju inte! en offentligt avlönad Alutjänst till Tvärtom. förra året tappade den sitt förfogande.

lleraprocentenheteravmarknaden Vi läste nyss i tidningen om ett och SJ aviserarnya nedskärningar. annat ärende med anknytning till Det blir inget yttre godsspår i vår Västkustbanan. Det varett hus med

tid. kommunala stödbostäder åt psyk-

Persontrafiken har däremot boende som överklagades av de större utvecklingsmöjligheter, och kringboende. Fast lika lite nu som det är ju bara sådan som är aktuell i frågan om dubbelspåret erkände på sträckan Lund-Kävlinge. Där- de klagande sitt egenintresse, dvs.

för behövs dubbelspåret, och änt- rädslan för sjunkande villavärden.

!igen står vi inför ett förverk ligan- Nejdå, deras omsorg gällde ute-

de. slutande de stackars psyksjuka som

Innan dess återstår dock ett o pi- kunde bli störda av tågen ¹ Nå. niansmöte på Gunnesbo där bl. a. kommunen fick rätt i längden och den av Mats Lind apostroferade huset ska byggas. men över- Thomas Schlyter (v) kommer att klagandetoch fördröjningen kosta- medverka. Det blir kulmen på ett i de Lunds skattebetalare en halv Lunds politiska historia exem- miljon i uteblivet statsbidrag.

pellöstt]äskandeförettsärintresse. Vad Tåggruppen har kostat oss Remisser. extra utredningar. stats- skattebetalare vet vi inte än. Men rådsuppvaktning. många dyra inte är det lite.

tjänstemannati m mar. Demokra- Gunnar Sandin

tiskt att lyssna pt1 opinioner.javisst.

Skönt att höra den som talar ur ett redigt skånskt perspektiv om en annan landsända.

Marie-Louise Steiner

Ny

förening

Den 13 januari bi Idades ALF. dc arbetslösas förening. l Lund. Föreningen skall verka för de arbetslösa och som en kamp- organisation mot de sociala nedskärningarna.

Nästa möte hålls den 29/1 kl 18.30 i SKTF:s lokaler på Stora Algalan 4.

Seminarium om Svenska kulturarv på Kulturen den 24 januari.

"Seminariets syfte är att utmana den schablonartade uppdelningen i svenskar och invandrare, i ett vi och dom. som fortfarande domine- rar synen på det mångkulturella samhället. Vad vi vill diskutera är blandformer och gränsöverskri- dande, där ord som äkthet och gamla kulturtraditioner förlorar i mening till förmån för det till- fälliga. nyskapande och samman- satta". Ur programmet kan bl a nämnas att Leif Blombergs pres- sekreterare Refik Sener kommer att tala under rubriken "Svensk - på mitt vis!".

Kulturen har det fullständiga programmet.

~

SOC lA L DE MO KR ATIS KA sTUDENTKLUBBEN

Johan Lönnroth kommer att delta i ett seminarium med rubriken "Tredje vänstern torsdagen den 6 februari kl19.

Magnus Wennerhag, tel 39 58 09 eller 070-62 46 823, har mer information.

KON-LEDAMÖTER möte Må 27/1 kl 19.30-21.00 på partilokalen för diskussion om kdn-spörsmål i allmänhet och skola och barn_pmsorg i synnerhet KOMMUNFULLMAKTIGEGRUPPEN möte Må 27/1 kl21.00 på partilokalen.

Amne: Beredning av kommande kfme- möte.

RÖDA KAPELLET Rep söndagen den 26 januari kl 18.45. Weil-programmet fortsälterm m

r.--- .. 1VECKOBLADET 1

l

Detta nummergjordes av Rolf Ni l son

1

och Göran Persson.

l

Näste redaktör: Thomas Schlyter

l l !!If ^l

l

Manus sänds per post tiii:Vecko-

l l

bladet, Bredg. 28, 222 21 Lund.

1

Onsdag e. 17 till lax 046-14 65 82.

1

Manus mottas gärna på 3,5" diskett

l l

eller e-mail: veckobladet@ ltv.se

l

Telefon till redaktörerna:

•

Karin Blom 046-14 16 12

l

Rolf Nilson 046-12 90 44

•Thomas Schlyter 046-14 75 05

1

Vid utebliven tidning ring:

l

Sven-Bertil Persson 046-13 8213.

l

.. _______ ..